Gröneberg låg i backen ner mot bäcken med sin kvarn, vilken rann söder om huvudgården Solberga.

Stugan namnas och placeras av Verna Andersson som en muntlig tradition och bekräftas genom karta, sockenprotokoll samt husförhörslängder.

Stugan var så obetydlig att den inte ens kom att märkas ut på karta 1877.

Den på Qvarntorpet redan inhyses fattiga familjen Andersson  flyttar dit från Qvarntorpet 1844. Innan dess svårt att placera några inhyses i stugan enligt husförhörslängder.

Ur sockenprotokoll 1890

"§ 2 Som fattighjonet Gustaf Andersson på Gröneberg, nu afliden, så beslöts att det Fattig-underhåll han åtnjutit skall med detta nu upphöra, hans Stuga och öfriga qvarlåteskap försäljas, havaraf hälften tillfaller Fattigkassan och andra hälften hans Enka."