LSSV OVAN I HUVUDRUBRIKEN HÄNVISAR DIREKT TILL HEMSIDAN FÖR KULTURARVSFÖRENINGEN LJUNGSTORPS STENMURARS & STENRÖSENS VÄNNER (LSSV)
Ljungstorps alla skiften - startsida med historia
<--- Välj geografiskt område A. - C. till vänster eller ovan i mobilen för att söka platser, händelser och hus!
Nu även delvis via karta!
Föreningens egen hemsida: https://nya.hembygd.se/skarke-varnhem
Här hittar Du föreningens övriga historiesidor;
www.varnhemshistoria.se
www.saj-banan.se
Här hittar du Facebook-relaterade sidor för historieprojektet inom Skarke-Varnhems Hembygdsförening:
www.facebook.com/Varnhemshistoria
www.facebook.com/SAJ-banan
www.facebok.com/Stenmursvanner
<– Välj rubrik till vänster - sedan objekt!
(Mobilanvändare klickar på figuren î ovan för att se rubriker under A.-C.)
<-- Glöm inte att alla platser också finns i bokstavsordning A - Ö!!
Scrolla gärna nerför sidan och läs först om själva områdets historia!
Glöm inte att också läsa Berättelser med bilder - rubrik ovan!
Lägg också gärna in dina egna berättelser direkt på sidan!
(klicka på meningen här ovan eller gå till rubriken Berättelser överst!)
Vill du gå via rubriker till olika avsnitt på denna startsida - En allmän historiesida om Ljungstorp
- så finner du dem nedan!
Här finns också några inlägg som gjorts från hemsidan på www.facebook.com/Varnhemshistoria
SÖKFUNKTION
Sök vem du vill - vad du vill - på alla våra historiesidor
- här nedan hittar Du med valfritt sökord - namn, årtal, platser & händelser på våra sidor!
På sidan Du då klickat Dig fram till kan Du använda sökfunktionen i Din webbläsare om Du inte direkt hittar vad Du söker (ofta; "Redigera -> sök" och skriv in vad du söker ännu en gång!)
Sök ⬇️
KLICKBARA RUBRIKER PÅ DENNA STARTSIDA:
Övriga objekt - klicka på sidorubrikerna till vänster på sidan!
Alla bilder i Skarke-Varnhems Hembygdsförenings foto- och bildarkiv - hittar du numera på:
www.varnhemshistoria.se
- Ljungstorps skiften
- Skiftesregleringen förändrade Sverige
- Namnformer efter finnar i Ljungstorp i Folkminnesarkivet
- BENÄMNINGEN LJUNGSTORP
- BÄCKTORP I LJUNGSTORP 1907 -exempel på historisk bild på sidan
- Beskrivning av boenden i Billingeliden (nuv. Ljungstorp) som spridda med dålig jord
- Karta 1877 - del av Ljungstorp 1860-1880 - exempel på historisk karta
- 2014 - översiktsplan anger platser för ny bebyggelse i Ljungstorp
- Klipp ur Leif Cronas film "Nordbillingen längesedan"; Verna berättar
INFORMATION
- Information om hemsidans uppbyggnad och sponsring av hemsidan
LJUNGSTORPSINFO
- Delar av Ljungstorp är en "småort" enligt Statistiska Centralbyrån
- Vid 1803 års slut lefva uti Varnhems socken:
LJUNGSTORPSVÄGEN OCH BILLINGEN
- KRONOPARKEN BILLINGEN OCH DESS SKIFTE 1803 - EN GRUND FÖR LJUNGSTORPS HISTORIA
- HANDRITAD MILITÄR KARTA VISAR LJUNGSTORP VID ANDRA HALVAN AV 1700-TALET
- KARTA 1794; LJUNGSTORPSOMRÅDET EFTER SKIFTET AV BILLINGELIDERNA
- LJUNGSTORPSKARTA MED NAMN PÅ HUS, TORP OCH GÅRDAR FRAM I MODERN TID
FÄRDVÄGAR - VÄG OCH JÄRNVÄG
- FERMABRON -GENVÄG TILL LJUNGSTORP FRÅN NYA VÄGEN
- LJUNGSTORP OCH DESS NAMN
- LJUNGSTORSPVÄGEN - TIDIG PULSÅDER ÖVER BILLINGEN
- KARTA FRÅN 1655
- LJUNGSTORPS ANHALT VID SKÖVDE- AXVALLS JÄRNVÄG
- ANHALTEN - BILD FRÅN GRINDVAKTENS GÅRD - LJUNGSTORPS GÅRD
HISTORIA OCH NATUR
- SOLDATER OCH SOLDATTORP
- HÖGT PÅ BERGET BILLINGEN - VIDA UTSIKTER
- ETT UTSIKTSTORN I LJUNGSTORP
- KONSTNÄREN ELLI HEMBERGS UTSIKT I LJUNGSTORP
- HEMBYGDSKÄNNAREN NILS LANNS BILD AV SAMMA MOTIV MED JÄRNVÄG
- DRAMATISK NATUR - RAMLAKLEV
- I DJUPASTE SKOG - FAGERDAMMEN
- Ljungstorps föreningar genom åren med några av ordförandena
- LJUNGSTORPAVISAN - ALF BRAGE'S HYLLNING TILL LJUNGSTORPS NATUR OCH HISTORIA
- Verna berättar om sin tidigare livskamrat Alf Brage och hans diktning - kortfilm
- KORT BERÄTTELSE KRING LJUNGSTORP i text och berättande röstinspelning.
(Ännu inte inspelad!).
Kontakta oss - klicka här!
MEDLEMSSKAP I FÖRENINGEN - STÖD GÄRNA FÖRENINGEN
- SÅ HÄR ÄR DET:
Vill du bli medlem i Skarke-Varnhems Hembygdsförening!? Det kostar 150 kr/person och år - makar 200 kr.
Alla som har intresse av att stödja föreningen och/eller ett intresse för bygden Varnhem/Ljungstorp/Lundby
kan bli medlem i föreningen! Man kan vara aktiv eller passiv medlem - det bestämmer man själv!
Klicka här för att lägga in dina uppgifter
och gör sedan din egen inbetalning via din internetbank till föreningens bankgironummer: 434-3299!
VILL DU HJÄLPA OSS MED ETT BIDRAG TILL HISTORIESIDORNA PÅ INTERNET!?
Vi har årliga kostnader för att upprätthålla och utveckla våra 3 hemsidor på nätet.
Vill du vara med att hjälpa oss ekonomiskt - vi är tacksamma för alla bidrag!
Sätt in det du vill bidra med på Skarke-Varnhems Hembygdsförening bankgiro: 434-3299
- skriv ditt namn och märk med "Historia"
STATISTIKRUTA FÖR HEMSIDAN - uppdaterad 2020-05-19
Summa för vald period - de sista 30 dygnen: 1308 besökare
Antal besök i genomsnitt de sista 30 dagarna = ca 44 besök/dygn
Antal besök i genomsnitt de sista 7 dagarna = c:a 40 besök/dygn
Högsta antal besök under 1 dygn under perioden = 72 besök
Sidan har hittills sedan start 2013-05-01 haft 79 518 besökare!
Drygt 60 000 av dessa har varit unika besökare! dvs många olika personer har besökt vår sida!
De första 3 åren = 25 615 besök
de efterföljande 4 åren = 52 903 besök
Under perioden från start högsta antal besök 1 dygn = 272 besök
Det fanns 2016-01-11 3 649 foton, kartor och avfotade texter att se - förutom all direktinskriven text!
Det finns 2020-05-19 5 518 foton, kartor och avfotade texter att se - förutom all direktinskriven text!
Ljungstorps skiften
Ljungstorps skiften (markremsor) från 1803 littrerade i samma ordning som kartan nedan - söderifrån utmed gamla landsvägen:
D. = Sörgården 11:1
C. = Mellomgården 13:1
Ba. = Smedsgården 12:2
Bb. = Smedsgården 12:3
Bc. = Smedsgården 12:4
Aa. = Öfverbo Nolgården 14:2
Ab. = Öfverbo Nolgården 14:3
F. = Sven Mikaelsgården 16:1
G. = Erik Larsgården 9:1
K. = Junkragården 5:1
H. = Björsgården 1:1
J. = Björsgården 7:1
N. = Fiskaregården 3:1
O. = Simmesgården 8:1
P. = Borregården 6:1
Q. = Trädgården 15:1
Karta 1844 som visar ägorna/skiftena med ovanstående ägargårdar - utmed gamla landsvägen över Billingen.
Hela centrala Ljungstorp tillkom som ett resultat av utdelningen av mark 1803 från Kronan från Kronoparken Billingen till de etablerade gårdarna i Varnhems socken - då Klosters eller Skarke socken.
Länk till Skarke-Varnhems Hembygdsförenings föreningshemsida:
http://www.hembygd.se/skarke-varnhem/
Länk till Hembygdsföreningens historiesida för Varnhems historia med föreningens hela digitaliserade fotoarkiv: www.varnhemshistoria.se
Bidrag/Sponsring
Vill du bidra till denna hemsida kring Ljungstorps historia och dess överlevnad in i framtiden?
Bidra gärna via Skarke-Varnhems Hembygdsförening! - se sidans sponsors/bidragssida - klicka här!
Ljungstorpssidan är nu sponsrad ett stycke in på 2020 - men den behöver mer framtid!
- hör gärna av dig för ett bidrag!
Skiftesregleringen förändrade Sverige
Skiftena förändrade Sverige
Med skiftena inleddes en ny landsbygdsepok i Sverige. Reformerna innebar ett kraftigt uppsving för jordbruket, men något annat gick förlorat – storbyn och den sociala gemenskapen försvann.
Ur artikel den 10 mars 2017 av Therese Säfström på www.slakthistoria.se
"Ägosplittringen sågs av sin samtid som ett stort hinder för det svenska jordbrukets utveckling.
De flesta bönder i Sverige bodde i byar och brukade marken i tegskiften sedan medeltiden. Böndernas jordremsor var smala och låg intill varandra i gärdena. Systemet innebar att varje bonde fick del av alla olika sorters marktyper, vilket spred risken för missväxt. Det var också rättvist.
Men tegsystemet krävde att jorden brukades samordnat i byn, eller till och med att man sådde och skördade tillsammans med andra. Det fanns inte utrymme att på egen hand prova andra grödor, eller nya brukningsmetoder som växelbruk med fodervall, som blivit allt vanligare.
Det var också ibland så långt från byn till de yttersta tegarna att de blev svåra att bruka. Förespråkarna för skifte ansåg att ett mer individualistiskt jordägande skulle underlätta nyodling och gynna folkökningen.
Internationell trend
I hela Västeuropa fanns liknande tankar. England och Danmark var förebilder med omfattande skiftesreformer.
Att slå samman tegar till större markområden var egentligen inte nytt. Det hade bönderna alltid gjort för att förenkla ägoförhållandena.
Gemensamt för de svenska skiftesreformerna var att de drevs igenom av staten, att målet var att rationalisera, och att de utfördes av utbildade lantmätare och dokumenterades noga.
Första genomslaget för storskiftesidéerna kom i en förordning från 1749. Lantmätarna fick i uppdrag att se till att ägor lades samman i så stora skiften som möjligt.
Till en början behövde alla bönder enas om ett storskifte för att det skulle bli verklighet. Med skiftesvitsordet kom senare en enskild bonde att kunna driva igenom skifte för en hel bys mark.
Ofta skiftades bara åkern, ibland också ängen, och gårdarna fick ligga kvar i byn. När utmarken med skog och betesmark skiftades handlade det om att dela upp allmänningar mellan bönderna.
Storskiftet gjorde på sina håll stor skillnad, dels i mycket små byar, i områden där byn bara hade ett gärde, och dels i slättbygderna där ägosplittringen var extrem och en bonde kunde ha hundratals tegar.
Men storskiftets lagstiftning var otydlig och öppnade för regionala tolkningar.
Tvång att flytta ut
Det senare enskiftet började på ett gods i sydvästra Skåne. Godsägaren Rutger Macklean på Svaneholms slott ägde marken till en stor by, en ovanlig struktur för andra delar av Sverige.
Han konstaterade att en tredjedel av skiftena låg så långt från byn att de var omöjliga att bruka ordentligt och bestämde sig för att genomföra ett banbrytande skifte efter eget huvud.
Den viktigaste nyheten i enskiftet var utflyttningstvånget. De som hade gårdar i sämst skick blev tvungna att fysiskt flytta sina gårdar så att de låg samlade vid ägorna.
Enskiftet fungerade bäst i bygder med bördig och likartad jord. I Skåne fick det särskilt stort genomslag – över hälften av gårdarna flyttades ut från sina byar.
Laga skiftesförordningen kom 1827. Av många ses den som kronan på verket bland skiftesreformerna, och den ersatte både storskiftet och enskiftet. Laga skiftet gällde för hela landet, med undantag för övre Dalarna, där specialförfattningar om storskifte fortsatte att gälla.
Lagstiftningen från 1827 var både noggrann och förutseende. Åter krävdes det bara en delägare för att ett skifte skulle genomföras för en hel by. En nyhet var att utmarken skulle skiftas samtidigt med inägan.
Utflyttningstvånget blev starkare och under åren 1828–70 flyttades 34 procent av de totalt 200 000 skiftesdeltagarna i Sverige ut från byarna för att de skulle komma närmare sina nya ägor.
Det rådde dock stora skillnader regionalt. Bland slättbygdernas stora byar var utflyttningen stor. I Norrlandslänen, på Gotland, i Värmland och de delar av Dalarna som skiftades kunde många fler bo kvar i byarna.
Nytt i och med laga skiftet var ägodelningsrätterna, en rättsinstans som fanns i varje härad eller tingslag. Hit kunde man vända sig för att få ett skifte prövat enligt lagen, och för att få dom i en tvist. Högsta domstolen var instansen över, dit man kunde överklaga.
In på 1900-talet skiftades fortfarande byar i Sverige. Men när man i dag pratar om ”oskiftade byar” så har de så gott som alltid genomgått skifte av jorden – däremot kanske det saknades motiv till att flytta ut gårdar.
Böndernas ställning stärktes
I Sverige hade skiftesreformerna effekten att den självägande bondens ställning stärktes på lång sikt. I föregångslandet England försvann många småbrukare då de inte hade råd att betala för skifteskostnaderna. I Danmark blev det tvärt om vanligare med mindre gårdar eftersom bönderna kunde köpa loss mark vid skiftena och bli självägande.
Där så många som en tredjedel av gårdarna, eller fler, flyttades bort från bykärnan försvann byn som kulturform med den typiska, täta bebyggelsen. Resultatet blev gårdar som låg utspridda i landskapet, med glesa rester av de gamla byarna kvar. Byborna var inte längre beroende av varandra för att klara av jordbruket.
Därmed försvann också det täta umgänget och därmed en del av det sociala livet med allt vad det innebar av trygghet och gemenskap, men också av social kontroll.
Det kollektiva livet på landsbygden hade nått sitt slut och ett mer individualistiskt hade börjat. Bönderna kunde bli agrara entreprenörer och bygga upp sina verksamheter med hjälp av nya jordbruksmetoder och modern teknik.
Faktum är att en fantastisk jordbruksutveckling tog fart i Sverige i samband med skiftena – på bara hundra år (1800–1900) ökade den uppodlade jorden från 1,5 miljon hektar till över 3,5 miljoner.
Det finns teorier om att klassamhället förstärktes i samband med skiftena. De som inte ägde sin jord hade inga rättigheter i skiftena. Marken vid torp och backstugor kunde tas i anspråk av utflyttade gårdar.
Antalet torpare minskade kraftigt på sina håll i och med skiftena. Men samtidigt ökade arbetsmarknaden för lönearbetare när ny mark skulle brytas. Tidigare hade bönderna ofta hjälpts åt och bytt tjänster med varandra. Efter skiftet blev torpare och backstugusittare viktiga som arbetskraft."
BENÄMNINGEN LJUNGSTORP
Vi i projektet är medvetna om att det ibland försvårar i tanken att tala om Ljungstorp som ett eget "samhälle", eller bydel - särskilt före 1900-talet. Ljungstorp som namn i folkmun på denna del av Varnhems socken befästes i och med Skövde Axvalls Järnvägs anläggande och Ljungstorpsanhaltens tillblivelse fr o m 1904, men området har officiellt aldrig varit en by eller socken.
Det har utvecklats till ett områdesnamn inom Varnhems socken med stor utbredning i yta, främst utefter den gamla landsväg som förr var enda vägen över berget mellan Skara - Varnhem - Skövde. (Klicka på bilden för större bild!)
Vi har funnit några olika tidiga benämningar för det som är Ljungstorp idag. Vi har förstås hittat en delbenämning i namnet Billingeliderna i 1803 års skifte av marken från Kronan till bönderna.
Finnaliderna dyker upp under första delen av 1800-talet i födelsebok och dokument, liksom Klosterliderna (källa Nils Lann).
Från Västsvenska Folkminnesarkivet i Göteborg - uppgiftslämnare smeden Otto Ullberg, 1870:
Finnatorp, 0Finnaliderna och Finnängarna har sitt namn efter finnar som där odlat och bott efter ett krig, när de inte brydde sig om att resa till sitt land igen. I Finnängarna är ett tjogtals små rösen, annars är nu ängarna björkskog (1937). Dessa platser ligga alldeles intill Ljungstorps anhalt. Anhalten ligger mitt i liden.”
(Uppgifterna framtagna av Alf Brage, Ljungstorp och förmedlade via Verna Andersson, Ljungstorp)
Dessa lider handlar alltså mycket om den slingrande uppförsbacke som landsvägen har uppför berget Billingen från Klostrets by på sin väg mot Skövde och alla de små stugor som kom att befolka trakterna runt denna vid det avsnitt som det berättas om.
Ljungstorp, som namn, kom att bildas ur namnet för den lilla förpantning ur Storekullen (som låg mitt för den senare tillkommande järnvägsanhalten). Från och med mitten av 1800-talet, när den köptes till förpantningstorp under Storekullen av Lars Andersson Ljungqvist, började den namnas Ljungstorp, vilket stavades lite olika i handlingar - Jungstorp, Jonstorp och till slut alltså Ljungstorp.
En obeservation av just namnet "Jungstorp" finns i beteckningen "Jungstorpa gärde" vid en ägobeskrivning som kommentar till karta 1823 för Solberga gård!, dvs en bra tid före 1846 då Jungstorp kom till som torp på Storekullenskiftet. Troligt är att det finns ytterligare en äldre torpbyggnad - 'Jungstorp' - dolt i historien i närheten av Solbergaområdet. Det namnet torde komma från ordet Jung, dvs den blommande halvbuske som finns i stor mängd inom vissa områden.
Idag betraktar SCB ortsnamnet Ljungstorp som benämning på en "Småort", vilken hos dem då endast utgör en del av det traditionellt benämnda Ljungstorpsområdet (90 personer). Det övriga betraktas även idag som glesbygd ingående in Skara kommun.
Vi använder dock benämningen Ljungstorp för hela det område vi beskriver, ofta för olika tider.
Namnformer efter finnar i Ljungstorp i bl a Folkminnesarkivet;
- uppgiftslämnare smeden Otto Ullberg, 1870, Ljungstorp
- uppgiftslämnare smeden Otto Ullberg, 1870, Ljungstorp
Finntorp är belagt som namn genom tidiga lantmäterihandlingar och husförhörslängd. Finnaliderna genom historiskt dokument 1822 från soldattorp Nr 330 (nära Vadet), samt födelse- och dopbok för Varnhem 1838. Finnängarna genom uppgift 1870 i Västsvenska Folkminnesarkivet, Göteborg.
Namnen ger ungefärlig plats för Finnaliderna och Finnängarna. Vi har ännu inte kunnat identifiera vilket/vilka krig som lämnat dessa finnar efter sig här i trakten. Därefter har spår och minnen av denna tid, under troligt 1600-tal eller tidigt 1700-tal, försvunnit.
Bäcktorp i Ljungstorp 1907 -exempel på historisk bild
Bilden från 1907 på f.d. soldattorp Nr 331, nu Bäcktorp, visar hästtransporttiden för Ljungstorpsvägen, som mer ser ut som en fägata - vilket den också var för djuren ner mot Fermabron och över till Sörberget på Billingen.
Dottern i huset som står i dörröppningen, Anna Cecilia Bäckström, var född 1900, med sin bakom busken skymde far med hatt, Arvid Jonsson Bäckström, född 1869, som köpte huset 1905 och flyttade in med sin familj, dvs hustru och 7 barn!
Längst bak i fonden skymtar fattigstugan och till höger efter soldattorpet ligger Smedjebackens lilla hus med gaveln mot vägen.
Du kan läsa mer om Bäcktorp här: A. 40 Bäcktorp, Soldattorp, Skaraborgs Reg Nr 331
<-- TIll sidans rubriker!
Skiftet av Klosters & Överbo byar beskriver boenden i Billingeliden & Billingen (nuv. Ljungstorp) som "spridda med dålig jord" (1847)
Laga skifteshandlingarna 1847 beskriver odlingarna av Torpare och Backstugusittare på Klosters och Överbo byhemmans tilldelade kronomark i nuvarande Ljungstorp (1803) som så "spridda och jorden i sin naturliga godhet icke kan jämföras med Hemägorna, samt mångfaldiga Hushåll er i desse" - att det skulle undergräva hela laga skiftet. Beslutades att Åker och äng skall räknas som inrösningsjord och övriga marker som afrösningjord.
Vår kommentar;
På 50 år sedan skiftet hade det alltså tillkommit en rad torp och backstugor vars mark på respektive skifte inte redovisas i detalj, vilket är detsamma i husförhörslängder vad gäller vem som bor var. Detta gör det svårt att med säkerhet få med alla små ställen inom Ljungstorp i vår sammanställning. En del har vi hittat på kartor och förstorar man och fyller i 1877 års karta får man med många av dem som nu är helt borta ur historien. Vi har försökt hitta namnen för dem och vilka som bott där, så gott vi kunnat. Se i vänsterrubrikerna!
Karta 1877 del av Ljungstorp 1860-1880 exempel på historisk karta
Förteckning för Klostrets socken 1850-tal över Torpare, Backhushjon och Soldater; (AID:v80914.b5)
(Vid jämförelse med husförhörslängder väldigt ofullständig, men visar ändå några av de ställen som fanns under gårdarna!)
Soldat Lars Sträng
under Pukagården Petter Håkansson
Wadet Johannes Lindström
Björsgården Jonas Hållfast
under Fogdegården Anders Larsson
En intäckt Johannes Svensson
Soldater Anders Asp
Eric Flink
Kjerret Magnus Jonsson
Soldat Lars Skarp
Under Trädgården Lars Jonsson
Tåen Anders Larsson
By....den Johannes Magnisson
Torpare Anders Abrahamsson
Soldat Anders Ullberg
afsk. soldat Lars Ullberg
Fjellet Petter Pehrsson
Soldat Johan Snäll
Soldat Sven Larm
under Sörgården Anders Esbjörnsson
afsk. soldater Johan Kjellström
Anders Häggblom
Pickabacken Jonas Gabrielsson
Tråsskusk Petter Rask
Soldat Anders Lindqvist
Slottet Anders Wetterberg
afsk. soldat Nils Brandt
Soldat Johan Nordlöf
Soldat Jaen Strömberg
Vid Stensbro Lars Frondell
afsk. Båtsman Johan Kjempe
Ifvarstorp inhyses Sven Jonsson
Bäckedalen Magnus Flink
Ändebäcken Jonas Larsson
Gröngatan Petter Settervall
En intägt Nils Jacobsson
Nybygget Pehr Kyrk
under Svarfvarebacken Pehr Larsson
Löten inhyses Lars Jansson
Hjelmsängen Torpare Lars Olfosson
Hagen under Solberga Georg Ericsson
Qvarntorpet Jonas Andersson
Sandlid Lars Andersson
Nybygget Lars Pik
Soldat A. Löf
Soldat Anders Lindström
Afsk. Ryttaren A. Rolig
Dikaretorp Sven Andersson
Tobakslyckan Anders Jonsson
Tobakslyckan Lars Andersson
Gröngatan Andreas Larsson
Grötlyckan Petter Andersson
Klefven Lars Eliasson
Fagerdalen Jonas Olofsson
Soldat Andreas Sjön
Skräddaregården inhyses Johannes Larsson
under Millomgården Skarke Petter Jonsson
Strömshagen Jonas Olofsson
Tåen Skarke Bengt Larsson
afsk. soldat Anders Löf
Soldat Anders Kyrk
under Prästgården Andreas Larsson
Bockhult Jonas Andersson
Hästhagen Lars Andersson
2014 - översiktsplan anger platser för ny bebyggelse i Ljungstorp
Översiktsplanen från Skara kommun ger en bild av var nya hus kan komma att byggas i Ljungstorp:
1. Mellan Ivarstorp - Flinkebo
2. Broddenstorpsägan- Gruve-
sätters mark - Lövberga
3. Mellan Slottet - Ljungstorp -
Liden
4. Norr om Lidenvägen
5. Mitt emot Carlsberg
6. Bakom Lintorp
7. Bakom Trollehöjd
8. Bakom Annelund
Klipp Leif Cronas film "Nordbillingen längesedan"; Verna berättar
Klippen (1. - 3.) är en sponsring till hemsidan www.ljungstorpshistoria.se från filmaren Leif Crona; mer klipp publicerade här: C. Kosmosområdet, A. Ljungstorpsvägen samt A. 121 Galgbacken
OBS! LC-film har exklusiv vidarepubliceringsrätt! Du kan 'dela' klippet som alla andra Youtube-klipp.
Information om hemsidans uppbyggnad och sponsring hemsidan
Hemsidan är uppbyggd på tre områden som kartläggs skifte för skifte, del för del:
.
A. = Området utmed Ljungstorpsvägen från Knivaledet, Varnhem till Stenberget,Våmb. (Ljungstorpsvägen!)
B. = Området runt Storekullen
C. = Området runt Kosmos
.
Områdena har en sidorubrik för varje objekt med namn som bäst stämmer med beskrivning som finns tillgänglig. Exempel; Huset Knivaledet vid Varnhemsgränsen (där möttes gamla Överbo och Skarke byar) får alltså beteckningen A. 1 Knivaledet, under rubriken A. Ljungstorpsvägen, Knivaledet-Stenberget
Information om denna startsida; "Ljungstorps alla skiften":
Vill du bara se bilderna på den här sidan som ett bildspel du själv styr - så klicka på den första bilden/kartan och för in muspekaren över bilden - Du kan nu klicka dig fram bild för bild genom att klicka nästa! När du rör lite på muspekaren dyker förflyttningsknapparna upp och ev. text till bilden!
Trevligt är förstås om du första gången på sidan 'scrollar' dig ner och läser texterna runt bilderna och historien!
Till vänster när du är innne på områdena A. - C. hittar du rubriker för varje plats som behandlas historiskt i text och bild.
Sponsring/bidrag till hemsidans bevarande för framtiden:
Sponsring av hemsidan kan göras via sponsoravtal med Skarke-Varnhems Hembygdsförening - vi är angelägna om att få sidan att överleva även i framtiden! Därför tar vi tacksamt redan nu emot sponsringspengar eller enskilda bidrag för årskostnad gällande åren fr o m 2017 och framåt!
Vi tar också emot enskilda bidrag från den som önskar bidra med mindre summor än en årskostnad!
Vi har fått en generös sponsring på 30 000 kr avseende kostnader för uppbyggnaden de tre första åren!
Se under rubriker Sponsorer ovan - eller - klicka här!
De här åren är fortfarande lediga att sponsra/bidra till med hela eller delar av årskostnaden för hemsidan;
Kostnader år 2020: 1 800 kr - sponsring/bidrag är öppen för alla!
Kostnader år 2021: 2 800 kr - sponsring/bidrag är öppen för alla!
osv. obegränsat!
Vi har också fått ett kulturstipendie på 10 000 kronor som vi använder för att utveckla projektet!
Vill du läsa mer om sponsring eller bidrag till föreningen - klicka här!
Vill du lämna ett bidrag - stort som litet - klicka här och fyll i formuläret för svar från oss!
<-- Till sidans rubriker!
Delar av Ljungstorp är en "småort" enligt Statistiska Centralbyrån
Enligt statistiska centralbyrån är Ljungstorp 2010 en småort med 96 innevånare boende på en areal om 36 hektar.
SCB: "Småort är en term som används i Sverige av Statistiska centralbyrån (SCB) och definieras som en samlad bebyggelse med 50–199 invånare, där det är högst 150 meter mellan husen. En småort kan dock ha mer än 200 invånare om andelen fritidsbostäder överstiger 50 %. Varje småort får en egen småortskod." För Ljungstorps del är småortskoden: S5465.
För Ljungstorps del så räknas småorten bara för den del där en samlad befolkning om minst 50 personer bor inom högst 150 meter från varandra - så det är endast en del av Ljungstorp som räknas som småort - resten räknas som en restpost för kommunen Skara i statistiken.
<-- Till sidans rubriker!
Vid 1803 års slut lefva uti Varnhems socken:
Klostrets Rote 95 Bofasta Rote = distriktsindelning för soldattjänst, dvs två till fem
Ulunda 50 hemman vilka själva skaffade en soldat och underhöll
Öfverbo 65 denne med torp och extra stöd.
Hålltorps 110
Engerås 55 Användes senare, som här, för statistikbeskrivning och
Wäberga 100 som indelningsgrund för husförhörslängderna.
Skarke 69
(Ur husförhörslängd Varnhem Al:4 (1800-1815) sid 117)
Summa bofasta år 1803 - Varnhems socken: 544 personer
<-- Till sidans rubriker!
Kronoparken Billingen och dess skifte 1803 - grund för Ljungstorp
Kronoparken instenades officiellt 1690 med insteningskarta och protokoll. Hejdestenar och andra gränsmarkeringar såsom femstenarör, utsattes. Fem-stena-rör var enkelt byggda. Fem jordfasta stenar lagda i fyrkant med en mittsten (hjärtsten) och med diagonalen tre alnar (=en famn). Många av gränsmarkeringarna är helt borta idag. De som idag är kvar kan vara utmärkta som fornminne, minnesten eller milstolpe.
Den tidigt etablerade allmänningen på Billingen (I Västgötalagen omnämnd på 1200-talet) hade mest värde för jakt och senare kronoindelning visade också att det var jägeristaten som anställde personalen. Allmogen kunde också få ta del av skogen för vissa ändamål efter ansökan, men otaliga var också domstolsärendena kring olovliga tillgrepp av ved, virke eller annat från skogen. För att skydda dessa värden anställde staten s.k. Hejderidare och skogvaktare.
Allmänningsberget Billingen kom 1542 att förtydligas som ägt av staten och redan 1633 gavs order om att hejderidarna skulle börja sätta upp hejdestenar av kalksten enligt visst mönster. 1634 togs det fram en förteckning över alla hejderidarna i kronoparkerna. För Kronoparken Billingen krävdes enligt förteckningen 3 sådana Hejderidare. Kronomark och kronopark fanns alltså redan innan den slutliga insteningen 1690.
Den statliga lantmäteri-institutionen tillkom också 1628, vilket ledde till bättre inritande av Kronoparkerna och nya kartor. Under 1680-talet tillkom de statliga skogskommissionerna, som ledde fram till den officiella insteningen av bl a Kronoparken Billingen. Det var ett delikat jobb, då många förnäma ägare skulle få sina gårdar rannsakade och gränssatta på nytt och felaktiga gränsstenar demolerade.
De intagor (avgränsade hemman av hävd) som fanns på Billingen fastslogs av kommissionen "intet kunna råda utom hank och stör", dvs den inhägnade delen. Lantmätare Filmer deltog som sakkunnig och för kartritning i kommissionsordföranden och landshövdingen Per Örnekloue's (P Ö K ) arbete. Arbetet blev oerhört svårt med stat, adel och allmoge på olika fronter, då de återupptäckta Kronparkerna instenades med nya gränsmarkeringar. En ny grannsakande kommission tillsattes för att granska den äldre kommissionens arbete.
Bl a ändrade man till de inhägnade hemmanens fördel bestämmelsen så att de fick räkna även "utom hank och stör, men inom rå och rör, där rösningen varit laglig". För att blidka kom också ett stort antal lovsedlar för olika former av uttag ur skogen att beviljas, vilket ledde till förödning av skogen. (Rå var en stav eller stång, som slagits ner i marken som råmärke, rågång etc.)
Insteningen 1690 var klar 1692 i protokoll med hänvisning till bl a hejdestenar och femstenarör som rests.
På kartan ses två linjer som gräns för Kronoparken. Den innersta linjen var den som slutligen fastställdes, efter revisioner, som Kronans mark med namnet Kronoparken Billingen med olika delnamn, som t ex Kronoparken Billingeliderna för den västra delen i Valle härad. Detta var en yttre gräns och inom den fanns hela byar med egen mark redan uttagen och enskilda gårdar. Dessas gränser finns inte på denna karta.
De gårdar som fanns enstakade redan innan denna mätning fick till slut behålla sina marker "inom rå och rör", dvs sina tidigare lagliga inrösningar av hävd med sina gränser och insteningar. Så gällde förstås för också för byarnas marker. Man kan ändå här förstå att det 1690 var ett stort område som i grunden tillhörde kronan.
Ett stort antal intäkter, avstyckade och skattebelagda, blev efter hand upplåtna på kronoparken för uppodling eller som betesmark. Landshövdingen i länet (1810-1824) Adlersparre kungjorde t o m att "vem som ville fritt att slå ner sina bopålar på kronoparken" i avsikt att få länet mer uppodlat och befolkat. Så skedde också i viss mån och ofta inte utan strid med hävd av platserna från omgivande boende och allmänhet.
Kronoparker var en dålig affär för Kronan, då jakten var ringa och skogsbeståndet i stort sett ödelagt av frikostiga lovsedlar och olaglig avverkan. Delar av dem, som t ex Kronoparken Billingeliderna kom tidigt att omprövas (runt 1800) och fördelas till hemmanen nedanför berget och de få enstakade hemman som fanns inom parken.
Av de ursprungliga 23 krönta gränsstenarna fanns 1977 endast 10 kvar och av dessa var några så hårt söndervittrade eller i fragmentariskt skick, att de knappast kan renoveras. Då dessa stenar stått på sina platser i över 300 år, så är de viktiga att bevara, vilket inte alltid ens uppmärksammas av i naturen härjande myndigheter.
(Textunderlag och bilder hämtade från Billingsbygden 1977 efter tillstånd från redaktionsansvarig.)
<-- Till sidans rubriker!
HANDRITAD MILITÄR KARTA VISAR LJUNGSTORP VID ANDRA HALVAN AV 1700-TALET
Kartan visar att Ljungstorpsområdet inte var särskilt tättbebyggt och i stort sett bestod av kronogårdar och soldattorp. Den militära prägeln på boendet i Ljungstorp var slående. Kronoparken ägde det mesta av marken ograverat fram till storskiftet 1803 av Billingeliderna och det mesta av boendet var beläget i den nedre gränsen till de högre markerna på Billingen, som på kartan tecknats mörkare.
Utom kartan i öster fanns förstås de gamla gårdarna Store och Lille Kullen, samt några andra gårdar och torp vid tiden och inte minst en krog - Djäknekrogen - utmed den gamla landsvägen till Skövde.
<-- Till sidans rubriker!
KARTA 1794; LJUNGSTORPSOMRÅDET EFTER SKIFTET AV BILLINGELIDERNA
(Lantmäteriet Historiska Kartor)
Förutom de historiska skiften som kan beskrivas om Ljungstorp, så finns de bokstavliga storskiften som gjorde att Ljungstorp kom till och utvecklades till en samling byggnader och platser utmed främst den gamla Kungsvägen över berget Billingen mellan Skövde och Varnhem/Axvall/Skara.
<-- Till sidans rubriker!
Numrerad i samma ordning som kartan - söderifrån:
D. = Sörgården 11:1
C. = Mellomgården 13:1
Ba. = Smedsgården 12:2
Bb. = Smedsgården 12:3
Bc. = Smedsgården 12:4
Aa. = Öfverbo Nolgården 14:2
Ab. = Öfverbo Nolgården 14:3
F. = Sven Mikaelsgården 16:1
G. = Erik Larsgården 9:1
K. = Junkragården 5:1
H. = Björsgården 1:1
J. = Björsgården 7:1
N. = Fiskaregården 3:1
O. = Simmesgården 8:1
P. = Boregården 6:1
Q. = Trädgården 15:1
LJUNGSTORPSKARTA MED NAMN PÅ HUS, TORP OCH GÅRDAR FRAM I MODERN TID
Denna karta från nutid visar inlagt namnen på några av de hus, torp, boställen, gårdar, villor och markskiften som utgjort och utgör Ljungstorp längs Ljungstorpsvägen på Billingen - många fram till idag - andra har försvunnit.
FÄRDVÄGAR OCH JÄRNVÄG
FERMABRON -GENVÄG TILL LJUNGSTORP fr. NYA VÄGEN
Bild från 1938. Efter att "Nya vägen" byggdes och var klar 1870 skapades så småningom en avfart till Ljungstorpsvägen just nere i dalen, nästan mitt för hemmanet Sten. Här den Gamla Fermabron vid avtagsvägen upp till Ljungstorp. Fermabron och Fermagatan har troligen fått sina namn efter korpralen Ferm, som bodde i Vadet. Innan bron byggdes fanns här enbart ett vad för kreatursfösning till Sydbillingen. Bron revs och byggdes om på 1950-talets början. Försvann helt i samband med att bäcken flyttades då nya väg 49 byggdes 1958. Männen på bron är Arvid Bäckström, Bäcktorp, död 1946 och David Johansson, Slottet, död 1970. Korna har varit på skogsbete på Sörberget och tas här hem för natten. Foto och uppgifter Nils Lann, Ljungstorp-Varnhem.
Helt nybyggd Fermabro en bra tid efter 1870 års vägbygge (eg. färdig 1867) mellan Varnhem - Skövde.Troligen fotograferad 1890-tal. I så fall byggdes inte bron och vägen förrän ca 20 år efter vägbygget. Vägen i förgrunden - foto med glasplåt (sprucken-något retuscherad av KF). Man kan se att vadet över bäcken fortfarande finns hitom bron nu iordningställt efter brobygget. Det bäckavad som gett namn till torpet Vadet som uppfördes som första hus till höger utmed vägen upp mot Ljungstorp - se karta ovan!
(Bild Västergötlands Museum - bildarkiv/bildnummer: A69639)
En välgrusad Ljungstorpsväg med korna på väg hem från Sörberget. Mannen i fronten för korna är David Johansson, Slottet och därefter före der sista korna finns Arvid Bäckström, Bäcktorp. Bild från 1938.
(Bild från Skarke-Varnhems hembygdsförening, 2013)
<-- Till sidans rubriker!
LJUNGSTORP OCH DESS NAMN
Namnet Ljungstorp kommer av det torp som låg under Storekullen ungefär mitt i "byn" i den uppdelning i olika skiften som kom att verkställas efter hand. Det stora skiftet var av "Billingsliderna" vid sekelskiftet 1700-1800, då del av Kronoparken delades upp mellan gårdarna i Varnhem.
"Någon soldat Ljung eller Jung har väl förr funnits där" (Direktcitat L. M. Svennungsson, 1946 i ortsnamnsregistret)
Det har dock inte funnits någon känd soldat med det namnet i Ljungstorp och torpet/stugan under Storekullen har heller aldrig varit soldattorp (Arne Sträng, Ljungstorp, 2013)
Innan detta storskifte var Ljungstorp mycket lite bebyggt - se karta från 1794 ovan!
Ljungstorp kom sedan att sammanknippas både med det friköpta torpet, Ljungstorp, som blev utgångspunkt för grindvakteri och senare banvakteri och kanske mest med anhalten - Ljungstorps anhalt, när järnvägen byggts 1903 och trafiken kom i gång under 1904 - se bild här nedan!
Du kan se mer om Ljungstorp och Skövde Axvalls järnväg - klicka här!
På Häradsekonomiska kartan 1877 stavas Ljungstorp som Jungstorp. På exproprieringskartan för Skövde Axvalls Järnväg skrivs det Jonstorp.
<-- Till sidans rubriker!
LJUNGSTORPSVÄGEN - TIDIG PULSÅDER ÖVER BILLINGEN
Vägen från Knivaledet, Varnhem till Stenberget i Våmb utgör kärnan av Ljungstorpsvägen - med Fermavägen som genväg från senare landsvägar - se ovan! Den gamla Kungsvägen var den enda vägen över Billingen i många hundra år! För vägens historiska beskrivning - se historik på hemsidan här!
1904 förstärkt med en korsande järnväg och en knutpunkt genom Ljungstorps anhalt - läs mer om hela järnvägen - klicka här!
<-- Till sidans rubriker!
KARTA FRÅN 1655
Del av karta från 1655 visar landsvägen mellan Klostret (Klåster) och Skövde (Skiöfde) över Ljungstorp. Vi känner igen Skarke by med både militär anknytning, Kyrkebo, och kyrklig anknytning genom Prästebolet. Andra tidiga namn på kartan är Speckatorp, Engerås, Löterna, Svarfvaretorpit, Prestetorpit och Krokstorp samt är Skarsjön ordentligt utmärkt som sjö däruppe på Billingen i dalen mellan syd- och nordbillingen. Därefter kommer Vååm innan man når Skiöfde stad.
(Kartan visas med särskilt tillstånd av Riksantikvarieämbetet 2013 - som har oinskränkt copyright!)
<-- Till sidans rubriker!
LJUNGSTORPS ANHALT VID SKÖVDE- AXVALLS JÄRNVÄG
Ljungstorps anhalt med väntkuren som sett sina bästa dagar återigen, efter en av alla tidigare renoveringar under dess sista tid. Slutet av 1950-talet och SAJ's saga börjar ta slut.
Byggnaden kom att kallas "Lunsa-bingen" efter att traktens unga män (lunsar) tidvis gjorde den till sin egen lekstuga. När kaminen brann därinne under den lilla byggnadens storhetstid var det tillfällen då "lunsarna" busade genom att urinera i kaminen.
Förbudsskylten att inte beträda spårområdet har fallit i gräset, men hänger fortfarande med.
Tågstoppen gjorde också till att börja med vägen ofarbar under väntetiden, då grindarna stängdes och inte öppnades förrän tåget lämnat anhalten. På senare tid ljus- och ljudsignaler och en något längre avstigningskaj som gjorde det möjligt att släppa på trafiken när tåget hade stannat.
Byggnaden togs till Ljungstorp av grosshandlaren Högberg, som hade ett par fastigheter som sommarstugor inte långt från byggnaden. Den hade då från början varit någon sorts kiosk i kyrkparken i Skövde. Före 1913.
(Uppgifter, bl a Arne Sträng, Ljungstorp)
(Bild från Trafikverket, Sveriges Järnvägsmuseum)
Mer om Ljungstorps anhalt och hela järnvägen genom Ljungstorp kan du se på denna undersida till www.saj-banan.se - klicka här!
<-- Till sidans rubriker!
ANHALTEN - BILD FRÅN GRINDVAKTENS GÅRD - LJUNGSTORPS GÅRD
Ursprung till områdets, bebyggelsens och anhaltens namn
Ljungstorps anhalt 1913 med Ljungstorps gård, väderskyddet, grindarna, väntkuren, grindvakt Andersson med röd flagg. Loket som tuffar in till anhalten är andra generationens lok hos SAJ efter 1907. Tavlans motiv är daterat till 1913.
Tavlan är målad av B. Fransson och den har varit i Seth och Stina Jönssons ägo från Våmb. Seth Jönsson var lokförare för SAJ och fick troligen tavlan därför. Foto Kristina Högman, dotterdotter till Seth och Stina.
Grindvakten August Andersson ägde redan Ljungstorp sedan år 1900 - ett fd torp under Storekullen 1:11, friköpt under 1800-talet första hälft. 1853 såldes 1/16 mantal Ljungstorp till hemmansägare Gabriel Bengtsson, som då ägde Sparrsäter, Ljungstorp. Säljare var Kajsa Lindqvist. August var grindvakt för SAJ sedan start 1904.
Mer om grindvakterna i Ljungstorp - klicka här!
(Bild förmedlad av Verna Andersson, Ljungstorp)
<-- Till sidans rubriker!
SOLDATER OCH SOLDATTORP
På Fermagatans högra sida i riktning från Skövdevägen efter Fermabron, bakom Vadet, låg Soldattorp nr 330 - kallat Strängstorpet - Överbo Millomgården & Dyngesäter,1906. Mitt emot, på sydbillingen, ovanför den Nya Skövdevägen i dalen nedanför, låg torpet Sten. Foto Ludvig Ericson, Skövde
(Bild Västergötlands Museum - bildarkivet/bildnummer: A145127:11)
Innan Ljungstorp fanns som bebyggelsenamn var redan ett antal boställen, torp, ryttare- och soldattorp placerade här i utmarkerna inom Höjentorps fögderi som då bl a inkluderade de gårdar som då fanns på berget bl a Storekullen, Lillekullen, Löten, Ambjörntorp och Dyngesäter. Resten ägde Kronan genom den stora Kronoparken Billingen.
Efter skiftet av Billingeliderna från Kronoparken ca år 1800 fick gårdarna i bygden, främst Varnhemsbygden, olika skiften av denna stora park på västra sidan av Billingen. Alla dessa små skiften, oftast avlägset belägna från rusthållarna, blev utmäkta tomter för ytterligare soldattorp och boställen. Marken blev uppodlad och kom på så sätt många till del. Soldattorpen gynnade den utveckling av bebyggelse, främst utmed den gamla vägen, som kom att medverka till det som blev Ljungstorp. Soldattorpen liksom den övriga bebyggelsen beskrivs objekt för objekt, rubrik för rubrik på denna hemsida - se översikt i menyraden till vänster!
Lagen om allmän värnplikt är från 1901 men i realiteten avecklas soldattorpen successivt. Det fanns indelta knektar som inkallades till möten eller hjöds till mässen fram på 1950-talet. Men som regel kom rotebönderna överens om avyttring och försäljning när kontraktet löpte ut. Fr o m 1902 tillsätts inga nya indelta soldater.
(Arne Sträng, Ljunsgtorp)
<-- Till sidans rubriker!
Ladda ner 1764 års karta och fördelning av marken mellan soldattorpen & skogvaktarbostället Broddenstorp - klicka på PDF-filen nedan! (Rotera medsols en gång efter öppnandet!)
Soldattorpens dag i Ljungstorp 1983
HÖGT PÅ BERGET BILLINGEN - VIDA UTSIKTER
Utsikt från Trollehöjd - målning av W Albertsson. Lägg märke till den "ordnade naturen" som man får säga utgjorde förgrunden till utsikten. Varnhems klosterkyrka t v i bakgrunden.
(Bild av tavla från Göran Högberg, sonson till grosshandlare Carl Högberg, Assbecks Skövde - arvegods från farmor Matilda - bilden förmedlad av Verna Andersson, Ljungstorp.)
<-- Till sidans rubriker!
ETT UTSIKTSTORN I LJUNGSTORP
Vackra utsikter ... och därför med ett eget Utsiktstorn under några årtionden i början på förr-förra seklet! Läs mer om Egnells paviljong - klicka här! eller läs direkt i rubriken till vänster under: A. 57 Ljungsbo
<-- Till sidans rubriker!
KONSTNÄREN ELLI HEMBERGS UTSIKT I LJUNGSTORP
Ellis tavla "Utsikt över Valle" är onekligen en bild från Signeliden just nedanför spåren för SAJ-banan med utsikt över dalgången ner mot Varnhem med Klosterkyrkans torn över nejden och en bit av vägen på Billingen i nerfart mot slätten. De båda torpen Rosenlund och Ulfstorp syns som siluetter med Varnhemsvägen som passerar mellan Rosenlund och berget.
Elli Hembergs tavlor har en särskild plats på Skövde Konstmuseum, som äger de flesta av dem;
www.skovde.se/.../.../konstmuseum
(Bilden är publicerad med tillstånd från Konstnär Elli Hembergs Stiftelse som har BUS-rättigheterna till alla Ellis tavlor - genom Ulla Hemberg)
<-- Till sidans rubriker!
HEMBYGDSKÄNNAREN NILS LANNS BILD - SAMMA MOTIV
Nils Lanns bild av samma motiv, men ett steg tillbaka så att Skövde Axvalls Järnväg också finns med i bilden.
(Bild från Varnhemsbygden 1993)
<-- Till sidans rubriker!
DRAMATISK NATUR - RAMLAKLEV
Tidningsartikel i Skövde Nyheter 1985 visar att Grönvalls redan 1909 skickade ett vykort från Annelund, Ljungstorp, som de då kallade "Annorlunda", över Ramlaklev som naturfenomen. Återigen kan man se den brist på uppväxt skog som tycks ha gällt stora områden av Billingen vid tiden för förr-förra sekelskiftet.
(Artikel från Skövde Nyheter förmedlad av Verna Andersson, Ljungstorp
Ramlaklev är en höjd på Billingen. Den grå, branta klippan av diabas ser man från den gamla kungsvägen mellan Skövde och Skara som går genom Ljungstorp. Från utsikten där uppe ser man rakt i väster Skara domkyrkas torn. I sydväst blänker Hornborgasjön och i nordväst det blå berget Kinnekulle. Och däremellan breder hela det sköna Valle härad ut sig.
(Text från Västergötlands Museum; Smultronställen i Skaraborg)
<-- Till sidans rubriker!
Kort video (1:32 min) från Ramlaklev av Jan Johansson, (Vibonätt), Skövde, 2015 - publiceringsrätt från filmaren.
Klicka gärna undan reklaminslag som kan poppa upp!
I DJUPASTE SKOG - FAGERDAMMEN
En välbesökt oas för Ljungstorpsborna under många århundranden. Viktig för kreatur och människor!
<-- Till sidans rubriker!
Ljungstorps föreningar genom åren med några av ordförandena
Ljungstorps Elektriska Distributionsförening
Ordf. Harald Warnemark
Blå Bandsföreningen
SBU Svenska Blåbandsföreningens ungdom
Ordf. Eleonora Holm
Ljungstorps AIF (Allmänna Idrottsförening)
Ordf. Carl Ferm, Folke Holm
Ljungstorps Tjurförening
Ordf. Harald Warnemark
Svenska Missionsförbundet (Missionshuset)
Ordf. Sven Swarén
Vägsamfällighet i Ljungstorp 29/11 1944 – 31/12 1951
Ordf. Axel Karlsson, kassör Emil Holm
Ljungstorps Bygdegårdsförening
Ordf. Egon Holm, Karl Ferm, m fl
Listat av Roland Holm, Ljungstorp
<-- Till sidans rubriker!
LJUNGSTORPAVISAN - ALF BRAGE'S HYLLNING TILL LJUNGSTORPS NATUR OCH HISTORIA
Hämtad ur Billingen längesen Nr 2, 1993 - Verna Andersson, Arne "Skultorparn" Andersson och Alf Brage.
<-- Till sidans rubriker!
Verna talar om sin tidigare livskamrat Alf Brage & hans diktning
Verna Andersson berättar om sin tidigare livskamrat Alf Brage som poet och diktare 2009.
Ludvig Wikström gjorde filmen.
<-- Till sidans rubriker!
KORT BERÄTTELSE KRING LJUNGSTORP
Här nedan kan man senare också höra Verna Andersson läsa sin egen kortberättelse om Ljungstorp.
Verna Andersson, Ljungstorp berättar:
Att järnvägen betydde mycket för Ljungstorp är lätt att konstatera. De vackra villorna som byggdes som sommarbostäder, efter att järnvägen kom till, finns kvar idag och är bebodda och bevarade tillsammans med många av de små stugorna som nu är ombyggda till fina villor och en del nybyggen. Några av de gamla röda stugorna finns fortfarande kvar. Blandningen gör att Ljungstorp blir en mycket trevlig plats att besöka och att bo på.
Vid träff 2008 i Ljungstorps bygdegård kom man fram till att det under åren funnits 6 affärer, 3 missionshus, 3 skolor, 4 festplatser förutom vandrarhem, järnvägen och dans på logar och i vägskäl. Aktiviteten har alltid varit stor. Det var ju faktiskt så att folk träffades väldigt ofta förr. Man gick och cyklade på vägen. Idag susar man förbi i bil och vinkar åt varandra, då möttes man och bytte några ord eller kunde stå länge och hänga över en grind och prata.
Ljungstorp kom till efter ett försök att använda Billingen mer konstruktivt efter misskötsel av den stora Kronoparken som fanns mellan 1690 - 1840. Billingen som Kronopark innebar att Kronan, eller Staten, bestämde över berget. Hejderidare vaktade berget och man måste få lovsedlar för att t ex ta ner träd. Vi sekelskiftet 1800/1900 förstod man att man inte kunde fortsätta på detta vis. Berget hade förlorat det mesta av sin skog och man bestämde att marken skulle odlas upp.
Under hela Kronoparkstiden fanns det gårdar placerade inom parken, men "de rådde intet utom hank och stör" som det heter. Löten ¼ skattehemman, Ambjörntorp ¼ kronohemman och Storekullen 1 /2 kronohemman är exempel på sådana äldre gårdar inom Ljungstorpsområdet. Kronoparken skiftades och för Varnhems del påbörjades detta redan i slutet av 1700-talet, karta daterad 1794. Marken tilldelades de större gårdarna nedanför och på berget. Detta skapade en hel del smala skiften i Ljungstorp där de större gårdarna förlade sina torp. På detta vis fick man berget uppodlat och på så sätt växte Ljungstorp fram utefter den gamla Kungsvägen över berget.
Vissa delar av Billingen hyste också en del "skumma individer", som lurade vid vägarna då folk och skjutsar kom förbi. Det byggdes också stugor ibland helt på egen hand och det klagades på att somliga kom alldeles för nära vägen. Under slutet av 1800-talet och in på 1900-talet låg här många små stugor, ofta med stora barnkullar Vid tiden för första världskrigets utbrott 1914 var det ändå så att någon Skövdebo flyttade upp till Ljungstorp och sitt sommarställe för att det var säkrare att bo där än i staden. Så resonerade August Nordgren, som bosatte sig med sin familj i Milltorp.
Kring 1900 var Ljungstorp bebyggt i huvudsak kring den enda farbara väg som fanns före 1870, då den nya vägen byggdes. Vägen var mycket dålig långt in på 1900-talet, vilket framgår av några bilder från Ljungstorp och början av århundradet nedan. Djupa gropar och stora stenar hindrade större framfart, men den kunde ändå trafikeras av häst och vagn. Cykla kunde den göra som hade en cykel, men det vanligaste var nog för gemene man att gå, vilket förstås också soldaterna gjorde. På sin marsch från Skövde till Axvalla hed hölls matrast i Knektängen i Ljungstorp.
"Många stugor har försvunnit utan att ersättas t ex soldattorpen vid Vadet, Rättarebacken, Marses, SkarpaKrestins och Strängs-Lisas, i skolbacken, Dyngestöva eller Björkastöva, Piskagubbens, Pannekakevännarn' s, "Swan's vid Lötavägen" och huset mitt emot där."
Stenmurarna som ofta byggdes för fägator och markering av ägor var vanliga utmed vägen innan vägverket i modern tid tog bort många av dem vid vägarbete. Inte minst Stentomten har sådana vackert lagda stenmurar, många lagda av Gustav Lindgren.
Sommargästerna som kom till Ljungstorp i samband med järnvägen blev också drivande i vägfrågan och andra strukturella frågor som t ex el-indragning i hushållen. Inte minst stod herrarna Egnell och Grönvall för sådana initiativ. Nu fick de små stugorna konkurrens av stora sommarvillor. Nu byggde man sommarhus som var så stora och höga att man från balkongen kunde se 24 kyrktorn i Valle härad! Detta berättas om Annelund. Men utsikten från Noltorp (blev sedan Villa Ramunda och Trollehöjd) var heller inte dålig!
Ända in på 1970-80 talet har det funnits "levande" lagårdar med kor och kalvar, hästar, grisar och höns. Ljungstorparna var med hela tiden och många stannade kvar, till skillnad från sommargästerna. De små stugorna byggdes om, sommarvillorna stod kvar och nybyggen kom till efter hand och under hela tiden var Ljungstorparna aktiva. Fram till ca 1960-talet har här funnits skola, affär, missionshus och järnväg.
År 1965 blev den gamla hållplatsen Ljungstorp en ny mötesplats då Ljungstorps bygdegård placerades på gården Ljungstorps mark som skänktes för detta ändamål av Gunnar och Anna Andersson i Ljungstorp.
Det fanns säkert en del spänningar mellan de besökare och sommarboende som kom till Ljungstorp i samband med järnvägen. Det blev också med tiden en annan relation mellan Ljungstorpare och sommarboende som byggde på att de fick arbetsförtjänster av hushållsarbete och trädgårdsskötsel.
Margit Hemberg (dotter på Signeliden) berättar i sin dagbok 1912 om Ljungstorparna (första sommaren):
"Vi gingo ned till banan när tåget körde förbi och gingo sen över banan och följde en gångstig uppåt ängen. Folket här på Ljungstorp är med få undantag rysligt ogina. När vi t ex idag intet ont anande gingo på stigen och njöto av allt vackert som vi sågo, fingo vi höra en ryslig grälröst, som började gräla på oss allt vad den förmådde. Denna ljuva röst tillhörde en käring som stod och klappade kläder. Vi kunde först inte höra vad hon öste ur sig, och jag ropade till henne och frågade om vi inte fingo gå på stigen. Det sa hon då att vi fick, men så började hon ösa ur sig ovett igen och sa att vi gick och förstörde "råga" och att hon skulle nog ge oss mm mm. Jag blev rasande och sa att vi aldrig varken hade gått eller ämnade gå i rågen och att hon inte behövde gräla så då vi gingo på stigen. Jag sade förstås inte just de orden, jag är rädd att jag sade värre saker, för jag förlorade alldeles självbehärskningen, vilket jag tyvärr ofta gör."
Denna historia förstärks av berättelsen ur Skara Tidning den 6 juli 1904:
"Vi (utflyktsgäster med tåg från Skara) hade slagit oss ner i en beteshage och plötsligt stod han mitt ibland oss. En koling - mitt herrskap - så olik en verklig västgötabonde att han kunde kommit rätt ur herr Engströms "Strix". Han gjorde rent af ett vämjeligt intryck i den fagra, friska sommarprakten vid Ljungstorps anhalt. Hans ärende var bara att säga ifrån att han var den ovärdige ägaren till denna sköna fläck af "den noble och af Gud välsignade provins Västergötland" och att vi inte fingo vara där och "sitta ner grässkörden" för honom. Han stod där tills jag med barn och blomma gav mig iväg. Annars är folket däruppe gästfritt och vänligt gentemot främlingar - Res dit, men akta dig för "Kolingen"!"
(Texterna från Skara Tidning är framtagna och nedtecknade av Alf Brage i tidskriften BILLINGSBYGDEN 1997, Årgång 24- årsskrift utgiven av hembygdsföreningarna i Skövde kommun i samverkan med Skövde Stadsmuseum.)
<-- Till sidans topp!
KONTAKTFORMULÄR FÖR KONTAKT MED PROJEKTET
NÄR DU VILL LÄMNA ETT BIDRAG TILL HEMSIDANS FORTLEVNAD
- BÖRJA HÄR:
För kontakt av andra skäl - klicka här!
Några inlägg på www.facebook.com/Varnhemshistoria
DAGENS FOTO;MELLOMGÅRDEN IDAG OCH 1930-TAL, SAMT SAGOLIK KULTURMILJÖ VID ÄNNABÄCKEN PÅ ÄGORNA - hämtat från...
Posted by Skarke-Varnhems Hembygdsförening on den 12 oktober 2015
DAGENS FOTO;RIDDARHAGEN IDAG - KJÄLLEHAGSHEMMANET 1800-TAL TECKNING - hämtat från www.ljungstorpshistoria.se - rubrik;...
Posted by Skarke-Varnhems Hembygdsförening on den 7 oktober 2015
DAGENS FOTO;MELLTORP IDAG OCH 1940-TAL - hämtat från www.ljungstorpshistoria.se - Rubrik; A. 62 MelltorpSedan lång...
Posted by Skarke-Varnhems Hembygdsförening on den 6 oktober 2015
DAGENS FOTO;CARLSBERG IDAG OCH 1980-TAL - hämtat från www.ljungstorpshistoria.se - rubrik; A. 60 a CarlsbergPå bilden...
Posted by Skarke-Varnhems Hembygdsförening on den 3 oktober 2015
DAGENS FOTO;LJUNGAN IDAG OCH SOM NYBYGGD SOMMARSTUGA 1958 - hämtat från www.ljungstorpshistoria.se - rubrik; A. 58 b...
Posted by Skarke-Varnhems Hembygdsförening on den 2 oktober 2015
DAGENS FOTO;LJUNGSBO/FINNATORP IDAG, 1906, 1908 SAMT 1970-TAL - hämtat från www.ljungstorpshistoria.se - rubrik; A. 57...
Posted by Skarke-Varnhems Hembygdsförening on den 1 oktober 2015
DAGENS FOTO;LJUNGSTORPS ANHALT 1905, 1913 OCH TECKNING 1920 - hämtat från www.ljungstorpshistoria.se - Rubrik; A.55...
Posted by Skarke-Varnhems Hembygdsförening on den 30 september 2015
DAGENS FOTO;LJUNGSTORPS GÅRD IDAG, 1930-TAL OCH PÅ TAVLA 1913 - hämtat från www.ljungstorpshistoria.se - rubrik; A. 52...
Posted by Skarke-Varnhems Hembygdsförening on den 28 september 2015
DAGENS FOTO;LÖVTORPET IDAG OCH 1930-TAL - DÅ SOM HÖNSHUS - TIDIGARE SOLDATTORP FÖR SMEDSGÅRDEN NR 6 - hämtat från...
Posted by Skarke-Varnhems Hembygdsförening on den 26 september 2015
TACK FREDRIK MALMQVIST! HÄR EN ANNONS FÖR BILMODELLEN Ford Fordor 1934 - SÄRSKILT VÄND TILL KVINNOR!!Ford Fordor 1934...
Posted by Skarke-Varnhems Hembygdsförening on den 25 september 2015
HJÄLP MED BIL - OCH ÅRSMODELL!!!??? - bild från www.ljungstorpshistoria.se - direktlänk klicka hä...
Posted by Skarke-Varnhems Hembygdsförening on den 24 september 2015
LJUNGSTORPS BYGDEGÅRDS HISTORIA - presenterad av Ljungstorpsprojektet (Verna, Arne & Kent) i bygdegården...
Posted by Skarke-Varnhems Hembygdsförening on den 13 september 2015
GLÖM INTE KALASET I LJUNGSTORPS BYGDEGÅRD IDAG DEN 12/9 - VÄLJ DIN PROGRAMPUNKT - GÄRNA LJUNGSTORPSPROJEKTETS...
Posted by Skarke-Varnhems Hembygdsförening on den 11 september 2015
SIGNELIDEN RITAT AV PROSTFRUN SIGNE HEMBERG - hämtat från www.saj-banan.se - rubrik; LjungstorpFörsta sidan i familjen...
Posted by Skarke-Varnhems Hembygdsförening on den 29 augusti 2015
LJUNGSTORPS ANHALT 1913 - NAIVISTISK TAVLA - hämtat från www.saj-banan.se - rubrik; LjungstorpLjungstorps anhalt 1913...
Posted by Skarke-Varnhems Hembygdsförening on den 20 augusti 2015
VERNA ANDERSSON, LJUNGSTORP FYLLER 75 ÅR 21/8 !!- var med och Gratulera henne genom att klicka på Gilla-knappen!Verna...
Posted by Skarke-Varnhems Hembygdsförening on den 20 augusti 2015
STÅTLIG BILD PÅ LOKET VARNHEM PÅ VÄG IN TILL LJUNGSTORPS ANHALT FRÅN AXVALLSHÅLLET 1904-07-31- hämtat från...
Posted by Skarke-Varnhems Hembygdsförening on den 19 augusti 2015
DAGENS FOTO;STENHAMMAR - GÅRD SOM FÖRSVANN UNDER 1870-TALET - hämtat från www.ljungstorpshistoria.se - rubrik; A. 30...
Posted by Skarke-Varnhems Hembygdsförening on den 18 augusti 2015
ÄNGERÅS KAPTENSBOSTÄLLET SKARABORGS REGEMENTE - avsnitt 8RIDDAREN KAPTEN AXEL HULTING REGERAR PÅ ÄNGERÅS- läs mer på...
Posted by Skarke-Varnhems Hembygdsförening on den 4 augusti 2015
FOTOSERIE MED 8 INLÄGG EFTER VARANDRA - inlägg Nr 8GUNBORG FERMS TEXTILBERÄTTELSE OM MORDET I BÄCKEDALEN - DONERAD...
Posted by Skarke-Varnhems Hembygdsförening on den 3 augusti 2015
FOTOSERIE MED 8 INLÄGG EFTER VARANDRA - inlägg Nr 7GUNBORG FERMS TEXTILBERÄTTELSE OM MORDET I BÄCKEDALEN - DONERAD...
Posted by Skarke-Varnhems Hembygdsförening on den 3 augusti 2015
FOTOSERIE MED 8 INLÄGG EFTER VARANDRA - inlägg Nr 6GUNBORG FERMS TEXTILBERÄTTELSE OM MORDET I BÄCKEDALEN - DONERAD TILL...
Posted by Skarke-Varnhems Hembygdsförening on den 2 augusti 2015
FOTOSERIE MED 8 INLÄGG EFTER VARANDRA - inlägg Nr 5GUNBORG FERMS TEXTILBERÄTTELSE OM MORDET I BÄCKEDALEN - DONERAD...
Posted by Skarke-Varnhems Hembygdsförening on den 2 augusti 2015
FOTOSERIE MED 8 INLÄGG EFTER VARANDRA - inlägg Nr 4GUNBORG FERMS TEXTILBERÄTTELSE OM MORDET I BÄCKEDALEN - DONERAD...
Posted by Skarke-Varnhems Hembygdsförening on den 1 augusti 2015
FOTOSERIE MED 8 INLÄGG EFTER VARANDRA - inlägg Nr 3GUNBORG FERMS TEXTILBERÄTTELSE OM MORDET I BÄCKEDALEN - DONERAD...
Posted by Skarke-Varnhems Hembygdsförening on den 31 juli 2015
FOTOSERIE MED 8 INLÄGG EFTER VARANDRA - inlägg 2GUNBORG FERMS TEXTILBERÄTTELSE OM MORDET I BÄCKEDALEN - DONERAD TILL...
Posted by Skarke-Varnhems Hembygdsförening on den 31 juli 2015
FOTOSERIE MED 8 INLÄGG EFTER VARANDRA - inlägg 1GUNBORG FERMS TEXTILBERÄTTELSE OM MORDET I BÄCKEDALEN - DONERAD TILL...
Posted by Skarke-Varnhems Hembygdsförening on den 31 juli 2015
ÄNGERÅS 1860 - 1865 - Avsnitt 7- från www.ljungstorpshistoria.se - rubrik; A. 2 ÄngaråsDå var M Thure E Brandt knuten...
Posted by Skarke-Varnhems Hembygdsförening on den 28 juli 2015
IN MEMORIAM I LJUNGSTORPASTRID, FÖDD ULLBERG, GIFT FRIMAN OCH SENARE ÅSTRANDAstrid Åstrand gick ur tiden i lördags...
Posted by Skarke-Varnhems Hembygdsförening on den 28 juli 2015
EFTERLYSNING! KONFIRMATIONSKORT VARNHEM 1900!Kan det finnas någon som har ett foto med namnen utskrivna på dessa...
Posted by Skarke-Varnhems Hembygdsförening on den 26 juli 2015
STRÄNGS CARLSBERG ETT RIKTIGT PROJEKTCENTRUM I GAMMAL LJUNGSTORPSMILJÖ - HÄR MÖTE MED SLÄKTERNA HOLMBERG OCH LÖFGREN DÄR...
Posted by Skarke-Varnhems Hembygdsförening on den 24 juli 2015
MÅNGA FIRADE ARNE SOM FYLLDE 85 ÅR DEN 18/7Skarke-Varnhems Hembygdsförening har nu tagit ut och överlämnat alla "...
Posted by Skarke-Varnhems Hembygdsförening on den 21 juli 2015
VI GRATULERADE ARNE STRÄNG PÅ HANS 85-ÅRSDAG DEN 18/7 2015Skarke-Varnhems Hembygdsförening har nu tagit ut och överlä...
Posted by Skarke-Varnhems Hembygdsförening on den 18 juli 2015
UTSIKTSTORN I LJUNGSTORP! LJUNGSBO - BRYGGERIDIREKTÖR THEODOR EGNELLS UNIKA SOMMARPAVILJONG I LJUNGSTORP 1906 En stor...
Posted by Skarke-Varnhems Hembygdsförening on den 8 juli 2015
PROJEKTGRUPPEN FÖR LJUNGSTORPSHISTORIA TACKAR!Roligt att arbetet med digital teknik uppmärksammas!! Ett fantastiskt...
Posted by Skarke-Varnhems Hembygdsförening on den 7 juni 2015
Skara Fritids- och kulturnämnds KULTURSTIPENDIE tilldelas för år 2015 Projektgruppen för Ljungstorpshistoria; Verna...
Posted by Skarke-Varnhems Hembygdsförening on den 20 maj 2015
Grattis på födelsedagen Anna Warner, journalist SLA!Tack än en gång för det proffsiga reportaget om hemsidesprojekten...
Posted by Skarke-Varnhems Hembygdsförening on den 4 maj 2015
Hembygdsföreningens egna bilder, några från 1950-talet, mestadels senare, på evenemang, utflykter,...
Posted by Skarke-Varnhems Hembygdsförening on den 1 maj 2015
Här är arkivbilden från Hembygdsföreningens arkiv som använts i skriften; TA HAND OM DIN JORDKÄLLARE!
Posted by Skarke-Varnhems Hembygdsförening on den 26 april 2015
Här är arkivbilden från Hembygdsföreningens arkiv som använts i skriften; TA HAND OM DIN JORDKÄLLARE!
Posted by Skarke-Varnhems Hembygdsförening on den 26 april 2015
Här är arkivbilden från Hembygdsföreningens arkiv som använts i skriften; TA HAND OM DIN JORDKÄLLARE!
Posted by Skarke-Varnhems Hembygdsförening on den 26 april 2015
Uppgifter för medlemsskap
Testsida här!