C. 21 Smedstorpen- 3 olika Smedstorp

C. Smedstorpen - 3 olika Smedstorp efter hand

1. Smedstorp (A.) byggs 1844 vid Solbergagräns - på västra skiftet
2. Smedstorp (B.) - västra skiftet delas - byggs 1870 -> avsöndrat 1875
3. Smedstorp Nr 3 byggs 1878 mellan de båda Smedstorpen

Frida Johansson vid intervju 1987

Vi har använt Verna Anderssons berättelser och karta som utgångspunkt för denna sida om de olikas Smedstorpen. Berättelsen rör sig då runt de personer som hon anger som boende i de olika stugorna och är inte helt kronologisk på så sätt för varje lägenhet. Den kronologiska ordningen framkommer ändå genom text och kartor vid scrollning av denna sida, där vi lagt till kartor och annan forskning. Hon tar bland annat hjälp av sin släkting Frida Johansson för att minnas i flera långa intervjuer under 1980 - 90-tal och skrev ner berättelsen i Billingen längesen Nr 3, 1995.

Skarke Hustru Ingridsgårdens skifte 1803 -> Hustru Ingridsgården 4:2
-> skifte Nr VIII på karta inför tilldelning från Kronoparken 1803

Området vid skiftet av Billingeliderna från Kronoparken Billingen. 1794 års karta.

Då fanns här inom området inritat Wästorps hemman eller Svedjan (senare Svea), Solberga Gård, de båda Mellomgårdarna i Wäberga by och Backa Gård. De två största gårdarna inom området var Solberga Gård (numera helt borta) och Wästorps hemman. Backa gård utgjorde ännu vid sekelskiftet 1800 bara ett 1/2 mantal.

(Kartan vänd ett halvt varv för att få Norr mer rakt upp i bilden.)

Skiftena i nummerordning från norr;
Wäberga by
I. Solberga 1 mantal
II. Wäberga Nohlgården 1 mantal
III. Wäberga Håkansgården eller Moragården 1 mantal
IV. Backa 1/2 mantal (Väster om Tobakslyckan)
V. Backa 1/2 mantal (Öster och väster om Fagerdamm och norr om bäcken)
VI. Wässtorp eller Svedjan 1/4 mantal (Mellan Brokjärret och N^o 129)

Skarke by:
VII. Dunagården 1 mantal
VIII. Skräddaregården/ Hustru Ingridsgården 1 mantal
IX. Mellomgården 1 mantal
X. Ledsgården 1 mantal
XI. Tomten 1 mantal
XII.   Tåbo 3/4 mantal
XIII. Kyrkebo 1/4 mantal (Kyrkebo och Tåbo räknas tillhopa)
XIV. Prästegården  1 mantal
XV. Ängerås  1 mantal
XVI. Uppsala  1/4 mantal
XVII. Nygård 1 mantal
XVIII. Ivarstorp 1/4 mantal
XIX. Speckatorp 1/4 mantal

Skiftet delades på längden redan 1803 - kallas 1855 'en Hage hörande till Hustru Ingridsgården'

Nordpilen är helt felritad och kartan skall läggas ner på sidan för att få den rätt med Solberga i öster och norr rätt upp.

Delningen gjordes direkt vid tilldelningen av marken till Hustru Ingridsgården 1803. 1855 kan man se hur hela skiftesägan redan är delad i mitten på längden och saknar då byggnader inritade, eftersom grundkartan är från 1803.

Detta fastlades alltså ånyo vid en laga delning 1855 av Hustru Ingridsgården mellan Lars Pettersson (från Borddetorp) för 1/4 mantal och Fredrik Larsson för en 1/4 mantal.

Hustru Ingridsgårdens Hage (skifte) i Billingeliderna 1855

1855 års Laga Skifte medförde också en fastställelse av delning gjord redan 1803 av 'en hage till Hustru Ingridsgården i Billinge-liderna' emellan två åboende.

Nu vid Laga skiftet ca 1850;

Ägan A. tillfördes 1/4 mantals-delsägaren av Hustru Ingrids-gården Fredrik Larsson.

Ägan B. tillfördes Lars Christian Pettersson (född i Borddetorp) den andra ägaren av 1/4 mantal Hustru Ingridsgården.

Fredrik Larsson och Lars Christian Pettersson (född i Broddetorp) säljer 1853 sina delar av västra halvan av skiftet till Lars Pettersson (född i Björsäter).

Karta över försäljningen 1853 till Lars Pettersson (från Björsäter)

Första stugbygget 1844 på Fredrik Larssons skifte (ägare av halva Hustru Ingridsgården) södra halva av skiftet i väster närmast Backa/Solbergagränsen;

Bygger torpet 1844 nära Solbergagränsen gör;
Torparen Jonas Andersson, född i Berg 1786-09-07 - in från Stenstorpet på Skarke Mellomgårdens skifte
Hustrun Greta Andersdotter, född i Berg 1788-12-06
Son Johannes, född i Varnhem 1824-11-12
***************************************************************************************************************************
1853 säljs hela skiftet väster om vägen till Lars Pettersson (född i Björsäter);

Halva Hustru Ingridsgårdens skifte (allt väster om vägen) säljs till Lars Pettersson (från Björsäter) av de båda delägarna Fredrik Larsson och Lars Christian Pettersson (från Broddetorp) - här markerad med rött.

Försåld del utgör alltså skiftets hela västra del efter genomgående väg och hade redan 1844 bebyggts med en byggnad på Fredrik Larssons södra del av skiftet (a.).

Skiftesdelen väster om vägen köps nu i sin helhet från de båda ägarna av Hustru Ingridsgården;

Torpet Smedstorp kommer nu att utgöra hela västra delen av Hustru Ingridsgårdens skifte, där de två delarna, norr + söder, har slagits samman. Ägan går från vägen som delade hela skiftet i två halvor - öster och väster - till Solbergagränsen.

Verna skriver;
"År 1853 den 13 november, skrevs köpebrevet som gällde Lars Petterssons (född i Björsäter) köp av ett halvt skifte av Hustru Ingridsgården, Skarke by. Det var en 'jordlägenhet' vid de s.k. Billingeliderna, belägen ett stycke norr om hemmanet Westorps egor, som börjar med sin östra gräns vid Westtorpa gata och sträcker sig åt väster till den s.k. Backa eller Skarke färdref och i norr och söder så långt som vår egenade skift uti bredden sträcker sig. 158 Riksdaler och 16 skilling Riksgäldsmynt var prist och Lars betalade kontant."

1856 fick stället namnet bekräftat som 'Smedstorp'. Då fanns alltså redan en torpstuga byggd 1844 längst i väster på skiftet på Fredrik Larssons del.

Ur gårdshandlingarna (avskrift Verna);
"För Lars och 'Kari' Pettersson i Smedstorp var den årliga avgälden* 1856 bestämd till 2 Skillingar 4 runstycken Banco samt 21 Kappor spannmål, hälften råg och hälften korn."

Tinget får svårt att bevilja lagfart, då Fredrik Larsson hade svårt att entydligt visa sin äganderätt till sin 1/2 Hustru Ingridsgården, varifrån halva den försålda marken hörde. Efter ny ansökan beviljas lagfart inte förrän 23 mars 1876.

*Avgäld = (skatt) årlig avgift som utgick för lägenhet som för alltid blivit avsöndrad från ett hemman. Togs fram av den inom socknen valda undersökningsnämnden och fastställdes av Konungens Befallningshavare (landshövdingen).

Det 1853 avdelade skiftet delas efter försäljning 1870 (formellt 1875) i två Smedstorp - A. & B. - torp Nr 2 byggs 1870 i östra delen av den avsöndrade delen

1870 säljs en del av skiftet av Lars Pettersson;

"Enligt en handling från 1870 säljer Lars Pettersson halva hemmanet 'räknat från Wästorps utväg' till Johannes Andersson från Kyrketorp.

Johannes 'transporterade' ett år senare köpekontraktet till Gustaf Larsson från Ändabäcken under Grufvesäter och överlåter så 12 mars 1872 "jord, hus och hägnader". Här tycks Johannes Andersson, då redan ha uppfört torp Nr 2., dvs Smedstorp B. i öster på sin äga. Johannes skall betala 1 000 riksdaler.

Smedstorp A. = Smedstorp 1, utgjorde då det ursprungliga Smedstorp byggt 1844 i västra delen av skiftet.
Smedstorp B. = Smedstorp 2, utgjorde ett torp i östra delen nära Västtorpa Gata (vägen) byggt av Johannes.

1871 i november utfärdades fastebref (lagfart) å 1/4 mantal kronoskatteaugement Skarke Hustru Ingridsgården, som Gustaf Larsson fått på sig öfverlåtet af Johannes Johansson sedan denne köpt hemmansdelen af Pettersson. Avbetalningen pågår mellan 10 october 1870 till 12 october 1873.

1875 kom alltså denna västra del av Hustru Ingridsgårdens skifte alltså formellt åter att delas i två Smedstorp A. (4⁵) och B. (4⁶).

Vid den formella delningen 1875 kom en stenmur som tidigare utgjort en hävdegräns att hamna på A.-torpets mark. Men den sedan tidigare ägaren av B.- marken godtog inte denna gränsdragning, utan sådde havre på hela sin forna åker. Detta blev en omfattande rättssak mellan Lars Pettersson och den dåvarande B.-ägaren Gustaf Larsson, där B.-brukaren, Gustaf Larsson, segrade! - se PDF-nedan!

Denna tvist uppstod innan de båda ägarna vid den formella delningen 1875 själva nu skrev under på att "Gränslinjen emellan våra andelar i ofvanstående lägenhet skall gå uti stenmuren emellan egofigurerna Nr 8 och 9" !

******************************************************************************************************************************

1878 säljs västra hälften av den östra delen av västra skiftet, så att tre Smedstorp uppstår:

Då delades den östra halvan B. i ytterligare en del, där bostadshus etablerades. Den delen heter på 1960-talskartan 4⁶b.

Idag är den ursprungliga marken som Lars Pettersson köpte alltås delad i tre delar och alla ställena heter Smedstorp. Det blev Smedstorp 4⁵, 4⁶a och 4⁶b. på 1960 års karta nedan.

De två första fastigheterna utgör idag Billingegården och det tredje heter idag Smedstorp 1.

Nedan PDF-fil med domstolsprotokollen från rättstvisten om jordbiten öster om stenmuren på kartan ovan;

Rättssaken Smedstorp.pdf 1.6 MB

Smedstorpet i mitten av skiftet B. kvar på karta 1960 som Skarke Hustru Ingridsgården 4:6 A -> idag Skarke 4:11 med adress Smedstorp
- Smedstorp 4:5 och 4:6 B på kartan är idag Billingegården
Vägen öster om Smedstorpsskiftet är flyttad västerut

Skarke bys gårdars skiften - Smedstorpen 4:5, 4:6 B och 4:6 A utgjorde ca halva Hustru Ingridsgårdens skifte

Ur Verna Anderssons anteckningar;
"År 1870 säljer Lars Pettersson halva hemmanet 'Smedstorp' räknat från 'Västtorps utväg', (dvs vid den ovan rödmarkerade gränsens högra sida) till Johannes Andersson från Kyrketorp för 1000 riksdaler.

Detta halva hemman omfattade de två Smedstorpen (4⁶A + 4⁶B) , nämligen där Martin Johansson bodde, närmast Kristinefors (eller Kosmos som det heter idag) och 'Blades' senare Billingegården (4⁶B).

Verna Anderssons karta över området med 3 Smedstorp

Vernas karta

Karta med såväl gamla vägar och hus liksom nyare! Vägsystemet är idag ändrat på vissa sträckor, även om de äldre sträckingarna fortfarande går att uppfatta i naturen - flera hus är borta!

Förutom inom denna huvudrubrik till vänster, C. Området runt Kosmos - Backa, kan ni kan läsa mer om husen på kartan närmast landsvägen Skara - Skövde som finns under rubriken A. Vägen över berget - klicka på länk nedan:

A. 92 b Granbacken
A. 97 Hagen
A. 96 Haga
A. 99 Fogdehagen
A. 99 a Löfstad - Lövvik
A. 101 Ändabäcken
A. 110 Kleven under Gruvesäter
A. 111 Grönelid
A. 112 a 'Holmbergs-Mari's'
A. 112 b Stentomten

Smedstorp 1 = Lars Petterssons - Karl Johan'a
Smedstorp 2 = Johannes & Lars, Sofie & Martin'a
Smedstorp 3 = Blades - idag Billingegården

(Uppgifter och karta Verna Andersson, Ljungstorp 2013)

Dagens adresskarta i området - med Smedstorpen utmärkta - Smedstorp (4:5 + 4:6 B) är nu del av Billingegården

Karta lantmäteriet

Området på dagens karta med de namn som anges som adress 2020. Hustru Ingridsgårdens forna skifte utmärkt med röda linjer.

Smedstorp B. eller nr 2 = Smedstorp 1

Billingegårdens byggnader utgör 2 av Smedstorpen

Hustru Ingridsgårdens skifte 1877 med Larstorp i mitten av skiftet, samt ett Smedstorp i väster (4:5)

På kartan syns Nytorp i den övre delen av det då delade skiftet längst till höger på det rödmarkerade skiftet - mitt emot låg huset som också kallades Nytorp och i mittten av skiftet Smedstorp och längst till vänster finns det ett torp som först kom att kallas Smedstorp.

Det tillkom ytterligare ett torp öster om Smedstorp i mitten som kallades Larstorp.

Smedstorp 1 byggdes först i väster på ägan på den södra halvan efter 1855 års laga skifte. Larstorpet ännnu inte utmärkt på kartan.

Namngivare till Lars-torpet är arbetskarlen Lars Andersson, som flyttar in 1863, efter att ha uppfört hus och ladugård på Hustru Ingridsgårdens skifte.

Smedstorpsägan kom tidigt att delas från 1/16 mtl (halva skiftet) till 2 x 1/32 mtl och sedan delas Smedstorp B, i två delar - nu finns alltså tre torp med namnet Smedstorp på huvudsakligen den västra halvan av Hustru Ingridgårdens skifte;

Med Vernas namn; 'Karl-Johan'a', 'Blades' och sist 'Sofie Fogelbergs & Martin Johanssons'

Försäljning 1881

Urklipp via Margareta Dahlin, forskargruppen

Ägarföljd till Smedstorps olika delar (ur Riksarkivets Lagfartsregisters 'lagrum')

Rum 1. - Smedstorp- lägenhet af 7 tunnland & 21,4 Kappland ägs efter arfsskifte 1841 av de två ägarna till Hustru Ingridsgården Fredrik Larsson och Lars Christian Pettersson (född i Broddetorp) med lagfart 1854

1853 säljs enligt köpekontrakt halva Hustru Ingridsgårdens skifte i Billingeliderna väster om vägen till Lars Pettersson (född i Björsäter) och hans hustru Cajsa av de båda ägarna till Hustru Ingridsgården Fredrik Larsson och Lars Christian Pettersson (född i Broddetorp) med hustrun - den senare via förmyndare.

Rum 2. - 1874 säljs hälften av lägenheten Smedstorp B. (4:6) av Lars Pettersson (född i Björsäter) med hustrun Cajsa Persdotter via transport till drängen Lars Gustaf Larsson (trubbel vid övergång till ny ägare 1880 - Anders Gustaf Johansson Blad - lägenheten utmäts!)

Rum 8. - 1881 (lagfart) säljs denna hälft vidare till Anders Gustaf Johansson Blad o.h.h. Inga Kristina Svensdotter

Rum 9. & 10. - 1883 säljer de i sin tur hälften av denna hälft, dvs en 1/4-del av lägenheten Smedstorp B. (4:5) till Sven Johan Fogelberg (som har lite trassel med lagfart)

Rum 13. - 1885 Anders Gustaf Blad tar över den 1/8 del som var fruns - nu genom boskifte

Rum 14. - 1885 - samtidigt tar makarnas omyndiga barn över den andra 1/8-delen

Rum 15. - 1888 - de säljer sin 1/8-del (av 4:6) till fadern Anders Gustaf Blad på auktion

Rum 36. - 1929 - makan Matilda Blad ärver makens 1/8 del av 4:6

Rum 38. - 1930 - säljer hon sin 1/4-del av 4:6 till sonen Viktor Blad

Rum 39. - 1936 - säljer Viktor sin 1/4-del av 4:6 till Sven Otterman

Rum 40. - 1936 - säljer han direkt vidare till Gustaf Adolf Johansson

Kommentar; Inte direkt enkelt att följa alla turer med olika ägarandelar och också olika byggnationer på den ursprungliga Smedstorpsmarken = halva skiftet för Hustru Ingridsgården, före den formella delningen 1875. Till slut finns här 3 olika Smedstorp.

Smedstorp A. Nr 1.

'Karl Johan'a' Smedstorp A. - det först byggda 1844 längst i väster
- etablerat som riktigt torp 1853 av Lars Pettersson född i Björsäter
- berättelsen kring Karl-Johan'a Smedstorp fr o m 1913

Karl-Johan'a Smedstorp längst i väster mot Solbergagränsen. Byggt 1844 av Jonas Andersson, född i Berg 1786-09-07.

1853 säljs alltså enligt köpekontrakt halva Hustru Ingridsgårdens skifte i Billingeliderna väster om utvägen från Västtorp till Lars Pettersson (född i Björsäter) och hans hustru Cajsa av de båda ägarna till Hustru Ingridsgården Fredrik Larsson och Lars Christian Pettersson (född i Broddetorp) med hustrun - den senare via förmyndare. På kartan ovan - både och A + B.

Ur lagfartsansökan;
"Ett halvt mantal Hustru Ingridsgården, som äfven kallas Skräddaregården i Skarke by, tillhörande jordlägenhet
vid de så kallade Billingeliderna, som är belägen norr om hemmanet Västtorps ägor, som börjar med sin östra gräns vid Västtorps Gata och sträcker sig åt väster till den s.k. Backa eller Skarke fädref och i norr och söder så långt som vårt ägande skift uti bredden sträcker sig."

Kartan ovan är från en försäljning av halva sin äga som Lars Pettersson gör 1874, dvs Smedstorp B. (4:6) till Johannes Andersson från Kyrketorp och som sedan via transport säljer vidare till drängen Lars Gustaf Larsson.

Smedstorp på ägan A på ovanstående karta - byggt 1844

Smedstorp "Karl-Johan'a" 1940-tal. Foto ur Veerna Anderssons samling.

Verna Andersson; "Det urprungliga Smedstorp är det som ligger längst bort från Kristinefors." (Dvs närmast Solbergagränsen i väster.) Karl-Johan, Fridas far, flyttade senare hit 1913 och efter honom kallar vi stället för "Karl Johan'a." Torpet hade ursprungligen ett stort rum, en liten kammare och ett kök.

Hit flyttar 1913;
Lägenhetsägaren Karl Johan Andersson, född i Varnhem 1852-05-21, Vigseldatum 1883-11-02
Hustrun Maria Elisabet Lundqvist, född i Varnhem 1858-03-01
Dotter Märta Elisabet, född i Varnhem 1884-06-09
Son Karl Gustaf, född i Varnhem 1886-10-01
Son Johan Oskar, född i Varnhem 1889-04-12
Dotter Anna Charlotta, född i Varnhem 1891-12-10
Son Anders Wiktor, född i Varnhem 1894-11-30 - 'Spele-Viktor'
Dotter Frida Maria, född i Varnhem 1897-08-16 - berättaren i Vernas texter om dessa små torpstugor
Dotter Ida Matilda, född i Varnhem 1900-10-13

Karl Johan köper alltså Smedstorp, som han bor i sedan 1913, år 1920 på auktion för 5 000 kronor.

'Karl Johan'a' Smedstorp 1940
Lägenhetsägaren Karl Johan Andersson, född i Varnhem 1852-05-21

Husmor Anna Charlotta Johansson, född i Norrlander i Agnetorp 1859-08-31 - flyttar in efter makens död 1936 från Smedstorp B.
Hennes son Josef Martin Johansson, född i Velinge 1890-12-22

Formalia;
Mannen Karl Johan Andersson, född i Varnhem 1852-05-21 - dör på Smedstorp 1941
Hustrun Maria Elisabet Lundqvist, född i Varnhem 1858-03-01 - dör på Smedstorp 1938

Nästa ägare av Smedstorp A. blir 1945 - en Emby. Han inredde ladugården till bostad. Arnestad och sedan Borglin hyrde av Emby. Stig Berlund hyrde som sommartorp. Helmer Lundqvist, ägare av Blå Bandet, köpte av Emby 1963. Då skapades 'Billingegården' med Lundqvist som föreståndare för Scoutgården.

Det ursprungliga Smedstorp som dottersonen minns det

Ur Vernas anteckningar;
'Karl Johan'a Smedstorp som dottersonen Henry (Fridas son) mindes det.

Bild ur Varnhemsbygden 2007, Verna Andersson

'Kari-moster' - Cajsa Larsson Pehrsdotter Kyrk, gift med Lars Pettersson, född i Björsäter - var Karl-Johan'a moster och han sörjde för henne på Smedstorp A. till hennes död 1922 - då nästan 102 år gammal!

Du kan ändra denna exempeltext. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetuer adipiscing elit. Donec libero. Suspendisse bibendum. Cras id urna. Morbi tincidunt, orci ac convallis aliquam, lectus turpis varius lorem, eu posuere nunc justo tempus leo. Donec mattis, purus nec placerat bibendum, dui pede condimentum odio, ac blandit ante orci ut diam.

Ur Vernas anteckningar;

"För Lars och Kari Pettersson i Smedstorp var den årliga avgälden 2 skillingar, 4 runstycken banco och 21 kappar spannmål, hälften råg och hälften korn. 1853 är köpebrevet daterat. 1856 fastsälldes också namnet till Smedstorp.1875 kunde värdet fastställas till 600 kr. Lagfart beviljades 1876, efter långa diskussioner i häradsrätten, då det inte var fastställt att den säljande parten också ägde hemmanet under vilket Smedstorp hörde. Dessutom gjordes flera utredningar angående de olika Smedstorpens ägare och ägogränser. 1886 var torpet värderat till 900 riksdaler."

Verna berättar;
"År 1849 fick Cajsa i Smedstorp A. och systern Lisa i Hästhagen/Rödjan var sin son. Båda döpte sönerna till Pehr August. Precis 10 år senare fick Lisas och Cajsas bror Carl en son. Han döptes också till Pehr August, efter syskonens fader - tre kusiner med samma namn. Alla uppkallade efter den gamle soldaten Pehr August Kyrk, vars farfar också hette Pehr. Cajsa och Lars fick inte behålla sin son länge. Han dog den 11 maj 1865 och begravdes i Varnhem den 21 maj.

'Karimoster' och Lars slet hårt i Smedstorp. Man kallade dem 'Môla-Kari' och 'Môla-Lars', som enligt säktens tolkning kom av att de alltid arbetade och aldrig vilade sig. Lars Pettersson var en betrodd man som anlitades som förmyndare. När Inga Jansdotter avled, blev soldaten Johan Larm i Fallet ensam med sin omyndiga dotter, Emma Christina i Skönhagen. Lars Pettersson åtog sig att bli förmyndare för henne och senare hennes mödernearv. Han var också förmyndare för Hökaskogs Maria Andersdotters och Anders Svensson Höks barn, Johan August, Kristina, Elisabeth och Charlotta. Anders Svenssons Hök noteras i husförhörslängd som 'Bräcklig Rörd av slag'. Men varken Lars eller Karimoster kunde skriva. Båda skrev "med hand å penna".

Karimoster klagade ibland över att hon aldrig fick tid att arbeta inomhus. Hon skulle alltid vara med ute och "hänga på vågt'a". "Vågt" var ett stenredskap, en hävstång, gjord av en stock. 'Vågten' användes till att "väga" upp stenar ur marken med. Lars grävde fram stenen, men när han skulle börja använda vågten klarade han det inte själv. Då fick Cajsa komma till hjälp. Hon fick hänga på 'vågten' och hålla stenen på plats, medan Lars "kilade under" med sten och grävde kring stenen. Det var mycket sten i Smedstorp och Lars och Karimoster lade breda, stadiga stenmurar runt sin mark.

Och stadigt står de kvar i Smedstorp, minnesmärket över dessa två idogt arbetande människor. Jag tycker det är som ett tal över dem när Frida ser på stenmurarna vid ett av våra besök i Smedstorp och säger; "Alla stemura´ har di lagt! Di jobba var stunn å var minut mä desse store och långe stenmura´! Karimosters make make den kalla di ju 'Môla-Lars' å dä va genom dä att han geck å arbeta jämt. Ho feck heta ' Môla-Kari'. Ja sulle vella ha nå'n mä mej så sulle vi mäta upp stenmura'. För di har lagt stenmurar först runt om då åt alla kanter. Se'n har di delat å, så di gjorde lycker. Ena peka uppåt Blades tell å ena tell sen. Tre stenmurar tvärs över tror ja dä ä. Sen blev det då den del som skulle heta trädgård då." Det var känsla och inlevelse i Fridas "tal".

Lars dog den 7 april 1886, 68 år gammal, och Karimoster blev ensam i sin lilla stuga. Stuigan bestod av ett stort rum, en liten kammare och ett kök.Karimoster hyrde senare ut rummet och köket till Robert Svensson och hans föräldrar Johan Svensson och Kajsa-Lisa Andersdotter. Karimoster själv bodde i kammar'n och lagade sin mat i öppna spisen där. Frida och hennes syskon bar ved till Karimoster. "ja, att hon klara' av eldningen dä va ett under", säger Frida. "Ho elda ju mest torrt ris i den öppne spisen. Dä va farligt, men dä geck bra."

Karimoster var van att arbeta och även när hon inte var så rörlig längre, måste hon ha något att göra. hon hade en liten vävstol i sin kammare och där vävde hon förklädesband och strumpeband i många olika färger. Hon tillverkade trådknappar också. Då använde hon en pinne att sy ihop alla trådarna på. Sedan tränsade hon knappen så den blev tät och hård och sydde på en liten hänka rätt över att sy fast knappen i. "Dä blev bra knappar", säger Frida. "Ja' lärde mig ock att sy knappar, men nu ser ja ente längre å göra nåt sånt." Knapparna användes i karlarnas vita skjortor, som de hade närmast kroppen vardag som helgdag. "Köpe-knapparna" gick sönder i manglingen, för man strök inte skjortorna, man manglade dem. Men Karimosters knappar de höll. De var ju av tråd och kunde manglas utan att gå sönder.

Karimosters knappar spreds i trakten av Robert Svensson. Han var gårdfarihandlare och drog omkring med sin stora kärra. Han sålde Karimosters knappar och band, men sålde förstås mycket annat också. Han tog sina varor från Skövde.

Åren gick och Karimoster började få svårt att reda sig själv. Frida var hos henne mycket och hjälpte henne med ved och vatten och allt möjligt annat. Alltid när de ätit hemma i Kristinefors, skulle Frida gå med mat till Karimoster. När Karimoster började se dåligt, fick frida trä nålen åt henne. Frida tog fram så många nålar Karimoster hade och trädde dem alla på en gång. När alla trådar var uppsydda, trädde Frida en omgång till och så fortsatte det. Men snart behövde Karimoster ständig skötsel. Hon var 90 år när hon blev sjuk. Det blev bekymmersamt för Fridas mamma, som var den som alltid fick tänka på att Karimoster fick den skötsel hon behövde.

Karl-Johan rådgjorde med sina syskon, Karimosters enda släktingar. skulle de skicka henne till något ålderdomshem? det beslutades att Karl-Johan, som bodde närmast, skulle fortsätta sköta Karimoster och att han skulle sluta som torpare i Kristinefors och ta över Smedstorp A. som sitt eget ställe och lösa ut de övriga arvsberättigade. "Hon lever inte så länge till", sa man, "hon är ju över 90 år." Men Karimoster piggnade till och blev bättre och levde till det år hon skulle ha fyllt 102 år!

Fjorton dagfar innan Karimoster dog, kom handlare Johansson i Varnhem upp till Smedstorp med en kamera och tog ett kort på henne. Hon var sängliggande då, men de lyfte upp henne ur sängen, satte henne på en stol och knöt ett band om livet och stolsryggen och fotograferade henne (se foto nedan).

Den 9 februari 1920 var Karimosters långa liv slut. I oktober det året skulle hon ha fyllt 102 år. Karl XIV Johan var kung när Karimoster föddes, därefter följde Oskar I, Karl XV, Oskar II och när Karimoster avled var Gustav V Sveriges kung."

Foto av handlare Johansson i Varnhem14 dagar före hennes död 1920. Foto från Verna Anderssons samling.

Boende i Smedstorp A. före Karl-Johan med familj - med våra kommentarer direkt i husförhörslängderna

Varnhem AI:6 1836 . 1846
Smedstorp

Bygger torpet 1844 nära Solbergagränsen gör;
Mannen Jonas Andersson, född i Berg 1786-09-07 - in 1844 från Stenstorpet, Skarke Tomten
Hustrun Greta Andersdotter, född i Berg 1788-12-06
Son Johannes, född i Varnhem 1824-11-12

Torpet utgör då hela västra delen av Hustru Ingridsgårdens skifte där de två delarna, norr + söder, har slagits samman. Lägenheten Smedstorp bestod alltså 1844 först av hela västra delen av skiftet för Hustru Ingridsgården i Billingeliderna. Från vägen som delade hela skiftet i två halvor - öster och väster - till Solbergagränsen.
***********************************************************************************************************************
Varnhem AI:8 1846 - 1859
Smedstorp

Kvarboende torpare;
Mannen Jonas andersson, född i Berg 1786-09-07 - dör 1857
Hustrun Greta Andersdotter, född i Berg 1788-12-06 - dör här 1851
Son Johannes, född i Varnhem 1824-11-12 - in 1846 från Solberga - ut 1849
**********************************************************************************************************************
Smedstorpsägan säljs 1853;

Verna skriver; "År 1853 den 13 november, skrevs köpebrevet som gällde Lars Petterssons köp av ett halvt skifte Hustru Ingridsgården, Skarke by. Det var en 'jordlägenhet' vid de s.k. Billingeliderna, belägen ett stycke norr om hemmanet Westorps egor, som börjar med sin östra gräns vid Westtorpa gata och sträcker sig åt väster till den s.k. Backa eller Skarke färdref och i norr och söder så långt som vår egenade skift uti bredden sträcker sig. 158 Riksdaler och 16 skilling Riksgäldsmynt var prist och Lars betalade kontant." 1856 fick stället namnet bekräftat som 'Smedstorp'.

Intägtsägare mannen Lars Pettersson, född i Björsäter 1817-12-28
Hustrun Cajsa Pehrsdotter *, född i Varnhem 1818-10-31
Son Pehr August, född i Skärf 1849-02-19

**********************************************************************************************************************
* Cajsa Perhsdotter Kyrk - kallad 'Kari-moster' eller 'Môla-Kari' - då hennes man Lars Pettersson kallades för 'Môla-Lars'. Cajsa var moster till Karl-Johan Andersson i Kristinefors (Kosmos) Karl-Johan med familj flyttade till Smedstorp A., när Lars dött 1886. 'Kari-moster' satt på undantag och hade 'kontrakt' med Karl-Johan att hon skulle bli försörjd av honom till sin död. Karl-Johan hade henne alltså på 'for'. Hon blev nästan 102 år gammal innan hon dog 9 februari 1920 av 'åldersaftyning' - då hade hon levt i 101 år, 4 månader och sex dagar.

Fadern var Soldat Nr 1 på soldattorp N^o 4 Hagen/Altorp, Kyrkebo;
Soldat Pehr Andersson Kirk (senare Kyrk), f. Hulegården, Åsen i Björsäter 1786 den 16/11 - inskriven 1815
- ut m. familj 1822 till "Nybygget under Nygården" - dvs Nytorp; granne med Svea - vigd 27/3 1815, gav 10 lod silfver i morgongåva
Hustrun Stina Esbjörnsdotter, född i Warnhem 1786 den 1/11 - vigselförrättare Jacob Södergren
Son Anders Gustaf, född på platsen 1815 den 20/12
Tvillingdöttrar Lisa, född på platsen 1818 den 31/10
Cajsa, född på platsen 1818 den 31/10

Verna skriver;
"Karimoster, eller Cajsa, som det står i kyrkboken, var dotter till Pehr Kyrk, soldat vid Västgöta Regemente och hans hustru Stina Esbjörnsdotter. Cajsa var moster till Fridas far Karl-Johan Andersson och min farfar Pehr-August Andersson, därav namnet "Karimoster".

Tvillingarna Lisa och Cajsa föddes i soldatfamiljen den 31 oktober 1818. Fem syskon fick de. på husförhöret kunde prästen notera att tvillingarna kunde läsa väl "uti bok" och att de "hjelpeligt" kunde Lithers Katekes och Förklaringarna. De växte upp och började "tjäna" på olika gårdar i trakten. Lisa träffade så småningom Anders Pettersson, min farfars far, "dräng från Hästhagen/Rödjan under Skarke Prästgård", som det står i vigselboken. De bosatte sig i Rödjan som var Anders föräldrahem och torp under Varnhems Prästgård. Cajsa gifte sig med Lars Pettersson, född den 28 december 1817 i Björssäter. Så småningom skulle Lisa och Cajsa bli grannar."
*********************************************************************************************************************
Varnhem AI:9 1854 - 1862
Smedstorp

Kvarboende ägare;;
Mannen Lars Pettersson, född i Björsäter 1817-12-28
not: den 6 oktober 1860 af Rådhus Rätten i Skara dömd för snatteri.
Hustrun Cajsa Pehrsdotter, född i Varnhem 1818-10-31
Son Pehr August, född i Skärf 1849-02-19
*****************************************************************************
Varnhem AI:11 1869 - 1880
Smedstorp 1/2 B. (4⁶ a)

Kvarboende äg. & brukare;
Lars Pettersson, född i Björsäter 1817-12-28
Hustru Cajsa Pehrsdotter, född i Varnhem 1818-10-31
*****************************************************************************
Varnhem AI:12 1880-1895
Smedstorp 1/2 A. (4⁶ a)

Kvarboende äg. & brukare;
Mannen Lars Pettersson, född i Björsäter 1817-12-28 - dör här 1886
Hustru Cajsa Pehrsdotter, född i Varnhem 1818-10-31

*****************************************************************************
Varnhem Alla:1 1895 - 1922
Smedstorp 1/2 A. (4⁶ a)

Kvarboende ägare;
Änkan Cajsa Pehrsdotter, född i Varnhem 1818-10-03 - dör här 1920

Inhyseshjon Maja Greta Henriksdotter, född i Norra Lundby 1838-10-22 - in 1900 - ut 1913
(modern till arbetaren Gustaf Adolf Jonsson - se nedan)

Arrendator;
Mannen Adolf Larsson, född i Skärf 1867-12-08
Hustrun Hanna Charlotta Larsdotter, född i Sätuna 1870-08-26
Son Gustaf Hjalmar, född i Warnhem 1896-03-27
Dotter Elin Maria, född i Skärf 1897-09-18
- familjen flyttar ut till Skärf 1897

Arbetaren Gustaf Adolf Jonsson, född i Warnhem 1874-10-04 - in 1901 - ut till Berg 1904

Ny arrendator in 1904;
Fabriksarbetare Sven Johan Svensson, född i Sventorp 1839-01-21, gift 1872 - ut 1913
Hustrun Kajsa Lisa Andersdotter, född i Sventorp 1842-09-05 - dör här 1911
Son Johan Robert, gårdfarihandlare, född i Våmb 1880-10-19 - ut 1913
Son Karl August, född i Våmb 1884-02-15 - flyttar ut 1904
Son Gustaf Rikard Hagström, född i Våmb 1875-08-05 - ut Stockholm 1905
Son Sven Fredrik, född i Våmb 1886-07-15, ut Stockholm 1906

Ny arrendator in 1913;
Mannen Karl Johan Andersson, född i Varnhem 1852-05-21, gift 1883 med
Hustrun Maria Elisabet Lundqvist, född i Mariestad 1858-03-01
Dotter Frida Maria Andersson, född i Mariestad 1894-08-16 - ut Amerika 1916
Dotter Anna Charlotta, född i Mariestad 1891-12-10 - in 1913 - ut Stockholm 1917
Dotter Ida Matilda, född i Varnhem 1900-10-13 - ut Stockholm 1917
Son Anders Viktor Andersson, född i Mariestad 1894-04-30 - ut 1916

*****************************************************************************

Varnhem Alla:2 1922- 1938
Smedstorp A. 1/2 (4⁵ a)

Kvarboende ägare och brukare;
Mannen Karl Johan Andersson, född i Varnhem 1852-05-21, gift 1883 med
Hustrun Maria Elisabet Lundqvist, född i Mariestad 1858-03-01 - dör här 1938
Utomäktenskaplig dotter Margit Elisabet Andersson, f. i Stockholm 1921-10-03 - ut Kullaliden fosterbarn 1926
Dotter Ida Matilda, född i Varnhem 1900-10-13 - in från Stockholm 1924 - ut gift med Ludvig Alm 1926
Utomäktenskaplig dotterdotter Ingegärd Maria Alm, född Stockholm 1925-03-05 - ut med modern till fadern 1926 - Karl Ludvig Alm, snickare, erkänt barnet som sitt 17/5 1925
De bor sedan i Almesäter.

Smedstorp B. Nr 2

1870 säljer Lars del av ägan till ett nytt torp Smedstorp i östra delen av skiftesdelen till Johannes Johansson - närmast Kristinefors - blev sedan "Fogelbergs & Martin Johansson's" Smedstorp

Smedstorp B - foto ur Verna Anderssons samling.

Det andra Smedstorp närmast Kristinefors vid vägen 1940-tal - bostadshus och ladugård.

'Sofia Fogelberg och Martin Johanssons Smedstorp'

Varnhem Alla:I2 1880 -1895
Smedstorp (4⁶ a)

Not; "För detta par (nedan), som inflyttade midfastan 1871 och vid samma tid återflyttades till Sköfvde, har icke vederbörligt flyttningsbevis hvarken blifvit inlemnadt eller utfärdat.

1/32 mtl Ägare Smedstorp;
Mannen Johannes Andersson, född 1819-09-26
Hustrun Lena Gabrielsdotter, född 1825-04-20
Son Johan Alfred, född 1865-05-20
Dotter Johanna Mathilda, född 1870-02-16

Verna skriver; "Enligt en handling från 1870 säljer Lars Pettersson halva hemmanet 'räknat från Wästorps utväg' till Johannes Andersson från Kyrketorp. Johannes 'transporterade' ett år senare köpekontraktet till Gustaf Larsson från Klefven under Grufvesäter och överlåter så 12 mars 1872 "jord, hus och hägnader."

Ny ägare 1872 1/32 mtl Smedstorp;
Dräng/Enkemannen Lars Gustaf Larsson, född i Lexberg 1849-05-01
- in med brodern 1871 från Klefven under Grufvesäter
Brodern/dräng Johan Wilhelm Larsson, född i Lexberg 1834-11-22
- båda flyttar ut 1878 som hyrande först till Hökatorp på ett år och sedan till soldattorpet Altorp 1879

Ny ägare och brukare in 1883;
Make Sven Johan Fogelberg, f. i Frösved 1847-06-11, gift 1887- dör här 1894
Hustrun Anna Sofia Johansdotter, född i Hvalstad 1847-03-22, in nygift från Håkantorp 1887
Son Johan David Fogelberg, född i Varnhem 1891-01-01
Barnhusbarnet No: 294, Olof Hjalmar Andersson, född i Stockholm 1885-12-28 in 1886 - ut till Ulfstorp 1892

Här finns också;
Arbetskarlen Johannes Pettersson, född i Varnhem 1834-01-06 - in 1886 - ut Ulfstorp 1891
Systern Stina Pettersdotter, f. Varnhem 1825-06-06 - ut Ulfstorp 1891

*********************************************************************************************************
Varnhem Alla:1 1895-1922
Smedstorp B. 1/4 (4⁶)

Äg. Sven Fogelbergs dödsbo;
Änkan Anna Sofia Johansdotter, född i Hvalstad 1847-03-22 - änka 1894 - dör här 1918
Son Johan David Fogelberg, född i Varnhem 1891-01-01 - emigrerar till N. Amerika 1911

Smedstorp Arrendator 1911;
Trädgårdsmästaren Per August Vinqvist, född i N. Wing 1864-06-21- gitf 1900 m.
Hustrun Johanna Karolina Lång, f. i Rättvik 1872-05-23
Dotter Anna Linnea Gustava, f. i Mölltorp 1904-01-14 - tvilling
Hilda Johanna Agneta, född i Mölltorp 1904-01-14 - tvilling
Dotter Lilly Viola Maria, född i Mölltorp 1905-12-24
Son Johannes Karl Gunnar, född i Varnhem 1911-12-17
- familjen flyttar till Versås 1914

Ur Vernas intervju med Frida Johansson;
"Sofie Fågelberg, "Såffi", bodde i det Smedstorp som ligger närmast Kristinefors. Sofie rökte fläsk åt folk. Jag frågade Frida var Sofie hade ugnen. "Dä va intell stenmur´n som gick fram te hennes hus.Om en går ut ifrå´henne där ho´bodde och går ut te vägen då, då kom en ut i gategår´n. Se´n gick en ner en liten bit åt vänster och då kom en te skogen. Strax där intell, på vänster sida om skogsle´t, satt ho och rökte sett fläsk. Ve´stenmur´n där, ve´skogen. "Höll hon på mycket med att röka?" Ka dä va först den ene å sen den andre som ville ha skinkor rökta. "Har du sett när rökeriet var igång?" Husch, jajamensan! Vi barn bar ju allt bränsle te´na! Enebuskar o sånt där. Dä hade ho en stor hög bakom sej mä enebuska´. "Fick ni nåt för´t?" Neej, vesst ente då! Vi sprang le´gärna där ändå! Ja, dä va hennes levebröd. Ho´hade inget annat å leve å, va´ja vet. Jo, ho´hade ena ko. Soffi va nog ensamn. Jag vet inte säkert, men jag tror ho´tillhörde nån missionärssläkt. Ho´ hade släktingar som kom och bodde hos henne ibland. En trädgårdsmästare bodde där ett par somrar."

"Jag kan se bilden framför mig. Skogen, stenmuren, skogsle´t. En stor hög med enbuskar. I stenmuren eldstaden, överbyggd. Det ryker emellanåt och det luktar rökt fläsk och bredvid rökugnen sitter en liten gumma, klädd i mörka vardagskläder och med huckle på huvudet. Fullt av barn springer i skogen runt platsen och släpar ris till henne."

Foto Verna Andersson, Ljungstorp

Detta är Sofie Fogelbergs rökugn i stenmuren vid Smedstorp B. "Strax där intell, på vänster sida om skogsle´t, satt ho och rökte sett fläsk. Ve´stenmur´n där, ve´skogen. I stenmuren eldstaden, överbyggd. "

Martin Johansson sonen i huset till Johanssons tar över

Martin Johansson i Smedstorp B - foto Verna Anderssons samling

Ur husförhörslängd
Varnhem Alla:2 1922 - 1938

Ny ägare Smedstorp B. flyttar in 1919;
Mannen Johan Gustaf Johansson, född i Grefbäck1856-02-09 - in 1919 från Forsby - dör här 1936
Hustrun Anna Charlotta Norlander, född i Agnetorp 1859-08-31 (Blir husmor hos Karl-Johan i Smedstorp 1836)

Dotter Elin Maria Ingeborg Johansson, född i Velinge1894-04-29 - in 1919 från Sköfde - ut till Lidköping 1922
Dotterdotter Dagny Maria Linnéa, född i Mo 1919-04-23 - ut till Hylletofta 1937

Son Erik Ragnar Johansson, född i Velinge 1963-03-14 - in 1923 från Daretorp - ut till Öm 1924

Son Josef Martin Johansson, född i Velinge1890-12-22, handlanden/agent, in 1936 från Väring - var gift 1919 med Hildur Maria Klasson, född i Odensåker 1891-06-16 - skild 1936 med dottern Alice Maria, född i Hjälstad 1920-09-08

Kvarboende i Smedstorp B. intill sin död 7/1 1971 (81 år gammal).

Verna berättar om Martin Johansson i samma Smedstorp som Sofie bodde;

"Sofies stuga finns kvar men ladugården är riven. På 40- och 50-talen bodde Martin Johansson där. Han var handelsman och kom på cykel med en väska fram och en bak med massor av underbara saker i, tyckte jag då. Det var alltid väldigt spännande när Martin kom med sina väskor. Man fick titta och prova och sedan tog han upp beställning på det man skulle ha. Sedan var det bara att vänta å vänta å vänta och så en dag kom paketet!

Martin hade en stor hög med veckotidningar, Folket i bild och Lektyr liggandes på symaskinen i rummet. Det var alltid roligt att följa med dit och sitta där och bläddra i tidningarna. Man kom in i köksfarstun och sedan in i ett litet, mörkt kök med järnspisen i en "gruva". Före järnspisens tid eldade man där direkt på hällen. När järnspisen kom, plockade man bort lite sten ur hällen och satte ner järnspisen där. Ett skorstensrör ledde från spisen in i muren och in i en rökkanal. Platsen där hällen var kallades gruva. Den var, kan man säga, utgrävd ur skorstensmuren. I rummet till vänster "bodde" Martin. Det rummet användes både till sovrum och när han fick besök av någon. Det andra rummet var kallt. Man värmde inte upp ett rum i onödan. Det räckte att vara i ett. Stora ingången var mot vägen och där var en fin-farstu och ingång till båda rummen.

Martin tyckte om att spela kort.Många och långa blev kvällarna när han på 50-talet satt hemma i Svea och spelade "femhundra" eller "casino" med oss. Han smaclade på sin pipa och tog då och då en emsertablett ur bröstfickan. Martin var alltid klädd i skjorta och slips. Han följde med i sin tid och hade alltid synpunkter på världshändelserna. Han läste mycket, men inte gärna kvinnliga författare... Han var "skriv.karl" åt folk, dvs han författade handlingar till myndigheter, avtal, testamenten och deklarationer. Allt skrevs på hans gamla skrivmaskin med extra tangenter för stora bokstäver. Han rätade på ryggen, harklade sig lite och förklarade varför man måste skriva på just detta sätt, när han kom med handlingen han skrivit. Han hade också under en tid haft egen affärsrörelse.

Det var roligt när Martin kom och ofta var det lagom till kvällsmaten. Han åt med oss och man kunde diskutera vad som hänt och så blev det enstunds kortspel och så kvällskaffe. Sedan fick han gå i mörkret från Svea. "gata" fram förbi Nytorp, Rödjan och fram till Smedstorp. Det enda ljus som fanns var någon ytterlampa som var tänd. Och så ficklampan."

Boende på Smedstorp B. före Sofie Fogelberg & Martin Johansson

Varnhem Alla:I2 1880 -1895
Smedstorp B. 1/4 (4⁶)

Ny boende 1881;
F.d. gratialist Per Pettersson, född i Wäring 1824-05-16
Hustrun Kajsa Andersdotter, född i Kyrketorp 1825-01-17
Dotter Ida Matilda, född i Kyrketorp 1865-11-10 - ut Sköfde 1882
Dotter Sopfia Elisabeth, född i Kyrketorp 1868-11-19 - ut Öglunda 1883
- makarna ut Sköfde 1884

Ny ägare och brukare in 1883;
Mannen Sven Johan Fogelberg, f. i Frösved 1847-06-11, gift 1887- dör här 1894
Hustrun Anna Sofia Johansdotter, född i Hvalstad 1847-03-22, in Håkantorp 1887
Son Johan David Fogelberg, född i Varnhem 1891-01-01
Barnhusbarnet No: 294, Olof Hjalmar Andersson, född i Stockholm 1885-12-28 in 1886 - ut till Ulfstorp 1892

*********************************************************************************************************
Varnhem Alla:1 1895 -1922
Smedstorp B. 1/4 (4⁶)

Kvarboende ägare Sven Fogelbergs dödsbo;
Änkan Anna Sofia Johansdotter, född i Hvalstad 1847-03-22 - änka 1894 - dör här 1918
Son Johan David Fogelberg, född i Varnhem 1891-01-01 - emigrerar till N. Amerika 1911

Arrendator 1911;
Trädgårdsmästaren Per August Vinqvist, född i N. Wing 1864-06-21- gift 1900 m.
Hustrun Johanna Karolina Lång, f. i Rättvik 1872-05-23
Dotter Anna Linnea Gustava, f. i Mölltorp 1904-01-14 - tvilling
Hilda Johanna Agneta, född i Mölltorp 1904-01-14 - tvilling
Dotter Lilly Viola Maria, född i Mölltorp 1905-12-24
Son Johannes Karl Gunnar, född i Varnhem 1911-12-17
- familjen flyttar till Versås 1914

Ny ägare och brukare 1915;
Mannen Frans Oskar Bring, född i Fogelås 1865-05-10 - gift 1889 - in från Hvarf 1915 med
Hustrun Selma Olivia Bring, född i Fogelås 1862-04-21
Son Oskar Arvid Rudolf Bring, jordbruksarbatare, född i S. Fogelås 1889-09-05
Dotter Elsa Antonia Serafina, född i S. Fogelås 1892-11-11 - ut gift Uddevalla 1919
- familjen i övr. till Kärret 1919

Ny ägare och brukare 1919;
Mannen Johan Gustaf Johansson, född i Grefbäck 1856-02-09, gift 1888 - in 1919
Hustrun Anna Charlotta Norlander, född i Agnetorp 1859-08-31
Dotter Elin Maria Ingeborg Johansson, f. Velinge 1894-04-29 - in från Sköfde 1919
Dotterdotter Dagny Maria Linnéa, f. Mo 1919-04-23
Son Erik Ragnar, född i Velinge 1903-03-14 - ut Daretorp 1920

***********************************************************************************************************

Varnhem Alla:2 1922- 1938
Smedstorp B. 1/4 (4⁶)

Kvarboende ägare och brukare;
Mannen Johan Gustaf Johansson, född i Grefbäck 1856-02-09, gift 1888 - död här 1936
Hustrun Anna Charlotta Norlander, född i Agnetorp 1859-08-31
Dotter Elin Maria Ingeborg Johansson, f. Velinge 1894-04-29 - ut Lidköping 1922
Dotterdotter Dagny Maria Linnéa, f. Mo 1919-04-23
Son Erik Ragnar, född i Velinge 1903-03-14
Son Josef Martin, född i Velinge 1890-12-22 - hem 1936 efter frånskillnad - gift 1919

Smedstorp Nr 3

Det tredje Smedstorp (4:6 B) byggs 1878 och kom senare att kallas 'Blades' efter Anders Gustaf Blad - blev Blå Bandets Billingegården

Smedstorp 3 - 'Blade's' 1940-tal - ur Verna Anderssons samling

Syskonen Falk köper Kristinefors 1946 och startar Hälsokolonin. I köpet ingår också Smedstorpen på skiftet för Hustru Ingridsgården.

Smedstorpet 3 - 'Blade's - såldes vidare 1948.

Verna skriver; "År 1948 köptes Smedstorp 'Blades' av Blå Bandet - en kristen, fristående religiös nykterhetsrörelse. Helmer Lundqvist, Tibro, som under somrarna bor i stugan nedanför 'Karl Johan'a' - är ansvarig för Billingegården."

Ur SLA 2008 20/10;
"Stugan byggdes om och reparerades och invigdes 1952. Efter 20 år stod kursgården med 20 sängplatser och samlingssalar av olika storlekar klar. Till 30-årsjubileet 1978 var tillbyggnaden av 'Ingridsgårdens storstuga' klar. 4 år senare stod byggnaden med toaöetter och duschar klar. Öppet hus hölls inför Billingegårdens 60-årsjubileum 2008."

Helmer Lundqvist

Ur Skövde Nyheter 15/6 1999

Boende i Smedstorp B. enligt kyrkböckerna 1878 - 1938

Varnhem Al:11 1869 -1880
Smedstorp B. 1/4 (4⁶ b)

Ny äg., byggare och brukare in 1878;
Anders Gustaf Blad, född i Berg 1848-06-09, gift 1872
Hustrun Inga Stina Svensson, född i Timmersdala 1845-09-26

Son Henning, född i Lerdala 1873-05-23
Son Karl Johan, född i Berg 1875-05-23
Dotter Anna Charlotta, född i Varnhem 1878-03-30
Dotter Vilhelmina, född i Varnhem 1880-06-14

Inhys. svärföräldrarna efter flytt 5/11 1878;
Undantagsägaren Johannes Larsson Sten, född i Åsaka 1806-07-11 - dör här 13/12 1878 (72 år)
Hustrun Ingrid Andersdotter, född Wing 1785-04-13 - dör här 20/12 1878 (93 år)

Varnhem AI:12 1880 - 1995
Smedstorp B. 1/4 (4⁶b)

Kvarboende ägare och brukare;
Anders Gustaf Blad, född i Berg 1848-06-09, gift 1872
1:a Hustrun Inga Stina Svensson, född i Timmersdala 1845-09-26 - dör här 1884
2:a Hustrun Anna Matilda född Lundgren i Berg 1860-01-17 - in från Lerdala 1885

M. son Trumslagaren Henning, född i Lerdala 1873-05-23
M. son Karl Johan, född i Berg 1875-05-23 - ut Lerdala 1893
M. dotter Anna Charlotta, född i Varnhem 1878-03-30
M. dotter Vilhelmina, född i Varnhem 1880-06-14
M. son Gustaf Robert, född i Varnhem 1883-06-14

G. dotter Ellen Ottilia, född i Varnhem 1887-02-13
G. son Albin Viktor, född i Varnhem 1892-03-21
G. dotter Gerda Matilda, född i Varnhem 1894-10-25

Varnhem Alla:1 1995 - 1922
Smedstorp 1/4 (4⁶b)

Kvarboende ägare och brukare;
Anders Gustaf Blad, född i Berg 1848-06-09, gift 1885
Hustrun Anna Matilda född Lundgren i Berg 1860-01-17

M. son Trumslagaren Henning, född i Lerdfala 1873-05-23
M. dotter Anna Charlotta, född i Varnhem 1878-03-30
M. dotter Vilhelmina, född i Varnhem 1880-06-14
M. son Gustaf Robert, född i Varnhem 1883-06-14

G. dotter Ellen Ottilia, född i Varnhem 1887-02-13
G. son Albin Viktor, född i Varnhem 1892-03-21
- barnen utflyttade t o m 1918

G. dotter Gerda Matilda, född i Varnhem 1894-10-25
Gerdas dotter Annie Ingeborg Linnea, f. i Berg 1916-12-08

Varnhem Alla:2 1922- 1938
Smedstorp 1/4 (4⁶b)

Kvarboende äg. och brukare;
Anders Gustaf Blad, född i Berg 1848-06-09, gift 1885 - död här 1929
Hustrun Anna Matilda född Lindgren i Berg 1860-01-17 - dör här 1935
Dotterdotter Annie Ingeborg Linnea, född i Berg 1916-12-08 - flyttar ut till Fiskargården 1931