B. 15 Storekullen - själva ursprungliga gården 1
Ett Kronoskattehemman om 1/2 mantal - tidigt skrivits som helt mtl
-> 1850-1860 Storekullen 36/176 mtl -> 1869 Äga B. = Storekullen 1:4 efter frånförsäljning av tre andra delar; 18/176 mtl + 9/176 mtl + 9/176 mtl, dvs 1869 Ägorna A., C. och D.
-> 1850-1860 Storekullen 36/176 mtl -> 1869 Äga B. = Storekullen 1:4 efter frånförsäljning av tre andra delar; 18/176 mtl + 9/176 mtl + 9/176 mtl, dvs 1869 Ägorna A., C. och D.
Karta 1849 visar Storekullens båda delar - den ursprungliga gården till höger och det 1803 från Kronan tilldelade skiftet till vänster (som blir Jungstorps- och Lidens förpantning) - som sträckte sig från Lillekullens nordvästra gräns ner till landsvägen i nuvarande Ljungstorp.
Ursprungsgården efter delning till kronotorpet Lille Kullen 1596
Storekullens gård år 1849 som den såg ut innan delning och Laga skifte 1869. Vägen mellan Orsjö och ner västerut till gamla landsvägen vid nuvarande Ljungstorps gård markerad med rött.
I norr ser vi Storekullens skog svagt inritad tillsammans med Lillekullens skog norr därom, vilken 1846 blev Hålltorps skog.
Lillekullens skog ingick vid den här tiden i Hålltorps köp av Lillekullen och presenteras därefter som Hålltorps skog.
Fastighetskarta 2023 med fastighetsbeteckningar Storekullenområdet
Klicka på kartan för att se den större!
Fastighetskarta med dagens fastighetsbeteckningar för Storekullen m fl.
Verna Andersson ger en kort tillbakablick på gårdens historia
"Storekullen är ursprungligen en enda gård och noterad i 1566 års jordebok som kronohemmanet Skiellmezkulla, 1 mantal. Där bodde då kronobonden Anders. Skiellmezkulla låg utmed en led som gick mellan Rådene, upp över södra Billingen, förbi Storekullen, Löten och till Gruvesäter på norra Billingen.
Från Storekullen fanns också den gamla leden över Kullaliden och Marsa-vadet vid Liden till den gamla vägen mellan Skara och Skövde genom Ljungstorp. Vintertid kunde man också åka ut via Svarvarebacken på en väg väster om Lummsjön.
På vägen från Rådene Säteri, som ägdes av adelskvinnan Ingeborg Gylta, till Storekullen behövde hon två hästar med bärstol enligt sägnen. Hennes ärende till Storekullen, som var hennes undergård, var troligen att se till Storekullen och lämna en 'årshäst' till "Jöns i Kullan". Han bodde på Storekullen 1628, som då i jordeboken är betecknad som ' åldrig utgård'. 'Årshästen' var en skatt som skulle betalas genom att vara fodervärd för ett år. Denna form av skatt omvandlades senare till pengar.
När Ingeborg Gylta vid denna tid ägde Storekullen, betecknades den 1636 under rubriken 'adelsgods'. Den väg hon red mellan Storekullen och Rådene gick över mossar och sankmarker och på ett ställe har Gylta själv lagt ut stockar till en bro. 'Gyltas broar' finns ännu markerad på den ekonomiska kartan. Hon var av en förnäm släkt. Hennes far var riksrådet Bengt Gylta, som hade förärats flera gårdar i Västergötland. Ingeborg själv grundade säteriet Rådene 1627, där hon bodde. En porträttgravsten i Medelplana kyrka visar bilden av Ingeborg Gylta.
Efter Ingeborg Gyltas död återgick Storekullen i kronans ägo. Från 1651 ingår hemmanet i den donation av skatte- och kronohemman som drottning Kristina skänkte sin frände och gunstling Magnus Gabriel da la Gardie. Karl den XI delade ofta ut lön och belöningar i form av boställen och hemmansräntor. Kaptenen vid Skaraborgs regemente Ängerås kaptensgård, Johan Abrahamsson Brun, får år 1689 rätten att "i lifstids alle dar" uppbära Storekullens räntor som lön. Han adlades under namnet Ridderbielke.
År 1804 friköps Storekullen till Skatte av brukspatron Möller, inspektören Stenberg och jungfru Bergner. År 1846 noteras två familjer på Storekullen varav den ena i ett litet torp. Genom skiften och hemmansklyvningar från 1800-talets mitt ökade antalet hushåll. På 1880-talet finns ett 60-tal personer upptagna i husförhörslängden och när 1900-talet träder in finns 8 fastigheter."
(Bygger på Gerd Silfversparres research)
Foto 1942 på bostaden nybyggd 1860 och senare ombyggd på den ur-sprungliga boplatsen för gården Storekullen - rivet 1964
Ursprungsgårdens bebyggelse karta 1849
Det nybyggda huset 1964 - speglar fint ett äldre gårdshus på platsen med ett 'långhus' till karaktären liknande bobyggnaden på karta 1849
"Storekullen är idag ett bostadsområde med dussinet hushåll.
När det sista egentliga jordbruket lades ner på 1970-talet, bröts en månghundraårig gammal tradition med anor i 1300-talet"
När det sista egentliga jordbruket lades ner på 1970-talet, bröts en månghundraårig gammal tradition med anor i 1300-talet"
Text från Billingebygden 1981 - klicka på texten för att läsa!
Ägare/ brukare/ boendelängd/ livsbetingelser nedan bygger på Gerd Silfversparres artikel i Billingebygden 1981, medmera och med komplement av forskargruppen 2023 - 2024
Forskargruppens sammanställning av ägare och brukare, samt alla boende, ses för varje del i vänsterspalten!
Ur Skövde Nyheter
1300- 1400-tal
"Namnet B i l l i n g h möter oss första gången i ett bihang till Västgöta-lagen på 1300-talet, bland de berg inom landskapet, som betecknas som 'allmänningar'.
Vem som helst ägde i äldre tid rätt att svedja till åker på sådan allmänning. Det finns många anledningar till en utbrytning ur bygemenskap och bosättning i skogsmark. Det berättas att frigivna trälar sökte livnära sig genom att odla små jordlappar i skogsbygden och det var i Skara som Magnus Eriksson* stadgade om upphävande av träldom."
* Magnus Eriksson, född i april eller maj 1316, död 1 december 1374 (drunkning), var kung av Sverige 1319–1364, kung av Norge 1319–1355 som Magnus VII, och kung av Skåne 1332–1360. Han var son till hertig Erik Magnusson och den norska prinsessan Ingeborg Håkansdotter, samt sonson till Magnus Ladulås, och gift 1335 med Blanka av Namur.
Magnus Eriksson är med sina 44 år och 222 dagar den näst längst regerande monarken i Sveriges historia, överträffad enbart av nuvarande kung Carl XVI Gustaf. Han och sonen Håkan (samregent) var de sista svenska kungarna från Bjälboätten (Folkungaätten).
Det är alltså redan i tidig medeltid troligt att någon röjde mark här uppe på Billingen alldeles under diabasbranterna och efter hand byggde upp en 'allmänningegård'. En 'allmänningsbonde' hade av gammalt äganderätten till sin jord med odlarens rätt."
1500-tal och Gustav Vasas prägel på Storekullen
"Skiellmezkulla är gårdens äldsta namn från de första jordeböckerna, vilka infördes av Gustav Vasa 1540.
Skiellmezkulla (Skälmkullen) - som det då kallades efter att brukarna av den ursprungliga 'allmänningsgården' 'skälmskt' hade försökt att 'lura' uppbördsmännen med skattekraften för gården som påförts av Gustav Vasa. Vår tolkning enligt tidiga uppbördsdokument som nämner 'Bonde-skälmar'.
'Bondeskälm' var en vanlig term efter det att Gustav Vasa skattelagt alla typer av gårdar, även då de enligt yngre Västgötalagen på 1300-talet bildade 'allmänningegårdarna' - som den här på på berget Billingh.
"Allmänningsberget Billingen kom av Gustav Vasa 1542 att förtydligas som ägt av staten. Till fogdar och allmoge går en skrivelse år 1543 "Var någon skattebonde finnes, som sin jord ödelägger (inte brukar) eller fördärfvar, hör denna jord Oss och Sveriges krona till." Bönderna förelades påbud och föreskrifter, jakträtten inskränktes, böter utgick för försummelse av dränering och rensning, hör och säd skulle vara under tak på bestämda datum "såvida Guds väderlek ej så förhindrar". Om någon enligt kungens förmenande vanskötte jorden eller om skatt inte betalats under loppet av tre år, så indrogs gården till kronan."
Första gången Skiellmezkulla står som kronohemman är i jordeboken 1564 - då indraget till kronan efter trolig misskötsel av skatteuppbörd. Det är så det går att förstå att det här har funnits gård innan kronan gjorde anspråk på den. 'Allmänningbondgården' förlorar så sin 'frihet' och kronan kan bestämma hur och av vem gården skall odlas, även om man följer en slags brukningsrätt genom arv.
Brukare av den 1564 indragna gården till 'krono';
1564 och 1570 års jordeböcker kronobonden Anders brukare
1578 ingen namngiven brukare
1590 brukare Anders d y - sonen
Kronobonden Anders skall året 1564 betala följande 'ränta' ('årsarrende'):
2 1/2 skålpund smör (1 skålpund = 0,425 gr)
Årliga Hästar 6 (krono)
Tings hästar 2
Konungs Hästar 2
Dagsverken 2
Beträffande de sammanlagt tio hästar för vilka kronobonden Anders står upptagen fanns en äldre skyldighet för bönderna att underhålla hästar åt kungen och åt högre adliga och världsliga ämbetsmän. Hästarna fördes från den ena gården till den andra för att på varje ställe utfordras en tid. Detta förfarande kallades 'hästeloppet' och efter djurens ägare uppkom namn som 'kungshästar, årliga hästar eller slottshästar, tingshästar, lagmanshästar, etc."
För att klara livsuppehället för sig och sin familj här uppe på Billingen måste Anders vara inte bara boskapsskötare och åkerbrukare, utan också skogskarl och fångstman och därtill en skicklig hantverkare, som kunde bygga hus och tillverka sina egna redskap.
Olaus Magnus, ärkebiskop i Uppsala gav ut en bok 1555 - 'Historia om de Nordiska Folken' som besrkiver sysslorna för en bondefamilj; "Mannen skall arbeta i jorden, tröska säden, tämja hästarna, sköta redskap och vapen samt uppsätta gärdesgårder. Hans hustru skall spinna, väva, baka bröd, brygga öl, laga maten, kläda och pryda barnen, hålla kläderna i ordning, sköta lammen, kalvarna och mindre djur. Varje bonde måste också sedan gammalt odla ett visst antal stänger humle. Ett vanligt surrogat för humle var pors, där den växte vilt, som uppe på Billingen, var den skyddad i landskapslagen. "Den som Pors bröt på annans mark fick böta."
I 1566 års jordebok har kronohemmanet Skiellmezkulla beteckningen 1 mantal.*
* "Mantalet var en areal av växlande storlek beroende på jordförhållanden, läge, etc, där en bonde med hushåll skulle vara 'fullsuten', innebar för Skiellmezkullas del en jämförelsevis stor areal, eftersom det var brist på god åkerjord och trakten i sin helhet var oländig. Området för dåvarande Storekullen sträckte sig med varierande bredd längs skåran i berget, från torpet Vasen vid nuvarande väg 49 och ned till nuvarande Ljungstorp."
Det är detta år dansken härjar med brutalitet nere i Varnhem och bränner både Kloster och Skarke kyrka och prästgård och väldigt många andra hemman i bygden.
1570 års jordebok viar att Anders fortfarande står med, men gården stå r i marginalen som 'öde'. Troligen
drabbade ofreden även Storekullen på ett eller annat sätt.
1578 är Skiellmezkulla utan brukare, under anmärkningen 'öde' är tillagt 'otagen'. Tiden är känd för
betungande skatter, så tunga, att mången bonde fick gå från gård & grund. Myntvärdet är så försämrat
att "ingen ville då hava penningar för sitt gods, utan de som vore försiktiga bytte gods mot gods."
1590 har emellertid 'ödehemmanet 'Skiellmezkulla' fått en ny brukare: Anders heter han som sin förgångare
och är troligen son till den gamle Anders. Brukningsrätten gick ofta i arv från far till son. Denne Anders
är en yngre kan man sluta sig till av dagsverkens antal. de har höjts från 4 till 6. I övrigt räntan oförändrad.
1596 fanns alltså ett Skiellmezkulla, som nu blir namnat Store Kullen. Nu avsöndrades och inhägnades ett
kronotorp Lille Kullen från Storekullens mark och de boende får nu på så sätt grannar här i obygden.
1596, 1597 och 1598 blir mycket svåra missväxtår, inte minst här uppe på Billingen, "då hungern gjorde
människan så tung, som hade hon gått ned i jorden till knäna."
1600-tal
"För landet i dess helhet skulle 1600-talet komma att präglas av kontrasten mellan de makthavandes stormaktsdrömmar och den allmänna bondenöden. Ända sedan Gustav Vasa hade fredsåren varit få, allmogen hade haft skyldighet att gå i krig vid uppbåd. Vid större fara skulle man "gå man ur huse". Jordbruket drabbades hårt av krigen och mycket av indrivna skatter hade gått i fogdarnas egna fickor, trots sträng kontroll av "tjuvehopen" som Karl IX kallar dem."
Skogen kom att bli allt viktigare för kronan, den gav snabba pengar genom virke och tjära för export. Den forna svedjebrännandet måste upphöra och man sätter till skogvaktare för att övervaka skogen, också här på Billingen.
1612 års jordebok visar för Store Kullens del ingen brukare namngiven, men en marginalanteckning lyder
"skogvaktare haver fri städja enligt Kongl Majts bref". Läget har gjort Storekullen lämpligt som
skogvaktarboställe.
'Hejderidarna' (ridande skogvaktare) började 1633 enligt order att sätta upp 'hejdestenar' av kalksten enligt visst mönster. 1634 togs det fram en förteckning över alla hejderidarna i kronoparkerna. För Kronoparken Billingen krävdes enligt förteckningen 3 sådana Hejderidare. Kronomark och kronopark fanns alltså redan innan den slutliga insteningen 1690. (Göthe Rosenbergs studie i Billingsbygden 1977)
Store Kullen blir 1628 en av adeln från Kronan 'friköpt' gård
Under 1600-talets andra kvartal var Ingeborg Bengtsdotter Gylta innehavare av Rådene säteri med Storekullen som utgård, död 1644, begravd i Medelplana kyrka med sin make.
1628 "förmedlas Store Kullen som åldrig utgård". Det betyder att den försålts till annan gård i närheten,
samtidigt som skattskyldighten reducerats (förmedlats). Denna gård var Rådene Säteri, vilket 1627
skapats genom gårdsköp i Rådene av av Ingegerd Gylta - se nedan! Hon hade då 'Jöns i Kullan
som brukare.
Denne Jöns skulle då till ägaren Ingegerd Gylta erlägga följande i ränta (arrende):
Räntan är nu omräknad i penningar och utgör sammanlagt 8 daler 8 öre och 19 1/2 örtugar - omräkningen sker från den ursprungliga måttstocken enligt följande:
2 1/2 skålpund smör = 35 dagsverken á 4 öre. I städjepenning betalar han 16 öre. En viss avgift har nu ålagts bönderna för varje kreatur, den s k 'fornötspenningen'. För Jöns belöper den sig till 24 öre.
1636 skrivs Store Kullen som ' Adelsgods' (under Gylta) med Jöns som brukare av hemmanet. För Jöns och
hans familj måste det ha varit en ovanlig kontakt med yttervärlden, där hon kommer ridande enligt den
muntliga traditionen, kanske för hämta sitt arrende eller att lämna en 'årlig häst'. I mer än treårhundran-
den har traditionen om kvinnan "som red på två hästar" hållits levande på Storekullen.
1647 stadgas att Billingen med flera områden förklaras som 'frikallade parker'.
1651 finns gården åter i kronanns ägo då drottning Kristina skänkte det som 'Adelsgods' till sin frände och
gunstling Magnus Gabriel De la Gardie - han fick det "i arffeligt frälse* och det ingick i det s k
'Höjentorpsgodset", liksom Lillekullen, Löten, Ambjörntorp och Dyngesäter.
* 'Frälse' = tidig beteckning på det som kom att bli Sveriges 'Adel' - återfinns i begreppet 'Frälsegårdar' besuttna av Adeln.
1672 års jordebok: Arfwed i Kullen och Anders med hustru Anna - här tycks nu under greven finnas två
brukarfamiljer knutna till 'Kullen' - troligen fördelade på Lille och Store Kullen.
Hela Skarke socken - eller Klosters socken, som den nu kallas emellanåt, upptar 122 vuxna, varav 9 stycken 'halva', dvs gamla och orkeslösa.
Ny period av Kronoförvaltning i slutet av 1600-talet
1681 indraget genom Carl XI:s reduktion eftersom det låg på kronoparken Billingen som var s.k 'förbjuden ort'
1684 bildas Höjentorps kampani, där Storekullen tillsammans med Svarvarebacken, Ambjörntorp. Lille Kullen
och Ivarstorp ingår i Rote 'Nr 331' Grufvesäter. Tillsammasn utgör de 1 7/8-dels hemman och skall hålla
en knekt med "stuga, ett spannland åker, kåltäppa och liten haga eller ängsstycke av två lass hö".
Gruvesäter och Storekullen betalar årligen 6 daler, de övriga 3 eller 3 1/2 daler till knektens uppehälle.
Soldatboställe Nr 331 byggdes nära de övriga soldaboställena vid gamla landsvägen i Billingeliderna
1689 Kapten Abraham Ridderbjelkes arvingar har besittningsrätten på Kronogården. Abraham Larsson
(Ridderbjelke) var kapten vid Södermanlands regemente 1655-1672. Det är hans son Johan
Abrahamsson Brun (adlad Ridderbielke) som 1689 får i livstid Storekullens räntor som lön.
Dog i Bremen 1699, gift med Märta Hadelin. Hennes bror Gunnar Tyresson Hadelin, adlad Leijonstolpe
på Hushagen, var kronobefallningsman i Höjentorps fögderi
1690-talet uppvisar några av de värsta missväxtår, som drabbats vårt land. Det berättas att en ovanligt bister vinter år 1695 driver fram Billingens vargar till gårdarna och t o m angriper männsikor som bor i bristfälliga stugor. 1696 kommer vintern vid skördetid och på många ställen kunde man se "de omogna axen hänga isiga". I psalmboken infördes "en bön mot vilda djur i skogen". Tillvaron var hård för Billingens skogsbönder.
Kort om frälsesläkten Gylta och kopplingen till Storekullen
Ingeborgs gestalt i helfigur i Medelplana kyrka
Gerd Silfversparre skriver;
"Ingeborg Gylta var en av de sista i en frälsesläkt, som sedan 1300-talet varit knuten till Västergötland och vars medlemmar innehaft framstående befattningar. Hennes far, Riksrådet Bengt Gylta, ägde ett flertal gårdar i Västergötland. Dottern, Ingeborg Gylta, tillhandlade sig år 1627 "Rådene Tree Gårdar" och grundade med detta köp säteriet Rådene.
Hon lät också "med elda och fläsk" spränga fram ett 106 alnar långt avlopp från Simsjön genom berget åt Rådenehållet och där anlägga flera kvarnar, varav en fick namnet Herrekvarn.
Hur denna kvinna gestaltar sig har vi än idag möjligheter att se i Medelplana kyrka på Kinnekulle på den porträttgravsten, som Linné uppmärksammade och beskriver på sin västgötska resa år 1746: "En liksten stod i koret jämte sakristian insatt i väggen uti vilken Harlad Ericksson till Helmsäter meed dess fru Ingeborg Gylta vore i sin hela kropps storlek uthuggna 1635" (Ingborg blev dock lite äldre än så och dog 1644).
Läs mer om fadern Bengt Gylta och hans dotter Ingeborg - ladda ner PDF nedan!
De tidiga ridvägarna runt Storekullen från Rådene till Grufvesäter
På 1960 års ekonomiska karta finns 'Gyltas broar' utmärkta
1960 års ekonomiska karta - Historiska kartor Lantmäteriet
Längst ner i högra hörnet ser man texten 'Gyltas broar' - mellan Orsjö söder om Storekullen och Simsjön - Rådene, där Ingeborg Gylta ägde 'Rådene tre gårdar' som hon köpt 1627 och skapade Råda Säteri (senare Herrgård). Storekullen låg då som undergård till detta Säteri och hon lär ha besökt Storekullen på ett sätt som lever sig kvar i den muntliga traditionen än i våra dagar.
Jordeboken 1628 ger för Storekullen upplysningen att det är "förmedlat som åldrig utgård". Förmedling innebar en förminskning av av ett hemmans mantal och ränta om hemmanet ansågs vara för hårt belastat i förhållande till sin avkastning. Att hemmanet betecknas som 'utgård' bekräftar att det utarrenderats eller sålts till ägare av en annan gård i närheten. Storekullen härleds till en storgård i Rådene som köpts av Ingeborg Gylta 1627.
Harry Gustafsson berättar för Gerd Silfversparre 1982 (Billingebygden);
"En skogvaktare över Segerstads skogar, som bodde på skogvaktarbostället Orsjö invid Storekullen efterträddes av sin son, även han skogvaktare. Denne har för mig berättat följande;
"För länge sedan ägdes Storekullen av en dam, som gick under namnet Gylta. Denna Gylta hon var inte boende på Storekullen utan bodde i Rådene. När hon färdades från Rådene till Storekullen, så har det sagts mig att hon "red på två hästar" över berget, över skogen. På vissa delar var det mossar och sankmarker och på ett ställe lär hon ha lagt stockar till en bro och denna bro går under namnet "Gyltas broar".
1700 änkan Brita med 2 söner o 2 döttrar står för brukandet med nyttjanderätt
1709 en svår missväxt och efter den bryter pesten ut och bödnerna plågas av krigsuttag som gör att de inte
klarar sköta gårdarna. 1710 skrivs "bönderna som synnerligen utarmade, att de varken kunna fulleligen
betala sina utlagor ej heller mer hafva krafter att så bruka och hävda sina hemman som tillbörligt är".
1718 går från Kungl maj.t ut en skrivelse till alla landshövdingar med uppmaning att tillse att bönderna fick
köpa utsäde, så att inga ödehemman uppstod. Men villkoren för 'kronospannmål' var alltför höga och
antalet ödehemman ökade och vi hittar inget om Storekullen under lång tid.
1726 års konventikelplakat påbjöd prästerna att hålla husförhör rotevis vad gällde läskunnighet och
'kristendomens huvudstycke'. Storekullen ingick i Hålltorps rote och på hösten efter potatisplockningen
samlades alla i roten till det många gånger fruktade husförhöret. Det började kl. 9 på morgonen när
prästen kom och varade till kl. 3 på eftermiddagen. Det åtföljdes av kaffekalas sedan barn och ungdom
fått gå hem efter att ha visat sin läskunnighet.
där äng är skogslupen, böte 8 öre. vid sådd böte 2 öre för vart par stör om ej gärdsgård är satt, ligger
grind eller led nere, böte 1 daler. Alla som hugger träd på krono- eller skattejord skall plantera tu träd för
vart som hugges och vårda dem". Den stora spannmålsbristen gjorde att man inskränkte bondens rätt till
husbehovsbränning av brännvin. En förbrukningsavgift infördes för varje mansperson över 15 år antingen
"han nyttjar brännvin eller ej"! och när man inte visste på råd mot alla lönnbränning som uppstod
bestämdes att alla brännvinspannor skulle inlämnas till kronan. I Storekullen finns vid denna tid i en
bouptteckning en anmärkning angående brännvinspannan i kopper "att den inlämnats till förwar i
kyrkan". Bönderna uppmanades istället att köpa sitt brännvin vid de kronobrännerier och krogar, som
växte upp för att skaffa staten inkomster. Frågan om alkoholens fördärv stod ännu inte riktigt på
dagordingen.
1751 Hittar vi nya brukare vid Storekullen i mantalslängderna och gården drivs nu som ett gediget jordbruk.
Brukare Anders Larsson död 1752, hustru Karin Jonsdotter
sönerna Jonas Andersson och Anders Andersson o dottern Catharina Andersdotter
1752 Brukare av 3/8 Anders Andersson - död 1771
Brukare av 1/8 Jonas kallar sig Billstedt och är bruksskrivare - död 1772
Sönerna brukar alltså 3/8 + 1/8 dvs ½ hemman
Anders Anderssons hustru Kerstin Andersdotter född 1730 från Stora Hålltorp
Deras barn Anders Andersson född 1770 och Inga Andersdotter gift på 1780-talet
Bouppteckningar från de båda makarna visar på en för tiden välbärgad familj med makens efterlämnande
av "Contante penningar uti Banco Transportsedlar och andra penningar". Gården har 12 kreatur (ko &
kalv), 10 får och 6 lamm, 4 svin, två hästar och ett föl. Vid makans frånfälle visas en mindre arvsmassa.
1771-72 Att sönerna avlider så tätt efter varandra och att döden även drabbar det närliggande Lille Kullen
med ett par dödsfall vid den här tiden, kan bero på de upprepade missväxter som återigen drabbat landet
med hunger och farsoter i släptåg. Just åren 1771 - 1772 lär varit särskilt svåra och år.
1773 skall vara det år, då maximala antalet dödsfall i förhållande till folkmängden är den högsta
någonsin som inträffat i vårt land. Smittkoppsepedemier var vanliga, årligen dog under 1700-talet
5 000 - 15 000 personer per år i denna sjukdom.
Bouppteckningar efter de båda bröderna avspeglar den svåra tiden. Ingen av dem kvarlämnar några
kontanta medel, men de har utestående fordringar, vilket visar hjälpsamhet grannar emelllan. T o m
bonden på Stora Hålltorp har pantsatt sitt gåvobrev om 50 Riksdaler Silvermynt. De har kvarskatt hos
Kronan om 14 Rdr Smt och lika så har de inte betalt 'städja' till åborättsinnehavaren under 5 års tid.
Säden förbrukad till "det som åtgått till extra omkostnader för nödtorftigt underhåll till barn och arbetsfolk,
som nu måste lejas".
1771 Anders Andersson hade varit gift med Kierstin Andersdotter från Stora Hålltorp. Efter mannens död
stannar hon med två döttrar och ettårige sonen Anders på Storekullen och brukar gården med hjälp av
lejd arbetskraft. Drängar och pigor var för änkan Kierstin en kostsam men nödvändig utgift. Förutom
kontantlön skulle ersättning utgå in natura; vissa par skor, strumpe- och vantull, skjorttyg, etc.
1775 Södra delen av Billingen inom Höjentorps Hejderideri belägen "hade varit under flera års förbud, men
är av skogseld föreleden sommar så skadad att många år av tillväxt till dess upprättelse fordras".
Kronans Heijderidare är för få för att skydda skogen, fler behövs. Nu byggs Orsjö kogvaktareboställe i
invid Storekullen, med högt och fritt läge och med möjlighet till uppsikt över både nord- och sydbillingen.
1780 Dottern Inga gifter sig och stannar med sin man på gården och då klarar man sig utan arbetskraft. Även
halvvuxne sonen Anders finns hemma.
1783-84 Missväxtens år uteblir inte. Denna vinter är hård, snön gör vägarna runt Storekullen är oframkomliga.
På småsjöarna ligger isen ända in i juni. Som många gånger förr får man blanda bark i brödet.
1797-99 Nödåren kommer tillbaka med kalla vintrar, foderbrist och allmän dyrtid och av de tre åren blir 1799
det värsta. År 1799 går en smittkoppsepedemi.
gammal och förhållandena blev för svårbemästrade för familjen. Samma år köps Store Kullen till skatte.
1800-talet - fram till 1850
Nu blir Store Kullen Skattehemman
1805 skattefriköper brukspatron Möller, inspektoren Stenberg och jungfru Bergner Storekullen. Det är alltså
bl a kronobefallningsmannen över Höjentorps fögderi som skattfriköper.
1808 Nya boende;
Mannen Anders Jonsson, född i Acklinga 1779 - in 1808 från Späckatorp med hushåll
Hustrun Greta Bengtsdotter, född i Sköfde 1774
Dotter Johanna, född i Jonstorp 1804
- familjen ut till Förderfvet 1811
1810 Nya boende - nu finns en kort tid två familjer boende på Storekullen;
Mannen Sven Jonsson, född i Odensåker 1774, in 1810 från Ulfgården
Hustru Maria Andersdotter, född i Falkenberg 1783-07-06, in 1810 från Sjörås
Son Johannes, född i Kloster 1804-04-04, in 1810
Dotter Anna Cajsa, född i Kloster 1807-11-19
- familjen flyttar ut till Fåfängan, Kyrkebo 1812
1811 Nya boende;
Mannen afskedade dragonen Sven Redig, född i Warola 1769-04-12 - in 1811 m hushåll fr Sköfde
Hustrun Lena Andersdotter, född i Sköfde 1774-06-12
Dotter Cajsa, född i Sköfde 1800 - dör är nu 1811
Son Anders, född i Sköfde 1802-12-12
Son Johannes, född i Sköfde 1806-02-16
Son Jacob, född i Sköfde 1810-07-19
Son Isac, född på platsen 1814-07-02
- ut till Billingskrogen med hushåll 1816
1816 Ny brukare;
Avsk. Ryttaren Eric Boström, född i Varnhem 1753, in 1816 från Lundbergs - ut till Santorp 1819
1819 Ny brukare;
Mannen Pehr (Petter) Andersson, född i Lundby 1769-12-24 - in 1819 från Nederstegården, Lundby
Hustrun Maria Olofsdotter, född i Amundstorp 1779-03-04
Dotter Maria, född i Stora Lycke 1799-02-20
Son Anders, född i Stora Lycke 1800-10-17
Dotter Maria Cajsa, född i Stora Lycke 1803-12-23
Dotter Greta, född i Stora Lycke 1808-02-14
Dotter Britta, född i Stora Lycke 1810-12-21
Dotter Lena, född i Stora Lycke 1814-01-05
Son Johannes, född i Amundstorp 1816-05-13
Dotter Petronella, född i Amundstorp 1816-05-13
- Not. Torparen Petter Andersson med hushåll står kvar härstädes emedan Sockmannen ej vid mantalskrivning vill låta inskriva hos dit han hade flyttat, Har flyttat till Amundtorp där han uppfört sig hus 1827
1815 För Storekullen noteras en hög andel, 20 personer, ha varit smittade med smittkoppor, men klarat sig.
Detta förklaras med att Kronobefallningsmannen över Höjentorps fögderi också hade ansvaret för
hälsovården inom fögderiet. Den avsides belägna och isolerade gården Storekullen används nu som
tillflyktsort för smittkoppsdrabbade. Under ett antal år inflyttar människor från Broddetorp, Lundby, Skärv
och Amundstorp med flera socknar, alla med det gemensamt att de har smittkoppor enligt
husförhörslängd. Många av dessa personer dog, andra flyttade efter några år, en del kom på 'rotation'
dvs försörjdes av socknen ('På socknen'), de roterade mellan olka gårdar. Ett 30-tal noteras efer hand för
Storekullen och flera av dessa var barn, bl a ser man en barnfamilj med 8 barn.
Ända till slutet av 1800-talet sökte sig många för att besöka 'Nordgran' här vid Storekullen Det var en
reslig gran med magiska egenskaper, som "var så stor att sjöfarare på Vändern haft den som
landmärke". Den ansågs kunna bota sjukdomar. Man satte sina krämpor i granens stam t ex genom att
rota med en spik i en trasig tand och sticka spiken i granen som då tog över det onda. Det var viktigt att
man kunde bibålla häslan så länge som möjligt för att inte bli inhyseshjon 'På socknen'. Gränsen för att
inte klara sig själv i sin stuga gick när man inte längre kunde "ve'a sig", dvs hugga ved eller samla
bränsle till den livsviktiga stugvärmen eller matlagningen.
1820 ägare Prosten Bratt i Broddetorp
1830 startar en svår torka som drabbar hela Västergötland och varar i 4 år och därefter kommer alltför ymniga
regn. Det blev oår med mjältbrand och kolera. Skaraborg kallades offentligt av myndigheter "ett kräftsår
på statskroppen" och vid egendomsannonser finns en passus om att "Skaraborgs län är likväl
undantaget".
1837 Ny ägare och boende;
Ägare/Änkfru Anna Maria Frössberg, född 1771-09-21 - flyttar in 1837 tillsammans med måg & dotter;
Änkefru A. M. Frössberg, född Bruhn i Spekeröd 1771-02-21 (ev. 09)
Varit gift med Olof Frössberg, f. Detterstorp 1772-08-12, kronobefallningsman, Halleby, Jörlanda - död 1817
Dotter till Nero Bruhn, född i Bräcke, Torsby 1734-06-24, kronobefallningsman och Moder Julianna Åkerman
- dopvitten/testes: Kyrkoherden Herr Gabriel Kierrulf, Feltvebeln Herr Carl Gustaf Åkerman, Skrifwaren Christopher Megart, Fru Pastorskan Elsa Ekman, Mademoiselle Rakel Gadelia i Ödsmål, Hustrun Anna Ericksdoter från Bräcke
Släktnamnet Bruhn, efter gården Brunsgård nära den gamla byn Vä (som under 1600-talet blev stad under namnet Kristianstad
Herr Rådman Henning J. Sandberg, född i Falköping 1786-09-15
Hustrun Fru Charlotta Juliana Frössberg, född i Falkping 1804-04-04
Son Henning Vilgott, född i Skara 1825-08-29
Son Johannes Reinhold, född i Skara 1828-04-08
Son Johan Olof Daniel, född i Skara 1830-04-23
Son Hugo Mårten Israel, född i Skara 1832-04-27
Son Carl Alexander, född i Skara 1833-07-17
Dotter Lovisa Christina Maria, född i Skara 1838-03-15
Dotter Sophia Beata Charlotta, född i Varnhem 1840-08-15
- familjen flyttar ut till Sköfde 1846
Storekullen delas genom försäljning 1854 - 1861 i fyra mindre ägarandelar fastställda genom laga skiftet 1869 - se nedan!
Utdrag ur specialjordeboken 1825
Utdrag af Special Jordeboken uti Höjentorps Fögderi och Skaraborgs Län För År 1825.
(Lantmäteriet Historiska Kartor)
Texttolkning;
"År 1681 Reducerat Som beläget på Jordbunden ort Kronoparken Billingen, härå Kongl Majts befallningsman till framliden Chapitaen Abraham Ridderbjelkes arvingar den 10 augusti 1689 har warit helt hemman men 3/4 förmedlat i allt efter Ransakning nemligen 1/2 år 1666 och 1/4 1693 den 11 November Krono Befallningsmannen xx xxx och i Rote Nr-331 med 6-dels kmts taxering, köpt till skatte den 8 nobember 1804 af Brukspatron Möller och Inspektoren Idenberg samt Jungfru Bergner, förmedlingen 1693, då återtagen, och Räntan af den fjärdedelen Krono behållen från och med 1804. Ändringen anbefalld genom ordras af den 11 mars 1805."
Kommentar; Storekullen beskattas alltså från 1805 som ett halvt mantal, men hälften av detta, 1/4, behölls direkt av Kronan.
1846 års karta över Storekullen 1:1 (den tidigaste detaljkartan vi hittat) där västra delen = storskiftesdelen 1803 från Kronoparken Billingen
Storskiftesdelen 1803 till vänster och ursprungliga Storekullen till höger, med Lillekullens mark däremellan. Klicka på kartan för att se den större!
Färgglad karta över Storekullens gård 1846 och mark med bäckarna som främsta kännetecken för läget idag, även om dessa blivit något ändrade några gånger på grund av olika väg- och järnvägsbyggen. Man kan se att Storekullen är uppdelad i två olika delar som avskiljs av Lillekullens mark.
Den västra delen utgörs av det från Kronan tilldelade skiftet 1803 ner mot Ljungstorpsvägen - Storekullenskiftet - som 1846 till en del blev förpantingen Jungstorp och senare Ljungstorps gård, och inom detsamma, i den östra delen av detta skifte, som blev Liden. Se nedan!
SKLT 1885-05-16
"I Warnhems församling finnes ett halft mantal Storekullen, som med rätta kan sägas hafwa gått framåt med stora steg, både hwad dess jordbruk och befolkning angår.
För omkring ett fyratiotal af år bebodde och egde blott en familj Storekullen och fanns då icke så mycket uppodlad jord, som en af de mindre gårdsegarne nu eger.
För närwarande finnas der icke mindre än åtta gårdsegare och lika många intägtsinnehafware samt underlydande, och utgör Storekullens befolkning denna stund 29 män och 25 qwinnor summa 54 personer."
Kyrkböckerna från 1776 - 1830 visar följande familjeboende på gården så längde den var odelad - förutom tjänstefolk
Åboende;
Enkan/Hustrun Kjerstin Andersdotter, född i Kloster 1727-12-22
Mågen Jonas Andersson, född i Berg 1745
Dottern/Hustrun Inga Andersdotter, född på Storekullen 1757
Dotter Maria Jonsdotter, född 1778-10-23
Son Anders, född på denna plats 1781-02-13
Son Johannes,född på denna plats 1790
Dotterns broder Anders Andersson, född på samma plats 1770-06-30
- alla flyttar ut 1805
Nya boende 1808;
Mannen Anders Jonsson, född i Acklinga 1779 - in 1808 från Späckatorp med hushåll
Hustrun Greta Bengtsdotter, född i Sköfde 1774
Dotter Johanna, född i Jonstorp 1804
- familjen ut till Förderfvet 1811
Nya boende 1810 - nu finns en tid två familjer boende på Storekullen;
Mannen Sven Jonsson, född i Odensåker 1774, in 1810 från Ulfgården
Hustru Maria Andersdotter, född i Falkenberg 1783-07-06, in 1810 från Sjörås
Son Johannes, född i Kloster 1804-04-04, in 1810
Dotter Anna Cajsa, född i Kloster 1807-11-19
- familjen flyttar ut till Fåfängan, Kyrkebo 1812
Nya boende 1811;
Mannen afskedade dragonen Sven Redig, född i Warola 1769-04-12 - in 1811 m hushåll fr Sköfde
Hustrun Lena Andersdotter, född i Sköfde 1774-06-12
Dotter Cajsa, född i Sköfde 1800 - dör är nu 1811
Son Anders, född i Sköfde 1802-12-12
Son Johannes, född i Sköfde 1806-02-16
Son Jacob, född i Sköfde 1810-07-19
Son Isac, född på platsen 1814-07-02
- ut till Billingskrogen med hushåll 1816
Ny brukare 1816;
Avsk. Ryttaren Eric Boström, född i Varnhem 1753, in 1816 från Lundbergs - ut till Santorp 1819
Ny brukare 1819;
Mannen Pehr (Petter) Andersson, född i Lundby 1769-12-24 - in 1819 från Nederstegården, Lundby
Hustrun Maria Olofsdotter, född i Amundstorp 1779-03-04
Dotter Maria, född i Stora Lycke 1799-02-20
Son Anders, född i Stora Lycke 1800-10-17
Dotter Maria Cajsa, född i Stora Lycke 1803-12-23
Dotter Greta, född i Stora Lycke 1808-02-14
Dotter Britta, född i Stora Lycke 1810-12-21
Dotter Lena, född i Stora Lycke 1814-01-05
Son Johannes, född i Amundstorp 1816-05-13
Dotter Petronella, född i Amundstorp 1816-05-13
- Not. Torparen Petter Andersson med hushåll står kvar härstädes emedan Sockmannen ej vid mantalskrivning vill låta inskriva hos dit han hade flyttat, Har flyttat till Amundtorp där han uppfört sig hus 1827
Ny ägare och boende 1837;
Ägare/Änkfru Anna Maria Frössberg, född 1771-09-21 - flyttar in 1837 tillsammans med måg & dotter;
Änkefru A. M. Frössberg, född Bruhn i Spekeröd 1771-02-21 (ev. 09)
Varit gift med Olof Frössberg, f. Detterstorp 1772-08-12, kronobefallningsman, Halleby, Jörlanda - död 1817
Dotter till Nero Bruhn, född i Bräcke, Torsby 1734-06-24, kronobefallningsman och
Moder Julianna Åkerman
- dopvitten/testes: Kyrkoherden Herr Gabriel Kierrulf, Feltvebeln Herr Carl Gustaf Åkerman, Skrifwaren Christopher Megart, Fru Pastorskan Elsa Ekman, Mademoiselle Rakel Gadelia i Ödsmål, Hustrun Anna Ericksdoter från Bräcke
Släktnamnet Bruhn, nämligen efter gården Brunsgård nära den gamla byn Vä (som under 1600-talet blev stad under namnet Kristianstad
Herr Rådman Henning J. Sandberg, född i Falköping 1786-09-15
Hustrun Fru Charlotta Juliana Frössberg, född i Falkping 1804-04-04
Son Henning Vilgott, född i Skara 1825-08-29
Son Johannes Reinhold, född i Skara 1828-04-08
Son Johan Olof Daniel, född i Skara 1830-04-23
Son Hugo Mårten Israel, född i Skara 1832-04-27
Son Carl Alexander, född i Skara 1833-07-17
Dotter Lovisa Christina Maria, född i Skara 1838-03-15
Dotter Sophia Beata Charlotta, född i Varnhem 1840-08-15
- familjen flyttar ut till Sköfde 1846
Storekullen delas genom försäljning 1854 - 1861 i fyra mindre ägarandelar fastställda genom laga skiftet 1869 - se nedan!
**************************************************************************************************************
1859 års mantalslängd visar följande ägare och markfördelning av 1/2 mantal Storekullen;
Gabriel Bengtsson, Storekullen 'Jongstorp' - 1/16 del - 330 kr
Lars Andersson, Storekullen - 7/32 del - 1 160 kr
Johannes Pettersson, Storekullen - 7/128 del - 290 kr
Anders Johansson, Storekullen - 7/128 del - 290 kr
Gustaf Nilsson, Storekullen - 7/64 del - 580 kr
Storekullens gårds mangårdsbyggnader i detalj från samma karta 1846
Detalj ur kartan ovan - omställd till att ha norr rakt upp i kartan
Det är den första bosättningen till vänster när man kör in på Storekullevägen idag (2023), som då utgjorde den ursprungliga platsen för Storekullens gårdsbyggnader.
Från bron över bäcken är det ca 300 meter till gården. Dåtida väg mot Orrsjö korsade bäcken på södra sidan av dagens riskväg 49.
På kartan finns också en enda ytterligare byggnad, förutom själva gården, en stuga, inritad vid Nr 54 = betesmark enligt kartan. Det torde vara det första torpet som anläggs inom Storekullen, förutom Lillekullen som avknoppades 1596.
Det fanns 1846 ingen väg i dalen till Skövde, utan vägen till Storekullen gick över Ljungstorp och kom ut vid Ljungstorps 'gård' (förpantningslägenhet Jungstorp under Storekullen 1849). På sydbillingen gick den vidare mot Orrsjö. Gränsen söder om Storekullen på kartan är mot Segerstads socken.
(Lantmäteriet Historiska Kartor)
Tomt- och ladugårdsplatsen med sina byggnader ännu mer i detalj. I öster bäcken med bro över till Orrsjö.
1825 beskrivs den första intägten på Storekullens egen mark i kyrkböckerna - här på karta 1846
Intäkt med husbygge visad på karta - markerad med rött. Lantmäteriet Historiska kartor
Så här beskrivs den nya intäktens åboende i kyrkböckerna 1825 - 1848;
Varnhem AI:5 1815 - 1836
Hålltorps Rote, Storekullen
Benämnd; 'Intäkten'
1836 - Benämnd; 'Under Store Kullen en inköpt intäkt' och senare 'Torplägenhet'
Nyinflyttad Intäkten 1825;
(Skiljs ut från övriga boende med rubriken; Statfolk - arbetar troligen i första hand på Storekullens gård)
Mannen Anders Andersson, född i Bostorp 1786-03-12 - flyttar in 1825 med familj - dör här 1831
Hustrun Stina Håkansdotter, född i Varnhem 1782-01-05
Son Johannes, född i Varnhem 1811-11-03
Dotter Anna Cajsa, född i Varnhem 1823-05-25
- modern och barnen flyttar till Lillekullen 1833
Nyinflyttad 'Under Storekullen' 1833:
Mannen Johan Lindström, född i Sandhem 1782-11-17 - 'snickare' - in 1822 från Hemmanet Sten
Hustrun Maja Andersdotter, född i Varnhem 1793-04-18
Dotter Maja Lena, född i Varnhem 1825-12-24
Son Adam, född 1829-01-12
Dotter Eva, född i Varnhem 1830-10-15
Dotter Charlotta, född på platsen 1833-09-113
- familjen flyttar ut till Öglunda 1843
Johan Lindström köper en intäkt/afsöndring under Storekullen 1833 av Doctorinnan Bratt villkorad med återlösen av köpeskilling och ersättning för byggnader och odlingskostnad - noterades i domstol men skrevs inte in i inteckningsprotokollet - blev till rättslig oreda!
1833 säljer Doctorinnan Bratt en intäkt/afsöndring under Storekullen till Johan Lindström, med villkor att om framtida egare ville återta lägenheten, skulle köpeskillingen återbäras, och byggnader samt odlingskostnad betalas. Lindström företedde Contraktet vid Häradsrätten, der det intogs i Domboken, ej i inteckningsprotokollet.
Någon tid därefter sålde Fru Bratt Storekullen till Fru Storkenfeldt, utan att förbehålla Lindström rätt till afsöndringen.
Från Fru Storkenfeldt blef Storekullen executivt (genom utmätning) försåld till Rådman Holmberg, som i sin tur överlät köpet på sin svågers, Rådmans Sandbergs, svärmoder Enkefru Frössberg.
Enkefru Frössberg begagnade sig av den för Lindström skadliga ställning, hvari han kommit derigenom,
att contractet icke blifvit intecknat i inskrivningsprotokollet,
att Fru Bratt icke kommit ihåg förbehålla hans rätt till intäkten vid försäljning till Fru Storkenfeldt, och
att Lindström själv icke vid utmätning eller vid den executiva försäljningen vetat försvara sin rätt med behörig anmälan.
Kommentar;
Det verkar som att Lindström till slut kom att övertalas att avstå från den ådömda rätten att få behålla lägenheten mot den förpantning han betalt. En dom som hade överklagats och lett till att de Brattska arvingarna stämt Lindström för att få tillbaka intäkten, som de tyckte brövats dem genom domen i Lag-mansrätten.
På så sätt var nu 1843 Enkefru Frössberg ägare till Storekullen - se nedan!
Beskrivning i karttexten 1846 till Storekullens mark - då en enda gård om ett halvt mantal Kronoskatte formellt fram till 1869 års laga skifte
I karttexten ser man hur viktigt det var att beskriva markens beskaffenhet in i minsta detalj.
Väldigt lite i texten beskriver byggnader - förutom, man-gårdsbyggnad och ladugård.
Nr 7 1/2 = Ladugårdsplatsen
Nr 42 1/2 = Tomteplats m. gata
Just detta år 1846 säljs 18/176-delar av Storekullen till Gustaf Nilsson med maka, vilket inleder en accelererande delning av Storekullen.
1859 års taxeringslängd visar följande fördelade andelar av Storekullen - födelat som hemmansmantal
Hemmansandelar 1859 inför taxeringen, med taxeringsvärde i Riksmynt;
Gabriel Bengtsson, Storekullen 'Jongstorp' - 1/16 del - 330 kr
Lars Andersson, Storekullen - 7/32 del - 1 160 kr
Johannes Pettersson, Storekullen - 7/128 del - 290 kr
Anders Johansson, Storekullen - 7/128 del - 290 kr
Gustaf Nilsson, Storekullen - 7/64 del - 580 kr
Detta ger ett 1/2 hemman med taxeringsvärde om totalt 2 650 kr.
10 år senare visar 1869 års laga skifteskarta för Storekullen att gården formellt delats upp i fyra delar; A - D - med boende på alla markdelar
- utlämnas förpantningarna Jungstorp och Liden
- utlämnas förpantningarna Jungstorp och Liden
Klicka på bilden för att se kartan större!
På 1869 års karta ser man för första gången den Nya vägen mellan Varnhem och Skövde inritad.
Ägorna:
A. = 18/176 (9/88) mtl = Storekullen 13 ägare Gustaf Nilsson - till kvarboende berättigad - köpt 1856
B. = 36/176 mtl = Storekullen 14 ägare Lars Andersson (sterbhus) 'kvarboendeberättigad' - köpt 1856
C. = 9/176 mtl* = Storekullen 15 ägare Anders Larsson - måste utflytta - köpt 1861
D. = 9/176 mtl = Storekullen 16 ägare Anders Johansson - till kvarboende berättigad - köpt 1856
* Storekullens skogsmark i norr kallades allmänt och i karttexten för 'Kullamarken' (Nr 61 - 69)
Ursprungsgården Storekullen 1:1, 1/2 mantal - avsöndras genom försäljning 1856 i fyra delar enligt mantal ovan och återstoden av ursprungsgården blir då ägan B. 36/176 mantal => Storekullen 1:4.
Här utelämnas då förpantningarna Jungstorp och Liden på Storekullenskiftet.
1877 års karta Storekullen
På kartan från 1887 ser man ett Storekullen som fått dela med sig genom avsöndringar från den ursprungliga skogsgåren här uppe på Billingens nordberg.
Området/gården hette från början Skiellmezkulla (egentligen; "Skälmkullen"). Även här på kartan 1877-82 ser man den svaga röda linje som är en utmärkning av det blivande Skövde Axvalls Järnväg över 20 år senare!
Äga A. 1869 = Ägan 18/176 mantal köpt 1854 -> senare Storekullen 1:3
- dess boplatsområde i nordvästra delen bebyggs 1854 av G. Nilsson
- ägofördelning fastställd enligt nedan vid laga skiftet 1869
- dess boplatsområde i nordvästra delen bebyggs 1854 av G. Nilsson
- ägofördelning fastställd enligt nedan vid laga skiftet 1869
På kartan för Laga skiftet 1869 är ägan A.'s marker utmärkta med rödtoning. Boplatsen finns i den nordvästra delen utmärkta med boningshus och ladugård - se nedan!
Hur ägorna var belägna från avsöndringen 1854 av den första ägan till laga skiftet 1869 finns ingen karta över. Då torde hela Storekullens forna mark ha brukats som sämjebruk med interna överenskommelser mellan de fyra olika ägarna - eller så inleddes uppdelningen vid denna tid med separata marker, som sedan fullföljdes genom ett laga skifte. Ägarna var 1869;
A. = Gustaf Nilsson, B. = Lars Andersson, C. = Anders Larsson och D. = Anders Johansson.
ÄGA A. såldes 1854
Ägan A. 18/176 mtl (1:3) bebyggs av Gustaf Nilsson 1854 - lagfart 1856
In på gården flyttade han med familj 1854 från Odensåker som ägare till 9/88 (18/176) mtl Storekullen:
Ägaren Gustaf Nilsson, född i Berg 1804-03-27
Hustrun (Maria) Maja Gustafsdotter, född i Varnhem 1802-05-02
Dotter Anna Lisa, född i Berg 1840-08-15 - hon flyttar till Odensåker 1859
Son Nils Johan, född i Berg 1844-01-04
Dotter Maja Greta, född i Berg 1834-01-12 - flyttar in 1854 från Odensåker - åter dit 1855 - hem igen 1859
Dotter Britta Stina Gustafsdotter, född i Berg 1830-02-25 - in från Odensåker 1855 - ut dit igen 1856
ÄGAN DELAS 1863
Ägan delades 1863 i två inom familjen, utan formell delning, då måg och dotter flyttar in;
Mannen Olaus Svensson, född i Böja 1832-12-13
Hustrun Maja Greta Gustafsdotter, f. Berg 1834-01-12
Son Johan Oscar, född i Varnhem 1863-12-01
ÄGAN SLOGS SAMMAN IGEN 1876
Måg och dotter tog över hela ägan 1876 efter köp från Gustaf med hustrun Maja (Maria) och fick då lagfart.
Äga A. 18/176 mtl - mangårdsplacering på 1877 års karta
På hemmansklyvningskarta 1927 (för 1:4) är ägan 1:3 densamma som äga A. 1869
Storekullen 1:3 på karta från 1927 upprättad för hemmansklyvning för Storekullen 1:4.
Obs! Littera A, B, C och D är här inte beteckningar för samma marker som vid Laga skiftet - utan nya beteckningar för uppdelningen inom Storekullen 1:4 - se historien för denna del!
Storekullen 1:3, ,dvs 18/176 mantal,är markerat med rött.
Äga B. 1869 = ägan 36/176 mantal köpt 1856 => senare Storekullen 1:4
- dess boplatsområde är det ursprungliga Storekullens mangård
- ägofördelning fastställd enligt nedan vid laga skiftet 1869
- dess boplatsområde är det ursprungliga Storekullens mangård
- ägofördelning fastställd enligt nedan vid laga skiftet 1869
På kartan för Laga skiftet 1869 är ägan B.'s marker utmärkta med rödtoning. Boplatsen finns vid den ur-sprungliga mangårdsplatsen för Storekullen, som kan ses på karta från 1849 - se ovan!
Hur ägorna var belägna från avsöndringen 1854 av den första ägan till laga skiftet 1869 finns ingen karta över. Då torde hela Storekullens forna mark ha brukats som sämjebruk med interna överenskommelser mellan de fyra olika ägarna - eller så inleddes uppdelningen vid denna tid med separata marker, som sedan fullföljdes genom ett laga skifte. Ägarna var 1869;
A. = Gustaf Nilsson, B. = Lars Andersson, C. = Anders Larsson och D. = Anders Johansson.
ÄGA B. såldes 1856 - platsen för den ursprungliga mangården
Ägan B. 36/176 mtl (1:4) där Lars Andersson flyttar 1856 in i den ursprungliga mangårdsbyggnaden
- köpt av hans föräldrar Anders Gustaf Larsson med hustrun Maria Kristina och med dellagfart 1856 för Lars Andersson med hustru. "Arvsförening 1871 och bytesavtal efter Lars Andersson".
In på gården flyttade han med familj 1856 från Odensåker som brukare/ägare till 36/176 mtl Storekullen:
Mannen Lars Andersson, född i Tidavad 1805-12-24 - dör här 1864 - sterbhus tar över!
Hustrun Maria Stina Lindgren, född i Lyrestad 1804
Son Johan Fredrik, född i Tidavad 1831-07-26
Dotter Gustava, född i Odensåker 1840-12-27
Dotter Maria Stina, född i Odensåker 1844-09-20
Son Anders Gustaf, född i Odensåker 1848-05-09
36/176 mtl - Storekullen 1:4 - delas efter hand upp ytterligare 1875 - 1881;
1/2 äga = 18/176 mtl (1:25) köper mågen Nils Johan Gustafsson & dottern Gustava Larsdotter lagfart 1875
1/6 äga = 6/176 mtl köper Anders Gustaf Lindblad m h Katrina Kristina Stomberg - lagfart 1875
1/6 äga = 6/176 mtl köp Lars Andersson m h Anna Katrina Andersdotter + Klas Jonsson m h Lisa Andersdotter
1/6 äga = 6/176 mtl kvar hos sterbhuset
Därefter följer försäljningar och uppdelningar av även dessa delar!
Hemmansklyvning sker formellt 1925, då Storekullen 1:4 genomgår en fastighetsdelning i följande delar:
Storekullen 1:22
Storekullen 1:23
Storekullen 1:24
Storekullen 1:25
Storekullen 1:26
Äga B. 36/176 mtl (1:4) - mangårdsplacering på 1877 års karta
På hemmansklyvningskarta 1927 (för 1:4) är ägan 1:4 densamma som äga B. 1869
Storekullen 1:4 på karta från 1927 upprättad för hemmansklyvning för Storekullen 1:4.
Obs! Littera A, B, C och D är här inte beteckningar för samma marker som vid Laga skiftet - utan nya beteckningar för uppdelningen inom Storekullen 1:4 - se historien för denna del!
Storekullen 1:4, ,dvs 36/176 mantal,är markerat med rött.
Äga C. 1869 = ägan 9/176 mantal köpt 1861 -> senare Storekullen 1:5
- dess boplatsområde bebyggs 1861 av Anders Larsson
- ägofördelning fastställd enligt nedan vid laga skiftet 1869
- dess boplatsområde bebyggs 1861 av Anders Larsson
- ägofördelning fastställd enligt nedan vid laga skiftet 1869
På kartan för Laga skiftet 1869 är ägan C.'s marker utmärkta med rödtoning. Boplatsen finns inte direkt utmärkt, då den är inköpt så sent som 1861 och troligen hann den inte markeras på kartunderlaget.
Hur ägorna var belägna från avsöndringen 1854 av den första ägan till laga skiftet 1869 finns ingen karta över. Då torde hela Storekullens forna mark ha brukats som sämjebruk med interna överenskommelser mellan de fyra olika ägarna - eller så inleddes uppdelningen vid denna tid med separata marker, som sedan fullföljdes genom ett laga skifte.
Ägarna var 1869;
A. = Gustaf Nilsson, B. = Lars Andersson, C. = Anders Larsson och D. = Anders Johansson.
ÄGA C. såldes 1861
Ägan C. 9/176 mtl (1:5) bebyggs av Anders Larsson 1861 - lagfart 1863
In på gården flyttade han med familj 1861 från Sventorp som ägare till 9/176 mtl Storekullen:
Ägaren Anders Larsson, född i Sköfde 1826-06-21
Hustrun Maja Cajsa Jakobsdotter, född i Torsby 1834-04-02
Son Lars Johan, född i Torsby 1854-09-21
Son Thure, född i Torsby 1857-04-28
Son Carl Fredrik, född i Torsby 1859-02-13
Dotter Sofia Christina, född i Warnhem 1862-02-06 - dör här 1862
De säljer sin del 1870 till Sven Pettersson m h Maja Stina Bengtsdotter som i sin tur ger gården 1:5 som gåva 1878 till Fredrik Wilhelm Wallin.
Äga C. 9/176 mtl (1:5) - mangårdsplacering på 1877 års karta
På hemmansklyvningskarta 1927 (för 1:4) är ägan 1:5 densamma som äga C. 1869
Storekullen 1:5 på karta från 1927 upprättad för hemmansklyvning för Storekullen 1:4.
Obs! Littera A, B, C och D är här inte beteckningar för samma marker som vid Laga skiftet - utan nya beteckningar för uppdelningen inom Storekullen 1:4 - se historien för denna del!
Storekullen 1:5, dvs 9/176 mantal,är markerat med rött.
Äga D. 1869 = ägan 9/176 mantal köpt 1856 -> senare Storekullen 1:6
- dess boplatsområde bebyggs 1854 av Johan Pettersson
- ägofördelning fastställd enligt nedan vid laga skiftet 1869
- dess boplatsområde bebyggs 1854 av Johan Pettersson
- ägofördelning fastställd enligt nedan vid laga skiftet 1869
På kartan för Laga skiftet 1869 är ägan D.'s marker utmärkta med rödtoning. Boplatsen finns utmärkt med två boningar, varav den södra är den gamla intäktens hus.
Hur ägorna var belägna från avsöndringen 1854 av den första ägan till laga skiftet 1869 finns ingen karta över. Då torde hela Storekullens forna mark ha brukats som sämjebruk med interna överenskommelser mellan de fyra olika ägarna - eller så inleddes uppdelningen vid denna tid med separata marker, som sedan fullföljdes genom ett laga skifte.
Ägarna var 1869;
A. = Gustaf Nilsson, B. = Lars Andersson, C. = Anders Larsson (sterbhus) och D. = Anders Johansson.
ÄGA D. såldes 1856
Ägan D. 9/176 mtl (1:6) bebyggs av Johannes Pettersson 1854 - lagfart 1856
In på gården flyttade han med familj 1854 från Berg som ägare till 9/176 mtl Storekullen:
Ägaren Johan Pettersson, född i Berg 1802-12-04
Hustrun Maria Olofsdotter, född i Berg 1807-08-13
Dotter Anna Lena Stina, född i Berg 1845-12-12
Son Peter Johan, född i Berg 1848-03-30 -in från Odensåkeer 1854
Dotter Johanna, född i Berg 1839-01-10
- familjen flyttar ut 1861
Ny köpare 1856 - med lagfart 1858;
Nye ägaren Anders Johansson, född i Berg 1818-12-20 - in från Horn 1856
Hustrun Cajsa Greta Jonsdotter, född i Sköfde 1820-01-09
Dotter Inga Maria, född i Säter 1849-05-20 - ut till Sköfde 1866
Son Johan Gustaf, född i Säter 1851-10-24
Son Wilhelm, född i Säter 1854-11-10
Det tycks finnas två bostäder på ägan på 1869 års karta, varav den södra härrör från tidigare intäkt - se nedan!
Äga D. 9/176 mtl (1:6) - mangårdsplacering på 1877 års karta
Även på karta 1877 kan man skönja två byggnader, varav den södra varit den gamla intäkten.
På hemmansklyvningskarta 1927 (för 1:4) är ägan 1:6 densamma som äga D. 1869
Storekullen 1:6 på karta från 1927 upprättad för hemmansklyvning för Storekullen 1:4.
Obs! Littera A, B, C och D är här inte beteckningar för samma marker som vid Laga skiftet - utan nya beteckningar för uppdelningen inom Storekullen 1:4 - se historien för denna del!
Storekullen 1:6, dvs 9/176 mantal,är markerat med rött.
1927 års delningskarta för Storekullen 1:4 med ägare
1928 års delningskarta med delägarna för med tiden uppdelade 36/176 mtl;
A. = 7/176 mtl = 1:22 = Fritiof Karlsson
B. = 3/176 mtl = 1:23 = John Dessau
C. = 6/176 mtl = 1:24 = Karl Lindström
D. =18/176 mtl = 1:25 = Anders Johansson - med den ursprungliga mangården
E. = 2/176 mtl = 1:26 = Nils J. Gustafsson
- se nedan!
Fördelningssammanställning 1928
Fastighetskarta 2023 med fastighetsbeteckningar Storekullenområdet
Fastighetskarta med dagens fastighetsbeteckningar för Storekullen m fl.
Alla boende inklusive tjänstefolk enligt kyrkböckerna 1776 - 1846
Husförhörslängd
Varnhem A:l 1779 - 1787
Storekullen
Åboende;
Enkan/Hustrun Kjerstin Andersdotter, född på Holltorp 1729
Mågen Jonas Andersson, född i Berg 1745
Hustrun Inga Andersdotter, född på Storekullen 1757
Dotter Maria Jonsdotter, född 1778-10-23
Son Anders, född på denna plats 1781-02-13
Brodern Anders Andersson, född på samma plats 1770-06-30
Tjänstefolk;
Dräng Peter Jonsson, född i Höglunda 1757 - ut Björsgården 1780
Pigan Ingrid Larsdotter, född i Solberga 1755 - ut Trägården 1779
Dräng Peter Jonsson, född i Lundby 1761 - in från Amundtorp 1781 och dit igen 1782
Pigan Annika Bengtsdotter, född i Wing 1763 - in från Ähle 1781 och ut Tranum 1782
Dräng Erik Jonsson, född i Ekby (Eggby?) 1759 - in från Klostret 1782 och ut “Under” Lötan Dräng Jacob Jonsson, född i Amundtorp 1762-01-30 - ut Amundtorp 1786
Varnhem A:l 2 1786 - 1791
Storekullen
Kvarboende;
Enkan/Hustrun Kjerstin Andersdotter, född på St. Holltorp 1729
Mågen Jonas Andersson, född i Berg 1745
Hustrun Inga Andersdotter, född på Storekullen 1757
Dotter Maria Jonsdotter, född 1778-10-23
Son Anders, född på denna plats 1781-02-13
Son Johannes,född på denna plats 1790
Brodern Anders Andersson, född på samma plats 1770-06-30
Varnhem A:l 3 1792 - 1800
Storekullen
Kvarboende;
Mannen Jonas Andersson, född i Berg 1745
Hustrun Inga Andersdotter, född på denna plats 1757
Dotter Maria, född på denna plats 1778-10-23
Son Anders, född på samma plats 1781-02-13
Son Johannes, född på samma plats 1790
Mannens Svärmor Enkan Kjerstin Andersdotter, född på denna plats 1729
Son Anders Andersson, född på denna plats 1770-07-30
Tjänstefolk;
Dräng Johannes Andersson, född i Stenum (Varnhem?) 1776
Pigan Catharina Andersdotter, född i Skärf 1760 - ut Qvarnen
Flickan Annicka Jonsdotter, född i Klostret
Varnhem AI.4 1800 - 1815
Storekullen
Kvarboende;
Förre boendens Svärmor Enkan Kjerstin Andersdotter, född i Klostret 1727-12-22 - ut till Berg 1809
Son Anders Andersson, född på denna plats 1770-07-30 - ut till Bredegården 1807
Tjänstefolk;
Pigan Annika Jonsdotter, född i Skarke 1779 - ut till Backa 1803
Dräng Lars Andersson, född i Sköfde 1777-11-06 - in 1801 från Sköfde - ut till Sköfde 1802
Gossen Jonas Jonsson, född i Broddetorp 1785 -in 1802 Solberga - ut till Skarke 1803
Dräng Peter Larsson, född i Öfverbo 1785 - in 1803 från Öfverbo - ut till Wing 1805
Pigan Stina Håkansdotter, född i Lundby 1776 - in 1803 från Näs - ut till Broddetorp 1804
Pigan Stina Erlandsdotter, född i Dahla 1780 - in 1804 från Hammars Qvarn 1804 - ut till Backa 1805
Dräng Gustaf Gustafsson, född i Sköfde 1784 - in 1805 från Sköfde - ut till Resvenstorp 1806
Nya boende 1808;
Mannen Anders Jansson, född i Acklinga 1779 - in 1808 från Späckatorp med hushåll
Hustrun Maria Bengtsdotter, född i Sköfde 1774
Dotter Johanna, född i Jonstorp 1804
- familjen ut till Förderfvet 1811
Nya boende 1811;
Mannen afskedade dragonen Sven Redig, född i Warola 1769-04-12 - in 1811 m hushåll fr Sköfde
Hustrun Lena Andersdotter, född i Sköfde 1774-06-12
Dotter Cajsa, född i Sköfde 1800 - dör är nu 1811
Son Anders, född i Sköfde 1802-12-12
Son Johannes, född i Sköfde 1806-02-16
Son Jacob, född i Sköfde 1810-07-19
Son Isac, född på platsen 1814-07-02
- hushållet flyttar till Billingskrogen (Djeknekrogen/Fördärfvet) 1816
Nya boende 1816;
Afskedade Ryttaren Eric Broström, född i Warnhem 1753 - in 1816 med tjänstefolk
- utflyttade 1819
Ny brukare 1819;
Mannen Peter Andersson, född i Lundby 1769-07-28 - in 1819 från Nederstegården, Lundby
Hustrun Maria Olofsdotter, född i Amundstorp 1779-03-04
Dotter Maria, född i Stora Lycke 1799-02-20
Son Anders, född i Stora Lycke 1800-10-17
Dotter Maria Cajsa, född i Stora Lycke 1803-12-23
Dotter Greta, född i Stora Lycke 1808-02-14
Dotter Britta, född i Stora Lycke 1810-12-21
Dotter Lena, född i Stora Lycke 1814-01-05
Son Johannes, född i Amundstorp 1816-05-13
Dotter Petronella, född i Amundstorp 1816-05-13
- barnen flyttar ut efter hand och famijen tycks ha lämnat före 1830
Varnhem AI:5 1815 - 1836
Storekullen
Kvarboende;
Mannen avsk. Dragonen Sven Redig, född i Varola 1769-04-12
Hustru Lena Andersdotter, född i Skövde 1771-06-12
Son Anders, född i Skövde 1802-12-12
Son Johannes, född i Skövde 1806-02-16
Son Jacob, född i Skövde 1810-02-16
Son Isak, född i Varnhem 1814-07-02
- ut till Billingskrogen med hushåll 1816
Ny boende 1816;
Avsk. Ryttaren Eric Boström, född i Varnhem 1753, in från Lundbergs 1816,- ut till Santorp 1819
Drängen Håkan Larsson, född i Broddetorp 1790-05-28, in från Broddetorp 1816, åter dit 1817
Pigan Greta Andersdotter, född i Falköping 1784-02-05, in från Broddetorp 1816, åter dit 1819
Drängen Johannes Larsson, född i Skövde 1786-07-28, in från Broddetorp 1817, åter dit 1819
Tjänstefolk in 1819;
Mannen Anders Andersson, född i Berg 1781-09-24
Hustru Ingrid Svensdotter, född i Skövde 1773-09-06
Gossen Johannes
Statfolk in 1825;
Mannen Anders Andersson, född i Bostorp 1786-03-12, in med familj 1825- död 1831
Hustru Stina Håkansdotter, född i Varnhem 1782-01-05
Son Johannes, född i Varnhem 1811-11-03
Dotter Cajsa, född i Varnhem 1823-05-25
Nya boende 1831;
Mannen Jonas Larsson, född i Sjogerstad 1789-04-04,
Hustru Cathrina Mattsdotter, född i Sjogerstad 1796
Son Lars, född i Sjogerstad 1819-10-22
Son Johannes, född i Häggum 1823-04-06
- ut med familj till Häggum 1833
Ny boende 1833;
Mannen Johannes Larsson, född i Broddetorp 1807-12-24, in 1833 med familj från Broddetorp
Hustru Brita Andersdotter, född i Broddetorp 1806-01-15
Son Anders Gustaf, född i Broddetorp 1833-01-09
Son Carl, född på platsen 1835-01-22
- ut med familj till Amundstorp 1835
____________________________________________________________________________
Intäkt under Storekullen 1833;
Mannen Johan Lindström, född i Sandhem 1792-11-17, snickare, in med familj 1833
Hustru Maja Andersdotter, född på platsen 1793-11-18
Son Adam, född på platsen 1829
Dotter Eva, född på platsen 1830-10-15
Dotter Charlotta, född på platsen 1833-09-13
Varnhem AI:6 1836-1846
Store Kullen
Statare in 1837;
Sold Sven Linder, född i Varnhem 1808-05-16, in 1837 med familj
Hustru Cajsa Andersdotter, född i Varnhem 1802-05-17
Son Carl Johan, född i Varnhem 1834-03-29
Son Adolph, född i Varnhem 1836-12-11
- familjen flyttar ut 1838
Ägare
Änkefru A. M. Frössberg, född Bruhn i Spekeröd 1771-02-21 (ev. 09)
Varit gift med Olof Frössberg, f. Detterstorp 1772-08-12, kronobefallningsman, Halleby, Jörlanda - död 1817
Dotter till Nero Bruhn, född i Bräcke, Torsby 1734-06-24, kronobefallningsman och
Moder Julianna Åkerman
- dopvitten/testes: Kyrkoherden Herr Gabriel Kierrulf, Feltvebeln Herr Carl Gustaf Åkerman, Skrifwaren Christopher Megart, Fru Pastorskan Elsa Ekman, Mademoiselle Rakel Gadelia i Ödsmål, Hustrun Anna Ericksdoter från Bräcke
Släktnamnet Bruhn, nämligen efter gården Brunsgård nära den gamla byn Vä (som under 1600-talet blev stad under namnet Kristianstad
Boende in 1839;
Herr Rådman Hemming Justus Sandberg, född i Falköping 1786-09-15
Hustru J. C. Frössberg, född i Jörlanda 1804-04-04
Son Hemming Villgot, född i Skara 1825-08-29
Son Justus Reinhold, född i Skara 1828-04-08
Son Johan Olof Daniel, född i Skara 1830-04-23
Son Hugo Mårten Israel, född i Skara 1832-04-27
Son Carl Alexander, född i Skara 1833-07-17
Dotter Lovisa Christina Ulrica, född i Skara 1833-07-17
Dotter Marie Louise, född i Skara 1838-03-15
Dotter Sophia Beata Charlotta, född i Varnhem 1840-08-15
- familjen tycks flytta ut 1846
Tjänstefolk;
Pigan Maria Andersdotter, född i Skara 1825-03-02, in från Skara 1839, ut till Mariestad 1841
Flickan Bolla Larsdotter, född 18---04-18
Pigan Anna Helena, född i Skara 1822-04-25, in från Skara 1839, ut till Hjo 1839
Drängen Petter Larsson, född i Häggum 1817-09-14, in från Sjogerstad 1840, ut 1841, uttaget lysn.
Pigan Anna Maja Andersdotter, född i Vinköl 1813-02-04, in från Skara 1840, ut 1843
Pigan Anna Nilsdotter, född i Varnhem 1816-10-12, in 1840, ut 1841
Pigan Anna Helena Lundberg, född i Skara 1822-04-25, in från Fågelås 1841, ut Skövde 1842, utt lysn. 1842
Pigan Maria Andersdotter, född i Hangelösa 1822, in från Skara 1841, ut 1843
Pigan Maja Lena Lindström, född i Varnhem 1825-12-24, in 1843, ut till Skövde 1844
Drängen Nils Andersson, född i Varnhem 1822-03-27, in 1844, ut 1846