C. 58 Backa gård

Östra gränsen för Backas ägor (1960) med rött. Östra gränsen för Backas ägor (1960) med rött.

Ur ortsnamnsregistret;


Backa Gård 1/2 mantal skatte och gods om ca 5 mantal i Skarke socken 1 jb nr: 4

Därtill underhörande n.r 1, 2 & 3 Väberga 3 mantal, 1 Solberga 1 mantal, 1 Soltorpet kronotorp, 1 Vässtorp 1/4 mantal och 1 Skarke Dunagården 1/2 mantal.

Har alltid hetat Backa som namnform relaterat till den omgivande naturen.

"Anbiörn i backe i Walla (herrat)" - även "de Anbiörn i backa" samt "Anbiörn i baccka" - 31/5 1541 i Skara (HSkjHb 29, ss 110, 111) -
handlingar rörande Skandinavisk historia XXIX.

Person från Backa benämns "Backare" (1907)

Under 1600-talet frälsegård tillhörig bla Erik Palm, fogde/förvaltare och trädgårdsmästare Höjentorp hos Magnus gabriel De La gardie. Som Trädgårdsmästare vid Höjentorp åren 1673 - 78, har han den 3/9 1673 som löneboställe 1/2 mtl. Backa.

I mantalslängden (skattelängd) är han införd första gången 1674. Enligt 1691 generalmönstringsrulla står han som Rusthållare för Fogdegården i Foxerna och enligt jordeboken 1692 som åbo på Bredegården i Foxerna. Den 14/8 1694 är hans änka Christina Dufva införd som Rusthållare i mönstringsrullan och likaså i 1695 års mantalslängd. under Skattegården i Foxerna, då tillsammans med en dotter och en Dräng.

Erik Palm ägde tydligen Sjöboden (1/2 mtl.), Bredegården (3/4 skatte) och troligtvis även Brunnsgården (3/8 skatte) i Foxerna, ty sonen Magnus Gabriel står som Rusthållare för de båda sistnämna gårdarna åren 1701 - 1736. Skattegården är sannoligt endast ett binamn på en av gårdarna, liksomFogdegården också är. Alla gårdarna ihop torde utgöra Stora Foxerna.

Palm hade sitt namn på Höjentorp gårds räkenskaper fram till 1 maj 1692 och den 16 september samma år, har hans hustru skrivit under räkenskaperna med sitt namn "Cristina Ingelsdotter, en högt bedröfvart Enka" och man kan då sluta sig till att Erik dog innan 16 september 1692.

Erik Palm, kallades även Eriksson Palm enligt brev av den 10/3 1670.

Familjen Palm och Backa gård 1600-tal



Palmstenen vid Eggby kyrka som tidigare var stenen som var lock till familjens gravtumba. Plaketten visar att Klockarebohlet skänktes till församlingen.

Palmfamiljen ägde många gårdar i trakten - så här står det för Späckatorp;

Köpt till Skatte af Assesoren och Lands kamreraren Herr Magnus Gabriel Palm för 20 riksdaler efter Köpe bref den 4 september 1719, efter att ha köpt både Solberga gård och Klockarebolet i Eggby 1715 för 120 riksdaler.

BIOGRAFI FÖR SLÄKTEN PALM - ASSESOREN & LANDSKAMERERAREN MAGNUS GABRIEL PALM:

FADERN

Fadern Erik Palm
. Född före 1630 i Eskilstuna. Död före 16 Sept. 1692 i Eggby.

Erik Palm var befallningsman och Fogde på Höjentorp, Eggby.

Enligt en del brevväxling med Magnus De la Gardie så hade Erik Palm varit 7 år i tjänst på Holländsk Ostindiefart innan han på 1660-talet fick tjänst som Trädgårdsmästare på Höjentorp, senare Inspektor och Befallningsman och år 1678 är han Fogde på Höjentorp.

I mantalslängden (skattelängd) är han införd första gången 1674. I 1691 års generalmönstringsrulla står han som Rusthållare för Fogdegården i Foxerna och enligt jordeboken 1692 som åbo på Bredegården i Foxerna. Den 14/8 1694 är hans änka Christina Ingelsdotter Dufva införd som Rusthållare i mönstringsrullan och likaså i 1695 års mantalslängd under Skattegården i Foxerna, då tillsammans med en dotter och en Dräng.

Palm bevittnade 2/3 1677 ett köpebrev på Hjelmvik, omnämnt i Skånings härads dombok. Vid samma häradsrätt anförde han på tinget i Vånga 1680 att Broke kvarn i Härlunda hade nedbrunnit två år tidigare. 7/2 1687 skänkte Palm till Eggby kyrka en bok han inköpt i Mariestad. Denna bok är Eggbys äldsta kyrkobok, och densamma har han själv inskrivit var han köpt den, daterat enligt ovan med Höjentorp samt sitt namn. Nästa gång han nämns i boken är en däruti införd kladd från 1684 då han vid påsk lånat 7 Daler av kyrkan och år 1690 giver han 4:14 till kyrkan. Därefter är han dopvittne några gånger, sist år 1691.

Som Trädgårdsmästare vid Höjentorp åren 1673 - 78, har han den 3/9 1673 som löneboställe 1/2 mtl. Backa.

Erik Palm ägde tydligen Sjöboden (1/2 mtl.), Bredegården (3/4 skatte) och troligtvis även Brunnsgården (3/8 skatte) i Foxerna, ty sonen Magnus Gabriel Palm står som Rusthållare för de båda sistnämna gårdarna åren 1701 - 1736. Skattegården är sannolikt endast ett binamn på en av gårdarna, liksom Fogdegården också är. Alla gårdarna ihop torde utgöra Stora Foxerna.

Palm hade sitt namn på Höjentorp gårds räkenskaper fram till 1 maj 1692 och den 16 september samma år, har hans hustru skrivit under räkenskaperna med sitt namn "Cristina Ingelsdotter, en högt bedröfvad Enka" och man kan då sluta sig till att Erik dog innan 16 september 1692.

Man kan senare se kontakten med Erik Palm när grevinnan Maria Euphrosyne De la Gardie drabbades hårt av den älskade makens död (26 apr. 1686). Hennes viktigaste omsorg var att den bortgångne skulle bli på ett hederligt sätt jordad. Hon ålade sin befallningsman på Höjentorp Erik Palm att taga vara på de materiella resurser som härtill fordrades, hon ägnar omtanke åt gravens iordningställande i "Varnhems" kyrka, och hon redigerar inbjudningsbrev till begravningshögtidligheten. Rörande är hennes bön till Olov Rudbeck, att han skulle ordna med musik till begravningsakten, emedan den avlidne »i livstiden varit därav ej ringa liebhaber».
Maria Euphrosyne De la Gardie ordnade med den gravkassa i De la Gardies namn som kom att förvaltas av församlingen i Varnhem. Efter hennes död förs även hennes kista slutligen till graven i Varnhem.

Erik Palm, kallades även Eriksson Palm enligt brev av den 10/3 1670. I ett brev omkring 1667 - 69 nämner han sin broder Daniel Eriksson Waldon på Läckö, angående leverans av trädgårdsdetaljer. Daniel Eriksson Waldon, och Erik Eriksson Palms fader har ägt mark i Eskilstuna. Om de är hel eller halvsyskon är däremot ovissare. I en dombok 1719 kallas Catharina Danielsdotter Waldon och Magnus Gabriel Palm för syskonbarn, varför det är mycket troligt att Daniel Eriksson Waldon är Erik Eriksson Palms bror.

Erik Palm är begravd i Eggby kyrka.
På Eggby kyrkovägg södra utsida finns en sten med två palmer och initialer inhuggna. Stenen är en del av en s.k. gravtumba, en grav som ligger ovan mark eller golv. Palmerna får väl representera ett slags vapen för släkten Palm.
Enligt ett gammalt brev av okänd författare står det under det högra palmträdet en latinsk text och Psaltaren 92:13, vilken lyder: "Den rättfärdige grönskar såsom ett palmträd såsom en ceder på Libanon växer han till".
I stenen är en minnesplatta infälld som minne av sonen Magnus Gabriel Palms donation av klockarbostället i Eggby.


MODERN

Modern Christina Dufva, född omkring 1640. Död 1720-11-17 i Prästgården, Ekby i Skaraborgs län. Hennes fullständiga namn, Christina Ingelsdotter Dufva, finns angivet i sonen Magnus Gabriel Palms donationsbrev.

Då hennes namnteckning finns i räkenskapsböckerna på Höjentorps gård har hon som kvinna haft en framträdande roll på Furstinnans och Grevens gård. Hon kan ha varit sällskapsdam eller hovdam hos Maria Euphrosyna, Magnus Gabriel De la Gardies furstliga gemål, på Höjentorp. Denna stora kungsgård, i Valle härad var det enda gods Maria Euphrosyna fick behålla efter den stora reduktionen år 1681.

Någon menar att Christina Dufva växte upp hos den Grevliga familjen De la Gardie. Hur som helst stod hon och maken Erik Palm säkert mycket nära den Grevliga familjen, då deras barn Magnus Gabriel och Maria Euphrosyna fick namnen efter Herrskapet.
 
Slottet Höjentorp brann ner till grunden den 4 september 1722. (Det finns en bild på slottet i Suecia Antiqua et Hodierna av Erik Dahlberg innan den stora branden).

Ur Ekby dödbok 1720: "Afsomnade i Herranom H. Christina Dufwa, Sahlig Inspektorn Erich Palm i tijden Kära Maka d: 17 november, sedan Hon tilförne sig mycket gudeligen och wäl beredt Hafwer, och begrofs uti förnäämbt folks närwaro d:18 Maji 1721 af Past: Dro And. Bechio, 80 åhr gammal: Hon hafwer lefwat som en gudfruchtig Siäl ägnat och anstått, upfödt sina barn i gudsfruchtan, sampt låtit them informera i wackra konster och Dögder".

Den 19 september 1723 blev de jordiska kvarlevorna av Christina Ingelsdotter Dufva transporterad från Ekby till makens vilorum i Eggby kyrka och den ursprungliga graven, där huvudstenen med palmerna stod på marken eller golvet. Eggby kyrka reparerades år 1846 och det var möjligen då som graven förändrades och locket från gravtumban med palmerna placerades vid kyrkoväggen.

Modern Palms troliga uppväxtmiljö; Höjentorps slott som brann 1722

Ur Suecia Antiqua et Hodierna av Erik Dahlberg  - bild från Militärmuseet i Axvall nr 1068, 2013. Ur Suecia Antiqua et Hodierna av Erik Dahlberg - bild från Militärmuseet i Axvall nr 1068, 2013.

Höjentorps egendom där ägaren som friköper Späckatorp från kronan föddes och växte upp med sin far Erik Palm och modern Kristina Ingelsdotter Dufva. Fadern avancerade från trädgårdsmästare till fogde på Höjentorp!


SONEN

Sonen Magnus Gabriel Palm född 1665, kronofogde, borgmästare i Lidköping 1726, död 30 juli 1758 i Jönslunda, Sunnersberg, gift med Anna Håkansdotter. Var befallningsman år 1700 och kronobefallningshavare i Läckö Fögderi eller i Grevskapet åren 1698–1705, länsbokhållare åren 1711–1715, Landskamrerare åren 1720 - 1729, Assessor år 1736 samt ännu vid sin död.

Var ansvarig i Binneberg den 1 mars 1710 då, vid inskrivningen av krigsfolk som skulle stå mot danskarna, Allmogen gjorde uppror och grymt mördade den i Varnhem begravde kronofogden Warenberg. Kamreren Palm räddade sig genom att hoppa ut genom ett fönster i tingssalen.

Magnus Gabriel Palm rustade för Bredegården och Brunnsgården i Foxerna åren 1701–1736. Var som Landskamrerare bosatt i Mariestad, där dottern " Nora" föddes.
Donerade den 19 december 1723, 1/4 mantal Klockaretomten som Klockarebostället till Eggby kyrka. Detta hemman alldeles intill kyrkan hade Palm köpt av Kronan den 28 juli 1715.

Carl XII:s krig i Ryssland kostade stora pengar och enligt ett brev av Kongl. majt. daterat den 20 mars 1701 i huvudkvarteret i Lais på Livland, så måste kronan sälja ut Kronojordar och Rusthåll. Palm köpte samtidigt kronohemmanet Solberga i Skarke socken, Valle härad. Köpeskillingen för dessa två hemman uppgick till 120 daler silvermynt och kvitterade gjorde Landsräntemästaren Magnus Hök.

Palm donerade även 60 silverdaler till utbyggnad av Sunnersberg kyrka år 1709. I jordeboken står han som ägare till Storegården, Otterstad och Jönslunda, Sunnersberg. Han hade även fast egendom i Vadsbro härad, samt skatterättigheter till Mellomkvarn, värde 2000 riksdaler och Översta eller Lilla kvarn, värde 1000 riksdaler.

Därtill köpte han år 1719 Späckatorp i Valle härad för 20 riksdaler. (Ur specialjordeboken 1925)

Magnus Gabriel hade tre systrar och två bröder.
En broder, Gustaf Adolf Palm nämns år 1728 som Borgmästare i Lidköping, vilket han enligt uppgift skulle ha blivit 1726. Född omkring 1680, död 1746-03-15 i Lidköping.

Den andre brodern, Carl Magnus Palm. Kornett. Död 1716-08-12 i Tobolsk, Sibirien Ryssland.

Magnus Gabriel Palm lät trycka en bok med sin broders brev som krigsfånge i Sibirien med titeln:

"En swensk gudfruchtig fångas hiertröriga bref, skrifwit vtur Siberien til sin kiära broder landz cammereraren Magnus Gabriel Palm. För thesz werdighet skul, vtaf tyskan afsatt på swensko, och andra gången af trycket vtgångit, åhr 1726. : vti julii månad./(C. Magn. Palm.)"

Skara, tryckt hos konglige gymnasii boktryckiaren; Hermann Arnold Möller - boken finns än idag på bibliotek!


​​​​​​​Delar av dessa uppgifter hittar du på följande hemsida: http://hem.passagen.se/s.lundgren/1224.htm)

Magnus Gabriel Palms barndomshem - Höjentorps kungsgård i Eggby

Statens Fastighetsverk anger nuvarande Mangårdsbyggnad byggnadsår till 1727.


Slottet ödelades vid en stor brand 1722. Fem år senare började den nuvarande mangårdsbyggnaden (belägen ca 200 m norr om slottsruinen) att anläggas av den nya arrendatorn, Jonas Alströmer. Alströmer bedrev fåravel på gården och startade även en skola. Höjentorp har betraktats som Sveriges första lantbruksskola. Skolan lades ner 1766, men Alströmers arvingar fortsatte att arrendera gården fram till 1832. Därefter har andra arrendatorer verkat på gården.

(Vykort ur Roger Ljungbergs samling, Skövde)

Backa - ett militiehemman inlöst till Skattehemman 1721

Ur Specialjordeboken 1825;


"Reducerat Militie Hemman med 1682 Års Ränta ifrån Grefwe Magnii Donation, inlöst till Skatte af Häradshöfdingen Jonas Lundin, jemte Nohlgården Wäbergha för 150 riksdaler Silfwermynt efter Köpe Bref den 24 mars 1721. Räntan Kronan Behållen, på Kronoparcken Billingen beläget, i Rote Nr 3, med 6 rd slmt Taxat;-"

Utdrag ur Svenska Gods och Gårdar 1942

Backas huvudbyggnad här relativt nybyggd - bild kring 1890/1900

Backas huvudbyggnad uppfördes av Schjöler 1881-82 i nordtysk stil (kom själv från Schlesvig-Holstein) för 40 000 rdr. Hans stora satsningar på gården var inte omedelbart lönsamma och han var tvungen att lämna gården till exekutiv auktion 1886 efter konkurs.
 

Initialt fanns  under en tid mer exotiska växter i trädgårdsplanteringar och takkupa med flaggstång. Arkitekten hette Sjöberg och kom från Danmark. 1886-1912 bodde här familjen Eklind med hundar. Foto Charlotte Hermansson, Skara.

(Bilden från fotokopia i gårdsarkivet Backa gård, genom Carl Arvid Tell, 2013)
 

Fler bilder från Backa gård och dess ägare längre ner!

Backas ekonomiska gränser 1877 års karta

Grön markering utgör Backa gårds ekonomiska gräns 1877. (Lantmäteriet Historiska Kartor) Grön markering utgör Backa gårds ekonomiska gräns 1877. (Lantmäteriet Historiska Kartor)

På kartan 1877 kan man se spåren av området för Väberga by's gårdar alldeles nordväst om den nu norr om boningshuset förlagda ladugården för Backa gård (tidgare, karta 1727, söder om). Eftersom Väberga by i stort sett bara hade en ägare när det var aktuellt, kom byn aldrig att skiftas och på så sätt låg alla gårdarna i byn kvar på sin ursprungliga plats tills byggnaderna hade tjänat ut sitt syfte vid 1800-talets mitt.

Den röda gränsen (här förstärkt med grönt) visar ågotillhörighet för Backa gård med Vässtorp och Solberga och hela det forna Väberga som en ekonomisk enhet.


Ägaren till Backa gård under 1800-talets första hälft ägde också frälsegårdarna i Väberga by. Då är det naturligt att gränserna började suddas ut. En del av byns marker ger ännu på 1877 års karta namn åt fälten söder om Backa gård. På 1877 års karta kan man se vissa ägoområden skrivas "Till Backa med underlydande Solberga, Vässtorp och Väberga". Backa egendom tog egentligen över större delen av Väberg och dess gårdar och mark och redan 1860 kan man säga att Väberga by försvinner som självständig by. Mer om Väberga by under C. 62!

Backa egendom hade under 1800-talet, som man ser på kartan, utvidgat sin trädgård med ett antal gångar och gräsmattor (säkert också planteringar) västerut från boningshuset.

Här kan man se att en av vägarna från Backa också gick rakt söderut ner till Ängeråsvägen och vidare ner till Varnhem. Ängerås hade vid den här tiden två vägar. Den västra av dem kallades kyrkvägen och gick över Nygården, den andra gick rakt söderut  ner till Hålltorp.

Svea heter Vässtorp och den stigprickade vägen västerut gick via nuvarande Nyborg, Fallet och gamla Solberga, som vid tillfälle har räknats till Väberga by i historien. Vägen gick här ännu mer norrut innan den nådde Backa. En antydan till stig från Vässtorp kan man se också söderut mot Ängerås.

 OBS! Det är på den här kartdelen man tydligast kan se att det redan på underlaget till 1877- 82 års utgivning av kartan går att skönja den dragning som SAJ sedan kom att få här. En svag röd linje i en stor rund båge inför Backa gårds husplats skissar SAJ's senare dragning i början av 1900-talet. Den var försöksstakad i samband med den undersökning om bygge av järnväg mellan Skövde och Axvall som Stadsfullmäktige i Skövde lät göra redan 1872. Det dröjde alltså 30 år innan den blev till. 
Se också 
www.saj-banan.se

Karta 1701 över Wäfbergia by med fyra gårdar uti Skarke Sochn
- med Backa gård 1/2 mantal strax utanför gränsen vid tiden

Klicka på bilden för större karta! (Lantmäteriet Historiska Kartor) Klicka på bilden för större karta! (Lantmäteriet Historiska Kartor)

Vid tiden för sekelskiftet 1600-1700, var Backa gård fortfarande relativt obetydlig som gård - söder om Väberga.
 

Wäfbergia by var 1701 vid denna geometriska avmätning en ansenlig by till ytan, med gårdsbyggnaderna samlade norr om Backa, då inte var skiftade. 150 år senare var byn borta som by och juridisk enhet i lantmäterivärlden. Troligen mest på grund av att en frälseägare samlade marken till sig. Som ensam ägare av marken kom Väbergas gårdars marker att senare i stora drag införlivas med Backa egendom som växte och blev centrum för jordbruksutvecklingen här på nordbillingen västra sida, med huvudägaren bosatt på egendomen Backa.


Väberga by gränsade mot Öglundavägen i väster, Backa gård i söder och Såntorps by's, Torp's och Höjentorps, Skarkes och Klåsterets ägor på norra/ östra sidan samt Sohlbergia ägor samt samfälld betesmark på östra sidan.

Väberga by hade som de flesta andra byar den viktiga bäcken rinnande rakt igenom byn.

Söder om Väberga och sydväst om Backa gård lår gårdarna i Skarke by relativt väl samlade före laga skiftet 1853.

Öster om Backa ligger ett Knichteställe, dvs det senare benämnda "Fallet".

100 år senare så tecknades Backa och Wäberga snarast som en enhet på kartorna. Här en akvarell av lantmätaren inför storskiftet av Billingeliderna 1803 på karta från 1794. Kartan är vänd med norr till vänster på kartbilden.

Fornminnesregistret Riksantikvarieämbetet angående Väberga by

Bakgrundskarta Copyright © Lantmäteriet Koordinater SWEREF 99 N,E6473983, 421523 Skala 1 : 5000 Bakgrundskarta Copyright © Lantmäteriet Koordinater SWEREF 99 N,E6473983, 421523 Skala 1 : 5000

Riksantikvarieämbetet skriver:
 

"Bebyggelselämningar, inom ett ca 175x50-125 m st område (N-S).Hela området har praktiskt taget varit bebyggt. Där finns minst 7 grunder efter bostadshus, alla troligen enkelstugor, ca 30 grunder efter uthus och 2 källargrunder.

Intill uthusen syns flera gropar efter gödselstäder. En detaljkartering i jämförelse med kartmaterial skulle klarlägga gårdarnas planering. I S delen finns en fägata bestående av 2 rester av stenmurar ca 50 m l(ÖNÖ-VSV) som i V syns mynna i en öppen plats. Beväxt med enstaka lövträd i huvudsak äldre askar. Bytomtens utsträckning har sannolikt varit något större. I dess kanter ligger nu 4 bostadshus, varav möjligen ett i NV skulle kunna vara rest av äldre bebyggelse. 2 är sentida arbetarbostäder och ett är en modern villa. Tomterna till dessa har medtagits endast i den mån bebyggelselämningar är synliga.

Flera kan finnas på den ytligt planerade villatomten i SV. Om bytomten gått ut över numera odlad mark eller området för Backa gårds nuvarande ekonomibyggnader är oklart. Söder om stallet in i områdets södra del är en gammal vägbank och en damm, som har ingått i bytomten. Välbevarad bytomt, som måste anses helt övergiven genom den sena herrgårdsbildningen söder härom (Backa egendom)."


Runt om i det forna Väberga finns fortfarande än idag många lämningar av mycket tidigt brukande av jorden och spår efter forngravar. Hela Solberga/Väberga-området ger en atmosfär av "forntid" och tidig bosättning med brukade jordar här på den västra Billingssluttningen.
 

Backa har blivit herrgård och har nu tagit över platsen för Väberga by - gamla byn med sina gårdar är nu borta och jorden under Backa

Så här såg platsen ut 1989.                           (Ur Billingen längesen, 1, 1989, Verna Andersson, Arne Andersson och Alf Brage)

Backa gård - 1700-tal

Backa gård - korthistoria

Backa Gård 2013 Backa Gård 2013

ÄGARE

-1721 Kronan
1721-1832 Familjen Lundin
1832-1844 Familjen Svalander
1844-1873 Familjen Wetterberg
1873-1886 Familjen Schöler
1886-1913 Familjen Eklind
1913-1934 Familjen Billing
1934-1936 Familjen Ranow
1936-1968 Familjen Harry Tell
1968-1999 Familjen Hans och Carl-Arvid Tell
1999- Familjerna Jakob och Carl-Harry Tell
 


År 1721 köpte Häradshövding Jonas Lundin Backa av Kronan. Backa hade tidigare varit ett hejderidarboställe, men nu fick den nya ägaren till uppgift att utöva tillsyn över Billingens kronopark. Samtidigt som Lundin köpte Backa köpte han också en av gårdarna i Väberga by, en by som gränsade i norr till Backa. Under 1700 - talets gång köpte han de två andra gårdarna i Väberga om vardera ett mantal. Se mer direkt nedan!

År 1848 köpte den dåvarande ägaren Niklas Wetterberg gården Solberga, och i och med detta fick Backa i stort sett sin nuvarande storlek. En hel del mindre fastigheter har inköpts av senare ägare men en del avyttringar har också gjorts. Under 1880-talet uppförde Schöler den nuvarande huvudbyggnaden på Backa, dvs det stora stenhuset, och detta var nog en av orsakerna till att gården fick säljas på exekutiv auktion år 1886. Från 1890-talet och framåt har de olika ägarna genomfört en modernisering av jordbruket, tex stenröjning och dikning.
 

(Text och bild av Johanna Tell / Carl Arvid Tell - från tidigare hemsida)

Häradshövding Jonas Lundin som köper Backa 1721

Materialet nedan är framtaget av Margareta Dalin, Kerstin Lidberg och Kent Friman.


Häradshövdingen Jonas Lundin är gift med Anna Beata Sjöberg. Han dör 1736 och får sitt sista vilorum tillsammans med hustrun i eget gravkor i Varnhems Klosterkyrka 1738.

De får sönerna Eric, född 1714 och Fredric.

Något om Lundinsläkten i Stockholm

Grosshandlare Fredrik Lundin i Stockholm,
son till Häradsdomaren Jonas Lundin,
broder till Lagmannen/Häradshövdingen Erik Lundin, Hörryda Härlunda
samt far till Johan Fredrik Lundin, flyttar in på Hörryda 1776


1759 Fredrik Lundin arbetar som Contorsassistent under handelsmannen Anders Blomgren som har titeln, Direktör och riddare, blir senare fadder till Fredriks ännu ofödda dotter. (Stork.förs. Al:7(1750-1759) s. 337) 

1760-03-13 Handelsmannen Fredrik Lundin gift med jungfrun Anna Birgitta Classon. (Stork.förs Ela:3(1748-1772) s.199)

Grossisten Fredrik Lundin
Hustrun Fru Anna Britta Classon
Sonen Johan Fredrik Lundin, född 1761-02-25.

Bland faddrarna ses consuln Joan Classon och mamsell Margareta Classon  (Stork.förs. Cla1:10 (1752-1764) s. 287)

Dotter Anna Maria Lundin född 1762-08-16.

Faddrar är bl. a.: Direktören Riddaren Anders Blomgren och Margareta Classon född Worster. (Stork.förs. Cla1:10 (1752-1764) s. 331)
 

1774 köpte grosshandlare Fredrik Lundin en tomt i Danviken vid Masthamnen. I ägorna ingick berget med stjänskansen* och stora delar mark både i väster och i söder samt en triangelformad del norr om berget. Den kvadratiska planteringen av lindarna härstammar från hans tid. Stjärnskans

*År 1659 byggdes en Stjärnskans med en befästning på berget ovanför och fick namnet Danvikens Skans. Tillsammans med Djurgårdens Skans skulle denna befästning bevaka inloppet till Stockholm för Stockholms försvar. När Danvikens Skans förlorade i betydelse kom det nya ägare. År 1710 var ”Peståret”. Ryska krigsfångar fick bygga den kanonväg som än idag leder upp till bergets topp. Uppe på krönet finns också kvar några gamla hus och lägenheten Bergshyddan.

Uppe på berget anlade Fredrik Lundin år 1774 sin Fåfänga (lusthus) som av August Strindberg beskrivits som ett ”lusthus på berg med vidsträckt utsikt, där ägarna stundom samlade sina vänner och kalasade med dem”.

Lundinska Malmgården, Lusthus och trädgård;
Vid Lusthuset anlade Lundin en trädgård. Terassmurar byggde han av stenen från befästningen och vägarna upp till berget fanns ju redan.
1779 lät Lundin uppföra en Malmgård bestående av en huvudbyggnad samt ett litet mindre hus på den triangelformade tomten nere vid sjön. 

1780 blev han involverad i en konkurs och flydde till Norge. Hela området bjöds ut till försäljning.

Säteriet Hörryda, Härlunda;
1797 3/3 avlider "i livstiden Lagmannen Högädle* Herr Eric Lundin" på Hörryda, Härlunda, 82 år & 8 mån av "ålderdoms bräcklighet".
1798 2/3 avlider på Hörryda Fredrik Lundin av "ålderdoms bräcklighet", en månad efter att sonen Johan Fredrik gift sig där.
 

*Titulatur i skrift (”högädle”) för alla civila och militära ämbetsmän som innehade kunglig fullmakt eller befattningshavare som var jämlika med dem.


Bouppteckningen visar att Eric inte har några andra arvingar och brorsonen Jean Fredric Lundin har genom testamente 2 april 1792 fått all egendom.
Redan 1776 hade Johan Fredrik Lundin flyttat in på Hörryda till farbrodern Eric.

Häradshövding Jonas Lundins gravkor i Varnhems kyrka

Lundinska gravkorets fasadöverstycke uppsatt på klosterkyrkans mäktiga södervägg. Foto Kent Friman, copyright, 2014. Lundinska gravkorets fasadöverstycke uppsatt på klosterkyrkans mäktiga södervägg. Foto Kent Friman, copyright, 2014.

Lundins gravkor

"Ett gravkor från 1738 för Häradshövding Jonas Lundin och hans hustru Beata Sjöberg har varit beläget mellan De La Gardiska gravkoret och Strävpelaren väster därom. Gravkoret hade en liknande upbyggnad som det på  Norra sidan belägna Svedberska gravkoret. Det berättas 1779 Vara murat och försett med dörr av ek samt spåntak. Nu återstår blott fasadens överstycke av kalksten, uppsatt på södra sidoskeppets yttermur.

Stenen har följande inskrift: Häradshövding Jonas Lundins och thes kära hustrus Fru Anna Beata Sjöbergs beställda Hvilorum åhr 1738.

År 1918 återfanns rester av gravkorets grundmurar, vilka emellertid måste rivas på grund av markens sänkning till medeltida nivå. Rester av kistor påträffades därvid och gravsattes ånyo under den marknivån på samma plats."
 

(Ur boken ”Varnhems Klosterkyrka” av Ralph Edenheim och Ingrid Rosell via Carl Arvid Tell, Backa gård, 2014)
 

Häradsdomare Jonas Lundin fick fullmakt 19.7.1716 - hans ämbetsperiod var 1716–1736†

Häradsdomare Erik Lundin, son född 1714, fick fullmakt 10.2.1747 - hans ämbetsperiod var 1747–1769

Varnhems klosterkyrkas södervägg. Foto Kent Friman, copyright, 2014. Varnhems klosterkyrkas södervägg. Foto Kent Friman, copyright, 2014.

Ett stycke söder om klosterkyrkan och från mitten av den synliga klosteranläggningen ser man stenen ungefär i mitten av den här bilden.

Lite kort om familjen Lundin i Skaraborg;

Wälborne* Lagmannen Eric Lundin, född 1714, och ägandes herrgården/säteriet Hörryda i Härlunda, skriven där i husförhörslängden 1773. (Finns kvar som B/B-gård idag nära Bjärklunda Kyrka)

*Välborne är en höghetstitulatur som i Sverige tillkommer obetitlade medlemmar av adeln. 


Eftersom det i en lantmäterihandling kring Skarke skrivs: Lagmannen Wälborne Herr Eric Lundin - borde han också varit Adlig - vilket väl Lagmanstiteln vid den här tiden föreskriver.
Det framgår av Karttext 1795 för Skarke by att just han 1795 också ägde Skarke Ledsgården 1/2 hemman tillsammans med en Anders Pettersson.

*******
Han får sällskap på Hörryda herrgård/säteri av en Herr Johan Fredric Lundin, fö. i Stockholm år 1761-02-25
- denne gifter sig 1798 med Fru Sophia Magdalena Leijonstolpe, född 1775-08-15 som flyttar in från Wing. I vigselboken för Skärv finns inga föräldrar till Johan Fredrik inskrivna.Han kallas här för herre till Backa. De får på Hörryda barnen;

Sonen Jonas Eric, född 1799-05-02, 
Dottern Anna Cathrina, född 1803-04-07
Dottern Fredrica Sophia, född 1809-03-27
Dottern Ulrica Regina, född 1813-04-24
Dotter Lovisa Charlotta, född 1819-11-29

Maken/Fadern Johan Fredric Lundin dör här 7/4 1822 

Sonen/Maken Jonas Eric gifter sig 1823 med 
Fru Christina Lundqvist, född i Dala 1794-01-16 - de får barnen ;
Dottern Sophia Margaretha, född 1824-10-17 - hon dör här 16/1 1826 (4 dgr efter fadern)
Sonen Jonas Fredrik, född 1826-04-17

Jonas Eric dör här 12/1 1826

- övriga familjen lämnar Hörryda och säljer till Kamreren J. Sjöstedt, Skövde år 1826
**************************************************************************************************************************

Ur specialjordeboken kan vi se att Häradshövding Jonas Lundin som köpare av Backa 1721;
"Reducerat Militie Hemman med 1682 Års Ränta ifrån Grefwe Magnii Donation, inlöst till Skatte af Häradshöfdingen Jonas Lundin, jemte Nohlgården Wäbergha för 150 riksdaler Silfwermynt efter Köpe Bref den 24 mars 1721. Räntan Kronan Behållen, på Kronoparcken Billingen beläget, i Rote Nr 3, med 6 rd slmt Taxat;-”


Denne Jonas Lundin med sitt köp av Backa 1721 var far till Eric Lundin, född 1714 och bror till f.d. Grossisten Fredrik Lundin, Stockholm, vars son Johan Fredric Lundin ärver hans förmögenhet.

Jonas Lundin, som 1721 köper Backa dör 1736.
Sonen Eric Lundin, född 1714 dör på Hörryda 1798.

Brorsonen Johan Fredric Lundin, född 1761 i Stockholm, dör på Hörryda 1822

Backa

Enkan till Johan Fredric Lundin, född 1761 i Stockholm,
Fru Sophia Magdalena Lundin Leijonstolpe, född 1775 in med barnen på Backa från Härlunda 1823
Dottern Anna Cathrina, född 1803-04-07
Dottern Fredrica Sophia, född 1809-03-27
Dottern Ulrica Regina, född 1813-04-24
Dotter Lovisa Charlotta, född 1819-11-29

Enligt detta dokument från Backas arkiv säljer hon Backa för sig och sina barn till Svahlander 1832 - se nedan:

D

Boende på Backa gård i husförshörslängderna under 1700-talet

Husförhörslängd
Varnhem Al:1 (1779 - 1789)
Backa  1/2 mtl
(ägs av familjen Lundin)
 
Enk. Stina Jonsdotter, född i Löthan 1723
Dotter Maria Larsdotter, född i Wäberga 1767
 
Tjänstefolk

Pigan Maria Svensdotter, född i Bjerka 1756 - ut Husgärdet 1785
Pigan Chatarina Arvidsdotter, född i Härlunda 1757 - in fr. Härlunda och ut Bjerka 1779
 
Inhyses på samma plats
Mannen Jonas Månsson, född i Forshem 1730
Hustrun Lena Andersdotter, född i Storåsen 1730
Son Anders, född i Stjelkholm 1765-02-28 - ut Torp 1779
Son Lars, född i Skjerf 1770

************************************************************************************************* 

Soldate Bostället N:r 326 i Wäberga rote (där Backa ingick som rusthåll)

Inhyses Jonas Bengtsson, född i Sandtorp 1732
Hustrun Anna Nilsdotter, född i Böne 1729
 
Tjänstefolk
Pigan Annicka Clasdotter, född i Torp/Gatan 1752 - ut Höjentorp 1782 och in fr. Gatan 1785
 

Husförhörslängd
Varnhem Al:2 (1786 - 1791)
Backa 1/2 mtl 
(ägs av familjen Lundin)
 
Enk. Stina Jonsdotter, född i Löthan 1723 - Död 1791-05-06
 
Tjänstefolk
Pigan Chatarina Arvidsdotter, född i Härlunda 1757 - in fr. Härlunda 1784 och dit igen 1791
Pigan Kjerstin Jonsdotter, född i Härlunda 1758 - in fr. Härlunda 1791
Flickan Maria Petersdotter, född i Hålltorp 1778

Familj inflyttad från Ivarstorp 1791
Mannen Lars Svensson, född i Berg 1744
Hustrun Britta Gustafsdotter, född i Berg 1749
Dotter Britta, född  på samma plats 1777
Son Anders, född på samma plats 1778
Son Sven, född på samma plats 1782
 
***************************************************************************************************
 
Soldat Boställe N:r 326
 
Inhyses Jonas Bengtsson, född i Sandtorp 1732
Hustrun Anna Nilsdotter, född i Böne 1729  - Död 1789
 
Tjänstefolk
Pigan Annicka Clasdotter, född i Torp/Gatan 1752 - in fr. Gatan 1785 och ut Eggby 1788

Husförhörslängd
Varnhem Al:3  (1792 - 1800)
 
Backa ½ mtl  (Ägs av fam. Lundin)

 
Tjänstefolk;
Pigan Kjerstin Jonsdotter, född i Härlunda 1752
Flickan Maria Petersdotter, född i Hålltorp 1778
Dräng Anders Andersson, född i Härlunda 1774 - in från Härlunda 1799
Dräng Carl Jonsson, född i Klostret 1780 - in från Prästegården
Dräng Sven Jacobsson, född i Hornborga 1774 - in från Nygården
Dräng Peter Andersson, född i Ulunda 1775 - in från Torp
Dräng Gustaf Andersson, född i Ving - in från Härlunda och ut Trollhättan 1799
Pigan Catharina Arfvidsdotter, född i Härlunda - in från Göteborg och ut Skara 1799
Pigan Gunila, född i Varnhem
Pigan Lena Persdotter, född i Skarke 1777 - ut Skarke
Gossen Gustaf Carlsson, född i Skarke
Pigan Bolla Jonsdotter, född i Herened 1769 - ut Härlunda
 
*****************************************************
 
Soldatboställe
Enk. Catharina Gabrielsdotter, född i Hultet 1756
Dotter Stina Olofsdotter, född på platsen 1780-01-18
Dotter Annicka, född på samma plats 1781-10-29 och  ut Hålltorp 1793
Dotter Cajsa, född på samma plats 1786-02-02
 
 
Familj infl. från Höglunda 1793;
Mannen Sven Svensson, född i Höglunda 1764
Hustrun Maria Olofsdotter, född i Wäring 1770
Son Abraham, född på platsen 1793-06-29
Mannens svärmor Lena Andersdotter, född i Amnehärad 1722
 
 
Mannen Peter Olofsson, född i Bronäs
Hustrun Maria Andersdotter, född i Eggby
Dotter Maria, född på samma plats 1793
Son Johannes, född på platsen 1796
Familjen flyttar ut till Sjöbo
 
 
Mannen Andreas Abrahamsson, född i Bolum 1763
Hustrun Catharina Carlsdotter, född i Wäberga 1760
Dotter Cajsa, född i Eggby 1789
Dotter Maria, född i Ulunda 1792
Dotter Stina, född på samma plats 1794
Son Anders, född i Ödelöten 1797
 
*******************************************************************
 
Husförhörslängd
Varnhem Al:4 (1800 - 1815)
 
Backa ⅛ mtl.

 
Tjänstefolk
Pigan Maria Jönsdotter, född i Fiskaretorp 1791-12-12  - in från X 1913 och ut Härlunda 1814
Dräng Anders Eriksson, född i Wing 1792-10-09 - in från Fiskaregården 1814
Dräng Anders Svensson, född i Nolgården 1782-09-26 - in från Klostret 1803 och ut Solberga 1805
Dräng Carl Jonsson, född i Klostret 1780 - ut Solberga 1802
Pigan Annicka Jonsdotter, född i Holmestad 1763 - ut Tån 1801
Pigan Pettersdotter, född i Varnhem 1781 - ut Amundtorp 1802
Pigan Catharina Petersdotter, född i Härlunda 1775-03-13 - ut Westorp 1815
Pigan Cajsa Magnidotter, född i Åsaka 1783 - in från Härlunda 1802 och ut Prinsh. Ving 1805 (gift)
Dräng, dragon Lars Pick, född i Berg 1780 - in från Skarke Prästgård 1805 och ut Hästhagen 1806
Pigan Stina Erlandsdotter, född i Dala 1780 - in från St. Kullen 1805 och ut Hammarsqvarn 1806
Pigan Inga Andersdotter, född i Sandlid 1786-04-13
Dräng Anders Svensson, född i Väberga 1782-09-26 - ut Stenhammar 1814
Dräng Johannes Svensson, född i Väberga 1791-02-19 - ut Wäberga 1810, (okunnig)
Dräng Erik Andersson, född i Klostret 1794-10-07 - in från Lille Kullen 1810 och ut Solberga 1812
Dräng Erik Jonsson, född i Ledsjö 1790, Trosskusk - in från Löthen 1812 -12
Dräng Jonas Gabrielsson, född i Häggum 1790-06-10 - in från Prestegården 1813
 
 
Nybygge
Änk. Maria Andersdotter, född i Berg 1723

Mannen Anders Esbjörnsson, född i Bolum 1733, orgeltramparen   Död 1808-03-29
Hustrun Lena Olofsdotter, född i Göthened 1752
Son Erik Jonsson född i Ledsjö 1790- ut Bygget vid Rämningstorp 1805
 
Inhyses
Mannen Anders Nilsson, född i Ving 1760
Änkan Bolla Svensdotter,född i Lundby 1757
Dotter Inga, född på platsen 1786-04-13
Son Lars, född på platsen 1788    (svårt att tala)
Dotter Anna, född på platsen 1791-09-25
 
 
 

Backa gård ritas 1727-6 år efter lagman Johan Lundins övertagande

Klicka på bilden för större karta! (Lantmäteriet Historiska Kartor) Klicka på bilden för större karta! (Lantmäteriet Historiska Kartor)

Backa geometrisk Delineation 1727. Troligen fastläggs nu gränserna för hemmanet med den nye ägaren. Till höger om Backa boningshus på kartan motsvarar det nu fastställda området nästan området inom järnvägsböjen i senare tid. I nordväst kan man se att Väbergia mellangården 1/2 mantal gränsar och det skall finnas en fägata ("fänadsdrift") mot utmarken. På den högra sidan - nordöst och österut - så möter i allt utmark. Detta var mark som tillhörde Kronoparken fram till att Kronoparken i det som kallas Billingeliderna skiftades 1803.

 

Backa gård hade tillsammans med Nohlgården köpts 1721 av häradshövdingen över Valle, Gudhem, Kåkinds och Vilske härader, Johan Lundin, för 150 riksdaler silvermynt. Kartan kom alltså 6 år efter köpet.                                                                         

(Ur Billingen längesen; artikel av Verna Andersson, Ljungstorp, 1989)


I söder gränsar kohaga till Prästgården i Skarike och i sydväst "Skarikes byijhemand åkrar". Västerut Skarikes byes ängar.


Man kan se att en ny trädgård anläggs västerut från huvudbyggnaden på Backa och ladugården ligger lite nordost om huvudbyggnaden. Redan vid den här tiden går det att se ursrpunget till den senare rundeln framför huset på den östra sidan som en gårdsplan.


 Här har också den lilla backstugan som fanns på 1701 års karta norr om Backa gård övergått i Höjentorps ägo - Tåhn eller Dijkaretorpet kallas den nu.

En 1700-talsträdgård skapas på Backa

En "ny trädgård" väster om dåvarande huvudbyggnad skapas på kartan 1727 - den östra trädgården har framfartsvägen till huvudbyggnaden och närliggande ladugård och övriga gårdsbyggnader.


Här beskrivs också den då av Johan Lundin ägda Wäbergia Mellangården 1/2 mantal frälse ligga ett stycke snett emot denna östra trädgård på andra sidan "Fänads drift åt Utmarken" uppåt Billingesidan.

Backa egendoms historia 1832 och framåt -->

1832 köper sergeanten Samuel Magnus Svalander Backa med omgivande gårdar, förutom Solberga gård, efter Erik Lundins änka Sophie Lundin född Leijonstolpe och hennes barn för 6 000 riksdaler.

1844
köptes gården av Niklas Wetterberg, filosofie magister, senare major och riddare av den kungliga svärdsorden. Han var den som lade upp de riktlinjer som resulterade i Backa gårds expansion. Då var gården liten - endast 1/2 mantal (ett mått på gårdens avkastning). Han ägde redan gårdarna i Väberga by.

1848 köpte han till Solberga gård av änkefru Lundin, född Leijonstolpe.

1873, efter Wetterbergs död, köpte Sören M Schjöler Backa, Solberga, m fl fastigheter ur hans dödsbo.

1881-82 byggdes den huvudbyggnad vi ser idag av Schjöler i nordtysk stil (kom själv från Schlesvig-Holstein) för 40 000 rdr. Hans stora satsningar på gården var inte omedelbart lönsamma och han var tvungen att lämna gården till exekutiv auktion 1886 efter konkurs.

Tack Backa gårdsarkiv genom Carl Arvid Tell som lät oss avfotografera/scanna över 100 handlingar i sitt hem 2013!

Alla handlingar som visas nedan kommer från gårdsarkivet!

Köpebrev 1832 vid Svalanders köp av Backa gård (ej Solberga)

"Jag Sophie Lundin född Lejionstolpe såsom förmyndare för mina omyndiga barn och jag  C Warenberg med min  hustru Sophie C Lundins samtycke .........säljer följande egendom nemligen Krono Skattehemmanet Backa ... (anm; och övriga gårdar inom Backas hägn - dok ännu inte Solberga) ....köpeskilling Sextusen Riksdaler Banco .......

Foto av originalköpebrev från 1832;

Svalander säljer till Wetterberg 1844

Avskrift av Svalanders och hans makas köpekontrakt 1844 vid försäljning till Löjtnant Wetterberg. Klicka på bilden för större bild! Avskrift av Svalanders och hans makas köpekontrakt 1844 vid försäljning till Löjtnant Wetterberg. Klicka på bilden för större bild!


Jag Samuel Magnus Svalander med min Kära Hustru Johanna Christina Linnarsson upplåta och försälja till Löjtnanten och Regements - Quartermästaren vid Kungliga Skaraborgs Regemente Herr Niklas Wetterberg vår egendom: Kronoskattehemmanet Backa, ett halft, frälse hemmanen Wäberg Mellomgården och Håkansgården, hvardera ett helt, kronskattehemmantet Wäberg Nohlgården ett helt och kronoskattehemmanet Wästorp ett fjärdeldels mantal, belägna i Skarke socken och Walle härad, med alla de till denna egendom hörande egor, torp och lägenheter samt öfvriga rättigheter, emot en öfverenskommen köpeskilling stor Trettio tusende trehundrade trettiotre /13,333 / Riksdaler, fjorton skillingar Banco, hvilka såsom betalt härigenom quitterad aoch afhände vi oss alltså omförmälda egendom, hvilka härigenom Herr Lientnant Wetterberg tillegnad i förbindelse vi oss helmul efter lag en hvilket allt i vittnens närvaro bekräftade.
Backa den 24 April 1844


S. M. Svalander        Johanna C. Linnarsson

Fastebrev 1845 för Herr Löjtnanten & regementskvartersmästaren Niklas Wetterberg vid köp av Backa gård m fl hemman

Fastebrev, dvs lagfart, för Niklas Wetterberg efter köpet av backa gård från fanjunkaren S.M. Svalander och hans hustru Johanna C. Linnarsson 1845.

Wetterbergs fastebrev för köpet av Solberga gård 1848

Fastebrev för Wetterbergs köp av Solberga gård den 14 mars 1848

Wetterberg löser 1855 ut Solbergas skyldighet att hålla kronoträd

Klicka på bilden för att kunna läsa bättre! Klicka på bilden för att kunna läsa bättre!



Genom att betala pengar till "Läns-ränteriet" vid "Skaraborgs Läns Lands-Contoir å Marieholm - den 14 Februari 1855" - kunde "Herr Kaptenen N. Wetterberg" betala lösen för "Solberga No 1 om Ett mantal" -

-"för å ägorna framledes uppväxande Ekeskog, jemte der befintlige eller framledes uppväxande Maste- och Storverks-träd, äfvensom, enligt inkommen, uppskattnings- och fördelningslängd, lösen för nu befintlig Ekeskog, med Sjutton Rdl - eller tillsammans Sjutton Riksdaler och Trettio skillingar Banko."


"Såsom en följd av häraf, samt på grund av uti 10 § af ofvanåberopade Kongl Förordning, förklarade Konungens befallningshavande, det Kronan nu och för everderliga tiden afstode allt anspråk på den Skog, hvartill Jordägare, genom den erlagde lösen, oinskränkt egande och dispositions-rätt sig förvärfvat; hvaröfver Protocolls-utdrag skulle till bevis meddelas."

 

Wetterbergs arvsskifte den 18 mars 1870

Här kan du läsa en avfotograferad handskriven avskrift av arvsskiftet efter Niklas Wetterberg:


Kilcka på symbolbilden och öppna .jpg-filen i din dator! OBS! Två separata sidor av samma dokument!

Schölers övertagande av Backa m fl 1873 "fastebrev" från häradsrätt

Tack Carl Arvid Tell, Backa gård, som ställt alla dokument ur gårdsarkivet till förfogande vid besök i hans hem under 2013!

Walle Häradsrätt den 31 mars 1875:

Faste;
"å ett halft mantal Backa, ett mantal Solberga, ett fjerdedels mantal Späckatorp, ett mantal Väberga Nohlgården, två mantal Väberga Mellomgården och Håkansgården, ett fjerdedels mantal Västorp och ett elfva sextondels mantal Öfverbo Mellomgården, hvilka fastigheter Landtbrukaren Sören Schöler, enligt afhandlingen den 31 oktober 1873, för ett hundrafyrtiofem tusen riksdaler riksmynt köpt af Enkefru Vilhelmina Wetterberg, född von Platen, samt hennes omyndiga döttrar Natalia och Anne Wetterberg genom deras förmyndare, Friherre Gustaf af Ugglas."

(Från Backa gårdsarkviv 2013 genom Carl Arvid Tell, Backa gård)

Backa gårds åbyggnader 1882

Bebyggelsen Backa gård 1882, efter ny "Kartaibyggning"/Mangårdsbyggnad 1880 uppförd av Schöler för 40 000 riksdaler!

Schölers konkurs - exekutiv försäljning av Backa med gårdar 1886

Originalbrev konkursföräljningen av Backa med gårdar ur Schölers "konkursmassa". (Från Backa gårdsarkviv 2013 genom Carl Arvid Tell, Backa gård) Originalbrev konkursföräljningen av Backa med gårdar ur Schölers "konkursmassa". (Från Backa gårdsarkviv 2013 genom Carl Arvid Tell, Backa gård)

Backa med ingående gårdar säljs här efter exekutiv auktion av kronofogden till Herr Alfred Eklind för högsta anbudet Nittiosjutusen kronor, som redan är till fullo betald den 31 augusti 1886.

Familjen Eklinds tid på Backa gård 1886 - 1912

Porträttfoto av Alfred Eklind (Foto från Urban Rydin, 2013-07-12) Porträttfoto av Alfred Eklind (Foto från Urban Rydin, 2013-07-12)

"Alfred Eklind var inspektor på Redberga säteri när han 24/5 1883 gifte sig med Isabella Rydin. Hon var oäkta dotter till Wilhelm Röhss d.y. vars donation bl.a. grundade Röhsska museet i Göteborg. På säteriet föddes dottern Annie 1884 och sonen Nils 1885.

I juli 1886 köptes Backa Gård för de Röhsska miljonerna och paret bosatte sig där.

Enligt uppgift från släkten var Isabella ute och red och träffade då sin ungdoms-kärlek Ernst Hammarberg. Det sade klick direkt och 1900 lämnade hon man och barn för denne. Enligt ytterligare uppgifter från släkten flyttade barnen och Alfred efter henne till Göteborg för att försöka hålla ihop äktenskapet.
 

I husförhörslängden kan man se att de flyttade till Gustavi församling 21/2 1900 - de återflyttade 17/7 1901 till Backa, samma dag som skilsmässan vann laga kraft genom Göteborgs domstol. (Kommentar; Kent Friman, 2013)

Det gick alltså inte bra, så därför flyttade de tillbaka till Backa. Alfred och Isabella skildes 1901. Alfred dog 29/12 1910. Tanken var att sonen Nils skulle ta över Backa men han avled i februari 1911 efter en olyckshändelse. Fastigheten såldes därför.  

Isabella var Wilhelm Röhss favoritdotter och erbjöds få ta sig efternamnet Röhss. Eftersom hon var den enda av
de fem syskonen som skulle få
det avstod hon.

Wilhelm Röhss d.y. levde tillsammans med Amalia Rydin utan att gifta sig. Detta var en oerhört hemlig affär, men de fick fem barn mellan åren 1875 - 1895.

Brodern till Isabella, Carl Rydin, (min farfarsfar) ägde 1882-1885 Loringagården."    (Text från Urban Rydin, 2013-07-12)

(Mer om Wilhelm Röhss .dy. hittar ni på Wikipedia  http://sv.wikipedia.org/wiki/Wilhelm_Röhss_den_yngre )

 

Alfred Eklind var också en av de få som stod emot kyrkoherden David Holmgren och reserverade sig på kyrkostämmor mot många av de ekonomiska beslut som togs. Som revisor var han starkt kritisk och domkapitlet beskrev honom som Varnhems starke och kloke man.  

 

(Baserat på Birgitta Rudbergs bok om den De la Gardieska gravkassan)
 

Alfred Eklind var en av de mer kraftfulla förespråkarna för en järnväg mellan Skövde - Axvall som också skulle passera hans egendom med hållplats. Han tog också plats i styrelsen direkt vid konstituerandet 1899-06-29.

Läs mer om Alfred Eklind som styrelseledamot av Skövde Axvalls Järnvägs Aktiebolags styrelse - här!

Familjen

Eklind Alfred; Blev 63 år. Född 11/7 1847 i Näsby, Almby (T) Föräldrar: Anders Ericsson (1814 -1881) & Lovisa Jansdotter (1815 -1876)
Död 29/12 1910 på Backa, Varnhem
Äktenskap med Isabella Wilhelmina Rydin (1861 - 1951) Vigsel varade: 1883 till 1901
Makan Isabella Wilhelmina Rydin föds 1861-01-13 Garnisins fors, Göteborg

Eklind, Annie Wilhelmina. Född 11/3 1884 på Redberga säteri, Örebro län
Eklind, Nils Alfred. Född 24/7 1885 på Redberga säteri
Eklind, Märta Isabella Amalia. Född 24/3 1889 på Backa, Varnhem
Eklind, Harald Vilhelm. Född 8/8 1891 på Backa, Varnhem
Eklind, Hjalmar Fredrik. Född 8/8 1892 på Backa, Varnhem

Porträttfoto av Isabella Eklind född Rydin som lämnade familjen 1900 på Backa för sin ungdoms älskade.

Amalia Rydin (Isabellas mamma) gick bort i Göteborg den 21/5 1893.

(Info och foto från Urban Rydin, 2013-07-12)

Porträttfoto 1904 under militärtjänsten av Nils Alfred Eklind - den son som skulle ta över Backa gård efter sin fars tragiska bortgång 1910.

Själv omkom han, endast 25 år gammal, i en olycka med en färja i Göteborg i februari 1911 där han kom i kläm, bara någon dryg månad efter sin faders död.

Nils var då arrendator av gården Fredrikshamn utanför Göteborg (Bäckabol i Backa socken, Hisingen).

 

(Information från Urban Rydin, 2013)


(Bilden från en fotokopia i Backa gårdsarkiv genom Carl Arvid Tell, 2013)

Familjen Eklind- ett tragiskt slut

Klicka på bilden för större text! Klicka på bilden för större text!


1910 den 29 december dör godsägaren Alfred Eklind.

1911 den 9 februari dör sonen och efterträdaren Nils Alfred Eklind i en olyckshändelse och eran Eklind tar slut på Backa gård.


(Artiklarna ur gårdsarkivet Backa gård genom Carl Arvid Tell, 2013)

Klicka på bilden för större text! Klicka på bilden för större text!

Sonen Haralds eftermäle: Läkarstudenten dog enligt uppgift av blindtarmsinflammation den 11/5 1914.

(Uppgift Urban Rydin, 2013)

Porträttfoto av barnen Eklind med modern stående;
från vänster; Harald, Annie, Märta, Nils och Hjalmar.


(Bilden från en fotokopia i Backa gårdsarkiv genom Carl Arvid Tell, 2013)

Porträttfoto av Harald Eklind som skulle ha blivit läkare, men dog i blindtarmsinflammation 1914 under sina medicine studier i Uppsala, endast 23 år gammal.

 

(Uppgift från Urban Rydin, 2013)


(Bilden från en fotokopia i Backa gårdsarkiv genom Carl Arvid Tell, 2013)

på Backa-tiden för denna familj

Hans son och tänkte efterträdare Nils Alfreds begravning. Sonens olycka var att han föll av en färja i Göteborg och klämdes så illa att han kort tid därefter avled på Sahlgrenska sjukhuset. Olyckan skedde 7/2 och han dog 9/2 1911.           (Uppgift från Urban Rydin, 2013)

Begravningsgodis och annat tillbehör enligt tidens tradition

Ur Alf Brages samlingar Skara gamla bibliotek - Stifts och Landsbibliotekt, forskningsenheten, 2014. Ur Alf Brages samlingar Skara gamla bibliotek - Stifts och Landsbibliotekt, forskningsenheten, 2014.

Begravningskonfekt som begravningsgästerna bjöds på. Silkespapper eller tunn väv i svart, vitt och guld med fantastiska utsmyckningar av bibliska och andra motiv formade nästan som julgranskarameller med godis inuti. Tillkommande utsmyckningar med metallföremål och pappersbilder till små konstverk i sig. Var en vanlig sed långt in på 1900-talet. Dessa troligen från 1930-talet men med härstamning från 1800-talets traditioner.

Begravningskonfekt, kistkrans, kringlor och snaps var i äldre tid ett måste       

Den här fantastiska bilden fick vi låna från Utställningen i Lemnhults hembygdsförenings regi som kallades Livets högtider. Länk: http://norhagen.se/hembygd/index.htm. Sök under Livets högtider. Tack för tillstånd att visa den; Inger Lundström, materialförvaltare, Lemnhults Hembygdsförening.

Alfred och Harald Eklinds grav norra muren Varnhems kyrkogård

Alfreds och sonen Nils stora sängliknande grav utmed norra kyrkogårdsmuren vid Varnhems kyrka. Foto KF, 2013
 

Noteras att sonen Harald inte tycks vila i denna grav - trots att det i jordfästningsartikeln ovan står att han efter begravningsgudstjänsten i Uppsala domkyrka fördes till stationen för transport till Varnhems kyrkogård där gravsättning skulle äga rum!

Plan över Backa gård efter 1915

Planritning av byggnaderna för Backa gård belägna mindre än 60 meter från Backas värderade byggnader ingående i försäkring - vilket torde vara de flesta som då fanns! Gården var då samlad på en plats mer söder om nuvarande placering av ekonomibyggnader. Den innehåller t o m en ritning ovanifrån av rundtröskan belägen på östra sidan av logen med lador. Man kan lätt företställa sig hästarna som går runt, runt och ger kraft till tröskverket.

I försäkringshandling år 1919 konstaterar man att byggnaden med loge och lador är riven - här N:o 4. och att stallet - här N:o 2 är nybyggt 1915.


OBS! Norr är rakt åt vänster på bilden!

Förteckning/beskrivning över de på kartan utritade byggnaderna, som passeras av "järnväg för allmän trafik mellan Sköfde och Axvall, trafikeras med lokomotiv 36,8 meter från N:o 6, 54 meter från N:o 4 och 55 meter från N:o 5".

Beskrivning av stallet byggt 1915 - samt försäkringsvärdering


 

En textmässig beskrivning över stallet.




STALLBYGGNADEN beskrivs som i särdeles gott skick med bl a 25 fönsterlufter med tillbehör, dubbelportar och 2 andra portar, ljusgårdar och luftskorstenar. Dem är 39,2 meter lång och 10,7 meter bred med 4,75 meter mellan sten och takfot.

Brandberedskapen på Backa Gård 1920.

Backa efter Eklinds 1912

1912 köpte Axel Konrad Billing Backa gård av Eklinds dödsbo. Han byggde de äldre arbetarbostäderna och hade hästar och ägorna brukades som vall. Han försåg också regementena i Skövde med hö.

1934 köpte en fru Edit Ranow gården för 115 000 kr för att drivas med en inspektor och hon lät uppföra en del av nuvarande ladan och rev den fallfärdiga ladugården.

Familjen Tell på Ökulls gård innan sonen Harry Tell köper Backa

Läs mer om Ökulls gård  - klicka här!

Den gamla huvudbyggnaden på Ökulls gård 1890

Den 'gamla' huvudbyggnaden på Ökull's gård.

På verandan paret Karl Otto Tell, född i Bankeryd 1852-02-04 och hans hustru sedan 14/2 1890, Ada Emelia Andersson, född i Fässberg. De flyttade in som arrendatorer efter bröllopet, då ännu Kapten Sigge Flach från Prinshaga ägde också Ökulls gård, Kvarnen och Ähle gård. Karl Tell köpte kort därefter gården av Flach.

Paret Tell fick här;
Dottern Elsa Sofia, född i Norra Lundby 1892-01-29
Sonen Erik August Harry, född i Norra Lundby 1897-02-13
- familjen flyttade till Skara stadsförsamling 25/11 1901 efter att ha sålt gården till löjtnant Otto Fredrik Adolf Klöfverskjöld med familj.
 

 Makarna Karl och Ada Tell på verandan vid inflytten på Ökulls gård 1890 som nygifta.

Tavla från Carl Arvid Tell, Backa gård - 2019 Tavla från Carl Arvid Tell, Backa gård - 2019
Tavlan föreställer Ökulls mangårdsbyggnad med Karl och dottern Elsa Sofia ett par år gammal, dvs runt 1894. Huset revs 1897, samma år som Harry föddes.

Det nya huset på Backa gård uppfört i villastil 1897 efter ritningar av Källman. Byggnaden har en scouterainvåning i sten men är i övrigt byggd i trä. Den n ya familjen på Ökull efer Tell's poserar på trappan dem en del av det viktigaste tjänstefolket.

Brukspatronen Karl Tell lät uppföra den nuvarande huvudbyggnaden och familjen lämnade över till Otto Klöfverskjöld 1901.

Familjen Tell på Backa Gård 1936 och in i våra dagar

Bild från Varnhemsbygden 2004 Bild från Varnhemsbygden 2004


1936 köptes så Backa av agronomen Harry Tell av fru Ranow. Sedan dess har Backa egendom varit i familjen Tell's ägo.

1936 fanns en traktor på gården och dessutom nio hästar och en vagnshäst för transporter. Utöver dessa fanns här en avelshingst, två ridhästar och två eller tre unghästar, som skulle köras in.

1938 byggde han ny ladugård och behovsdikade samt tog bort en stor mängd sten som hindrade den moderna utvecklingen med nya maskiner.





 


På bilden familjen Tell med fr v mamma Märta och barnen Carl-Arvid, Elsa och Hans samt pappa Harry. Famlijefoto från 1940-talet.

Stenbrytning med egeninköpta stora maskiner gjordes ända fram till och med sommaren 1964.

Äldre stenröjarmaskin vid Backa gård för att förbereda för "nya tidens" maskinskötta marker.

(Bild från Varnhemsbygden 2004)

Höhässjning i början av 1940-talet. Från vänster rättaren Tage Lindahl, Karl Lundberg, Sandlid, Sigfrid Johansson och Harry Lundberg.                                                                                                          (Bild från Varnhemsbygden 2004)

(Bild ur familjealbumet Carl Arvid Tell, 2013)

Vintervägröjning 1940 där vägen till Höjentorp skottas med skyffel av på bilden 13 man!                                          

(Bild från Varnhemsbygden 2004)

Vintertid 1940. Pappa Harry, Hans, Elsa och mamma Märta åker Trollhoppan med hästen Prima.

(Bild från Varnhemsbygden 2004)

1939-1945 var Backa en fältdepå med kompaniexpedition i ett av de stora rummen på nedervåningen med egen telefon.

Vid inkallelserna och hemresorna var en av de första åtgärderna att ringa stinsen i Skövde och be honom stanna tåget vid Backa. Kompaniet omfattade 164 man. En tredjedel av ladugården uppläts till vapen. I den övriga delen fanns kor. Backa var enlligt kompanichefen Erik Scholander mycket lämpligt som fältdepå. Bara några hundra meter från gården går järnvägslinjen Skövde - Axvall, och nära gården fanns en banvaktskur.

Första Kårpansarvärnskompaniet från I 9, numera P 4, mobiliserar 1940. Fältdepån fanns kvar under hela kriget.

(Bild från Varnhemsbygden 2004)

Fraktgodssedel där Harry Tell kvitterat ut ett paket hästskor 21 juli 1932

1951 inköptes nästa traktor och då behövdes ändå tre par hästar på gården för skogskörslorna, då det inte fanns några skogsvägar.
1958-62 byggdes skogsvägar på Billingen, vilket gjorde att hästarna inte behövdes i skogsbruket längre.
1961 inköptes så traktor nummer tre.
1965 gick den sista arbetshästen till slakt. Stallet rymde 20 hästar och var en gång fullt.

1968 köptes gården av sönerna Carl-Arvid och Hans Tell som genomförde en modernisering av ladugården med utökning av antalet kor från 36 till 60 st.

1970 renoverades det stora huset och en ny arbetarbostad byggdes i parken - Parklyckan.
1977 byggdes ny arbetarbostad där den gamla smedjan låg.
1979 arrenderades gården Hålltorp av Carl-Arvid och Hans vilket gäller fortfarande.
1989-90 genomfördes om- och utbygnad av ladugården, så att koplatserna kunde ökas från 60 till 84 st.
1992 genomfördes om- och tillbyggnad av stallet till att rymma 65 ungdjur.
 

 

                                             Foto på Märtha Tell och Carl-Arvid Tell från 2002.

(Varnhemsbygden 2004)


Märtha föddes i Skillingaryd den 8 september 1905,. Hon växte upp i Norrköping, där hennes far, Drakenberg, var gymnastiklärare. Farföräldrarna bodde på Smedjegatan 6 i Skara, så där firades många jular och en del av sommarloven. Märtha arbetade som bokhållare på Systembolaget i Skara 1930 - 1936. Hon avled den 10 oktober 2003, då bosatt i Skara, sedan barnbarnen tagit över gården.

Harry Tell, hennes make, föddes på Ökull 13 februari 1897. Han växte upp på Smedjeg. 6 i Skara i samma hus som familjen Drakenberg. Han avled 30 mars 1970.

Carl Arvid Tell på Backa gård och medhjälparen Kenneth Gustafsson - från urklipp okänt årtal från Ingvor Storm, Ljungstorp, 2014

Lite senare bilder från Backa gård

Foto från Carl Harry Tell, Backa gård 2017 Foto från Carl Harry Tell, Backa gård 2017

Modern snöröjning

Carl Harrys söner nya ägare till backa gård 1999

De nuvarande ägarna Jakob och Carl-Harry Tell. (Bild från Varnhemsbygden 2004) De nuvarande ägarna Jakob och Carl-Harry Tell. (Bild från Varnhemsbygden 2004)

1999 köptes Backa gård av sönerna till Carl Arvid Tell, Jakob och Carl-Harry Tell. De driver gården som 2004 omfattade  125 hektar åker och 164 hektar arrende tillsammans med 272 hektar produktiv skogsmark.

2004 hade gården 84 mjölkkor och 140 ungdjur samt bedrevs en viss köttdjursuppfödning på gården Torp.

2012 påbörjades en ny storsatsning från de båda ägarnas sida med bl a bygget av en ny ladugård.


























(Backas historia 1844 -  2004  bygger nästan helt på artikel berättad av Inga-Britt Holm och Eva Bozovic i Varnhemsbygden 2004, medlemsblad för hembygdsföreningen Skarke-Varnhem.)

Backa Egendom med några bilder på huvudbyggnaden under åren

Backa; huvudbyggnaden i nordtysk stil byggd under åren 1881-82- under en tid med exotiska växter i planteringar- na och takkupa med flaggstång. Arkitekten hette Sjöberg och kom från Danmark.

(Vykort från Stina Johansson, Varnhem, 2012)

Flygfoto 1936 med SAJ-banan i grusgångens förlängning nedåt och utanför bild. Foto AB Flygtrafik Dals Långed. Av 1700-talsträdgården väster om huset syns inget vid den här tiden, möjligen de sparade öppna ytorna. Backa allé till höger i bild.

(Bild Västergötlands Museum - bildarkivet/bildnummer: A145051:0077)

Backa i lite senare tid, när takkupan fått ge sig för tidens tand och enbart gräs gör det enklare att sköta den stora rundeln.

(Bild Västergötlands Museum - bildarkivet/bildnummer: A18170)

Bild från 1940-talet på huvudbyggnaden. Foto P. O. Svanberg, då hyrande Gårdstorpet, Solberga som sommarbostad och utgångspunkt för sina exkursioner på nordbillingen.

(Bild från fotoalbum Carl Arvid Tell)

Backa gård i modern tid nedanför skogsdelen av Billingsberget. Bilden tagen före påbörjandet av det nya ladugårdsbygget 2012. Resterna av SAJ-spåret syns som avslutning på cykelbana från Skövde i mitten av bilden, där cykelbanan går ut till väg, samt som allé ovanför rundeln till höger. Hela spårsvängen syns på bilden - nära vägsvängen.


(Bild från Carl Arvid Tell, Backa gård, 2013)

På Backa Gård bedrivs idag ekologisk mjölk- och köttproduktion. I dagsläget finns ca 90 kor samt rekrytering, dvs kalvar och ungdjur. Tjurkalvarna föds upp som stutar på den arrenderade granngården Torp för att de under vår och sommar ska hålla omgivningens betesmarker öppna. Kvigorna blir i två-treårsåldern mjölkkor. Mjölken levereras så småningom till Falköpings Mejeri och slaktdjuren till Skövde Slakteri. Backa med tillhörande arrenden omfattar drygt 300 ha åker och bete samt 285 ha skog.  Äkermarken brukas ekologiskt och skörden täcker den största delen av gårdens foderbehov. Backa, eller Tell Backa AB som företaget heter, har tre anställda utöver familjen.

Under vården 2012 påbörjas den nya ladugården som kommer i första skedet att inhysa 150 kor samt rekrytering och stutar. Mjölkningen kommer i begynnelsen att ske via två robotar (plats för fyra) och anläggningen beräknas tas i bruk under 2013. Gårdens affärsidé är att genom noggrannhet, effektivitet och god djurhälsa driva ett lönsamt företag som ger utrymme för familjeliv.


(Text från hemsidan; http://www.ollovsgarden.se/om-garden-och-oss)

Backas nya ladugård ur Varnhemsbygden 2014

Text: Carl Arvid Tell              Foto: Johanna Tell

Materialsida för inläggning här! Kräver lösenord!