A. 19 Bäckedalen 2

Klickbara rubriker finns här!    

​ Du hittar inlägg som gjorts på Facebook.com/Varnhemshsitoria - klicka här!

(Klicka på respektive länk eller scrolla nedför sidan och läs texter och se på bilder!)

Vill du ladda ner en redigerad version av A. 2 Ängarås som Word-fil för personligt bruk  är det bara att klicka på filen nedan - enkel att skriva ut! Tänk bara på copyright och publiceringsrättigheter!!

Bäckedalen på allmän mark - "Lindqvistska stugan" - Bäckedalen 2:1
Nu; Hålltorp 4:1; med fastighetsadress; Ljungstorp Bäckedalen 2

Bäckedalen 2 - det "Lindqvistska huset" i Bäckedalen

Klicka på bilden för att se den större! Flygfoto skänkt av Leif Crona, godkänt för publicering av Försvarsstaben, augusti 2014 Klicka på bilden för att se den större! Flygfoto skänkt av Leif Crona, godkänt för publicering av Försvarsstaben, augusti 2014

Flygbild över Flinkebacken, m fl, förstorad detalj ur större bild av Leif Crona, LC-film, maj 2014 och speciellt flygfotograferad för Ljungstorpsprojektet och hemsidan www.ljungstorpshistoria.se

Karta 1960 med Bäckedalen 2:1 friköpt 1936 enligt ensittarlagen från "Alla hemman i Varnhems socken". Klicka på bilden för större karta! Karta 1960 med Bäckedalen 2:1 friköpt 1936 enligt ensittarlagen från "Alla hemman i Varnhems socken". Klicka på bilden för större karta!

Ur ortsnamnsregistret;

Tidigare Bäckadalen. Lägenhet avsöndrad från Hålltorp. Från 1939 namn Bäckedalen.

Anmärkning;

Avsöndringsuppgifterna kan associeras fel, då delar av Bäckedalen som geografiskt ortsnamn utgjordes av Späckatorp/Backas grundägor, en stor del var Socken-allmänning, samt en mindre nordlig del av Bäckedalen tillhörig Hålltorp (Broddens-torp), som upphörde som boplats efter 1895.

Ägorna på andra sidan Ljungstorpsvägen på Hålltorps mark tycks ha brukats av ägarna
till Bäckedalen 2, med tillhörande ladugård.

Bäckedalen 2 1970-tal

Bildspel A. 19 Bäckedalen 2 med 5 bilder från 2013- nov

Bilder tagna av Kent och Vibeke Friman november 2013, copyright

loading...

För in muspekaren in över bildens kant och låt den vila där - så ser du förklarande bildtexter!
Vill du titta i egen takt - klicka på bilden och klicka dig sedan fram bild för bild!
Vill du starta automatiskt bildspel igen så klickar du bara på pilen till vänster under bilden!
Vill du se alla bilder i helskärm så klickar du på den sneda pil-ikonen ovan!

KLICKBARA RUBRIKER PÅ DENNA SIDA
(Du kan alltså klicka på rubriken och hamna vid texten för den på denna sidan!)

Bäckedalen 2 - det Lindqvistska huset;

- Bäckedalen 2 - det "Lindqvistska huset" i Bäckedalen
- Bildspel A. 19 Bäckedalen 2 med 5 bilder från 2013- nov
- SAMMANFATTNING BÄCKEDALEN 2
- Bäckedalens framväxande  - hus för hus i husförhörslängderna
- Gamla "Lindqvistska stugan" vid Bäckedalen utmed Ljungstorpsvägen
- Bäckedalen 2 - stugan färdig för inflyttning 1832
- Markplatsen för stugan på karta 1794 - ett allmänt sandtag
- Karta från laga skifteskartan 1844 - ett hus på allmän mark, "Sockenmarken"
- Ladugård snett emot Bäckedalen 2 - nära "Jonasa-Lyckan" karta 1862
- Bäckedalen 2 - detaljförstorad karta 1856
- Karta 1877 med husen i Bäckedalen

Petter Lindqvist;

- Boende i nybyggda Lindqvistska huset 1832
- Ryttarsonen Petter Lindqvist; - morfar och mormor; mor och far

- Soldatbostället vid Stora Hålltorp etableras fullt ut vid skiftet 1803
- "hafver byggt åfvanför Ifvarstorp" ? - ur Husförhörslängd 1800-1815

- Ryttarsonen Petter Lindqvists vuxenhistoria från 1832 - 1877
- Petter Lindqvist gjorde affärer - Bäckedalen/Ljungstorp 1843 & 1850

- Sonen blev postmästare på flera orter i Sverige - slutade i Skara 1929
- Johan August Lindqvist & Per August Pettersson 1926  (Skara Tidning)

Bäckedalen 2 - husets vidare öden efter Petter Lindqvist 1847;

- Johan Larsson Kling blir ny ägare och finns här 1846 - 1853

- Johan Jonsson Sandblad köper och flyttar in 1853 - döms för mord 1856

- Möbler kvar idag efter möbelsnickaren Sandblad i Bäckedalen
- Sandbladsmöbler på Hålltorps gård

- Mordet i Bäckedalen natten mellan den 15 - 16 augusti 1855
- Frigivningsdokumentet från Varbergs straffängelse 31/12 1876

- Gunborg Ferms fantastiska textilberättelse över mordet i Bäckedalen
                   Se hela serien direkt med textila bilder om mordet - klicka här!

- Johan Sandblad och familjens fortsatta öden efter 1877
- Dahlgrenstorp på 1877 års karta - mot Broddetorp, efter Lundbyskolan

Bäckedalenhusets fortsatta öden efter det brutala mordet 1855;

- Änkefru Catharina Charlotta Trotzig, f. Kuylenstierna "äger husen i Bäckedalen" Hfl1854-1856
- Boende 1861 -->
- Änkefru Trotzig överfalls, misshandlas & rånas i sitt hem i Bäckedalen 1875 - då 82 år gammal !
- I Bergs socken är man tacksam över de män som ingrep i Ljungstorp

- Tiden efter änkefrun 1876 - 1901
- Ägande och boende under 1900-talet

- Soldatparet Roth i Häggum med son som senare tar över i Bäckedalen
- Bilder från det gamla Bäckedalenhuset
- Det gamla huset rivs 1938
- Unga paret Gustaf och Hilda Jonsson - fosterson Karl Henry Lindqvist
- Karl Henry och Margit Lindquist i Bäckedalen

- Foton från Margit Lindqvists yngre dagar

Lindqvistska huset i Bäckedalen 1930-tal Lindqvistska huset i Bäckedalen 1930-tal

SAMMANFATTNING BÄCKEDALEN 2


Delar av Bäckedalen som geografiskt ortsnamn utgjordes av Späckatorp/Backas grundägor, en stor del var Sockenallmänning, samt en mindre nordlig del av Bäckedalen tillhörig Hålltorp (Broddenstorp), som upphörde som boplats efter sekelskiftet 1900.

Bäckedalen uppträder i husförhörslängd för första gången  redan 1779 och då enbart syftande på Flinkens intäkt strax utanför Ivarstorps gräns.

Flinkens intäkts boplats blir 1854 i husförhörslängd Flinkebo Bäckedalen. Fastigheten införlivas därefter med Ivarstorp och kvar blir 1952 en mindre avstyckning med idag fastighetsadressen: Ljungstorp Bäckedalen 4

Kronolägenheten Flinkebacken skrivs inte som Bäckedalen, utan boende skrivs som inhyses Späckatorp tills man i husförhörslängd 1869 skriver ut namnet Flinkebacken.

1832 ges också Petter Lindqvists då nybyggda stuga vid det allmänna sandtaget, på allmän sockenmark, också namnet Bäckedalen - den kallas " Ett nyhemman, Bäckedalen". Det är denna stuga som beskrivs här som idag Bäckedalen 2.

1905 skrivs nästa hus i raden österut utmed Ljungstorspvägen; "Sandtaget, Bäckedalen, allmän mark" och 1922 skrivs det som "Hus Sandtaget å allmän mark, även kallat Bäckedalen".

Dessutom skrivs "Bäckedalen under Hålltorp" i husförhörslängdsregistret 1880-1895 och på sidan skrivs Rättarebacken/Bäckedalen. I skiftestexten för storskiftet 1803, Billingeliderna, skrivs för Broddenstorpsägan som förs till Stora Hålltorp; "Af Broddenstorps eller Rättarebackens ingtägt".

Naturnamnet Bäckedalen kommer sig naturligt av den djupa bäckravin som finns inom området som grundar upp fram emot Ljungstorspsvägen på Flinkebackens mark. Det lär ha funnits en skvaltkvarn på platsen - en kvarn för husbehovsmalning. Det finns på karta 1882 en damm-markering på den intäkten.

Bäckens ravin har också naturligt skapat gränserna för de många små intäkter och boplatser som skapades här - främst under 1800-talet.

Petter Lindqvist flyttar in huset "Ett nyhemman, Bäckedalen" 1832 med fru. Huset ligger på allmän mark i Bäckedalen. Han bygger på västra delen av den mark som tidigare varit ett allmänt sandtag sedan tidigt 1700-tal och ligger granne med Bäckedalen - Flinkebacken.

Grustaget har gamla anor här på tidigare Kronomark - vid 1803 års skifte ofördelad mark hänförd till alla socknens hemman, dvs en allmänning, uppdelad av streckade linjer på kartan som skapade 150 år av tolkningar av ägoförhålllandena.

1960 blev gränserna slutligt reglerade mellan de näraliggande husen och även Flinkebacken, som då fick sin del förtydligad vad gäller dessa trekantiga streckade ägor över det gamla sandtaget.

På delförstoring av rågångskarta från 1862 avseende Hålltorps ägor ser man en ladugård på den äga som ligger motstående sida av Ljungstorpsvägen och var placerad bl a mitt emot sandtaget och som hörde till Bäckedalens brukare vid tiden. Ladugården låg troligen på den flik av allmänmark som fanns mitt emot bostadshuset. Några av ägarna till Bäckedalen ägde också förpantningen Vadet under Pickagården ("Wahemmanet").

1856 var husen vid Flinkebo, Flinkebacken och i det allmänna grustaget placerade enligt kartan. Husen i grustaget hade inte ännu reglerade gränser, utan låg placerade på allmänmarken i grustaget, naturligtvis på ofri grund. Flinkebos hus har just flyttats från alldeles nära gränsen till Ivarstorp mot Flinkebackens gräns.


Det enda hus som enbart kallas Bäckedalen i husförhörslängderna är just Petter Lindqvists hus - förutom första gången, då det presenteras som "Ett nyhemman, Bäckedalen". Det får i sen tid registrerad fastighetsadress; Ljungstorp Bäckedalen 2.

Karta 1877 ger en bra bild av hur husen växte fram utmed Ljungstorpsvägen i Bäckedalen under 1800-talet:

Längst mot Ivarstorp finns nu alltså;
Flinkebo - Bäckedalen (4) under Ivarstorp och går vi sedan österut
Bäckedalen (3) - Flinkebacken, vidare österut
Lindqvists hus - Bäckedalen 2, nästa är
Sandtaget - Bäckedalen (1) och slutligen här i Bäckedalen huset som tidigt fick sitt namn
Kjämpenstorp efter "fribyggaren" f.d. båtsmannen Kjempe.

Ladugården mitt för Lindqvists hus är markerad 1877och även på 1960- års karta, liksom också någon rest av "Jonasa-lyckans ladugård mer åt öster 1877 års karta. Lyckan tycks alltså uppdelad i två inägor.


Ett Nyhemman, Bäckedalen;
Make        Petter Lindqvist, född 1806 - bor kvar och familjen utökas
Hustrun     Cajsa Svensdotter, född 1807
Son           Johan August Lindqvist, född här 1835
Dotter        Fredrica, född här 1838 den 19/9
Dotter        Mathilda, född här 1841 den 25/12
Son           Frans, född här 1845 den 19/2

Pigan        Stina Greta Andersdotter, född i Broddetorp 1818 den 16/12 -  ut Sandtorp 1836
Pigan        Lisa Pehrsdotter, född i Warnhem 1818 den 31/10 - in 1835 och ut 1837
Pigan        Stina Johansdotter, född i Broddetorp 1820 -in 1837 fr. Svarfvarebacken - ut 1837
Pigan        Maja Cajsa Pehrsdotter, född i Warnhem 1823 den 29/11 - in 1837 - ut  1840
Flickan      Maja Lena Svensdotter, f. i Warnhem 1829 - in 1837- ut igen 1841 (nådehjon)
Pigan        Beatha Svensdotter, född i Warnhem 1823 den 28/7 - in 1840 - ut igen 1841

Dräng       Carl Fredrik Kling, född i Warola 1822 den 22/6 - flyttar in 1841 och ut 1842
Dräng       Olaus Strömberg, född 1822 den 26/10 - flyttar in 1842 och ut 1843

Pigan        Stina Cajsa Asp, född i Warnhem 1827 - flyttar in 1842 och ut igen 1843
Pigan        Maria Johansdotter, född i Warnhem 1823 - in 1843 Göthened - ut Husaby 1845
Pigan        Beata Larm, född i Warnhem 1823 den 28/7 - in 1845 från Bro och ut Bro 1845

Här tycks familjen ha haft i genomsnitt två pigor och en dräng samtidigt under vissa tider på det lilla jordbruket.

I dödsrunan över Petter Lindqvists son, postmästare Johan August Lindqvist - död 1929 i Skara, står det att han "var född den 22 maj 1835 i Varnhem, där fadern var privatlärare och handlande".

Det visar att Petter utan lärararutbidlning påtog sig uppgiften att förkovra bygdens barn. Detta mindes Anna Bäckström, som bott i Bäcktorp och hon berättade det när Gunborg Ferm, Backen, Ljungstorp spelade in henne på band. Hon mindes att bl a hennes farfar Jonas Larsson, Torpare på Hålltorp och född 1823, gick för gubben. Så även Per August Pettersson på Hålltorp, född 1837.

Han var också delaktig i att det skapades någon form av skollokal i Bäckedalen vid tiden vid Flinkebo. Detta var före skolans tillkomst i Ljungstorp, som startades i början av 1880-talet.

Att han dessutom var handlande med affär i huset, kan man se  av runan ovan över hans son, samt att man i själva huset vid tidig nybyggnad (1938) hittat affärslokalen samt ingången till den. Affären var i den östra delen av huset.


1847 flyttar hela familjen Lindqvist till intäkten Storekullen 1/6, också kallad Jungstorp, som Petter strax därefter köper (förpantning) och senare arrenderar ut.

Årtalen framgår av affärsdokument undertecknade av Petter Lindqvist i "Bäckedahlen 1846" och ett år senare "i Storekullen (Jungstorp) 1847" vid affärer med Hammarns Kvarns intäkt, Hagen, vid Åkersdal.

Petter Lindqvist kom att lämna Bäckedalen genom överlåtelse för ett år i taget av hus, ladugård, lösöre och djur. På det att övertagaren skulle sköta allt väl och vara god mod kreaturen. Återlösen skulle vara möjlig enligt kontraktet och kravet var att allt var helt vid ev. återlämnande och att djuren skötts väl. Detta var alltså en slags förpantning -  till Johan Larssson Kling. Johan ägde även en förpantning av Vadet och står där som ägare under en tid enligt skattehandling.

Johan köpte sedan Bäckedalen 2, då han står som ägare. Familjen bodde här mellan 1846 och 1853, då Johan Larsson säljer "Bäckedalen" till Johan Jonsson Sandblad från Skövde. Troligen säljer han också då förpantningen Vadet - "Wahemmanet".

Den 13 januari 1856 förs Sandblad till Länsfängelset. Sandblad erkände slutligen frivilligt inför Domstolen att "efter det han sent på aftonen den 15 augusti förlidet år påträffat hustruns syster och hans myndling Cajsa-Lisa Andersdotter stjälande äpplen i trädgården, slagit henne över halsen med en käpp och sedan uppå rännet strypt henne".

Man kan förstå att Sandblad hade stora planer i Bäckedalen, då han direkt köpte två lägenheter här 1853 - både Bäckedalen 2 (Lindqvistskaa hus) och grannlägenheten Flinkebacken (som en förpantning) och troligen även Vadet. Enligt PM från Backa gård gick han i konkurs i samband med mordet 1855 och Flinkebackens förpantning liksom Lindqvistska huset såldes direkt vidare av konkursförvaltare.

Änkefru Trotzig flyttar in i Bäckedalenshuset 1856 - där hon också köper bl a förpantningen Flinkebacken under Späckatorp samt fr o m 1862 står som arrendator för Flinkebo under Ivarstorp. En änkefru som i stort sett "tar över" Bäckedalen för 20 år framöver.

Änkefru Trotzig flyttar in i Lindqvistska huset 1856 - senare flyttar hon till Flinkebo som hon arrenderar från och med 1862 och där bor hon tills hon helt flyttar ut från Bäckedalen 1876. Med sig under sina flytt har hon hädanefter alltid den lomhörda pigan Anna Olofsdotter, född 1811 den 6/2, som  flyttar in 1857 från Wånga.

Eggby-Istrum-Öglunda hembygdsförenings medlemsblad nr 1, 2015. Där finns en artikel om ”Tjuva-Svensson” – Per August Gustavsson, där det bl a står:
 
”Den 2 november 1881 köpte han Bäckedalen i Varnhems socken för 1.575 kr och betalade kontant 875 kr vid tillträdet. Han skulle betala resten i flera poster, men inkrånglade sig under tiden genom hästaffärer i så stora ekonomiska svårigheter, att han fick skulder i stället för pengar att betala egendomen med. Paret skrivs aldrig på Bäckedalen i husförhörslängden.”



LÄS GÄRNA SIDAN NEDAN MED KARTOR, BILDER OCH DJUPARE BESKRIVNING AV DE BOENDE!
 

<-- Till sidans rubriker!

Bäckedalens framväxande  - hus för hus i husförhörslängderna

Ur husförhörslängder (Hfl); Bäckedalenhusen - i tidsordning allteftersom namnet Bäckedalen införs i Hfl:

A. Bäckedalen Nr 4:
Bäckedalen uppträder i husförhörslängd för första gången  redan 1779 och då enbart syftande på Flinkens intäkt strax utanför Ivarstorps gräns. Namnet följer sedan enbart denna husplats under Ivarstorp efter skiftet 1803 ända till husförhörslängd 1854. Denna boplats blir 1854 i husförhörslängd Flinkebo Bäckedalen och 1862 återigen enbart Bäckedalen arrenderad av änkefru Trotzig t o m 1876. Fastigheten införlivas därefter med Ivarstorp och kvar blir 1952 en mindre avstyckning med idag fastighetsadressen: Ljungstorp Bäckedalen 4 - se rubriken A. 12 Flinkebo - Bäckedalen Ivarstorp!

B. Bäckedalen Nr 3:

Kronolägenheten Flinkebacken skrivs inte som Bäckedalen, utan boende skrivs som inhyses Späckatorp tills man i husförhörslängd 1869 skriver ut namnet Flinkebacken. Grundägan tillhörde först Späckatorp, sedan Backa gård innan den såldes vidare och borde då ha historiskt ha hetat Bäckedalen under Späckatorp. Denna fastighet utgör alltså en av de husplatser som i dagligt tal alltmer blev det geografiska ortsnamnet Bäckedalen. Idag är fastighetsadressen; Ljungstorp Bäckedalen 3 - se rubriken A. 13. Bäckedalen - Flinkebacken!

C. Bäckedalen Nr 2:

1832 ges också Petter Lindqvists då nybyggda stuga vid det allmänna sandtaget, på allmän sockenmark, namnet Bäckedalen - den kallas " Ett nyhemman, Bäckedalen". Fr o m 1854 endast Bäckedalen och blir så småningom Bäckedalen 2:1. Idag Hålltorp 4:1 med fastighetsadress; Ljungstorp Bäckedalen 2 - vilket alltså är huset i detta avsnitt; A. 19 Bäckedalen 2

D. Bäckedalen Nr 1:

1905
skrivs nästa hus i raden österut utmed Ljungstorspvägen; "Sandtaget, Bäckedalen, allmän mark" och 1922 skrivs det som "Hus Sandtaget å allmän mark, även kallat Bäckedalen". Idag skrivs fastighetsadressen; Ljungstorp Bäckedalen 1 - se rubriken A. 20 Sandtaget!

E. Bäckedalen - Hålltorp:

Dessutom skrivs "Bäckedalen under Hålltorp" i husförhörslängdsregistret 1880-1895 och på sidan skrivs Rättarebacken/Bäckedalen. I skiftestexten för storskiftet 1803, Billingeliderna, skrivs för Broddenstorpsägan som förs till Stora Hålltorp; "Af Broddenstorps eller Rättarebackens ingtägt". Broddenstorp/Rättarebacken försvann som särskild husplats efter att ha varit Rättarebacken, "Torp under Hålltorp", Broddenstorp och är helt borta ur husförhörslängderna för denna husplats efter 1895.

 

Punkt C. ovan - Bäckedalen Nr 2 - huset byggt 1831-1832
Gamla "Lindqvistska stugan" vid Bäckedalen utmed Ljungstorpsvägen

Gamla stugan i Bäckedalen, där Petter Lindqvist bodde, hade affär och undervisade skolbarn under 1830-40-talen. Gamla stugan i Bäckedalen, där Petter Lindqvist bodde, hade affär och undervisade skolbarn under 1830-40-talen.

 

Gamla stugan i Bäckedalen runt 1930, där Petter Lindqvist bodde och undervisade skolbarn under 1830-40-talen samt hade affär i den östra delen av huset.

(Ur Verna Anderssons bildsamling, Ljungstorp, förmedlat 2013)


På bilden står från vänster Petters sonsons hustru, ett barnbarnsbarn, Per på Hålltorp (med käpp) omkring 95 år gammal och Arvid på Hålltorp, son tilll Per.

Här bodde också senare David och Josefina Roth ("Fina"). Stugan revs 1938 och den nuvarande uppfördes till stor del av timmer från det rivna hemmanet Sten tillsammans med timret från den gamla stugan.

Naturnamnet Bäckedalen kommer sig naturligt av den djupa bäckravin som finns inom området som grundar upp fram emot Ljungstorspsvägen på Flinkebackens mark. Det lär längre tillbaka i tiden ha funnits en skvaltkvarn nära platsen på Flinkebackens mark - en kvarn för husbehovsmalning. Det finns på karta 1882 en damm-markering på den intäkten.

Bäckens ravin har också naturligt skapat gränserna för de många små intäkter och boplatser som skapades här - främst under 1800-talet.

<-- Till sidans rubriker!

Bäckedalen 2 - stugan färdig för inflyttning 1832

Husförhörslängd 1815-1836 med publiceringstillstånd av ArkivDigital. Husförhörslängd 1815-1836 med publiceringstillstånd av ArkivDigital.

Här ser man att det tillkommer ett nyhemman i Bäckedalen 1832. Det byggs troligen av Petter Lindqvist som flyttar in huset det året med fru. Huset ligger på allmän mark i Bäckedalen. Han bygger på den västra delen av den mark som tidigare varit ett allmänt sandtag sedan 1700-talet och ligger granne med Bäckedalen - Flinkebacken.

<-- Till sidans rubriker!

Markplatsen för stugan på karta 1794 - ett allmänt sandtag

Grustaget har gamla anor här på tidigare Kronomark - vid 1803 års skifte ofördelad mark hänförd till alla socknens hemman, dvs en allmänning, uppdelad av streckade linjer på kartan som skapade 150 år av tolkningar av ägoförhålllandena.

1960 blev gränserna slutligt reglerade mellan de näraliggande husen och även Flinkebacken, som då fick sin del förtydligad vad gäller dessa trekantiga streckade ägor över sandtaget.
(Pukatorp= Späckatorps Odallycka - antagligen feltolkat av kartritaren - fördelades inte vid skiftet!)

Lindqvists hus kom att byggas just där pilen landar för "Allmänt sandtag" på kartbilden ovan!

Även Hålltorps del av dessa kilar var oklar under någon period, då man förpantade en jordbit till Magnus Flink 1852 - beskriven som liggandes vid "Måsetomten invid Broddenstorp och Lindqvistska tomten".

<-- Till sidans rubriker!

"Lindqvistska huset"; Bäckedalen 2 på karta från laga skifteskartan 1844
- ett hus på allmän mark, "Sockenmarken"

Nr 1618 på kartan 1844 är tomt för Lindqvists hus - senare Bäckedalen 2. Kartan är framtagen inför laga skifte av Klosters by, Varnhems socken 1853.

Här har ägorna kring sandtaget preciserats till den form som visas på kartan med ägorna Nr 1618 - 1620 + Nr 1621 - 1622 med en del av allmänmarken på andra sidan vägen, som en rest av mark tidigare tillhörande Kronoparken.

Nr 1621 är allmänmark snett emot Sandtaget.

Delen Nr 1621 hade säkerligen inte avskilts från Lilla Hålltorps ägor som allmän mark utan ingick i den "lycka" som Lilla Hålltorp skapat här ett bra stycke utmed Ljungstorpsvägen med två brukare som delade på marken - en från Bäckedalen och en vid Kämpenstorp.

Resten av den ianspråktagna ägan för denna "lycka" tillhörde alltså Lilla Hålltorp och gick från fattighuset Nr 1627 samt Nr 1615, Soldatägan för soldattorp Nr 330 i öster utmed landsvägen ända fram till framför vårt Bäckedalen 2, enligt 1862 års karta.


På denna äga låg en ladugård mitt för Bäckedalen 2. Den finns inte med här, eftersom den tydligen låg på Hålltorps mark väster om Nr 1621 på kartan - se karta här nedan!

<-- Till sidans rubriker!

Ladugård snett emot Bäckedalen 2 - nära "Jonasa-Lyckan" - karta 1862

På delförstoring av rågångskarta från 1862 avseende Hålltorps ägor ser man en ladugård på den äga som ligger mitt emot Bäckedalen-huset ("Lindqvistska"), området var placerad bl a mitt emot sandtaget på motsatta sidan vägen utmed Ljungstorpsvägen.

Ladugården ligger söder om den allmänmark som även här är svagt markerad söder Ljungstorpsvägen, även om det var helt troligt att den låg på allmänmarken.


Proportionerna på kartan beror av att man bara redovisat ägorna till Hålltorp, vilka gick efter tidigare Broddenstorps ägor en bit norr om Ljungstorpsvägen. Ägorna mellan Broddenstorpsägan och Ljungs-torspvägen blir på så sätt tomma.

Sandtäkten tillhörde visserligen inte Speckatorp, men gick upp från vägen vid sidan av en "Odallycka" för Späckatorp och på andra sidan
sandtäkten fanns Flinkebacken, också
tillhörig Späckatorp.

 

Här ses ladugården fortfarande markerad på 1960 års karta - här tycks den ritad just utanför själva allmänningen vid det fält vars del närmast utmed vägen varit Bäckedalens odlingsyta österut mot Ljungstorp. Ladugården för "Jonasa-Lycka" längre österut, närmare Fattigstugan, och har sedan länge försvunnit som markering vid den här tiden (1960).

<-- Till sidans rubriker!

Bäckedalen 2 - detaljförstorad karta 1856

1856 var husen vid Flinkebo, Flinkebacken och i det allmänna grustaget placerade enligt kartan. Husen i grustaget hade inte ännu reglerade gränser, utan låg placerade på allmänmarken i grustaget, naturligtvis på ofri grund.

Flinkebos hus har just flyttats från alldeles nära gränser till Ivarstorp mot Flinkebackenn gräns. Flinkebacken visar, förutom bostadshus en bit från vägen och ladugård (med vasstak), en liten stuga utmed vägen upp mot Uppsala.

I den lilla stugan "Ett Nybygge 1834 " beboddes vid tiden för kartan, år 1856, troligen av inhyses Johan Svensson, född i Wing 1793, 12/1, som flyttar in 1834 med hustru. De noteras också 1854-1862. Hustrun  Stina Andersdotter, född 1782, 3/9 (Not; "bräcklig") hon  dör 1860. Johan gifter då om sig 1861 med sin 2:a hustru Anna Cajsa Andersdotter, född i Warnhem 1820 den 11/11. Hon flyttar in 1861 från Redsvenstorp, piga där. Hon är alltså en 27 år yngre hustru! Hon bor kvar 1869 enligt Hfl, då Johan hade varit död i 9 år.


Det enda hus som enbart kallas Bäckedalen i husförhörslängderna är just Petter Lindqvists hus - förutom första gången, då det presenteras som "Ett nyhemman, Bäckedalen". Det får i sen tid registrerad fastighetsadress; Ljungstorp, Bäckedalen 2.

<-- Till sidans rubriker!

Karta 1877 med husen i Bäckedalen

Karta 1877 ger en bra bild av hur husen växte fram utmed Ljungstorpsvägen i Bäckedalen under 1800-talet.

Längst mot Ivarstorp finns nu alltså;

Flinkebo - Bäckedalen (4) under Ivarstorp och går vi sedan österut
Bäckedalen (3) - Flinkebacken, vidare österut
Lindqvists hus - Bäckedalen 2, nästa är
Sandtaget - Bäckedalen (1) och slutligen här i Bäckedalen huset som tidigt fick sitt namn
Kjämpenstorp efter "fribyggaren" f.d. båtsmannen Kjempe.

Ladugården mitt för Lindqvists hus är markerad och tydligen finns också någon rest av "Jonasa-lyckans bostadshus mer åt öster - men kanske här som obrukat/endast grunden kvar. Lyckan tycks dessutom uppdelad i två inägor. Remsan med allmänmark kan också skönjas mellan ladugården och vägen.


Fr o m Lindqvistes hus och österut byggdes alla hus här i Bäckedalen på allmän mark - med eller utan överenskommelse med socknen!

Enligt husförhörslängdsanteckning så inkräktade också Kjempes hus delvis på Späckatorps mark enligt prästens mening, då ägaren Lars Jansson 1814 meddelat att han inte ville att Kjempe skulle betraktas och skrivas som inhyses på Späckatorp, eftersom hans hus låg på allmän mark.


Läs mer under de olika rubrikerna i vänsterspalten om varje separat hus!

<-- Till sidans rubriker!

Boende i nybyggda Lindqvistska huset 1832

Husförhörslängd 1815-1836;
Ett Nyhemman, Bäckedalen


Maken        Petter Lindqvist, född i Warnhem 1806 den 18/1 - flyttar in från St Hålltorp 1833 - i ett nybyggt hus
                 - nygift med makan den 1 april 1832
Hustrun     Cajsa Svensdotter, född i Warnhem 1807 den 19/4 - fyttar som nygift in från  St. Hålltorp (piga)
Son            Johan August, född i Warnhem 1835 den 22/5

- in flyttar också;
Flickan       Stina Greta Andersdotter, född i Broddetorp 1818 den 16/12 - dvs nu 14 år gammal som "piga"

<-- Till sidans rubriker!

Ryttarsonen Petter Lindqvist; - morfar och mormor; mor och far

Ur husförhörslängd; Bolum AI:1 1790-1817;
Bolums socken, Kärragårdens rote;
inhyses

Petters morfar och mormor; (som han aldrig träffar!)
Snickaren   Anders Wallgren, född i Häggum - dör 1794
Hustrun      Brita Andersdotter, född i Segerstad 1731 den 14/1 - dör 1808

Petters mor och far;
Dottern      Cajsa, född i Segerstad 1771 den 22/8 - flyttar in 1792 från Hvarf - gifter sig 1797 med
Ryttaren    Anders Lindqvist, född i Warnhem 1764 (senare infört Höglunda 1761) - in 1797 från Warnhem (33 år)
Sonen        Anders, född i Broddetorp 1797

- hela familjen flyttar till Warnhem den 3/5 1799

Ur husförhörslängd; Varnhem 1792-1800;
Soldatboställe vid Stora Hålltorp;
- 1799 är första gången som "Soldatboställe vid Stora Hålltorp" nämns - men nämns inte med nummer eller ort

Ryttaren      Anders Lindqvist, född i Höglunda - flyttar in 1799 med familj
Hustrun       Cajsa Andersdotter, född i Segerstad
Son             Anders, född i Broddetorp 1797
Dotter          Greta, född i Klostret 1799

<-- Till sidans rubriker!

Soldatbostället vid Stora Hålltorp etableras fullt ut vid skiftet 1803

Karta 1794 som underlag för skiftet 1803 Karta 1794 som underlag för skiftet 1803

Skiftet 1803 skapar nya ägarförhållanden för Ryttarbostället och dess omgivning;

Stenhammaren;
Nr 106  - bibehåller sin gamla intäkt (106)
Nr 105 - deltager för 1/4 uti Ryttarboställets ägor

Refvenstorp;
Nr 104 a & b - intagit ett stycke steril mark och äng
XLIX             - undfått intill Ryttarboställets ägor
Cg                - dito af liden ofvanför sistnämnde

Stora Hålltorp;
Nr 105      - deltager uti Ryttare Torpet för 3/4-delar
Cf, XLIII    - af Sörbergsliden till Ryttaretorpet, nyligen
                 utstakad mark, däri beräknas 3/4 delar
                 samt särskilt skifte enligt påstående

Man ser att när Anders Lindqvist med familj just flyttar in i "Soldatboställe under Hålltorp". Platsen finns med på karta från 1794 som Nr 105 och beskrivs som nyutstakade 1803.

Ägorna omfattade även hagen öster om Soldat Torpets dåvarande ägor (Nr 105) - där ladugården är placerad. Marken fördes dit nu i skiftet med samma ägarandel för Hållltorp som i soldattorpet - 3/4-delar i övrigt.

Detta tyder på att Ryttare/soldattorpet kom att etableras som soldattorp strax innan sekelskiftet 1700/1800.

Det ursprungliga Ryttare Bostället låg vid Vadet (Nr 107 på kartan här bredvid!)

Ur husförhörslängd; Varnhem 1800-1815;
Soldatboställe vid Stora Hålltorp; (senare N:o 5 - Stenslund)

1799 är första gången som Ryttarbostället vid Stora Hålltorp nämns - nämns då inte med nummer eller ort

1800-1815 skrivs följande in efter Ryttare Anders Lindqvists namn; "Gudhems Compani N:o 5"

Se mer om ryttarebostället och soldattorpets tillkomst under rubriken - A. 29 Stenslund

Petters barndomsfamilj;

Ryttare      Anders Lindqvist, född i Höglunda 1761(1764?) - död 1808 vid 47 års ålder- 2 år efter Petters födsel
Hustrun     Cajsa Andersdotter, född i Segerstad 1771 den 22/8 - Notering; "hafver byggt åfvanför Ifvarstorp"
Son             Anders, född i Broddetorp 1797
Dotter         Greta , född i Klostret 1799 - lämnar familjen 1808 9 år gammal (tydligen för att vistas hos Reduttens)
Dotter         Maria, född i Klostret 1802 - dör här 1809 (7 år)
Son            Johannes, född i Klostret 1804 den 14/5 - dör här 1806 (2 år)
Son            Petter, född i Klostret 18/1 1806
Dotter         Maria, född i Klostret 1807 den 22/2 - dör här i februari 1810 (3 år)

Petters far, den siste ryttaren under Hålltorp boende i Stenslund sedan 1799, dragonen* Anders Lindqvist, dog på fältsjukhuset Brinkebergskulle i Vänersborg endast 47 år gammal under Svensk-Danska krigets första år 1808.

Enligt dödboken dog han av ”hosta” och var under sin levnad en "oförvitlig man”. Vid Svensk-Danska kriget 1808-1809 planerade danskarna att via Strömstad försöka ta svenskarna förråd som fanns i trakterna. Ett fältmagasin fanns just vid Brinkebergskulle nära Vänersborg. Troligen hade vår dragon en krigsuppgift under kriget och dog på sjukhus under det uppdraget. Danskarna förlorade slaget.


*Dragon = En dragon, franska för ”drake", var ursprungligen en infanterisoldat som förflyttade sig till häst men stred till fots. Dragoner kunde dock även utnyttjas som lätt kavalleri."


Modern Cajsa Andersdotter med de tre överlevande barnen, dottern Greta 12 år och sönerna Anders 14 år och Petter 5 år lämnar soldatbostället 1811, då ny familj flyttar in där de bott. Troligen hade de då tänkt flytta till "ett nybygge ovanför Ivarstorp", enligt husförhörslängden. Ett hus som Anders troligen byggt för familjen inför sin pensionering.

Den nya familjen som flyttar in i Soldatbostället N:o 5 1811 med 1 barn är inte en Ryttarfamilj och de kommer från Svarfvarebacken "med husfolk" och flyttar redan 1812 ut till annat boende på Stora Hålltorp.

<-- Till sidans rubriker!

"hafver byggt åfvanför Ifvarstorp"  - ur Husförhörslängd 1800-1815

 

Förutom boningshuset (karta 1877) tycks det finnas två andra husbyggnader på tomten till Ivarstorp 1877 - ett alldeles öster om boningshuset, som idag, samt ett lite nordväst om boninghuset vid start för en mindre bäck eller surdrag som går under vägen och ner i en grönblåmarkerad mad söder om vägen.

Kanske detta var det hus som familjen Lindqvists skulle ha flyttat till efter faderns avsked som ryttare. Hade troligvis iordningställts för familjen som en planering för tiden efter soldattiden, troligast av hennes make innan han dog 1808, 47 år gammal.
                                                                                                          (Kommentar; Kent Friman, 2013)

Ur husförhörslängd; 1815-1836;
Hållltorps Rote; Inhyses
Lindqvists änka
Istället för flytt till eget hus, tycks änkan med barnen hamna inhyses någonstans på Stora Hålltorps ägor.

Änkan      Caijsa Andersdotter, född i Segerstad 1771 den 22/8
Son          *Anders, född i Broddetorp 1797 den 5/3 - flyttar till Götheborg 1818
Dottern     Greta, född i Warnhem 1801 den 174 - ut till Wing 1817och flyttar hem igen samma år
Son          Petter, född i Warnhem 1806 den 18/1 - flyttar ut till ett egenbyggt(?) nybygge i Bäckedalen 1832 vid 26
                års ålder - då har han just hunnit gifta sig med sin Cajsa, som flyttar med honom in i nybygget.


*Angående Anders och familjen; 
(Notering i Hfl) "Bör anses såsom lösdrifvare och förfallen till allmänt arbete. Modern skämmer bort fina barn, at de blifva odugliga" - något som prästen senare torde fått "äta upp", med tanke på Petters utveckling bl a  som egnahemsägare, affärsman, privatlärare och senare gårdsägare och nämndeman, mm, mm - se hans vuxenhistoria nedan!

Ur husförhörslängd; 1836-1846;
Stora Hålltorp; Inhyses Lindqvists änka;

Petters mamma;
Änkan       Cajsa Andersdotter, född i Segerstad 1771 den 22/8;  nu 75 år gammal 1846 (Not; "Nådehjon") - torde
                ha avlidit strax härefter, då hon inte återfinns i husförhörslängd.

<-- Till sidans rubriker!

Ryttarsonen Petter Lindqvists vuxenhistoria från 1832 - 1877 

Husförhörslängd 1815-1836;
Ett Nyhemman, Bäckedalen


Intäktsägaren;
Maken        Petter Lindqvist
, född i Warnhem 1806 den 18/1 - flyttar in från St Hålltorp 1833 - i ett nybyggt hus
                    - nygift med makan den 1 april 1832
Hustrun     Cajsa Svensdotter, född i Warnhem 1807 den 19/4 - fyttar som nygift in från  St. Hålltorp (piga)
Son             Johan August, född i Warnhem 1835 den 22/5 - död i Skara 1929, dvs 94 år gammal!

- in flyttar också; (som hjälpreda/piga)
Flickan       Stina Greta Andersdotter, född i Broddetorp 1818 den 16/12 - dvs nu 14 år gammal.

Lindqvistes stuga byggd 1832 på allmän mark. Per A. Pettersson, Hålltorp på bilden med käpp. Klicka på bilden för större bild! Lindqvistes stuga byggd 1832 på allmän mark. Per A. Pettersson, Hålltorp på bilden med käpp. Klicka på bilden för större bild!

I dödsrunan över Petter Lindqvists son, postmästare Johan August Lindqvist - död 1929 i Skara, står det att han "var född den 22 maj 1835 i Varnhem, där faderna var privatlärare och handlande".


Så här berättar sonen Johan Lindqvist i Skara Tidning 1926:
Han och August på Hålltorp lekte tillsammans och lärde sig läsa tillsammans. Först hos Johan August far, Petter Lindqvist, som var både handlare och skolmästare och därpå i von Otters barnskola i Varnhem.

Detta mindes också Anna Bäckström, som bott i Bäcktorp och hon berättade det när Gunborg Ferm, Backen, Ljungstorp spelade in henne på band. Hon mindes att bl a hennes farfar Jonas Larsson, Torpare på Hålltorp och född 1823, gick för gubben.

Troligen var han också delaktig i att det skapades någon form av skollokal på Flinkebo i Bäckedalen vid tiden. Detta var före skolans tillkomst i Ljungstorp, som startades i början av 1880-talet.

Att han dessutom var handlande med affär i huset, kan man se  av runan ovan över hans son. Man kom att i själva huset vid tidig ombyggnad hitta affärslokalen samt ingången till den, berättar Margit Lindquist vid besök 2014.

Änkefru Trotzig flyttar in i Bäckedalen 1856 - där hon också köper bl a förpantningen Flinkebacken under Späckatorp samt 1862 står som arrendator för Flinkebo under Ivarstorp. En änkefru som i stort sett "tar över" Bäckedalen för 20 år framöver.

(Delvis ur Varnhemsbygden Verna Andersson, Ljungstorp)

Ur husförhörslängd 1836-1846;
Bäckedalen; (i det nya huset) - nu bedrivs här också jordbruk!

Make        Petter Lindqvist, född 1806 - bor kvar och familjen utökas
Hustrun   Cajsa Svensdotter, född 1807
Son           Johan August Lindqvist, född här 1835
Dotter        Fredrica, född här 1838 den 19/9
Dotter        Mathilda, född här 1841 den 25/12
Son           Frans, född här 1845 den 19/2

Pigan        Stina Greta Andersdotter, född i Broddetorp 1818 den 16/12 - flyttar nu ut till Sandtorp 1836
Pigan        Lisa Pehrsdotter, född i Warnhem 1818 den 31/10 - in 1835 och ut 1837
Pigan        Stina Johansdotter, född i Broddetorp 1820 den 14/2 - in 1837 från Svarfvarebacken - ut 1837
Pigan        Maja Cajsa Pehrsdotter, född i Warnhem 1823 den 29/11 - flyttar in 1837 - ut igen 1840
Flickan      Maja Lena Svensdotter, född i Warnhem 1829 den 25/3 - flyttar in 1837-  ut igen 1841 (Not; nådehjon)
Pigan        Beatha Svensdotter, född i Warnhem 1823 den 28/7 - flyttar in 1840 - ut igen 1841

Dräng       Carl Fredrik Kling, född i Warola 1822 den 22/6 - flyttar in 1841 och ut 1842
Dräng       Olaus Strömberg, född 1822 den 26/10 - flyttar in 1842 och ut 1843

Pigan        Stina Cajsa Asp, född i Warnhem 1827 - flyttar in 1842 och ut igen 1843
Pigan        Maria Johansdotter, född i Warnhem 1823 den 8/12 - flyttar in 1843 från Göthened - ut Husaby 1845
Pigan        Beata Larm, född i Warnhem 1823 den 28/7 - flyttar in 1845 från Bro och ut igen till Bro 1845

Här tycks familjen ha haft i genomsnitt två pigor och en dräng samtidigt under vissa tider på det lilla jordbruket, affärsrörelsen och skolverksamheten.

Huset i Bäckedalen lämnas nu över genom kontrakt från Petter Lindqvist fr o m 1847 med rätt till återtagande vid åtebetalning av lösensumma - en förpantning som även innefattade lösöre inklusive djuren!

******************************************************************


1847 flyttar hela familjen till intäkten Storekullen 1/6, också kallad Jungstorp, som Petter strax därefter köper (förpantning) och senare arrenderar ut.

Årtalen framgår av affärsdokument undertecknade av Petter Lindqvist i "Bäckedahlen 1846" och ett år senare "i Storekullen (Jungstorp) 1847" vid affärer med Hammarns Kvarns intäkt, Hagen, vid Åkersdal.

Det verkar som om Petter Lindqvist tillsammans med en Hultgren går emelllan och köper Hagen, som de genast därefter transporterar till en ytterligare köpare. Köpet överklagas från Hammars Kvarns nya ägare, men tycks fastställas till slut efter alla överklagningar av Regeringen! Se dokument nedan som .pdf-fil!

OBS! En av avbetalningarna fullgörs genom lämnat "Brännvinstyg" - dvs utrustning för att bränna brännvin - se dokumentet nedan!


Här .pdf-dokumentet om affärerna kring Hagen 1846-47, Hammars Kvarns lägenhet sedan skiftet 1803, nu försåld:

Ur Husförhörslängd 1846-1859;
Intäktsägare 1/6 mantal Jungstorp; - Petter m. familj har nu lämnat Bäckedalen för Jungstorp;

Ägare        Petter Lindqvist, född 1806 - köper Jungstorps intäkt under Storekullen 1848, då förre ägaren lämnar
Hustrun      Cajsa Svensdotter, född 1807
Son            Johan August Lindqvist, född 1835
Dotter         Fredrica, född 1838
Dotter         Mathilda, född 1841
Son             Frans, född 1845
Son             Aron, född här 1839 den 30/5 - dör här 1851

Familjen lämnar Jungstorp 1854 för att bo inhyses under en tid på Stenhammaren under Hålltorp. Han arrenderar då ut sitt ägandes hemman, Jungstorp under Storekullen (en förpantning vid den tiden). Petter säljer Ljungstorp 1862 och verkar göra affärer med olika inköpta intäkter under sitt liv.


Familjen tycks flytta allt eftersom Petter köper intäkter;
1855 - återfinns han som undantagsägare av Klefven; undantag under Svarfvarebacken - han äger här också Klefvens såg - och här dör också hans hustru 1865
1866 - flyttar han till Sandbäcken med kvarvarande barn
1877 - flyttar han in som hyrande under Borregården tillsammans med hemmavarande dottern Mathilda

Petter dör den 29 december 1877, då 71 år gammal som hyrande under Fogdegården i Varnhem, vilket troligen var i Fogdehagen, Ljungstorp.

<-- Till sidans rubriker!

Petter Lindqvist gjorde affärer - Bäckedalen/Ljungstorp 1843 & 1850

(Avskrift Alf Brage, Ljunstorp)

Avtalet ser affärsmässigt ut som ett lån till säljaren Johan Snäll, eftersom han får fortsätta att disponera såväl inre lösöre som djuren! Tydligen är det också andra gången detta sker!?

(Avskrift Alf Brage, Ljungstorp)

<-- Till sidans rubriker!

Sonen blev postmästare på flera orter i Sverige - slutade i Skara 1929

Postmästare i Marstrand 1864 Postmästare i Marstrand 1864

Text på kortets baksida: "Postmästaren Johan August Lindqvist. f. 1835." Här på "Marstrand 1864" - då endast 29 år gammal.

Bilden hämtad från; www.digitaltmuseum.se
ID: UMFA53226:0968
Tillhör: Bohusläns museum

 

I dödsrunan över Petter Lindqvists son, postmästare Johan August Lindqvist - död 1929 i Skara, står det att han "var född den 22 maj 1835 i Varnhem, där fadern var privatlärare och handlande".

Han var mycket engagerad i Marstrands utveckling, inte minst för Ångbåtstrafiken.

"Correspondenten, utgiven av postmästaren i Marstrand, J. A. Lindqvist ansåg att tiden var mogen att förverkliga planer på en egen ångbåt. Fullmäktige tillsatte år 1868 en utredningskommitté bestående av vice häradshövding R. Berger, skeppsmäklare August Leffler, vice konsul A. N. Widell, kassör Waldemar Röing och postmästaren Lindqvist. Dessa kom till den uppfattningen att det skulle vara lönande med en egen tidsenlig ångbåt, som under sommarmånaderna gjorde dagliga turer mellan Göteborg och Marstrand samt under hela året även anlöpa Orust, Tjörn och Inland.

Marstrands Nya Ångfartygs AB;

 

För att klara situationen beslöt man vid ett sammanträde den 28 april 1875 att bilda ett nytt bolag med namnet Marstrands Nya Ångfartygs AB. Styrelsen utgjordes av A. N. Widell, J. A. Lindqvist och huvudredare var Alfred Lundberg. (Hämtat från http://marstrandsbolaget.hagmanstorp.com/)


 

I Blekingeposten kan man läsa ovanstående 1876-12-27
 

Postmästare i Visby 1876 - 1881 Postmästare i Visby 1876 - 1881

Motiv: Postmästare i Visby
Avbildad - namn: Lindqvist, Johan August
Avbildad, ort: Gotlands län Visby, Gotland

Identifikationsnr: POST.034610
Institution: Postmuseum

Bilden hämtad från: www.digitaltmuseum.se

 

Kortbiografi Johan August Lindqvist -
och först hans son;

Carl Petter Leopold Lindqvist - Smith;
född 3/12 1879 i Visby - död 1958 i Australien.
Gift med Jane. Barn: Signe Caelia Jane. Carl Peter Leopold. Sidney Leopold. Allan Gunnar. Charles August. Familjen var bosatt i Victor Harbour South Australia.
 

Carl Petter Leopold var alltså son till postmästaren Johan August Lindqvist f. 22/5 1835 i Varnhem, som hade Petter som sin far.
Gift den 28/7 1863 med Amalia Ottilia Smith född 19/5 1843 i Tanum, Göteborgs- och Bohus län.

De bodde 1880 vid Bingerskvarn, Visby.
De bodde 1899 i Södra qvarteret N:o 10, Kalmar, och hustrun dog 8/3 1886 i Kalmar i barnsängsfeber.

Carl Petter Leopolds syskon, dvs Johan August övriga barn:
Anna Elvira Amalia född 1/1 1865 i Marstrand.
Ada Carolina född 18/11 1866 i Marstrand (död den 22/7 1948 i Matteus, Stockholm.Gift. Mannerhjerta.)
Gustaf Johan August född 10/1 1868 i Marstrand (död 31/1 1958 i Lerum)
Gerda Emilia född 27/3 1870 i Marstrand.
Eva Alexandra född 17/2 1872 i Marstrand.
Thyra Ottilia född 23/5 1874 i Marstrand (död 18/2 1960 i Essunga. Gift Hammarqvist.)
August Rutger född 14/2 1878 i Visby (död 17/9 1955 i Göteborgs Annedal)
Lilli Margareta Augusta född 12/12 1881 i Visby.
Signe Martina f.ödd10/11 1883 i Kalmar  (död den 1/3 1932 i Göteborgs Tyska församling. Gift Kurz.)
Amelie Elfva född 1/3 1886 i Kalmar (död den 16/6 1969 i Uddevalla. Gift Larsson) - modern dör i barnsängsfeber

1886 hade Johan August 11 barn med första hustrun.


Fadern, Johan August Lindqvist, gift 2:a gången den 16/9 1890 med Anna Helen Carolina Danielsson född den 15/3 1860 i Hammar.

Familjen flyttade den 13/6 1877 till Visby  från Marstrand, den 27/4 1882 till Kalmar.

Med ny fru flyttade Johan August den 18/11 1892 till Finja, Mjölkalånga, där han skrivs som Possesionat.*
Där föddes deras dotter Gurli Vera Maria 1895-12-03
De återvänder till bygden genom att flyta till Skara domkyrkoförsamling 4/9 1896

* En godsägare är ägaren av ett större jordbruk, som benämns gods. Dessa har även kallats "possessionater"

Formalia;,
Johan August Lindqvist född 22/5 1835 i Varnhem - död 29/5 1929 i Lyckhem i Skara
Gift 1890 med Anna Helena Corentia född 15/3 1860 i Hammarö  - död 19/6 1931 på Klostergatan 5 i Skara.


Johan var också under några år bokhållare på Hålltorp under Anders Pettersson, först inhyses på Hålltorp 1854, då han flyttade in där från Skånings Åsaka. Året därpå flyttade han "hem" till sin fader och familjen som nu var inhyses på Redsvenstorp - här står han nu som Volontair. 1857 flyttar han vidare till Skövde och hamnar som postexpeditör och senare postmästare i Marstrand. Gifter sig där 1863 och blir postmästare 1864, då endast 29 år gammal.

(Kent Friman, 2013)

<-- Till sidans rubriker!

Johan August Lindqvist & Per August Pettersson 1926  (Skara Tidning)

Två Varnhemspojkar, J. Aug. Lindqvist (t v) och Aug. Pettersson (t h) resp. 90 och 88 år gamla. Två Varnhemspojkar, J. Aug. Lindqvist (t v) och Aug. Pettersson (t h) resp. 90 och 88 år gamla.

GAMMAL VÄNSKAP (Skara Tidning 9/1 1926)

"Det var August i torsdags. Namnet betyder "den vördnadsvärde" och passar alltså förträffligt på de båda "Augustarna" här bredvid. Aktningsvärd är också den vänskap som förenar dem, ty den är knappast yngre än de själva.


Johan August Lindqvist föddes i Bäckedalen i Varnhem 1835 och två år därefter såg August Pettersson första dagens ljus i gården Upsala, tio minuters väg därifrån.

Redan nu voro de stolta föräldrarna på det klara med att de bägge pyrena skulle bli lika duktiga Varnhemspojkar. Därför fick den yngre heta lika fint som den äldre, nämligen August, och att de skulle bli goda bassar, ansågs självklart.

Så gick det också. De lekte tillsammans, lärde sig läsa tillsammans, först hos Johan August far, Petter Lindqvist, som var både handlare och skolmästare och därpå i von Otters barnskola i Varnhem.

De gingo också i en s.k. Lancasterskola i Eggby en sommar. Skolan hölls av prästen, vice pastor Odelius, som genast tog den äldre Johan August som monitör, dvs medhjälpare i undervisandet.

När pojkarna blevo äldre, skilde dem ödet snart åt. Johan August kom ut i världen och blev så småningom postmästare.

August stannade kvar i Varnhem och brukade den gård, som hans far övertagit, nämligen Hålltorp.

Men de forna lekkamraterna glömde inte varandra för det.

När Johan August Lindqvist blivit pensionerad, flyttade han till Skara, där han hade såväl Varnhem som August Pettersson inom räckhåll.

Bilden här ovan togs i våras den 23 maj (1925), dagen efter postmästare Lindqvists 90-årsdag. Och att se dem på detta vis tillsammans är inte alls ovanligt, trots åldern och avståndet. T.o.m. så sent som i söndags träffades de ute på  Hålltorp. Och då var det inga sura gubbminer, inte. Tvärtom brukar de skoja och gnabbas med varandra som för ca 80 år sedan, och små vänskapsgruff är inte sällsynta. En främmande människa  kan rentav tro att de blivit osams. Men det är ingen risk. När man hållit ihop bortåt ett sekel, så!"

<-- Till sidans rubriker!

Bäckedalen 2 - husets vidare öden efter Petter Lindqvist 1847

Petter Lindqvist kom att lämna Bäckedalen, först genom någon form av överlåtelse.  Johan köpte sedan Bäckedalen, då han står som ägare. Familjen bodde här mellan 1846 och 1853, då Johan Larsson säljer "Bäckedalen" till Johan Jonsson Sandblad från Skövde.

Johan Larsson Kling blir ny ägare och finns här 1846 - 1853

Ur husförhörslängd 1846-1859;
Bäckedalen intägt; "anbringad på allmän mark";


Ägaren          Johan Larsson Kling, född i Warola 1813 den 5/9 - in 1846 från Sköfde med fru och barn
1:a Hustrun    Anna Ericsdotter, född i Sjogerstad 1829 den 4/10 - hon dör här 1851
Son                Lars Johan, född i Warnhem 1838 den 15/8
Son                Emanuel, född i Warnhem 1840 den 16/11
Son                Frans, född här 1852 den 19/11
2:a Hustrun   Inga Maria Johansdotter, född i Herlunda 1829 den 4/10 - flyttar in efter giftermål samma år som
                    1:a hustrun dog 1851 - då 22 år gammal (Johan 16 år äldre)

                      - hela familjen flyttar vid försäljningen av Bäckedalen till Wing 1853


Drängen        Lars Larsson Kling, född i Warola 1826 den 21/11 - flyttar in 1846 och tillbaka till Sköfde 1847

Hyr här 1853 gör;
Furiren vid Westgötha Regemente
                    Thure Wilhelm Rase, född i Acklinga 1824 den 4/4 - ut till Sparsäter under Fiskargården 1854

Enligt skattskrivningshandling från 1847 ägdes Wadet under Pickagården av Johan Gustaf Kling i Bäckedahlen.
Se A. 27 Vadet

<-- Till sidans rubriker!

Johan Jonsson Sandblad flyttar in 1853 - döms för mord 1856

Johan Jonsson Sandblad kommer från fattiga förhållanden på Tatermyran - en utmark i Bergs socken. När han flyttar därifrån 1846 till Horn, var hans far änkling, inhyses på socknen och hans yngre bror hade fattigunderstöd i hemmet. Johan är vid flytten 19 år gammal.

Han beskrivs 1856 i domstolshandlingarna som snickare i Bäckedalen, för vilken Gesällen Magnus Modig, ett av domstolens vittnen, har gått i lära. Man talar också om en snickarverkstad i Bäckedalen, där Modig befann sig när Johans hustru kom och frågade efter sin syster. Snickareverkstaden var inrymd i en tillbyggnad till huset för Bäckedalen 2. Den låg norr om huset och västerut parallellt med det stora rummet. Petter Jonsson från Lundby river sedan detta utbygge när han köper huset 1905.

Den ladugård som man pratar om låg på södra sidan av Ljungstorpsvägen på Hålltorps eller allmän mark.

Vid samtal med Margit Lindquist 2014-03-24 så berättar hon att snickaren Johan Sandblad just hade snickareverkstaden i en avlång tillbyggnad av bostadshuset norrut utmed den västra delen av huset. Han var en mycket duktig snickare och hennes mamma hade förvärvat flera möbler som var gjorda av Sandblad i Bäckedalen.
Se bilder nedan!

Intäktsägaren;

Maken             Johan (Johannes) Jonsson Sandblad, född i Berg 1827 den 14/7 - in med familj 1853 efter köp,
                         från Sköfde
Hustrun           Stina Andersdotter, född i Sköfde 1832 den 24/2
Dotter               Emma Christina, född i Sköfde 1853 den 14/3
Dotter               Mathilda, född i Varnhem 1856 den 15/4

Drängen           Lars Magnusson Frid, född i Broddetorp 1822 den 14/1 - flytttar in 1853 och ut 1854

Framgår inte av hfl;
Som piga         Cajsa-Stina Andersdotter, född i Wåmb 1829 - bor här fr o m1853 till sin död 1855 - hustruns
                         syster och "mindre vetande" - med Johan som förmyndare, med vilka hon bott de senaste tre åren

1856 döms Johan Jonsson Sandblad, född 1827 för mord till lifstidsarbete, varvid hustrun och barnen skrivs som inhyses på Rotens slut.


Som "ägare för husen i Bäckedalen" skrivs 1856;
Enkefru          Catharina Charlotta Trotzig, född Kuylenstjerna i Gällared 1729 den 7/1 - in från Åsle 1856

^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^


En dramtisk vändning för vårt hus i Bäckedalen!! Mördare och adelsdam under samma år! Se mer om Änkefru Trotzig här - A. 12 Bäckedalen - Flinkebo samt - A. 13 Bäckedalen - Flinkebacken


Innan han begår det bestialiska dådet 1855 hinner han köpa Flinkebacken av Petter Jonssons, Ivarstorp, arvingar.

1853 den 14:e mars säljer arvingarna efter Petter Jonsson, Ivarstorp, sin ärvda förpantningsrätt i Späcketorps ägor (Flinkebacken) till Johan Sandblad i Bäckedalen för återstoden av förpantningstiden intill 1914 för 105 riksdaler riksgäld - "att bruka såväl jord som tillhörande byggnader". Eftersom hembud hade gjorts till ägaren av Späcketorp, vilket avböjts till den summan som var bestämd, så fullföljs nu affären efter häradsrättens godkännande med krav på ny inteckning av förpantningen var tionde år.

Man kan förstå att Sandblad hade stora planer i Bäckedalen, då han direkt köpte två lägenheter här 1853 - både Bäckedalen 2 (Lindqvistska huset) och grannlägenheten Flinkebacken (som en förpantning) och troligen också Vadet - ”Wahemmanet”.

Enligt PM från Backa gård gick han i konkurs i samband med mordet 1855 och Flinkebackens förpantning liksom Lindqvistska huset såldes direkt vidare.


1856-08-26 såldes så alltså lägenhetsområdets innehavarrätt (förpantningen) för Flinkebacken och Lindqvistska huset - Bäckedalen 2 - vidare till Änkefru Catharina Charlotta Trotzig, född Kuylenstierna. Säljare var Johan Sandblads konkursbo, vilken alltså dömdes för mord och hamnade på fästning 1856.

Familjen (inklusive den livstidsdömde) skrivs under 10 år som inhyses i Bäckedalen under Ivarstorp och skrivs sedan som hyrande till Upsala 1866 - se om Johan Sandblads och familjens fortsatta öden - klicka här!

<-- Till sidans rubriker!

Möbler kvar idag efter möbelsnickaren Sandblad i Bäckedalen

Foto Kent Friman, 2014-03-24, copyright Foto Kent Friman, 2014-03-24, copyright



En pigtittare gjord av Sandblad i familjen Lindquists ägo.

Foto Kent Friman, 2014-03-24, copyright Foto Kent Friman, 2014-03-24, copyright





Pelarbord från snickaren Sandblad hos familjen Lindquist.

Foto Kent Friman, 2014-03-24, copyright Foto Kent Friman, 2014-03-24, copyright




Chiffonjé gjord av snickaren Sandblad i familjens Lindquists ägo.














 



<-- Till sidans rubriker!

Sandbladsmöbler på Hålltorps gård

Foto 1990 Gunborg Ferm, Ljungstorp från samlingarna 2014 Foto 1990 Gunborg Ferm, Ljungstorp från samlingarna 2014




Utdragssängar på Hålltorp från Sandblads snickeri i Bäckedalen tidigt 1850-tal.

Foto 1990 Gunborg Ferm, Ljungstorp från samlingarna 2014 Foto 1990 Gunborg Ferm, Ljungstorp från samlingarna 2014







Troligen var denna skåpsmöbel på Hålltorp också ett möberlsnickeri av Sandblad.





























<-- Till sidans rubriker!

Mordet i Bäckedalen natten mellan den 15 - 16 augusti 1855

Ur Varnhemsbygden, medlemsblad för Hembygdsföreningen Skarke-Varnhem 1986, Årgång 4 - texten är något redigerad av KF, men bygger helt på Alf Brages artikel.

Snickaren Johannes Jonsson Sandblad, född i Tatermyran i Berg den 14/7 1827 och hans hustru Stina Andersdotter, född i Sköfde 1832 flyttar från Skövde till Bäckedalen 1853.

Dottern Emma Christina skrivs i husförhörslängden som född i Skövde samma år som paret flyttar in i Bäckedalen. Dottern Mathilda föddes i Bäckedalen, då de skrivs som inhyses under Bäckedalen Ifvarstorp hos där arrenderande änkefrun Trotzig. 10 år senare, 1866, flyttade familjen enligt husförhörslängden in som hyrande av Upsala, då under Hålltorp.

Hustrun Stina Andersdotter hade en syster, för vilken Johan Sandblad var förmyndare. Hon hette Cajsa Lisa Andersdotter och uppges vara född 1829 i Skattegården i Våmb. Hon vistades vid tiden för mordet sedan tre år hos sin förmyndare och syster i Bäckedalen, och var vid mordet nu 27 år gammal.

Natten mellan den 15-16 augusti 1855 avled Cajsa Lisa Andersdotter sedan hon blivit misshandlad och dödad av Sandblad. Han hade med en stör slagit henne över halsen, varefter hon tagit flykten upp på höskullen, där Sandblad enligt gjord bekännelse, med handen för hennes näsa och mun kvävt henne.

När den avlidna anträffades död på höskullen, fanns ett lager av hö fastklibbat genom blod från hennes näsa och mun. Ur vänstra örat rann blod, liksom ur ett sår i nacken.

Domstolen skriver;
"Johannes Sandblad var den avlidnas svåger och förmyndare och i vars hus hon vistades, har på mångfaldigt sätt missvårdat och med hårdhet behandlat henne, som av ett nära fånigt sinnestillstånd."

Vid den yttre besiktning som gjordes "sedan liket som lagts i kista och på vanligt sätt var nedsatt i öppen grav på Varnhems kyrkogård, var ur graven upphämtat", kunde man konstatera skador på vänster överarm, högra lårets yttre sida, i veklivet och i nacken. Döden vållad genom kvävning.

Här återges vad domstolsprotokollen berättar vidare om det tragiska öde som drabbade Cajsa Lisa Andersdotter;

Sandblad  hade inte först tänkt på att avlända svägerskan livet, men då han omkring kl 10 på aftonen ifrågakomne dag återvände från den närbelägna Gästgivaregården, där han med några rums målning varit sysselsatt, och fann henne i trädgården stjäla äpplen, blev han ond och tilldelade henne ett slag med en käpp över nacken.

Då hon då kastade en sten efter honom, blev han än mer förbittrad och sade sig skola knäppa henne om hon ej genast gick och lade sig och genast efter det hon gått upp på hörännet gick Sandblad efter, endast i tanke att fråntaga henne äpplena, men som hon började skrika och gapade otäckt emot honom, fattade han med ena handen hårt om strupen, icke i afvsigt att kväva utan blott för att tysta henne, samt nedtryckte huvudet i höet, dervid hon i början väl sparkade emot och sökte befria sig, snart började att stöna och stånka, efter det han ungefär tre minuter hållit med ena handen om strupen och den andra över näsan och munnen för att hindra henne att skrika.

Den tilltalade blev då förskräckt, ehuru han för mörkret ej kunde se så noga, att blod forsade ur mun och näsa. Hö hade under tiden fallit över hennes huvud utan att Sandblad försökt instoppa sådant i hennes mun.

Sandblad gick sedan och lade sig, och som han ej trodde att svägerskan avlidit till följd av misshandeln, gick han tidigt på morgonen upp på rännet för att väcka henne, men fann då till sin förfäran att hon var död.

Tilläggandes den tilltalande;
Att svägerskan var mindre vetande men egentligen visade sig elak, så att hon ofta behövde agas, i vilket avseende han flera gånger slagit henne dock ej under det senaste halvåret. Hon har haft två klänningar och icke alls varit vanvårdad i hans hus.

Den åtalade hade uppgivit för pastor Smedberg att svägerskan under kvällen förtärt körsbär i myckenhet, under förmodan att han därigenom kunde härleda dödsorsaken.

Den tilltalades hustru berättade att systern vistats hos henne nästan tre år, därunder förhållandet mellan Sandblad och henne varit svårt, emedan hon var kinkig, opålitlig och ovillig, varför han stundom slog henne. Hon utgick kl 9 på aftonen den 15 augusti då hustrun förmodade att hon som vanligt lade sig på rännet, utan att hustrun, som snart gick och lade sig, vidare såg henne. Sandblad kom in något över tio då han tycktes något orolig men somnade snart.

Sandblad gick upp tidigt och återkom klockan fyra då han mötte Gesällen Moberg som frågade vad han "allt gjorde uppe" varpå Sandblad svarade, "Jag skulle lägga upp gapet vid Wahemmanet".

Efter en stund gick hustrun ut och ropade på systern, men fick inget svar. Hon frågade mannen om han ej väckt systern varpå Sandblad gick upp på rännet och yttrade; "Jag tror hon är död". Då hustrun i enrum frågade mannen om han mördat svägerskan nekade han därtill och blev ond över beskyllningarna och sade att hon dött av blodslag.

Hustrun efterskickade några gummor att nedtaga liket och mannen begav sig till Pastor Smedmark för att omtala dödsfallet och begära snar begravning.

Begravningen skulle ske om söndagen, men hustrun invände på grund att få i ordning till de många släktingarnas mottagande, men mannen fortfor att påstå begravningen på sagda dag, samt begav sig till Solberga för att bedja sin syster ordna begravningen, varefter den tilltalade gick omkring att bjuda gästerna.

Broderns vittnesmål;
Hustruns och således den avlidnas bror, Constapel Johan Petter Andersson Svärd, sade sig icke vidare hava kännedom om förhållandet mellan Sandblad och Cajsa-Lisa än att Svärd en södndag, då hon slagit sönder något kärl, hörde henne beklaga sig däröver att Sandblad med färg överstrukit hennes ansikte.

Svärd hade även sett att hon haft så dåliga kläder att hon ej kunnat visa sig ute på helgdagarna.

Åtta dagar före dödsfallet hade Svärd sällskap med Sandblad från Skövde till Bäckedalen, då han beklagade sig att svägerskan inte gjorde skäl för födan, ävensom han med gott samvete kunde slå ett skott i henne.

Dagen efter dödsfallet var Svärd i Bjällum hos sin morbroder Anders Johansson till vilken Sandblad kom och bjöd på begravning och därvid yttrade att han ej ville ha det dödsfallet ogjort för hundra Banco. När Svärd frågade om dödsorsaken svarade Sandblad frimodigt att hon avlidit av slag.

Till vittnen åberopades;
Gesällen Magnus Moberg i Ivarstorp, änkan Maja-Stina Torstensdotter och änkan Inga Svensdotter Sjöman i Fattigstugan.

Moberg som varit gesäll hos snickaren Sandblad hade sett Sandblad flera gånger slå Cajsa-Lisa men endast en gång i verkstaden sett honom slå ett slag över ryggen på henne. Under vintern åt hon med de övriga inne i stugan, men sedan åt hon för sig själv i köket. Kaffe tilldelades henne lika med resten av husfolket. Hon var dåligt klädd, hade dålig bädd och sköttes vårdslöst av systern och svågern, ehuru hon aldrig beklagade sig.

Vittnet såg henne ofta gråta av den behandling hon fick röna. Sandblad hade en gång yttrat att om hon doge skulle han göra bröllop eller kalas efter henne. Pigan var icke fullt förnuftig och visade ovilja att utföra arbete, såsom att om vintern draga hem ris och vedbrand från skogen samt om sommartid köra kreaturen till betesmarkerna och biträda i utearbete.

Pigan syntes av den hårda behandling hon erhöll av Sandblad bliva underlig till sinnet.

På eftermiddagen den 15 augusti hemkom Sandblad från Klostrets Gästgivargård för att koka linolja, samt körde in det sista råglasset, varefter han återgick till Klostret. Pigan gick att lägga upp hägnadsgapet vid råggärdet. Då hon hemkom skickades hon av systern att leta upp gässen, varpå hon fick kvällsmat och gick därpå ut på gården utan att vittnet, som lade sig att sova, vidare såg pigan.

Han mötte Sandblad klockan fyra på morgonen, då denne var iklädd endast tofflor, byxor och mössa med varken rock eller väst. Sandblad frågade om "Carin lagt upp gärdesgapet", varefter hustrun kom in i verkstaden och frågade efter Carin.

Hustrun gick ut igen och efter en stund gick även vittnet ut och fick se hustrun stående i fähusdörren och ropa "Carin ligger död på rännet", varvid alla tre gingo upp på rännet.

Pigan fanns liggande på rygg med händerna över bröstet, över benen låg en gammal klänning men underlivet var bart. Hustrun tog i ena armen för att se om hon var död. Sandblad begav sig genast till Hålltorp för att skaffa bräder till kistan som skulle förfärdigas av vittnet (Gesällen Moberg).

När Sandblad kommit hem med brädorna gick han till Skövde att skaffa prästbetyg om den döda. När hustrun och de båda gummorna tagit ner liket från rännet, varseblev vittnet att de bräder de använt härtill vore mycket blodiga.

Sandblad sade sedan till vittnet att han var nöjd över att vara av med svägerskan och påskyndade begravningen.

Enkan Anna Maja Torstensdotter och Enkan Sjöman ombads av Sandblads hustru att hjälpa henne med likets tvättning. De gingo med henne upp på höskullen där de fann Carin ligga på rygg i höet, på samma ställe där hon legat hela sommaren.

Enkan Sjöman gjorde henne ren från hö, som var instoppat i munnen, när detta skedde hördes ett skärande läte ur likets hals, liksom av väder, varvid blod började rinna ur munnen på henne, vilket föranledde Enkan Sjöman att yttra Jag tror hon är riktigt slaktad". Vittnena lade liket på några bräder samt nedtog det därpå.

Vittnena hade aldrig sett Sandblad slå Carin men hon hade beklagat sig för dem "att voro de lika svåra båda två". Hon såg gärna att hon av andra erhöll någon föda. Under sista vintern var hon klädd i en dålig klänning utav linne samt söndriga trädskor och odugliga strumpor. Enkan Sjöman erhöll en gång något klarbär för en halv brödkaka, då hon såg mager och tärd ut, men om det härledde från svält är vittnet obekant.

Vittnet Johannes Andersson omtalar att Sandblad för honom beklagat sig någon gång 1854 att pigan hade för ovana att väta under sig då hon sov, samt att han försökt förmå henne att upphöra därmed både genom aga och genom att låta henne ligga i ett kallt rum på granris, på det att hon skulle ligga kallt.

Sandblad nekade att han mördat pigan men tillstod att han utdelat ett slag för strupen, trots vittnena försökte få honom till bekännelse. Under häktningen ville han utlägga mansbot och sedan vara fri. Han erkände sedermera och när han frågade hur det skulle gå med honom, fick han svaret att han med all sannolikhet skulle bli livdömd.

Vittnet Flink;
Pigan var ofta vintertid dåligt klädd och beklagade sig över misshandel av systern och svågern. Flink var behjälplig vid likets nedtagande.

Vittnet Anna Redig;
Pigan hade ofta blånader som hon fått av Sandblad, men hon pratade än hit än dit. En dag då Anna och hennes syster vid den närbelägna bäcken hade ett rensningsarbete kommo pigan och vittnets broder Peter att brottas och därvid skuffa varandra i vattnet, efter att vid hemkomsten till Sandblad omtalat detta svarade han skrattande att om Peter ville skuffa i henne riktigt så skulle Sandblad fägna honom. Peter skulle även få en fällkniv till skänks om han "änna pigan" men nämnde ej vad han menade härmed utan skrattade häråt.

Vittnet Peter Redig;
Sandblads hustru lovade honom en kopp kaffe om han knuffade pigan i bäcken men vittnet svarade att han varken ville eller förmådde det. En gång när pigan ville gå hem istället fär att taga upp torv, blev hon slagen av Sandblad. Pigan låg om sommaren på hörännet eljest i en kammare på bar halm och med endast en hösäck över sig. Då hon erhöll klänningar blevo de fort dåliga då hon låg i dem. Då Sandblad var borta på arbete kommo systrarna väl överens och åto tillsammans. Pigan gick mest i skogen efter bränsle. Hon hade för ovana att taga mat och annat smått för både Sandblad och andra.

Vittnet skräddare Johan Holmberg, Billingsliderna;
Vittnet gick förbi Bäckedalen vid 10-tiden, då han hälsade på Maja Jonsdotter och frågade vad Sandblad gjorde, svarade hon att han var inne i stugan och tog av sig stövlarna.

Den 13 januari 1856 förs Sandblad till Länsfängelset.

Sandblad erkände slutligen frivilligt inför Domstolen att "efter det han sent på aftonen den 15 augusti förlidet år träffat Cajsa-Lisa Andersdotter stjälande äpplen i trädgården, slagit henne över halsen med en käpp och sedan uppå rännet strypt henne".

Rätten synes rättvist döma Johannes Jonsson Sandblad att för begånget mord på sin fåniga svägerska mista sitt liv genom halshuggning. Ställes under Göta Hovrätts närmare prövning.

Sandblad dömdes senare av Göta Hovrätt till livstids straffarbete på fästning (Marstrand). Domen fastställdes av Kungl Maj:t den 14/8 1856 och började avtjänas den 18/10 1856.


Artikel i  Varnhemsbygden, medlemsblad för Hembygdsföreningen Skarke-Varnhem 1986, Årgång 4
- texten är något redigerad av KF, men bygger helt på Alf Brages avskrift av domstolsprotokollstext.

<-- Till sidans rubriker!

Frigivningsdokumentet från Varbergs straffängelse 31/12 1876

Beskrifning rörande f.d. torparen Johannes Jonsson Sandblad som den 31 december 1876 frigives i Warberg.


N.o stamrullan; 631 och porträttrullan N.o 15, Födelseår-församling; Bergs församling, Wadsbo härad, Skaraborgs län, Senaste Kyrkoskrifningsort; Warnhems socken, Walle härad, Skaraborgs län, Undergått bestraffning för; Mord, Utslaget av/när; Kungl Majt den 14/8 1856, Straffet/början; Lifstids straffarbete, som tog sin början den 18/10 1856

Förpassningsort vid frigifvningen; I. B. Andersson i Bösarp, Skällinge Socken, Halland
Beloppet af egna medel och besparad arbetsförtjänst vid frigifningen; 380 kronor 23 öre (mycket pengar!! - nog för att  senare kunna köpa torpet i Norra Lundby!!)

Hår; Ljust  (Flintskallig), Skägg; Ljust, Ögon; Blå, Näsa; Något insvängd, Mun; Ordinär, Hy; Blek, Höjd;  5 fot 5 tum, Kroppsbyggnad; Klen, Annat utmärkande kännetecken; Flera mindre ärr i pannan.

<-- Till sidans rubriker!

Gunborg Ferms fantastiska textilberättelse över mordet i Bäckedalen

För bättre upplevelse av bildens digitala visning av textilverket har högra övre sidan utanför textilen retuscherats något (Kent Friman, 2013) För bättre upplevelse av bildens digitala visning av textilverket har högra övre sidan utanför textilen retuscherats något (Kent Friman, 2013)

"Bäckedalen. Där bodde Sandblad med hustru, barn och svägerska" Textil; Gunborg Ferm, Ljungstorp 1987.

Foto Kent Friman, 2013 - © copyright/Bilden får inte kopieras utan tillåtelse!


Se Gunborgs Ferms dramatiska textilserie i "fri vävnad" över mordet - klicka här!

<-- Till sidans rubriker!

Johan Sandblad och familjens fortsatta öden efter mordet

Fångfoto 1876 vid frisläppandet. Riksarkivet - frisläppta straffångar. Fångfoto 1876 vid frisläppandet. Riksarkivet - frisläppta straffångar.

Förpassningsort frigifvning 1876/1877;
J. B. Andersson i Bösarp, Skällinge, Halland.

Det finns en för tiden Johan Bernt Andersson som brukare på Bösarp Nr 2 1/2 mantal i Skällinge församling - häradsskrivarboställe. Johan skrivs inte här. Är lite oklart hur och när han återvänder till hustrun.

Så här ser det ut i Husförhörslängderna för familjen Sandblad fr o m mordet 1855  - se nedan.

***********************************************

Husförhörslängd Varnhem 1854-1862;
1853; Bäckedalen (Hålltorps Rote)

Johannes Jonsson Sandblad, född i Berg 1827 flyttar in med hustru och dotter från Sköfde 1853
- på samma rad står under Utflyttning; ”På Fästning 1856” - notering; 1856 dömd till lifstidsarbete för mord”

Hustrun Maja Stina Andersdotter, född i Sköfde 1832
Dotter Emma Christina, f. i Sköfde 1853

För frun och döttrarna står ditskrivet ovanför; ”inhyses på Rotens slut” - men inget om någon flytt!

(min kommentar; - troligen bor de kvar i "Lindqvistska huset” köpt av Trotzig 1856 efter Sandblads  konkurs (Sandblad i konkurs enligt PM-Backa gård)

- på sidan står; ”Enkefru Trotzig äger husen i Bäckedalen” och hon sätts som inflyttad 1856 och står själv ett stycke under ”Flinkebo” i vänstermarginalen.

I vilket hus fru Trotzig här bosätter sig i Bäckedalen är svårt att direkt uttolka -
fr o m 1862 skrivs hon ”Bäckedalen under Ifvarstorp” - som ”arrenderande”, dvs Flinkebo.

Denna husförshörslängd är den enda där de båda makarna Sandblad skrivs om separerade
- genom att han skrivs utflyttad till På fästning 1856 och den övriga familjen står som inhyses på rotens slut.

Denna separation i husförhörslängd pågår då mellan 1856-1862 - sedan följer att Johan Sandbald skrivs med hustrun, trots att han uppenbarligen finns i fängelse. Möjligen tjänar han så bra som snickare i fängelset att han kan betala hyran för hans familjs olika hyresbostäder? Han har t ex en större summa pengar ihoptjänade när han friges 1877, 380 kronor 23 öre, - ett rejält tillskott för att kunna köpa Dahlgrenstorp, Tomten, Norra Lundby år 1884.

***********************************************************************************************************************************
Ur husförhörslängd 1846-1859;
Bäckedalen intägt; "anbringad på allmän mark";

1856 döms Johan Jonsson Sandblad, född 1827 för mord till lifstidsarbete, varvid hustrun och barnen skrivs som inhyses på Rotens slut - men tycks bo kvar i huset i Bäckedalen inhyses hos änkefrun.

Som "ägare för husen i Bäckedalen" skrivs 1856;
Enkefru          Catharina Charlotta Trotzig, född Kuylenstjerna i Gällared 1729 den 7/1 - in från Åsle 1856

Enligt Margit Lindquist, Bäckedalen 2014, så bosätter hon sig i just detta hus som Sandblad hade ägt.

***********************************************************************************************************************************

Husförhörslängd Varnhem 1862-1869;

1862; Bäckedalen; Håltorps Rote:
Bäckedalen under Ivarstorp;

Inhyses på sidan med änkefru Trotzig i Bäckedalen; (min kom: finns bara hon och hennes ”lomhörda” piga på sidan i övrigt)

Inhyses Johannes Jonsson Sandblad - notering: ”för mord dömd till livstids arbete å fästning”

Hustrun Maja Stina Andersdotter
Dotter    Emma Christina
Dotter      Matilda, född i Varnhem 1856
- alla hopförda (inkl. Johannes) inom klammer som flyttande ut till Uppsala 1866

********************************************************************************************************************************

Enligt husförhörslängd är de alltså skrivna här allihop 1862-1866 - troligen skrivs straffången på det här sättet på hustruns boende.

Husförhörslängd Varnhem 1869-1880;
1866; Uppsala

Hyrande Johannes Sandblad,  - notering; ”för mord dömd till livstidsarbete å fästning"
Hustrun Maja Stina Andersdotter
Dotter    Emma Christina
Dotter    Matilda - alla inom klammer flyttar ut till Öfverbo Rote; Nohlgården 1869

Enligt husförhörslängd bor de alltså alla här 1866-1869 - men med Johan bakom galler!

*******************************************************************************************************************************

1869; Öfverbo Nohlgården
Lundsberg

Hyrande Johannes Sandblad,  - notering; ”Sandblad för mord dömd till lifstidsarbete å fästning"
Hustrun  Maja Stina Andersdotter
Dotter      Emma Christina
Dotter      Matilda
- alla inom klammer flyttar ut Skarke Rote, 1/4 mtl Tomten 1875

Enligt husförhörslängd bor de alla här 1869-1875 - men alltså med Johan i straff-fängelse!

*******************************************************************************************************************************

Husförhörslängd Varnhem 1880-1895;
Tomten 1/4 mtl, Skarke rote

Kvarbor;
Hyrar       Johannes Sandblad,  - notering; ”Benådad från lifstids fängelse ådömt honom för mord"
Hustrun   Maja Stina Andersdotter
Dotter      Matilda
- alla flyttar ut som ägare till Dalgrenstorp, Norra Lundby den 21/11 1884

De bor alltså på Tomten, Skarke åren mellan 1875-1884.

*******************************************************************************************************************************
Husförhörslängd Norra Lundby 1880-1895;
1884; Dalgrenstorp under Amundstorps rote, Tomten 1/8 mtl

Äger          Johannes Sandblad,  - notering; - notering; ”Benådad från lifstidsfängelse ådömt honom för mord"
Hustrun    Maja Stina Andersdotter
Dotter        Emma Christina, född i Sköfde 1853  finns nu här igen - men flyttar ut igen 1889

^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^

Husförhörslängd Norra Lundby 1895-1921;
Dalgrenstorp under Amundstorps rote, Tomten 1/8

Kvarbor;
Egare      Johannes Sandblad, född i Berg 1832 - notering; ”Benådad från lifstidsfängelse ådömt honom för mord"
Hustrun   Maja Stina Andersdotter, född i Sköfde 1832

Han står som död 1899 30/6 och hustrun dör 1905 den 28/12.

De bor alltså på Dalgrenstorp i Norra Lundby mellan åren 1884-1899/1905.

<-- Till sidans rubriker!

Sandblads dotter Matilda

Västergötlands Museum

Bildnummer: B145164:94
Fotograf: Sigrid Lagercreutz
Bildtext:
Tilda Sandblad, född på 1850-talet.
Kusin till Charlotta Jonsson, Smedjebacken.

Matilda Sandblad.
Född 1856 i Skövde.
Gift med skollärare Frans Gustaf Dahlström.
De bodde år 1880 i Filipstad.

Fotoår före 1880.

Dahlgrenstorp - en möbelfabrik vid Broddetorpsvägen på Tomten

Bild från Förbergs samling via Astrid Blomqvist, Tomten, 2015. Broddetorpsvägen i förgrunden utanför bild går snett vänster lite uppåt utanför bilden. Fotografen står troligen på kanten till vägen. Bild från Förbergs samling via Astrid Blomqvist, Tomten, 2015. Broddetorpsvägen i förgrunden utanför bild går snett vänster lite uppåt utanför bilden. Fotografen står troligen på kanten till vägen.

 

Ett unikt foto funnet i Lillstugan* på Tomten den 28/3 2015 föreställande Dahlgrenstorp med trähantering för möbeltillverkning (senare Tomtebo). Man ser lövträhantering och torkbyggnader i bakgrunden och troligen Sandblad själv (t h) med personal - bl a de två sömmerskor som var anställda - placerade i gräset på lagom avstånd! (Eller hustrun med en av döttrarna? - eller de två döttrarna?) För att gestalta detta måste bilden vara tagen i mitten av 1890-talet.

 

Bilden från Karl Fredrik Andersson, Skultorp enligt tryck i pappen i ramen, som föll sönder av fuktskador vid upphittandet. Han utbildade sig till fotograf före mitten av 1890-talet och drog ut med sin 14 kilo tunga Hasselbladsutrustning för att fota på landsbygden - inte minst runt berget Billingen - ofta med knivskarp skärpa i fotot och valet av motiv. (Beskrivning ur boken Dokumnet i Svart och Vitt - utgiven av sonen Karl-Anders Andersson, 1981.)

Snickeribyggnaden bakom herrarna kom senare att omvandlas till affärslokaler efter Sandblads död 1899. Året innan dör hans fastighetsupplåtare Anders August Förberg, Tomten. Handelsidkerskan Hilma Albertina Falk, född i Häggum 1858 den 23/4 - flyttar in 1901 den 11/10 - ut Växsjö 1904. Hon blev den första handladen i en lång rad tills marken avstyckades och såldes till handlanden Fredriksson 1919.

* Sandblads änka flyttade in i Lillstugan, Tomten, när maken dog och bodde där sin död 1905.

Dahlgrenstorp på 1877 års karta - vid Broddetorpsvägen

Den röda tjocka gränsen på kartan är gränsen mellan Varnhems och Lundby församling. Den röda tjocka gränsen på kartan är gränsen mellan Varnhems och Lundby församling.

Dahlgrenstorp var ett torp under hemmanet Tomten nära Amundstorp i Lundby. Här markerat med rött för marker, boningshus och ladugård. Själva Dahlgrenstorp köpte Sandblad år 1884 och flyttade hit med sin fru och ena dottern - se ovan!

Mellan 1881 (inflyttad från Berg, Rosenhaga) och 1884 bodde här en finlandssvensk kvinna vid namn Mamsell Sofia Hajahn född i Brahestad 1847, dit hon alltså återvänder när hon säljer torpet till Sandblad 1884. Någon del av hennes släkt Hajahn i Brahestad står där som "handlande som levde i misär". Det betyder att Sandblad redan tidigare än köpet började bygga upp sin omfattande verksamhet här!


Sandblad blir en känd möbelsnickare - egentligen möbefabrikör - i området och har gjort mycket möbler till gårdarna runt omkring Dahlgrenstorp. Under en period hade han en sömmerska "i brödet" kontinuerligt;

Sömmerskan Maria Elenora Westlund, f. i Varnhem 1858 20/1, in 1884 (året efter Sandblads), lämnar 1886
Sömmerskan Christina Ch. Gustafsdotter, född i Wåmb 1866 12/1 - flyttar in 1886 och ut 1889 - dog ogift 1933 på Stinsen 2 i Skövde.

Detta visar att Sandblads bedrev tillverkning inkluderande tygsömnad. Troligen var de möbelsömmerskor för stoppade möbler. Se exempel på Sandbladssoffa under rubriken Berättelser om Johan Sandblad en mördare och mövelsnickare

<-- Till sidans rubriker!

Lillstugan på Tomten

Foto Kent Friman, mars 2015, copyright Foto Kent Friman, mars 2015, copyright

Detta är en stuga som tillhörde Dahlgrenstorp. Byggd efter laga skiftet med utflyttningsbeslut 1846. Dahlgrenstorp låg före skiftet vid bergskanten långt ovanför Överstegården i det gamla Amundstorps by och flyttades in på Tomtens nya sammanhängande äga utmed landsvägen mellan Broddetorp och Varnhem.

Om man jämför med kartan 1877 ovan - kan man se att stugan finns utmärkt tillsammans med huvudbyggnaden och ladugården med gavel vid landsvägen. Dahlgrenstorps byggnader blev sedan dagens Tomtens byggnader när förpantningen upphörde. Stugan kallas idag Lillstugan till Tomten och är i sista stadiet av förfall.

Sandbladsmöbler i lillstugan på Tomten 2015

Iordningställda möbler inne på Tomten idag (2015)

En kommmod tillverkad av Sandblad med hans typiskt lite grova möbelspråk.

Pelarbord gjorde han många!

En mindre sittgrupp också i Sandbladsstil, men modernt omklädd.

Bäckedalenhusets fortsatta öden efter det brutala mordet 1855

Änkefrun Catharina Charlotta Trotzig, född Kuylenstierna
- "äger husen i Bäckedalen" enligt husförhörslängd mellan 1856 - 1876

Ur husförhörslängd 1854-1856 med tillstånd av www.ArkivDigital.se Ur husförhörslängd 1854-1856 med tillstånd av www.ArkivDigital.se

Änkefru Trotzig flyttar in i Bäckedalenhuset 1856. Hon tycks senare bli skriven i Flinkebo fr o m 1862 - det nya huset enligt karta 1844. Det dröjer några år tills hon tydligt skrivs i den nya husförhörslängden på Flinkebo som det står att hon arrenderar i 1862 års husförhörslängd och där hon bor tills hon helt flyttar ut från Bäckedalen 1876.


Med sig under sina flytt har hon hädanefter alltid den "lomhörda" pigan Anna Olofsdotter, född 1811 den 6/2 - flyttar in 1857 från Wånga.

Båda lämnar Bäckedalen 1876 - exakt 20 år efter att de anlände - änkefrun flyttar då till sonen på Rödjan, Fägred,  83 år gammal!


Se mer om Änkefru Trotzig här - A. 12 Bäckedalen - Flinkebo samt - A. 13 Bäckedalen - Flinkebacken

<-- Till sidans rubriker!

Änkefru Trotzig överfalls, misshandlas & rånas i sitt hem i Bäckedalen 1875 - då 82 år gammal !

Änkefrun Trotzig var inte tillstädes vid rättegången (1876; 83 år gammal!) Änkefrun Trotzig var inte tillstädes vid rättegången (1876; 83 år gammal!)

Änkefrun Trotzig var inte tillstädes vid rättegången (1876; 83 år gammal!)

1876 den 13 juli domstolsförhandling i Valle härads rätt Ala:172; 1875;


Verna Andersson, Ljungstorp avskrift;

"Uppskjutna till denna dag utsatta rannsakningen, hvilka senast den 22 näst Juni förewarit att under 8 :22 här i detta dokument finnes antecknat angående häktade, för de tilltalade straffångarne August Johansson Qvist, Lars Johan Jonsson Qvist, jemte Carl Wilhelm Carlsson Delström från Grönelid under Högsbolet, August Johansson Tellberg från Molid under Tatermyran samt Johan Larsson Boström från Jutaberget företogs nu till handläggning. Därvid de häktade i närvaro af åklagaren Kronolänsmannen A. Mogren, inför domstolen inställdes under wanlig fångbevakning, men målsägaren, enkan Trotzig, war inte tillstädes; angavs af Lars Johan Jonsson Qvist, under förmenande att vilja afgifva en sannfärdig berättelse om ifrågavarande brott, att efter det han dagarna efter sistlidne påsk hos Tellbergs föräldrar sammanträffat med tilltalade August Johansson Qvist och de båda i sällskap har åkt till några bekanta i närheten af Öwfverby Gästgifvaregård, tillade August Johansson Qvist på återvägen från Öfwerby bifallit Lars Qvists förslag att natten till den 2 nästkommande maj möta Lars Qvist uti afskedade soldaten Ferms obebodda stuga vid nya vägen öfver Billingen för att derefter gemensamt begå rån hos målsägaren (Änkefru Trotzig), att nämnde skiljts i närheten af Binneberg, då August Qvist begaf sig på en wäg till Sköfde, hvaremot Lars Qvist styrde kurs till Skara, dit han anlände den 30 april och derstädes sammanträffade med förre fästningsfången Johan Fredrik Söderberg från Gudhems härad, hvilken Lars Qvist widtalade att uti rånet deltaga,

att Lars Qvist av Söderberg den 1 Maj på eftermiddagen gingo från Skara och infunno sig omkring klockan tio på aftonen på den bestämda mötesplatsen, dit efter en stunds wäntan August Qvist anlände, hwarefter båda Qvistarne jemte Söderberg skyndsamt begifwa sig till målsegarens bostad (Änkefru Trotzigs bostad), uti hvilken Lars Qvist och Söderberg, under det August Qvist såsom vakt qvarstannade på wägen utanför,

beredde sig tillfälle att inkomma medelst uppbrytande av en dörr på baksidan af byggnaden, att, sedan Lars Qvist och Söderberg inkommit, den sistnämnde med hotelser anföll målsegaren (Änkefru Trotzig) och med handen "grep" henne i ansigtet, under det Lars Qvist hopsamlade och i fyra säckar nedlade allt det målsägaren tillhöriga gods, som kunde åtkommas, hwarefter säckarna blefwo utburna ur huset och af båda Qvistarna jemte Söderberg burne till en ladugård, som tillhörde den s k Statars Jonas, der Söderberg qvarlemnades,

medan August Qvist och Lars Qvist återwände för att wid Skräddaregården Klostret sammanträffa med den s k Taskes August eller August Andersson, hvilken enligt aftal med Lars Qvist gått tillbaka och anlänt ett stycka af wägen, träffade de August Johansson Tellberg sittande i landswägsdiket som af Lars Qvist vidtalades att bära en säck till Sköfde, hwilket han tillföll samt medföljde till det ställe, der Söderberg med säckarna lämnats, då en hwar af August Qvist, Lars Qvist, Söderberg och Tellberg taga hwar sin säck samt fortsatte wägen till Ändebäcken, hwarefter de togo af landswägen och gingo inåt skogen, afsigt att derstädes gömma säckarna och sedan gå till Sköfde, att efter det de nedsatt sig att hwila wid en mosse, de funnit sig eftersatta, då Söderberg skyndade åt Öglundahållet, hwaremot Lars Qvist återwände samma wäg, på hvilken han kommit, men blef derstädes anträffad af de spanande personerna och gripen uppgifvande Lars Qvist tillika att, sedan han underättat Tellberg hwarifrån säckarna erhållits, Tellberg wägrat att bära någon af dessa, men dertill tvingats af Lars Qvist, samt att, innan de anländt till mossen, Lars Qvist tagit af wägen och nedsatte sin säck i skogen, hwarefter han uppsökte de andra honom följaktige rånarne, förnekande Lars Qvist på det bestämdaste att Delström och Boström warit uti rånet delaktige.

Hörd äfwen Lars Qvists nu afgifne berättelse förklarade August Qvist, att han widblef sin aflagde bekännelse, hvilken ur protokollet för honom utpekades hwarförutan han medgaf, att  han väl dagarna efter påsk warit Lars Qvist följaktig till Öfwerby och derifrån, då de skiljts i närheten af Binneberg, att han icke ville förneka att de under wägen  samtalat om rånet, men att detsamma blifvit  fullt afslutadt wid deras sammanträffande hos Tellbergs föräldrar den 29 och 30 April samt att han wäl hört talas om, att en straffad mansperson wid namn Johan Fredrik Söderberg skall finnas i trakten af Falköping, men att  August Qvist icke kände honom och att inga andra än de nu tilltalade wid ifrågawarande råns begående warit dervid närvarande eller deruti deltagit.

Lars Qvist och August Tellberg gjorde uppmärksamma på deras emot hwarandra stridande berättelse, angående deras sammanträffande natten emellan den 1 och 2 Maj, förklarade, hwar å sin sida, att de icke kunde ändra sina yttranden och Delström och Boström sade sig icke hafva något att tillägga till det de under ransakningarne uppgifwit.

Åklagaren anhöll om witnesförhör med Carl Svensson i Olofstorp, Johs Larsson i Stenstorp och Gustaf Andersson i Kärret, emot hvilka vitnen ej förekom annat än att tilltalade. Lars Qvist  fordrade, att de som sin frejd skulle förete prestbewis, och som de båda  förstnämnda medhade af wederbörande pastor utfärdade samt i  nämnden  witsordades att Gustaf Andersson vore målfredjad fingo bemälde wittnen aflägga sanningseden,  för missbruk, hwaraf de warnades och hwar för sig hörde, berättade:

1:  Carl Swensson: att tilltalade Boström ifrån middagstiden intill klockan 6 e.m.  den 1 Maj, jemte witnet,  sysselsatte sig med stenbrytning hos Boströms swåger Fremst, men att witnet sedan nämnde kunna ej sett Boström och ej heller wet, hwarmed han derefter företog sig.

2: Johs Larsson:  att witnet ej hade sig annat bekant än att witnet såg tilltalade Boström emellan kl 3 och 5 på e.m. den 1 Maj hos sin swåger Frans wara sysselsatt med stenbrytning.

3: Gustaf Andersson: att wt., som bor i närheten af tilltalade Boström, på e.m. den 1 Maj såg tilltalade Delström och Tellberg gå igenom grinden, som leder till Boströms hemwist.

Berättelserna upplästes, widhölls af witnen, som fordrade ersättning för inställelsen under uppgift att de woro boende 1,5 mil från tingsstället.

Sedan tilltalade Lars Qvist härefter anhållit att få uppplysa, att den under ransakningen omnämnde, af Boström innehafde revolver blifwit af Lars Qvist wid de spanande personernas ankomst bortkastad i skogen, öfwerlemnades ransakningen till afgörande. Dermed åkl, för att  wisa huru tilltalade Delström, Tellberg och Boström äro kände i hemorten, inlemnade följande åklagaren tillhandakomna skrifelse:

”Till Kronolänsmannen  Litt F.

Efter enskild öfwerläggning, aflade  Hds rtn. följande:

Utslag

Genom tilltalade August Johansson Qvist och Lars Johan Jonsson Qvist afgifne berättelse, hwilka winna stöd af de i målet hörde wittnens utsagor, äro benämnde tilltalade lagligen öfwertygade att hafwa natten emellan den 1 och 2 sistlidne Maj, efter dessa förut träffat aftal med varandra, inkommit i den af målsegaren, enkan Katarina Charlotta Trotzig bebodd stuga å Billingen och derstädes från henne tillgripit gods till ett sammanlagt wärde af Femhundrafemtiotwå kronor 82 öre.

Och pröfwar alltså häradsrätten rättvist förklara dem, August Johansson Qvist och Lars Johansson Qvist saker till answar för rån, jemlikt 18, 28:1 av 4 momentens, samt 10 8:21 kap. Strafflagen, och dömer Lars Jonsson Qvist, hvilken får straff för andra resan stöld, att för rån hållas till straffarbete uti 10 samt utöfwer den honom sålunda ådömda strafftid wara medborgerligt förtroende under tio år förlustig, men som August Johansson Qvist, wilken genomgått straff för fjärde resan stöld jemväl är angifwen för stöld, begången inom Gudhems härad hänvisar domstolen honom att derför undergå rannsakning wid wederbörlig domstol och att slutligen dömas af den rätt, der han sist warder lagförd.

Beträffande öfriga tilltalade, har förekomit:

Mot August Johansson Tellberg, att han blifwit gripen på samma ställe, som August Johansson Qwist och derwid innehaft gods som vid rånet blifwit från målsegaren tillgripet, utan att han för åtkomsten till samma gods kunnat upgifvit annat sätt än att han blifwit af twå för honom obekanta personer twingad att medfölja från Öglunda till målsegarens bostad och att från sistnämnda ställe bära en säck med det tillgripna godset.

Emot Carl Wilhelm Carlsson Delström, att från den plats på Billingen, der August Johansson Qvist och August Johansson Tellberg gripits, en längre person med hatt på hufwudet warseblifwits, springande åt det håll der Öglunda är beläget, att spåren efter denne person uti nyfallen snö följts af wittnena Carl Svensson i Ödelöten samt Gustaf och Carl Högberg i Löten öfwer Billingen ned till landswägen emellan Klostret och Öglunda samt ifrån nämnda punkt å landswägen till det ställe der Delström anträffats att witnen sammanstämmande intygat att ifrån platsen å Billingen, der August Qvist och Tellberg gripits, till det ställe, der Delström anträffats, icke warit synlige spår mer än efter en mansperson, hvilken såsom Delström haft breda stöflar, att Delström wid häktandet befunnits innehafwa en hårprydnad, en spets och en s.k. sprättknif, hwilka saker wid rånet från målsegaren tillgripits, samt att omöjligt är, att Delström, såsom han upgifwit, gående i sällskap med en annan person, kunnat tillryggalägga den twå och en half mil långa wägen från Delströms hemvist till Klostret och derifrån åter till närheten af Öglunda på den korta tiden från klockan emllan twå à tre till klockan något öfwer fem på morgonen,

Emot Johannes Larsson Boström att under spanandet efter de personer, hvilka hos målsegaren föröfwat rån och hwilkas spår i den nyfallna snön följts, uppå Billingen upptäckts spår efter en person, afvikande åt wenster in i skogen från de öfriges, att witnena soldaten Carl Winter, August Jonsson i Iwarstorp och Carl Swensson i Ödelöten, under det de följt detta spår, warseblifwit en säck under ett träd och i närheten deraf tilltalade Boström, inkrupen i ett tätt busksnår, att från det ställe der säcken, hvilken wid undersökning befunnits innehålla gods, som wid rånet tillgripits från målsegaren, till den plats der Boström låg,  ledt endast ett spår, att Boström wid bemälde witnens  ankomst  och på deras tilltal icke lemnat något swar, utan istället framtagit något under rocken, hwilket  och Carl Swensson i Ödelöten uppgifwit wara en pistol och August Swenssn i Iwarstorp något, som liknade en pistol, samt att någon dag efter rånet i närheten af det ställe, där Boström först warit sedd upphittade en sexpipig , laddad revolver,

Och då , wid äfwensägande  af detta och August Johansson Qvists afgifna bekännelse, den omständigheten att de tilltalade icke kunnat wisa skälig anledning till så tidig bortgång från hemmen natten till den 2 Maj samt tjänstepigan Anna Stina Olofsdotters wittnesberättelse, deruti hon, bland annat intygat, med wisshet welat igenkänna tilltalade Delström såsom den ene af de rånare, hvilka varit inne i målsegarens bostad, tilltalade August Johansson Tellberg, Carl Wilhelm Carlsson Delström och Johannes Larsson Boström icke kunna till ansvar för själva rånet fälla, likwäl äro lagligen öfwertygade hafwa detsamma med råd och dåd främjat., pröfwar Hdsrtn rättwist döma dem Tellberg,  Delström och Boström,  som förut icke weterligen varit för brott straffade, att för delaktighet i rån i förmågo av 3 kap 4 avd(?) 13.8.8. strafflagen war för sig undergå straffarbete i åtta år samt att utöfwer den dem sålunda  ådömda stafftid Wara medborgerligt förtroende under tio år förlustiga..

Slutligen förpligtar de tilltalade, hwilken af dem bäst gälda gitter, att ersätta de i målet hörde wittnen tjenstepigan Anna Stina Olofsdotter och enkan Ewa Swensson i Bäckedalen, Fanjunkaren Carl Westman i Klostret, August Pettersson i Hålltorp, soldaterna Carl Winter och Gustaf Modig i Billingsliderna, Gustaf Högberg, Carl Högberg och Lars Högberg i Löten, August Jansson i Iwarstorp, Johan Holmberg i Finnatorp, Carl Swensson i Ödelöten, soldaten Swen Snäll i Klostret, Carl Swensson i Olofstorp,  Johs Larsson i Stenstorp och Gustaf Andersson i Kärret med skjutslega efter en häst fram och åter från witnens hemvist samt femtio öre i traktamente för hwarje i witnesärende tillsatt dag, men om tillgång härtill hos de tilltalade saknas, skola berörde Ersättningar, i enlighet med ofwan stadgade ersättningsgrund, till de witnen som äro boende på en mils eller längre afstånd från tingsstället efter wederbörligen granskade räkningar af allmänna medel utgå, sålunda i anledning af detta utslag de tilltalade åter warda till länsfängelset förpassade.

Den som med detta utslag icke åtnöjes, eger att deruti hos kongl. Majts av Rikets Göta Hofrätt söka ändring genom beswär, hwilka skola underskrifvas af klaganden sjelf eller lagligen befulllmäktigadt ombud samt sist innan klockan tolf å tjugonde dagen härefter, denna afräknad eller å Onsdagen den 2 (nästa) Augusti  till bemälde Kungl Hfrätt  ingifwas, men försummas det skall klaganden hafwa förlorat sin talan och beswären komma ej under pröfning, dock om någon af de tilltalade, såsom häktade, till ändrings sökande sig befogad finner har han att för beswärsskrift,  till författande  hwaraf han må hos Konungens Befallningshafwande sig anmäla,  inom nämnda tid aflemna till Konungens Befallningshafwande, som dervid widare förfar på sätt 29 punkten  i Kongl Förklaringen den 23 Mars 1809  föreskrifna.

Efter utslaget afkunnandes och meddelad besvärshänvisning förklarade åklagaren sig med beslutet nöjd.

<-- Till sidans rubriker!

I Bergs socken är man tacksam över de män som ingrep i Ljungstorp

Boende 1861 --> och tiden efter änkefrun

Ur husförhörslängd 1854-1862; 1862-1869; 1869-1880;
"Wid roten skrifven, på allmän mark boende:"

Det är svårt att riktigt förstå från husförhörslängderna vem som bodde var i Bäckedalen och på Allmänmarken överhuvudtaget vid den här tiden. Margit Lindqvuist, Bäckedalen menar att änkefru Trotszig bodde kvar i "Lindqvistska huset" - tills de blev rånade och lämnade Bäckedalen 1876 - kyrkböckerna säger att hon då bodde de sista 14 åren i "Bäckedalen under Ivarstorp", dvs Flinkebo.

Margit Lindquist kan berätta 2014-03-24 att sonsonen till fru Trotzig med familj besökte just det huset i Bäckedalen (hennes Bäckedalen) troligen varje sommar ända tills det revs 1938, för att se huset där änkefrun bott.

Här finns då "På Klostret skrifven på Allmän mark";
(inte nödvändigtvis det "Lindqvistska huset" - men svårt att se annat hus de bodde i - alternativet är att änkan verkligen bodde här och istället hade dessa hyresgäster i Flinkebo:)

Orgeltrampare Gustaf Jansson, f. Göthened 1825, 3/11 - in 1861 från "skriven vid Smedsgården Öfverbo " och
                          på bladet för Fattigstugan "I Socknen" - han dör här den 7/1 1874
Hustrun            Cajsa Larsdotter, född i Warnhem 1821 - dör här den 13/4 1868
Dotter                Gustafva, född i Sköfde 1846 den 18/4 - r ut till Sköfde den 19/10 1865
Son                    Carl Johan, född i Warnhem 1849 den 2/11 - blir försvarslös
Son                    Anders, född i Warnhem 1854 - flyttar ut 1873
Son                    August, född i Warnhem 1861 den 17/9 - flyttar ut till Engarås 1877

Skräddaren       Johan August Larsson, född i Warnhem 1846 den 28/7 - in 1869 från Klefven vid Löthen
Hustrun              Clara Sofia, född i Fogelås 1846 den 25/1
Dotter                 Augusta Charlotta, född i Warnhem 1869 den 28/12

Gunborg Ferm har anteckningar om att "Tjuva-Svensson" höll till här någon tid under andra halvan av 1800-talet.

Eggby-Istrum-Öglunda hembygdsförenings medlemsblad nr 1, 2015. Där står en lång artikel om ”Tjuva-Svensson” – Per August Gustavsson. Artikeln handlar mest om hans hustru som emigrerade till Amerika, men det står också följande:
 
”Den 2 november 1881 köpte han Bäckedalen i Varnhems socken för 1.575 kr och betalade kontant 875 kr vid tillträdet. Han skulle betala resten i flera poster, men inkrånglade sig under tiden genom hästaffärer i så stora ekonomiska svårigheter, att han fick skulder i stället för pengar att betala egendomen med. Paret skrivs aldrig på Bäckedalen i husförhörslängden.”
 

 

Ägande och boende under 1900-talet

Husförhörslängd; 1895-1922;
Bäckedalen 2;

1901 - 1905;
Arbetaren          Arvid Bäckström, född i Varnhem 1869 den 3/4 - in från Borgunda den 22/3 1901 - med familj
Hustrun              Hedvig Elisabeth Karlsson, född i Varnhem 1866 den 23/9
Son                     Erik Waldemar, född i Borgunda 1898 den 27/8
Dotter                  Anna Cecilia, född i Borgunda 1900 den 22/11
Son                     Åke Ejnar, född i Varnhem 1902 den 8/5
Son                     Olof Gustaf, född i Varnhem 1905 den 19/4
- familjen flyttar 1905 till det näraliggande f.d soldattorpet, Bäcktorp, som de köper den 11/3 1905

Husförhörslängd; 1922-1938;
Bäckedalen 2;

1905 - 1915;
Lägenhetsägare Petter Jonsson, född 1830 - blir änkling den 23/1 1899 och lämnar Flinkebacken för att bli ägare
                            till hus på allmän mark Bäckedalen - "Lindqvistska hus" 1905 - han dör 11/3 1915
Fosterdotter        Paulina Josefina Matilda Andersson
, född i Stockholm 1885 den 14/4 - flyttar hem 23/4 1905
Oäkta dottern       Alfhild Linnéa, född i Varnhem 1905 den 10/7 (I Bäckedalen 2)

1915 - 1925;
Hyrande;
f.d Hushållerskan Augusta Emelia Bengtsson, född i Ny, Värmlands län, 1887 10/6 - in 1915 - senare ut till  
                              Missionshuset Mellomgården Ljungstorp, som vaktmästare - där hon dog 18/8 1968 - ogift
Oäkta dotter           Ruth Sofia, född i Broddetorp 1910 den 8/6 - dottern dör på julafton 1921 (11 år)

Dottern hade drabbats av difteri och paret blev helt isolerade i Bäckedalenhusets ena rum där de bodde. De fick inte gå ut och fick mat och vatten genom fönstret av Josefina. Det fanns en järnspis i den öppna spisen i rummet, så Emelia kunde laga mat. Tyvärr dog dottern efter en tids sjukdom och efter det bröts isoleringen för Emelia.


Emelia kom från Värmland först till Djeknekrogen som piga med sin dotter Rut år 1913 från Gillberga i Värmland. Dottern är dock född i Broddetorp 1910.


1915 -1927;
Husägare;
Fosterdottern       Paulina Josefina Matilda Andersson, f. Stockholm 1885 - ärver via testamente huset 1915
Oäkta dottern         Alfhild Linnéa, född i Varnhem 1905  - flyttar ut  16-17-årsåldern till Skara, senare till Skövde.     
                               Hon arbetade som hembiträde och bodde  i familjerna hon arbetade  hos.                             

1927 -  1966
Jordbruksarb.      Sven David Konrad Roth, född i Häggum 1896 den 12/8 - gifter sig den 19/6 1927 med
Hustrun                 Paulina Josefina Matilda Andersson, född i Stockholm 1885 (husägaren) - fosterd. t. Petter
Oäkta dottern         Alfhild Linnéa, född i Varnhem 1905 - 1932 var hon tillbaka i Bäckedalen några månader,
                               därefter gifte hon sig samma år, den 23/6 1932, med vapenhantverkaren furiren Georg Alf i
                               Prästgården i Varnhem och de flyttade till Hentorp utanför Skövde.
Son                         Ove Claes Ingemar, står som född i Varnhem 1932 den 11/8. Deras son Ove föddes på privat
                               BB i Skövde 1932 och döptes i Hentorp.
Dotter                    Margit Julia Linnea, född i Varnhem 1927 den 5/8

Formalia;
David Roth född 12/8 1896 i Häggum - död 5/9 1966 i Bäckedalen 2:1
Hans hustru Josefina född 14/4 1885 i Stockholm - död 6/11 1947 i Bäckedalen

Alfhild Linnea Alf född 10/7 1905 i Varnhem, död 17/10 1981 i Skövde.
Gift 1932 med Artur Georg Alf, född 29/12 1906 i Ullene, död 29/8 1986 i Skövde.

<-- Till sidans rubriker!

Soldatparet Roth i Häggum vars son senare tar över i Bäckedalen

Foton Margit Lindquist, Bäckedalen - från inramat foto 2014. Foton Margit Lindquist, Bäckedalen - från inramat foto 2014.

Karolina och Wilhelm Larsson Roth, Häggum - föräldrar till David Roth som gifter sig med Josefina Andersson, Bäckedalen.

Detta är alltså Margit Lindquists farmor och farfar.

Johan Wilhelm Larsson Roth är soldat i Häggum i soldatbostället N:o 332 Pukabo född 1863 den 10/1 i Häggum.
Karolina Roth, född Brandberg i Bolum 1866 den 5/2. David Roth hade 7 syskon, varav tre äldre.





En tonårig David Roth.

Foto från Skarke-Varnhems Hembygsförenings digitala bildarkiv, 2014. Foto från Skarke-Varnhems Hembygsförenings digitala bildarkiv, 2014.

David Roth längst fram vid plöjning på Hålltorp som dräng 1924, då 28 år gammal.

(Bildena här ovan och nedan hittar du i arkivet -klicka här!
)

David Roth i mitten vid "rove-stibba" på Hålltorp 1924. Se beskrivning av bild - klicka här!
Personerna är: Karl Ask, Georg Lindström David Roth, Henning Persson och Johan Alm.

<-- Till sidans rubriker!

Detalj från fotot ovan. Detalj från fotot ovan.






David Roth, 28 år gammal.



















Bilder från det gamla Bäckedalenhuset

Inramat foto från Margit Linquist i Bäckedalen 2014. Inramat foto från Margit Linquist i Bäckedalen 2014.

Gamla stugan i Bäckedalen runt 1930, där Petter Lindqvist bodde och undervisade skolbarn under 1830-40-talen samt hade affär i den östra delen av huset.

På bilden står från vänster Petters sonsons hustru, ett barnbarnsbarn, Per på Hålltorp (med käpp) omkring 95 år gammal och Arvid på Hålltorp, son tilll Per.

Unga Josefina och David Roth framför jordkällaren i Bäckedalen. Foto från Margit Lindquist - inramad tavla 2014.

Josefina arbetade bl a på Boulognerskogens restaurang, marketenteriet i Axval samt Himmelskällans restaurang.
Hon hade även anställning på Hålltorp med arbetsuppgifter både inne och ute i trädgården.


Senare kom hon att ta emot många gästboende i huset i Bäckedalen. På somrarna bodde t ex systrarna Kvarnström i det västra av rummen - systrar till Kvarnström i Backen, Ljungstorp.

Foton från Margit Lindquist Bäckedalen 2014. Foton från Margit Lindquist Bäckedalen 2014.

Familjen Roth utanför det gamla huset i Bäckedalen åren innan det revs 1938. Lägg märke till den låga grunden och spåntaket. Rikligt med växtlighet skapade hemkänsla.


På bilden fr v: Margit Roth, grannpojken i Sandtaget - Evert Strid, mamma Josefina Roth och pappa David Roth.

Det gamla huset rivs 1938

 

Huset med tomt friköpt från sockenmarken 1936-37.

Man använde stockar/bräder från huset till Hemmanet Sten till att bygga det nya Bäckedalenhuset tillsammans med virke från det gamla huset.

Hemmanet Sten revs 1938, då Bäckdalen 2 (Petter Lindqvists hus från 1833) revs och man använde bl a virket från Sten för återuppbyggnad. Margit Lindquist, som idag äger det huset berättar att hennes far köpte det tomma huset i Sten 1938, det var ett timmerhus. Han rev det och transporterade stockarna till skiftet för Margits hus. Det gamla Lindqvistska huset revs också men även där återanvändes stockarna och Margits nuvarande hus blev resultatet. Margit minns detaljer när byggnationen skedde bl a en dörr med lucka som hon minns var ställd upp och ner som kom från tiden för affärsverksamhet i huset..

Spismuren i Sten stod kvar som ett skelett tills man sprängde den, kvar är en del stenar som markerar var husgrunden låg.

Josefina Roth dog i Bäckedalen redan 1947. David Roth dog i Bäckedalen 1966.

<-- Till sidans rubriker!

Unga paret Gustaf och Hilda Jonsson - fosterson Karl Henry Lindqvist

Bilderna från Margit Lindquist, Bäckedalen, 2014 Bilderna från Margit Lindquist, Bäckedalen, 2014

Makarna Anders Gustaf Jonsson född 1874 i Vättlösa och Hilda E. född Andersdotter 1876 den 5/1 i Istrum - gifta 1900 den 18/4. De flyttar in till Ängarås från Eggby 1902 den 22/11. Ägare av Ängarås från 1938.

Fosterson Karl Henry Lindqvist, född i Sköfde 1915 den 1/9 - moder Fru Katarina Maria Lindqvist

Läs mer om Ängarås, Jonssons och Karl Henry Lindqvists barndom - klicka här!

Han gifter sig med Margit Roth 24/6 1960.

<-- Till sidans rubriker!

Karl Henry och Margit Lindquist i Bäckedalen

Bäckedalenhuset 1960-talet. Foto Gunborg Ferm, Ljungstorp från samlingarna 2014.

Foto ur Verna Anderssons samlingar, Ljungstorp Foto ur Verna Anderssons samlingar, Ljungstorp

Henry och Margit i läshörnan Bäckedalen 2.

Karl Henry och Margit Lindquist 1990-talet på besök hos Gunborg Ferm, backen i Bäckedalen. Karl Henry dog 1999.                                                                                                                        Foto Gunborg Ferm, Ljungstorp - ur samlingarna 2014.


Karl Henry valde att stava efternamnet Lindquist och så gör vi naturligtvis här för paret - i övrigt skrivs i texten Lindqvist efter husförhörslängder och kyrkböcker - då det mesta är direkta citat från dem.

Margit har bott hela livet i Bäckedalen men arbetat i Skövde, hon åkte tåget men slutade arbeta efter giftermålet 1960. Hon tog också hand om sin far David Roth som levde till 1966.

Karl Henry arbetade från 1949 till 1980, i 31 år, på Gullhögen. Vid giftermålet bodde han i Våmb.

<-- Till sidans rubriker! 





En ung Karl Henry Lindqvist

Foton från Margit Lindqvists yngre dagar

Foto ur Sven Karlssons album, via sonen Eilert Karlsson, 2015 Foto ur Sven Karlssons album, via sonen Eilert Karlsson, 2015

Margit Lindqvist på MC-semester.

Foto ur Sven Karlssons album, via sonen Eilert Karlsson, 2015 Foto ur Sven Karlssons album, via sonen Eilert Karlsson, 2015

Karl Henry Lindqvist med sin Margit och hennes far David Roth - 1950-tal.

Foto och text ur Varnhemsbygden 1994.

Bildspel Margit Lindqvists efterlämnade album 1 -  (22 bilder)

loading...

Bildspel Margit Lindqvists efterlämnade album 2 -  (22 bilder)

loading...

Inlägg som presenterats på Facebook.com/Varnhemshistoria

DAGENS FOTO; - från www.ljungstorpshistoria.se - BäckedalenBÄCKEDALEN - LINDQVISTSKA HUSET - BOENDE 1853-1856FOTO AV...

Posted by Skarke-Varnhems Hembygdsförening on den 30 juli 2015