Warling-spisar murade i området
Warling-spis i Åbod
Forskargruppen inom Skarke-Varnhems Hembygdsförening;
Under vårt historieforskningsarbete har vi under åren stött på en murad öppen eldstad med speciell rökgångsmurning i många av våra fastigheter och med ett speciellt utseende exteriört. Den finns också ibland utan bakomliggande rökgångar.
Vi fångade upp bland folkmun att de kallades för 'Warlings-spisar' och hade ett speciellt kännetececken i själva utformandet exteriört. De är oftast rörspisar. Vi förstod att detta var en spis som krävde mer murarkunskap än vanliga öppna spisar och att en murare med namnet Warling hade varit verksam i bygden i början av 1900-talet och gett spisarna sitt eget uttryck och sitt namn här. Många torp tycks ha fått sina gamla spisar ommurade av denne Warling liksom att många av dem uppfördes på nybyggen.
RÖRSPIS
Rörspisen brukar kallas för fattigmanskakelugn och saknar kakel på utsidan. Rörspisen är istället putsad, men invändigt har den samma rörsystem som kakelugnen där rökgaserna leds upp och ner i ugnen. Rörspisar uppfördes i stor utstäckning på den svenska landsbygen under 1800-talet och var vanlig fram till första delen av 1900-talet.
En rörspis kan vara minst lika ståtlig som en kakelugn! På bilden ovan en nymålad rörspis med kalkfärg. Den stora öppningen gör att rök oundvikligen ryker in ibland, speciellt i början innan elden tagit fart, och missfärgar rörspisen. Antingen så låter man det vara, putsar upp rörspisen ibland eller sätter en kåpa i öppningen för att göra den lite mindre och göra det lättare för röken att gå upp i murstocken.
De har ofta små runda luckor, sotluckor, längst ned på sidorna, eller längst upp, på spisen. Vanligtvis målas rörspisar med limfärg men kan med fördel målas med kalkfärg. De äldsta rörspisarnas eldstad var ofta stor och öppen, men allteftersom tiden gick blev öppningen mindre och fick enkla järnluckor.
En rörspis tar precis som en kakelugn tid att värma upp och ett vanligt förekommande problem är att man efter en stund känner på spisen, som då är kall och så eldar man ännu mer. Man riskerar då att ugnen överhettas och därmed spricker. Det är viktigt att låta värmen komma ut i teglet vilket tar ett par timmar.
(Text från http://alltomtorp.se/)
Ivar Warling från Blängsåsen på Billingsberget utanför Skövde
Genom ödets vägar fick vi kontakt med Ingrid Warling i Skövde, som visar sig vara släkt med den Ivar Warling vi sökt.
Hon hänvisade till Ivars dotterdotter Siv Gustavsson i Skövde, genom vilken vi fick ytterligare upplysningar för mer kunskap om Ivar.
Ingrid hade en släktbok om Warling-släkten, där det fanns födelseuppgifter om Ivar samt ett foto från hans ungdom. Boken är på engelska och har tagits fram av släktens gren i Amerika dit flera av släktens män hade utvandrat. Texten i boken:
"Ivar was born in Blängsås. He had a small farm near his parents home. He had one horse and four or five cows. Before he married, he worked in Stockholm and Södertälje. He was also a mason. Anna was a house-wife. They where married 1912-12-12.
Ivar Warling, birth 1881-09-29 - death 1969-05-29
Anna Maria Johansson, birth 1887-04-02 - death 1953-05-26"
Svensk text:
"Ivar var född i Blängsås. Han hade en liten bondgård nära sina föräldrars hem. Han hade en häst och fyra eller fem kor. Innan han gifte sig arbetade han i Stockholm och Södertälje. Han var också en murare. Anna var en husfru/hemmafru. De gifte sig 1912-12-12.
Ivar Warling, född 1881-09-29 - död 1969-05-29
Anna Maria Johansson, född 1887-04-02 - död 1953-05-26"
Ivar Warlings familjebakgrund
Genom husförhörslängder kan vi se följande;
Den 12/11 1866 flyttade mannen Svante Johansson Warling in på Blängsås gård (kallades också Åsabacken) 1/2 mantal i Käpplunda, Skövde som ägare. Han hade då lämnat Lekåsa församling, där Svante var född 1836-01-15. Han var då också byggmästare.
Svante gifter sig den 6/1 1867 med Britta Stina Bengtsdotter, född i Ryd 1845-07-30 och som flyttar in 1867 från delägan 1/8 mantal till gården Blängsåsen. De får sin första son Alfred 1867-09-22. De kanske inte riktigt kan läsa de kyrkliga texterna som används vid husförhören, men det noteras att de båda förstår!
Stinas föräldrar Bengt Eriksson, född 1819-10-03 i Flo och Maja Torstensdotter, född 1819-05-19 i Ryda var då ägare till 1/8 mantal Blängsåsen. Blängsåsen/Åsabacken var alltså en gård som sålunda hade flera delägare med olika mantal ('storlek').
När hon flyttat in hos Svante var det på den del av Blängsåsen/Åsabacken som var huvudgården och som nu i storlek utgjorde 1/2 mantal efter delningar. Hon blev alltså kvar på en annan del av den gård där hon föddes och växte upp. Svante kom att bli byggmästare och ägde
Paret Svante och Britta Stina Johansson Warling fick här på Blängsåsen barnen Alfred, född1867-06-22, Alida, född 1870-02-06, Anna Mathilda, född 1872-12-26, Johan Ludvig född 1875-12-13, Bernhard född 1878-09-24 och slutligen Ivar, född 1881-09-29
Familjen flyttar ut till Hvassagården, Hornborga i Broddetorp 1883, men Svante tycks också behålla ägarskapet för Blängsåsen/Åsabacken till sin död 1918. På Hvassagården får Ivar ytterligare tre syskon; Karl Linus, född 1884-08-16, Emma Kristina, född 1887-09-18 och Bernard, född 1878-09-24.
Familjen fick alltså totalt 9 barn. Bernard Svantesson Warling var den i syskonskaran som emigrerade till Nord Amerika den 15/8 1900.
Den 28/12 1908 dör modern Britta. Svante flyttar därefter som boende inhyses till sin lägenhet på Billingen- Åsabacken/Blängsåsen. Han har där en piga som heter Maja Greta Johansdotter som inhyses samt några av barnen. Här dör Svante den 28/2 1918.
Dottern Alida Warling, född 1870, gifter sig den 5/3 1904 och tar med sin make Ernst Agaton Bjelke, född 1879 i Sköfde, över Hvassagården, Hornborga i Broddetorps församling.
Från den här tiden skrivs Warling med enkelt V i församlingsboken;
Sonen Ivar Svantesson Varling, flyttar från Hornborga 29/6 1906 till sin broder Johan Ludvig Svantesson Warling, född 1875, som äger gården Katrinelund i Sköfde sedan 1905. En gård som ligger nära Blängsås på Billingen.
Från broderns gård Katrinelund flyttar han till Södertälje den 21/12 samma år. Han återvänder från Södertälje till broderns Katrinelund 29/12 1908 och skrivs då som tjänstelös dräng. Under åren i Södertälje/Stockholm har han hunnit att gå i lära som murare.
1911 köper han en avsöndrad del av Blängsås/Åsabacken 1/4 mantal på 4, 5180 hektar som lantmäteriet faststäler med namnet Åsaborg No1. Han gifter sig 29/12 1912 med Anna Maria Viktoria Johansson, född i Skövde Landsförsamling 1887-04-02 och hon flyttar in med honom.
Ivar Svantesson Varlings liv på stadsäga 377, Blängsås, Åsaborg 1, Åsabacken
Ivar Varling vid den väderstation han avläste för SMHI - foto från 1950-talet - upplåtet av Siw Gustavson, Skövde, dotterdotter
Ivar Varling kommer efter köpet av Åsaborg avstyckat från sitt forna barndomshem Blängsåsen/Åsabacken att huvudsakligen arbeta som murare. Det innebar långa promendader/resor från hemmet på Billingen ner mot de omgivande trakterna. Han var också väderavläsare för SMHI hemma på Åsaborg.
Detta betydde att det var hans hustru Anna Maria som fick sköta det lilla jordbruket på ca 4,5 hektar. Fyra-fem kor och en häst ingick på den lilla gården och därtill de vanliga småbruksdjuren höns och gris. När familjen växte hade hon också barnen att ta hand om.
Den 15/11 1914 föddes dottern Stina Birgit Margan Varling, som bodde hemma tills hon gifte sig 23/10 1936 med chauffören/verkstadsarbetaren Erik Vilhelm Gustafsson, född i Skara 1908-08-06. De fick barnen Rune Lars-Erik 9/11 1936 samt Siv Maj-Britt 1941-05-12.
1953 dör makan Anna Maria Viktoria, född 1887-04-02 på Åsaborg och Ivar bor kvar ensam till 1959, då han flyttar till dotterns familjehus på
Rydsgatan 4, Skövde.
Några spisar som Ivar Varling murat enligt uppgift fr o m 1912 - några med rökgångar och några utan - troligen beroende av plats
Klicka på första bilden för ett bildspel med text och större bilder!
