Torpet Ännabäcken vid bäckens norra del vid gamla landsvägen mellan Skövde - Varnhem

Ännäbäcken, som det skrivs på karta 1841, har sin ladugård längs med landsvägen och boningshuset på samma plats som idag. Grufvesäter tycks äga marken närmast i sydost benämnt med Grufvesäters ägor.

Den östra delan av ägorna på andra sidan landsvägen kallas på en karta för Ännabäckslyckan.

På Gerd Silfversparres karta har hon ritat ut 'Marsagummans' stuga söder om Liden - Nr 1/.

Namnet härrör från den näraliggande Ändebäcken, inom Storekullen allmänt kallad 'Marsabäcken', och hennes anknytning till den som hjälpgumma vid förlossningar.

'Marsa-bäcken' som benämning här vid Storekullen torde härstamma från att bäcken vid vårflod kunnat ha höga flöden under Mars månad och på så sätt utmärkt sig som 'Marsa-bäcken'.

Stuga Nr 2 är den stuga som också ritats in av Gunborg Ferm och som kallas 'Anna-Krestins'.

I övre delen av mark med littera Nr 2 ser man ett bostadshus och ladugårdsbyggnad för 'Nya Liden' uppfört 1846. Nya Liden avdelas från Storekulleskiftet 1:1 och blir senare Storekullen 1:2 Liden.

'Äldre Liden's backstuga' som låg i den östra delen av den nu avsöndrade Lidens förpantningslägenhet är inte utmärkt på kartan, då den användes som inhysesstuga/backstuga.

Ändebäcken rinner tvärs över ägan i dess västra del. Länge fanns ingen bro över "Marsa-bäcken" (som den kallades i Storekullen) vid gamla Storekullenvägen ner mot Ljungstorp och man fick köra direkt igenom "Marsa-vadet" för att komma över.

Ägan utgör en del av Storekullens skifte tilldelat 1803 vid Kronans storskifte av Billingeliderna och dess fortsättning västerut kom år 1846 att bli förpantningslägenheten Jungstorp.

Järnvägbyggarna hade säkert kunskap om den vårflod som kunde uppstå i Ändebäcken och byggde därför en hållbar tunnel för bäcken. Här på Lidens mark.