Johanna Svantesdotter Ullberg fick 8 barn med Anders Andersson Ullberg innan han gick bort som soldat vid Ulunda, N.o 9, Hällsdalen den 8/12 1873, bara 44 år gammal.

Då hade han redan 1865 köpt Stensåsen+Björns intäkt som en sammanslagen äga vid köpet, men formellt en sämjelott 1/25 mantal Smedsgårdenkallad Stenåsen. Johannas son Carl fick lagfart på denna äga först 1906 - då som Stenåsen, Smedsgården 12:5.

Anders Andersson Ullberg blev soldat vid Västgöta Reg N.o 9 efter fadern, men hade dessförinnan hunnit vara artillerist med namnet Stamm.

Fadern, också soldat Anders Ullberg, var född 1800 den 17/10 och var gift med Stina Jonsdotter, född 1800 den 1/7. De hade barnaskaran; Anders, född 1829; Cajsa Lisa, född 1831- död 1838; Johannes, född 1834 - död 1839; Petter, född 1836 16/10 (senare Kirkstorp och Späckatorp); Carl född 1839 den 25/3 och Johannes, född 1842 - död.

Anders Andersson Ullbergs far är alltså soldat för Ulunda men samtidigt 2 dagars torpare under Höjentorp och bor på 1830-talet på Fiskarebcken under Höjentorp.                                                                                            (Uppgift Arne Sträng)

Soldatfamiljen N.o 9 Ullberg vid Ulunda, Hällsdalen - till Stenåsen 1874;

Soldat Anders Andersson Ullberg, född 1829 den 3/6 - dör i Hällsdalen 8/12 1873

Hustru Johanna Svantesdotter, född i Varnhem 1829, 9/9 - till Stenåsen med barn 1874- flyttade med sonen
             Otto och hans familj till Åkersdal i Varnhem, när de flyttade från Stenåsen 1906 - död  11/12 1908.
Son      Johan Alfrid, född 1855 den 24/11 - till Säby 1874
Son      Julius Albert, född 1857 den 26/12 - dör här den 20/7 1867
Son      Carl Hjalmar, född 1859 den 26/8 - med till Stenåsen - köper Stensåsen 1891 - till Stockholm 1884
Dotter    Emma Augusta, född 1863 den 15/12 - till Sköfde 1879
Son       Frans Gustaf, f. 1865, 15/1 -gifter sig med 'Räves-Annersas' dtr Amanda 1890 *- först Eskiltuna 1885
Dotter    Anna Fredrika - dör här 1869
Son       August Edvin, född 1869 den 28/11 - dör här den 6/3 1873
Son       Otto Wilhelm, född 1873 en 12/2 - efter lite olika turer stannar han och brukar Stenåsen till 1906

* 'Räves-Annersa' bodde kort tid i Björkelund, Varnhem innan Johan Ohlsson flyttade dit, rev stugan och bytte ut den mot en annan.
Det var stugan nedanför senare smedjan i Varnhem i svängen mot Ljungstorpsvägen. De som bodde där1889/90 hette;
Ägaren         Anders Johansson, född i Varnhem 1836 den 5/3 - flyttad in med hustru och hennes dotter 5/11 1889
Hustrun        Kristina Petersdotter, född i Versås 1833 den 15/6
Hennes dtr   Amanda Henrika, född i Varnhem 1869 den 7/3 - hon flyttar till Eskiltuna den 21/10 1890

Sammanställning av familjen Carl Ullberg

Arbetskarl  Ullberg, Karl Hjalmar, född 26/8 1859 i Varnhem - död i Sandbäcken, Ljungstorp 1/6 1938
1:a Hustru  Andersson, Anna Charlotta, f.1858 i Götened - hon död i Stockholm 1899
Son              Charles Anton Hjalmar, f. 24/12 1884 i Sthlm, gift man - död på Blekingegatan 11 18/4 1929
Son              Johan Edvin Kasimir, f. 1886 i Hedvig Eleonora - död ung?
Son              Erik Vilhelm, f. 1/6 1888 Hedvig Eleonora - död Jungfrugatan 41/Sibyllegatan 50 10/2 1905

Son              Knut Teodor, f. 7/10 1890 i Hedvig Eleonora - reser till Amerika 1917

Dotter           Nanny Elisabet, f. 16/12 1892 Hedvig Eleonora - dör ogift på mentalsjukhus Sthlm 3/1 1985
Dotter           Signe Maria, f. 28/1 Hedvig Eleonora 1895 - frånsk. 17/5 1943 - dör i Göteborg 30/7 1972
Son              Albert Julius, f. 16/5 1897 Hedvig Eleonora - död Sthlm 1/9 1949 - gift m. Lovisa Ottilia,
                     född  8/5 i Brännkyrka - död på Fogdegårdsvägen 15, Varnhem 5/5 1986
Dotter          Anna Cecilia, född 25/5 1899 - död på Jungfrugatan 41 10/3 1900
2:a Hustru   Maja Greta Johansson, född I Tråvad 15/3 1883 - gift 1901- död i Sandbäcken 2/8 1926
Son              Bror Nils, född i Stockholm i Hevig Eleonora förs. 18/5 1902 - gift 27/5 1928 - död 1/6 1973
Son-tvilling  Frans Gustav, född 15/3 1905 - död på Jungfrugatan 41 den 7/4 1908
Dottertvill.    Margit Sofia, född 15/3 1905 - död på Jungfrugatan 41 den 10/3 1906

Mer om Carl Ullberg och delar av hans familj i flera generationer framåt under rubriken - A.79 Sand- bäcken

Ullbergare i Ljungstorp

Mer om Carl Ullberg och hans familj under A. 79 Sandbäcken
Mer om sonen Bror Ullberg och hans familj under A.79 Sandbäcken
Mer om brodern Otto Ullberg och hans familj under A. 95 Åkersdal
Mer om brodern till Carl, Petter Ullberg under Kirkstorp och A. 5 Späckatorp

Theodor och hans första hustru Ellen Emilia, född Sandberg visar stolt upp sin första son Carl Teodor, född i Gustav-Vasa församling, Stockholm 1914 den 7/6 och dör redan 21 februari 1915 i Bronchitis ac. = lunginflammation. Foto från 1914 - då är modern 26 år och fadern Teodor 24 år gamla, sonen Carl Teodor bara några månader gammal.

Den 2:a sonen, Knut Albert, född 1916 och modern/hustrun dog senare båda 1916 bara med några månaders mellanrum.

Ur dödboken Lidingö, Skärsätra, 1915:
1915 den 21 februari - död Carl Teodor, son till Mek.arb. Knut Teodor Ullberg och hans hustru Elle Emilia Sandberg från kvarteret Lönnen1, Skärsätra, Lidingö - han dör i Bronchitis ac.= lunginflammation

Ur dödboken 1916, Lidingö, Bergsätra:
1916 den 6 augusti - död Ellen Emilia Ullberg, född Sandberg i Tånnö, Jönköpings län, 1888 den 24/9  - hustru till metallarbetaren Knut Theodor Ullberg. Död i Lungsot = Tuberkulos - begraven 13 augusti 1916.

1916 den 28 augusti dör sonen Knut Albert Ullberg, född 26/7 1916, Lidingö - han dör i Debilitas Congenita = medfödd allmän svaghet.

Livet för familjen Ullberg;

De flyttade samman 1914 den 30/9 i kvarteret Lönnen, Skärsätra, Lidingö och flyttade alltså till Bergsätra, Lidingö 1916 den 29/5. Bergsätra är ett bostadskomplex uppfört på ett berg i Lidingö 1914 för anställda på AGA.*

De gifte sig den 25/7 1914 och sonen Carl Teodor föddes 1914 den 7/6.
Son Carl Teodor (Not; legal) - född i Gustav-Vasa, Sthlm, 7/6 1914 - död den 21/2 1915
 

* Bergsätra är ett område förlagd på ett berg i stadsdelen Skärsätra på södra Lidingö. Bebyggelsen bestod under många år bara av en lång huskropp, uppförd 1914 som arbetarbostäder åt anställda på AGA. Idag är den ursprungliga anläggningen klassad som ett statligt byggnadsminne. Huset från 1914 totalrenoverades av John Mattson under 2001 då man ändrade planlösningen för många av lägenheterna som sen såldes som bostadsrätter.

Antagligen fick han jobb på AGA och kunde flytta in i huset med hög luft för sin tuberkulossjuka hustru! Men allt gick fel!

1918 står Theodor överförd till obefintligsboken med en tunn blyertsanteckning om att ha flyttat till Amerika.

Theodor hälsar på i Ljungstorp ett antal gånger innan han bestämmar sig för att emigrera i april 1917, ett drygt halvår efter att hustrun och sonen dött.

Här syns att 1920-talet närmar sig och Theodor var enligt senare foton både modemedveten och skojade mycket, trots sitt tidigare öde.

Theodor ställdes inför ultimatum om han ville komma in i Amerika 1917 att han tog värvning och på så sätt gick in i första världskriget för Amerikas räkning. Efter att ha mist sin första familj i Stockholm tycktes han inte ha något att förlora på detta. (Uppgift Jaen Friman, 2015)

Här ser man USA:s registreringskort och rapport för Teodor inför mönstring till Första världskriget i juni 1917.

Första världskriget började den 28 juli 1914 och varade till den 11 november 1918.

Theodor i mitten skriver på kortets baksida;

"Här vi utanför huset jag bor i (i Tyskland) - vi har haft inspektion - 2 av mina Companikamrater - americanska pojkar." Foto runt 1918.

Theodor Ullberg med pipa utanför skolan 'Hallolang' i Tyskland. Han t höger "är, som jag, också Swede", skriver Theodor på baksidan av fotot. Foto runt 1918.

Theodor har piskan redo för sina kamrater - 4 'swedes' - en spexbild från "kl.3 em söndag morgon - har varit ute och haft roligt, förstår ni!" - som Theodor skriver på baksidan av fotot. Foto 1919.

Theodor i stråhatt - som innan han reste till Amerika kunde ses på huvudet i Sandbäcken före 1917.

På kortet skriver han;
"Här är min lilla Värmländska och jag i en stad 15 min från Ohio."

(Pappersbilderna är på väg att försvinna ur historien - de förstörs efter hand!)

Bilden av hans "Värmländska" klarnar alltmer i korrespondens och på bilderna - här vid Niagarafallen på utflykt.

Theodor och hans "värmländska" etablerar sin relation och hon får ett namn på fotona - Eliz - som han stavar det.

Hon heter egentligen Elizabet.

Theodor och Elizabet gifter sig 1920 i Chicago och Theodor startar sin andra familj Ullberg som blir barnlös.

Theodor får råd att köpa sin egen "Maskin" - som han konsekvent kallar bilen.

Chevrolet Touring och med all sannolikhet 1924 års modell.

Theodor putsandes sin 'maskin'.

"Här är mitt alltihop - Maskin och Halvan" - skriver han på baksidan av fotot om bilen och sin fru.

"Här är vårt hus från gatan - Eliz står på trappan"- skriver Teodor. Huset är ett nybyggt stilrent 1920-talshus i sin tids stil och Eliz klär sig moderiktigt!

Till att börja med var han löneanställd mekniker vid en bilfirma i Chicago, men 1940 ägde han 'MEA Automobile', som försörjde honom och hans hustru.

De lyckades bygga ett eget hus under 1920-talet - enligt folkräkningsuppgifter:
Bodde år 1930: Maywood, Cook, Illinois
Gatuadress: Seventeenth Avenue
Kvarter: 4
Husnummer i städer eller större orter: 138
Bostadens nummer: 88
Familjnummer: 89
Bostad – ägd eller hyrd: Owned
Bostadens värde: 9 500 US dollar

Huset några år senare med planteringarna klara, gräsmatta och gången fram till entrén. Eliz till vänster med väninna på trappan - hennes brorsdotter.

Teodor skriver på fotot;
"Här är Matsalen och du ser hallen till köket. Det är fem rum, badrum och källare samt vind och varmluftskamin i källaren." Eliz sitter till vänster på bilden.

"Här är garaget jag byggt på lediga stunder för två maskiner" - skriver Teodor.

Eliz på stolskarmen med sin brorsdotter.

Lägg märke till den omsorgsfulla inredningen med vackert snickrade blomsterlådor under de spröjsade garagefönstren, som öppnas inåt för vädring även vid regn. Garaget är byggt med den för Amerika vid den här tiden typiska liggande väggpanelen.

Jmfr Vadet byggt av från Amerika återvändande svenskar runt 1910-tal.

In mot trädgården byggdes en 'sovveranda' som Teodor kallar detta på baksidan av huset. T v Elize med sin brorsdotter t h och en bekant flicka i stolen, enligt Teodor.

De hade en rejäl trädgård bakom huset med mycket blommor och fruktträd. Här Teodor som visar rosorna.

Vid folkräkningen 1940 står följande;
Ägd eller hyrd bostad: Rented (Hyrd)
Värdet på hemmet eller månadshyra: 35 dollar

Kanske tyder det på att de då varit tvugna att lämna sitt hus. Kanske frivilligt eller pga av ekonomiska bekymmer - det vet vi inte.