Namnutveckling på kartor och historiska dokument:

 
Förpantning u. Storekullen 1/11 - Jungstorp 1:16 (senare ändrat mtl)

Torp under Storekullen 1/11 mtl

Storekullen 1:7 - Ljungstorp 1846

Jungstorp karta 1877

Jonstorp expropriationskarta 1904

Slutligen har stavningen blivit: Ljungstorp med fastighetsbeteckningen Storekullen 1:32

Marken i form av förpantning under Storekullen 1 köptes första gången 1843 och torpet byggdes inför giftermål 1844 för ägaren Lars Andersson Ljungqvist. Troligen finns en koppling mellan namnet på byggaren och namnet Ljungstorp. Han flyttade dessutom in från Jung vid tillfället. Dessutom skrivs hans namn i olika handlingar växlande mellan Ljungqvist och Jungqvist.

Ljungstorp i avskrift av 1847 års mantalslängd beskrivs enligt följande; Hemmanet 1/2 mtl Storekullen, Nr 1, Skatte 1/11 mtl - en hagskift.

Här står också följande anteckning angående Ljungstorp:
”Genom Kungliga Kammarcollegiums utslag den 28 januari 1861 har collegium fastställt lägenheten Ljungstorp förpantad från 1/2 Storekullen att stå och svara för 1/11 mantal och återstående Hemmanet Storekullen utgöra endast 9/22 mantal i förhållande hwartill räntor och afskylder framdeles utgå –”

Ljungstorps förpantning säljs ett flertal gånger fram till 1900, då släkten Andersson köper fri och i tre generationer sedan äger Ljungstorp under 80 år!

Mark avdelas genom avstyckning 1970 av Gunnar Andersson, som då sålde av jordbruksmarken och efter fastighetsreglering 1986 kvarstår en tomtyta om knappt 4 000 kvadratmeter hörande till byggnaderna.

Det frånstyckade Ljungstorp 1:32 köptes 1980 av Bertil och Marita Gustafsson, som fortfarande 2014 äger fastigheten.

Läs mer om gården som en del av Ljungstorps anhalt på Skövde-Axvalls Järnväg - klicka på länken; 
www.saj-banan.se/Ljungstorps anhalt

Ljungstorps gård 1913 med Ljungstorps anhalt, väderskyddet, grindarna, väntkuren, grindvakt Andersson med röd flagg. Loket som tuffar in till anhalten är andra generationens lok hos SAJ efter 1909. Tavlan målad av B. Fransson och den har varit i Seth och Stina Jönssons ägo från Våmb. Seth Jönsson var lokförare för SAJ och fick troligen tavlan därför. Foto Kristina Högman, dotterdotter till Seth och Stina.

(Bild förmedlad av Verna Andersson, Ljungstorp)

Grindvakten August Andersson ägde redan Ljungstorp sedan år 1900 - ett fd torp under Storekullen (avsöndrat som1:11 mtl), inköpt under 1800-talet första hälft (1843).

1853 såldes 1/16* mantal Ljungstorp till hemmansägare Gabriel Bengtsson, som då ägde Sparrsäter, Ljungstorp. Säljare var Kajsa Lindqvist. (* Olika mantal förekommer med 1/11 och 1/16-delar beroende av en felmätning som senare rättas i domstol; Kent Friman, 2014.)
 

August Andersson köpte torpet Ljungstorp 1:16 år 1900. Detta köp måste ha ingått i planeringen för SAJ och järnvägsbolaget måste ha medverkat till denna lösning på grindvaktsfrågan i Ljungstorp. Det syns i exproprieringshandlingarna att Jonstorp (Ljungstorp) lämnat mark ifrån sig, men inte att de fått betalt, eftersom det skett en överklagan av ersättningsbeslutet - se dokument nedan!

Dessutom blev August 's son Alfred banvakt och bebodde banvaktsstugan vid Backa gård som tjänstebostad. Vid Backa gård fanns också en hållplats. Det kan se ut som en familjeuppgörelse mellan familjen Andersson och järnvägsbolaget - resultatet var i alla fall ett möte mellan far och son Andersson och Skövde Axvall Järnväg AB, som grindvakt och banvakt.

Gunnar, Alfreds son, var intresserad av grindvakteriet som liten och vistades mycket hos sin farfar i Ljungstorp vid banan. Alfred tog sedan över gården och tog med sig banvakteriet och flyttade till Ljungstorp 1935 med familjen. På så sätt kom 3 generationer att få sin utkomst från järnvägen innan den åter försvann, eftersom Gunnar flyttade in och tog över banvaktssyssla och gård från sin far under den sista tiden av SAJ-banans liv. Då fanns andra grindvakter som skötte den sysslan.