A. 5 Späckatorp

Klicka på bilden för att se den större! Flygfoto skänkt av Leif Crona, godkänt för publicering av Försvarsstaben, augusti 2014

Du hittar klickbara rubriker här!

Vill du ladda ner en redigerad version av A. 5 Späckatorp som Word-fil för personligt bruk  är det bara att klicka på filen nedan - enkel att skriva ut! Tänk bara på copyright och publiceringsrättigheter!!

Du kan ladda ner en oredigerad .PDF-fil (12,1 Mb) för hela denna objektsida - klicka på filen här nedan:

Späckatorp 1/4 skattemantal

Rött markerar Späckatorps huvudägor 1790 - blått visar Flinkebacken som kronolägenhet tillhörig Späckatorp. Gården kom 1867 att byta marker med Ängarås/Dunagården och hamnade därför nära Backa. Rött markerar Späckatorps huvudägor 1790 - blått visar Flinkebacken som kronolägenhet tillhörig Späckatorp. Gården kom 1867 att byta marker med Ängarås/Dunagården och hamnade därför nära Backa.

Ur ortsnamnsregistret:

 

Gård 1/4 skatte i Skarke socken - Ett Jordaboken n:r 1

 

Namngrunden okänd. Stället obebyggt och Marken finns under Ängerås, Backa, Öfverbo, m fl.

 

Späckatorp 1800/1900-tal, Specka-torpet (1749), Spekatorpet (1660)

*********************************************

Den största delen av Späckatorps ursprungliga marker är nu under Ängarås. Nordväst ut mot Backa, där namnet lever kvar på 1960 års karta som Späckatorp II, fanns tidigare Dunagården som blev Späckatorp vid ägoutbyte 1867.

 

Delar av Späckatorps marker har funnits på olika platser vid olika tider, genom ägobyten och skiften. Vid tiden för skiftet av Billingeliderna kring 1800 tycks huvudmarken ha legat i stort sett mitt för Lilla Hålltorps huvudbyggnader utmed Ljungstorpsvägen och norrut, med hus utmed vägen. Senare sker ett alltså utbyte av mark mellan Späckatorp och Dunagården.

 

Ur mantalslängd:

I Mantalslängden står att under åren 1661 - 1669
bor Corporal Assmundh i Spekatorpet med sin
hustru Ingebor och Piga Anna, som byts mot
Kierstin 1665 och senare en dräng.

(Ur renskriven Mantalslängd av Verna Andersson)
                                                                                       På Geometrisk karta för Ängeråsen 1750 står Spickatorpet.

Kanske namnet från Spicken. Säges om
saltad och torkad eller rökt, okokt mat. DALIN
(1854) t.ex. Spickakorv/Spekekorv, används idag.
Späck var viktigt som grisens hull - ett fett torp?
Spicke eller Speke är ett mycket gammalt ord!

Bildspel A. 5 Späckatorp med 2 bilder från 2013- nov + karta 1867

Bilder tagna av Kent Friman november 2013, copyright

loading...

För in muspekaren in över bildens kant och låt den vila där - så ser du förklarande bildtexter!
Vill du titta i egen takt - klicka på bilden och klicka dig sedan fram bild för bild!
Vill du starta automatiskt bildspel igen så klickar du bara på pilen till vänster under bilden!
Vill du se alla bilder i helskärm så klickar du på den sneda pil-ikonen ovan!

KLICKBARA RUBRIKER PÅ DENNA SIDA
(Du kan alltså klicka på rubriken och hamna vid texten för den på denna sidan!)

- A. 5 Späckatorp
- Bildspel A. 5 Späckatorp med 2 bilder från 2013- nov + karta 1867
- SAMMANFATTNING SPÄCKATORP
- Ur specialjordeboken 1825 - Späckatorp
-
1794 års karta med försök till inritning av Späckatorps närägor
- 1764 instenas på Kronoparksmark intäkt som inhägnats av Späckatorp - karta 1783
- 1783 stor diskussion kring brukandet av vissa delar av Kronoparken
- 1764 karta - visar en äga till Späckatorp i Ljungstorp - en Odallycka
- Späckatorps gårdshus första delen av 1800-talet
- Militär handritad karta 1801 som speglar 1700-tal
- Rågångskarta Hålltorp 1862
- Förpantning 1815 av ägan Flinkegärdet i Bäckedalen - Späckatorp
- Förpantning 1853 av en äga i Bäckedalen tillhörande Späckatorp
-
PM vid Backa gård för att beskriva de "trassliga" förpantningarna
- 1856 förtydligas kronolägenheten Flinkebacken till Späckatorp på karta
- 1862 en ägo- och hävdbeskrivning över Späckatorp
- Från begynnelsen till 1960 finns viss förvirring kring Späckatorpsägor i Bäckedalen
- Späcktorps sammanhållna ägor karta på 1867 med byggnader
- Karta 1867 detalj med byggnaderna
- 1877 års karta visar att Späckatorp är borta som egen gård - även husen

Späckatorps ägare/boende under 200 år:

- Tidigt friköpt från kronan - redan 1719;  Magnus Gabriel Palm ägare
- Moder Palms troliga uppväxtmiljö; Höjentorps slott som brann 1722
- Magnus Gabriel Palms barndomshem - Höjentorps kungsgård i Eggby

- Kullbergssläkten som ägare till både Späckatorp och Ivarstorp
- Bröderna Anders och Nils Kullbergs bakgrund
- Änkestyrd gård 1782 - 1787 i dubbel bemärkelse
- Kamrersfrustyrd gård 1787 -1815 - med en kamrer i fängelse!

- 1800 - 1814 på Späckatorp
- 1815 - 1836 Späckatorp Veste - Nya ägare 1814, 1822, 1824; - inhysestugor byggs
- Inhyses under protest!!
- Nya ägare 1841, 1853, 1860 och 1865 - därefter en hyresgäst i 5 år

Backa gård tar över Späckatorp och förvandlar det tilll egna marker:

- Backa Gård tar över Späckatorp 1865
- Backas Späckatorp vid Ängarås byttes mot Ängarås Dunagården vid Backa
- Delar av Späckatorps ägor försäljs och införlivas med andra fastigheter
- Flinkebackens grundäga säljs till Petter Jonsson, Lundby, 1873

Späckatorp på karta 1867 med byggnaderna mitt för Hålltorp. Klicka på bilden för att se kartan större! Späckatorp på karta 1867 med byggnaderna mitt för Hålltorp. Klicka på bilden för att se kartan större!
SAMMANFATTNING SPÄCKATORP


I Mantalslängden står att under åren 1661 - 1669 bor Corporal Assmundh i Spekatorpet med sin hustru  Ingebor och Piga Anna, pignamnet byts mot Kierstin 1665 och senare kom en dräng.
 

Späckatorp var en kronoskattegård på Nordbillingens västsida, friköpt som skattehemmen 1719. Den har varit tillräckligt anseenlig för överlevnad, ända fram tills dess konkurrenten Backa gård köpte gården 1865 och Späckatorp försvann som egen gård under senare delen av 1800-talet.

Senare sker ett utbyte av mark mellan Späckatorp och Dunagården, egentligen mellan Backa gård och Ängarås, vilket påskyndade utplåningen av gårdens identitet.

Ur insteningsdokument 1764:

"Den 27 juni instenades Hemmanet Späckatorpet jemte en Tracht som innehafwarna af detta och Hemmanet Ifwarstorp fådt tilstånd intaga, ifrån nedersta hörnet af Späckatorps ängen uti rätt linia Norr om fädrefsstigen til buchten af Ifwarstorps gierdesgård emot årlig Ränta för Späckatorp Tiugufyra öre."

Delar av Späckatorps marker har funnits på olika platser vid olika tider. Vid tiden för skiftet av Billingeliderna kring 1800 låg huvudmarken i stort sett mitt för Lilla Hålltorps huvudbyggnader utmed Ljungstorpsvägen och norrut, med hus utmed vägen. Österut fanns en odallycka av hävd och inhägnad, samt fr o m 1803 kronolägenheten Flinkebacken tillhörig gården.

Späckatorps Odallycka och Flinkebacken i öster var alltså knutna till grundägan Späckatorp. Det blev många invecklade turer kring förpantning och tillhörighet, skattskydlighet, mm genom århundrandena - se gärna också avsnittet: A. 13 Bäckedalen - Flinkebacken

Förpantningskontrakt för Flinkebacken finns för 1815 och förpantningskontrakt finns också 1853 för Späckatorps Odallycka - "uppdelad i Smedslyckan och Fläckehagen".

1877 års karta visar att Späckatorp redan har assimilerats, först inköpt av Backa gård, men sedan genom ägoutbyte 1867 helt inkorporerat med Kaptensbostället Ängeråsen, vilket på så sätt får mark ner till Hålltorp bl a för att säkra en bättre vägutfart till Ljungstorpsvägen.

ÄGARFÖRHÅLLANDEN FÖR SPÄCKATORP GENOM TIDERNA


1719
Köpt till Skatte af Assesoren och Lands kamreraren Herr Magnus Gabriel Palm för 20 riksdaler efter Köpebref den 4 september 1719, efter att ha köpt både Solberga gård och klockarebolet i Eggby 1715 för 120 riksdaler.

Hans far var Erik Palm fogde på Höjentorps kungsgård och modern uppfostrad av familjen De la Gardie på Höjentorps slott. Slottet brann ner 1722.

Magnus Gabriel var nära att mista livet när han var med som ansvarig i Binneberg den 1 mars 1710 vid inskrivningen av krigsfolk som skulle stå mot danskarna. Allmogen gjorde uppror och grymt mördade de den i Varnhem begravde Kronofogden Warenberg. Kamreren Palm räddade sig genom att hoppa ut genom ett fönster i tingssalen.

Magnus Gabriel Palm dör 1758.

1770

Bröderna Kullberg ägde vardera Späcktorp och Ivarstorp under 1770-1780-talet.

"Kullberg, släkt, härstammande från rusthållaren Nils Torbjörnsson (d 1705, 70 el 80 år gammal) i Hästekulla, Kvänum, Skara, som var far till prosten Olof Kullberg (1676—1739) i Segerstad.

Nils Kullberg, född i Warnhem 1724, son av prosten Olof Kullberg i Segerstad, blev studerande i Uppsala 1743. Han prästvigdes 1754 och blev vice pastor i Warnhem 1759 och genomgick pastorsexamen 1763. Han dog den 23 april 1773 och eftermälet blev. "En redlig och saktmodig man". Han ägde då Späckatorp.

På närliggande Ifwarstorp finns vid tiden brodern till Nils, Anders Kullberg, född 1722, mantalskommisarie. Det är alltså en broder till prästänkans döde man, Pastor Nils Kullberg, som kan ha haft ett vakande öga även över gården Späcaktorp. Han dog 1786 - året före sin broders änka i Prostgården.

Från och med 1779:
Nu finns samtidigt boende på gården ett par, där maken dör 1782 och makan bor kvar i 7 år till 1789. Hon inflyttad på gården som hans hustru 1 år innan han dör!
De hette;
           Thöres Eriksson, född i Kyrkefalla 1720 - dör 1782, 18/6, då 62 år.
Hustru      Margareta Gudrun, född i Sköfde 1710 - inflyttad 1781(!)
            från Skierf och flyttar 1789 till Berg vid 79 års ålder.

Efter Kullbergs död - Kamrersfrustyrd gård 1787 -1814:

Kamreren Bengt Hellstadius flyttar in med hela sin familj och skriver 1789 också sina medföljande drängar och pigor på Späckatorp, men tre av fem av dem flyttar från Späckatorp samma år. Bara drängarna Bengt och Pavi tycks bli kvar något år. Kamrerns hustru Lotta tycks skrivas ensam för gården de flesta av de här efterföljande åren.

Fru         Lotta Udd, född i Göthened 1753 (1747) - till Sköfde 1813, dör 1/9 1824

På släktforskarsidor (se nedan!) kan man läsa att "Bengt-Johan Hellstadius levde mellan 1737 och 1806 och att han dog i Leksberg (fängelset). Bengt Johan satt i fängelse i Mariestad på grund av en skuld. Han dog i fängelse och hade inte levt ett bra liv med sin hustru och han tyckte att han ofta hade anledning att anklaga människor. Han var bråkig och oordnad."

Ny ägare 1814;
Ägare    Lars Jansson, f. i Fröjered 1775, 25/1 flyttar in 1814 - till Löthen 1822.
         Lars brukar jorden i 8 år - säljer Flinkebacken som förpantning
Hustru   Maria Jansdotter född I Fröjered 1771, 22/3
Son       Johannes född i Fröjered 1802, 17/4

Nya ägare 1822:
Ägare    Sven Nilsson född i Fröjered 1775 - in 1822 med hushåll från Fröjered
         - flyttar redan 1823 till Sköfde med hushåll!
Hustrun  Margareta Jansdotter, född i Warola 1781

Nya ägare 1824:
Ägare  Johannes Andersson, född i Wersås 1775 - nu 49 år - in 1824 från
       Sköfde med hushåll. Han dör 1842, 67 år gammal
Hustru  Maria Johansdotter, född i Wersås 1777 - hon dör 1841, 64 år

Ny ägare 1841:
Ägare    Jan Petter Johansson, född 1808 flyttar skivs in  med makan
Hustrun Cajsa Lisa Johansdotter , född 1815 - flyttar 1815 som ägare till Löthen!

Ny ägare 1844
Ägare     Jonas Johansson, född 1815, 5/12 flyttar in från Sköfde.
          Detta är alltså svågern till Johannes ovan.
Hustrun  Maja Lena Johansdotter, född i Sköfde 1804, 26/2
          Johannes dotter - tar nu över föräldragården.
           Hela familjen flyttar 1853 till Sköfde.

Ny ägare 1853:
Ägare   Adam Jonsson, född i Varnhem 1824, 25/11
        - flyttar in 1853 med hushåll av pigor och drängar - dör 1860.
Hustrun Inga Cajsa Olofsson, född 1827 i Sköfde flyttar 1861 med barn
         & piga till ett torp vid Ändebäcken. Adam säljer Odallyckan som
         förpanting på 55 år - därmed är båda markerna i öster förpantade.

Ny ägare 1860:
Ägare    Petter Larsson Blomqvist, född i Varnhem 1828, 15/9 flyttar in med piga
         och gift dräng 1861
         - flyttar till Öfverbo 1868 - efter att Backa gård köper Späckatorp 1865.

Ny ägare 1865-10-09 blir Backa gårds ägare Patron Wetterberg.

In flyttar 1867 Arbetskarl Petter Ullberg, född här 1836, 24/ 2 med familj, varav två barn dör 1868 och 1869. De blir hyresgäster på Späckatorp under fem år och flyttar sedan till Sköfde 1873.

Dödboken ger att han dör i Käpplunda, Lars Olofsgården i Skövde  9/6 1917. Hans hustru  Kristina född  10/4 1835 i Råda och de gifter sig 20/10 1861 . Hennes familjenamn är Ekelund .

Petter Ullberg var farbror till Karl och Otto Ullberg i Stenåsen (Not; Alf Brage)

Därefter bor ingen på Späckatorp!!

Nu startar Späckatorps avveckling som självständig gård och gårdshusen avvecklas snabbt efter ett ägoutbyte mellan Backa gårds Späckatorp och Ängerås gård Dunagården. En del av ägorna med inhysesbostäder i öster avsöndras efter hand som självständiga torp och stugor med tomter, men själva mangårdsbygganderna avvecklas snabbt och helt och hållet.



LÄS GÄRNA SIDAN NEDAN MED KARTOR OCH DJUPARE BESKRIVNING AV DE BOENDE!

<-- Till sidans rubriker!

Späckatorp

Ur specialjordeboken 1825 - Späckatorp

Späckatorp:

"Köpt till Skatte af Assersoren och Lands kamreraren Herr Magnus Gabriel Palm för 20 riksdaler efter Köpe bref den 4 september 1719. Cavalleri Augment Nr 115 af Södra Wadsbo Compagni i Rote No 329 med 4 Daler Taxation"

 

<-- Till sidans rubriker!

1794 års karta med försök till inritning av Späckatorps närägor

Variant på 1794 års karta med ett försök att rekonstruera gränserna för Späckatorps ägor vid tiden för Billingeskiftena vid sekelskiftet 1800. Lantmätaren har inte ritat något hus för Späckatorp - kanske inte betydande nog just vid kartritningen?                                                                            (Inritade gränser för Späckatorp, Kent Friman, 2013)

Huvudaktens karta 1794 visar bara en anslutningsgräns för Späckatorps ägor till det förestående skiftet av Billingeliderna 1803. Någon byggnad visas inte. Obs! Norr är ungefär rakt vänster ut på kartbilden.

<-- Till sidans rubriker!

1764 instenas på Kronoparksmark intäkt som inhägnats av Späckatorp - sedan åter inritat på karta upprättad 1783 (nedan)

Karta från 1783 efter förfrågan om inhägnad. Karta från 1783 efter förfrågan om inhägnad.








 

För Späckatorps del handlade det alltså om en liten inhägnad (a.) inom Kronparkens område, som ägaren hävdar ha tillstånd att använda och inhägna och betalar ränta för årligen för att upprätthålla som betesmark.

De små kryssmarkeringarna på kartan på ett par ställen i inhägnaden är troligen några av de "femstena Rör", som det talas om i insteningsdokumentet nedan.

Ägaren 1764 borde då ha kunnat vara Thöres Eriksson. Insteningen för dessa intäkter var bara ett sätt för Kronan att tydligare hålla reda på de Räntor man tog ut för inhägnade områden på Kronomark, samt tillgodose de förfrågningar man fick. Sådana tillstånd att använda marken kunde man få om där inte fanns någon skog av värde och inga grannar eller intressenter hade starka skäl däremot.

Ur insteningsdokumentet 1764:

"Den 27 juni instenades Hemmanet Späckatorpet jemte en Tracht som innehafwarna af detta och Hemmanet Ifwarstorp fådt tilstånd intaga, ifrån nedersta hörnet af Späckatorps ängen uti rätt linia Norr om fädrefsstigen til buchten af Ifwarstorps gierdesgård emot årlig Ränta för Späckatorp Tiugufyra öre och Ifwarstorp åtta öre Silfvermynt. –

N:o 1. Uti gatugården emellan Späcktorpsängen och Ängeråsängen, nedsattes ett femstenarör, hiertestenen kantig och flatsidig wass ofwanpå, en aln hög ofwan jord, wisar jemte utliggarna I:O:400. Alnar til

N:o 2.  Ett femstena Rör, hiertestenen Shrofwelsidig ¾:aln hög ofwan jord, 2:ne utliggare wisa tillbaka och hiertestenen med de 2:ne andere utliggarna S:S:W:235 alnar til

N:o 3 Wid buchten af Ifwarstorps ängsgärde nedsattes ett femstena Rör, hiertestenen wisar jemte utliggarna tillbaka til förenämnde Rör."

Se gärna tolkning av Insteningsdokumentet 1764 för vissa delar av Kronoparken i Ljungstorp - klicka på pdf-filen nedan:
 

1783 stor diskussion kring brukandet av vissa delar av Kronoparken - Späckatorp (gm Kullberg) deltar med rätt på sin sida för en inhägnad

"Kallat möte 1783 med anledning av Rådmannens Herr Johan Gierhans, Kyrkebo, gjorda ansökning at å Krono Parken Billingen inom Klosters Sochn, få til Beteshage inhägna, en å berörde Park belägen plats.
 

På Kyrkebo träffades följande 14 representanter:
 

Efter förut skiedde tidige Notifikationer och kungörelse å klosters Predikostol, instälte sig härvid, å kongl: Majt:s och kronans Vägnar efter Ordres;

  1. förra krono-Befallningsmannen Välborne Herr Gustaf Bäck å Regementets vägnar
  2. förde i Muhlbetet interesserande så Cavalleri- som Infanteri Boställen och andra Militie Hemman, voro efter företedde förordnander Ryttmästaren och Riddaren, Välborne Herr Carl Klorck samt Capitain Välborne Herrr N: de Frese
  3. å Max: Ven: Consistorie vägnar för Skarke Prästegård, via Pastoren Herr magister Olof Rodholm,
  4. för Späckatorp och Ifvarstorp var ägaren Herr Commissarien Kullberg och
  5. af allmogen instälte sig Jonas Månsson i Upsala, Eric Andersson i Pickagården, Olof Jönsson i Mellumgården, Andreas Jacobsson, Smedsgården Öfverbo och Anders Andersson i Kyrkebo hvilka jämväl sade sig vara anmodade at svara för sina hemmavarande Grannar.
  6. Likaledes var Regements Secretaren , Herr Friedrich Goss tilstädes, såsom ombud för sökanden, hvilken nu vistades i Giötheborg samt
  7. förättande lantmätare J. Afzelius coh till slut även
  8. nämndemännen Petter Olofsson i Lundby och Petter Svensson i Skierf som voro jämväl tilkallade.

Mot ansökan anfördes:
 
Det att denna af sökanden begiärta plats, redan år 1763 mot årlig ränta af 2 rksdlr; 40 skB Specie, högvederbörligen varit Skarke Byemänn med hemmanen Späckatorp och Ifvarstorp, till Beteshage beviljad och af dem inhägnad, men som de föga kunde sig deraf begagna, hafva redan för detta, til Parcken och allmänna Mulbetet åter utlagt den samma, hvarföre de ock nu bestridde platsens inhägnande såsom ländande til Mulbetets minskning.

Mot detta anförde Rådmannens ombud i sin tur:

Herr Secreteraren Goss gaf tilkänna, det en stor del av platsen ännu vore inhägnad och utnyttjades, dock utan vederbörlig Ränta, dels af Hemmanen Späckatorp och Ifvarstorp, dels af en Skräddare vid namn Flinck, hvilken dertil ej voro berättigad,

hvaremot sökanden ej ännu fått nyttja den rätt i marken, som honom lagligen tilkommer, och som af det vid concepthandlingarna bifogade Landt Jägmästare Mobergs Ämbetsintyg inhämtas, det Skarke By, utom förstnämnde hemman, til undvikande af den påförda Räntans utgjörande, Sielfkraft uttagit den i frågavarande platsen, och dymedelst afsagt sig äganderätten därtil;

Så förmodade han det sökanden, hvilken ej afträt sin rätt, i händelse Ifvarstorp och Späckatorp andelar vid nämnde hemman varda bibehållne, ägde full rättighet; at hos konungens Höga Befallningshafvande söka vederbörligt tilstånd til återstående platsens undfående emot den Ränta derföre redan anslagen blifvit och hvaraf förberörde hemmans andelar endast afgå.

Och på platsens rätta vidd och Storlek med visshet måtte kunna utrönas, samt huru stor del deraf Hemmanen Ifvarstorp och Späckatorp nu innehade, anmodades undertecknad at platsen behörigen afmäta och Charta deröfver författa, hälst densamma förut ej afmätt blifvit, til följe hvaraf Mätningen värkställes och befants som följer.

Därefter följer karttext till själva kartan - se kartan ovan;
Littera A:
Är hela platsen med tillydande Gatugården sådan den af sökanden är begärd. Och År 1763 på fältChartan utvisar behörigen instenad blifvit, Samt Skarcke By med Ifvarstorp och Späckatorp mot ofvannämnde ränta tillagd, har för detta varit inhägnad, men är nu åter til en del utlagt, varandes deraf under

a/ Intäkt till hemmanet Späckatorp mager och stenig vallmark
b/ Mycket stenig och Föga duglig vallmark till hemmanet Ifvarstorp inhägnad
c/ Intägt til en backstuga Flinkens kallad, hvaraf
                      X ; är upodlad åker af mager sandjord
                      Y: är Vallmark dels innestängd, dels oinstängd, högländt stenig och föga duglig’
d/ Är den del av platsen som jemte Gatugården ligger til öpna marken, är belägen mellan Ängerås och Upsala   
    ägor, aldeles Skoglös; utan minsta ämne til annan Skog än den endast de smått mindre växtligt buskage af Ahl
    och i öfrigt ganska stenig, består til större delen af kjärraktig och blott till bete tjänlig mark, innehåller med en liten
    under titeln Z gjord intägt til en Backestuga vid Upsala.

Vissa företrädare för Parterna infinner sig ånyo vid kartmätningen för att argumentera:
 

Under mätningen infandt sig å nyo Herr Capitain de Frese, så väl som vice Pastorn Skörholm och Commissarien Kullberg, af hvilka de tvenne förstnämnde itererade sin förut gjorda Protest, uttalande det de voro sinnade begjära högvederbörligit tillstånd at få sin inhägna, den större till Beteshage under dels innehafvande och tillstötande Boställe Ängerås, norra delen af den i frågavarande platsen, och den senare, det så kallade Flinkens Torp til Klockarebol under Warnhems kloster kyrka, hvilket de begärde här antecknas måtte;

äfvensom Commisarien Kullberg förbeholt sig orubbad besittning af de intagor han innehade til Ifvarstorp och Späckatorp såsom dess enskilta tilhörighet och dessutom del i den öfriga marken för desse hemman i händelse den beviljas skulle.

Slutklämmen;
 

tycks bli, att det som varit inhägnat får förbli på detta sätt, liksom att resten kan inhägnas för allmänt bete för hela Skarke by - se kartan, med motiveringen; "därest sökanden inte äger det minsta kreatur, vilken förmån hans grannar inte sakna"! Vid skiftet finns ändå klarlagt att Kyrkebo står för del av ägorna inom den här beskrivna kronomarken med Nr 124. Det är i huvudsak den gamla Kronoparksmarken mellan Uppsala och Ängarås,  "vilken redan var instenad och inhägnad för/av Kyrkebo".
 

På så sätt ligger också Flinkens stuga/Flinkens Torp, vid tiden skräddare Flinks stuga, kvar med sina nu kartinritade kringhägnader för mini-jordbruk och djurhållning inför framtida regleringsskiften - trots att skräddaren "dertil ej voro berättigad."

*************************************************************************


Huset alltså vid tiden bebott av en skräddare Flink från att troligen varit backstuga för Heideridaren Anders Flinck, kanske t o m uppförd av honom efter sin tid som skogvaktare på kronans Broddenstorp efter 1756. Ev. släktförhållanden mellan dessa båda Flinkar har inte varit möjligt hittills att kartlägga - men verkar väl troliga.


Se mer om detta under rubrikerna:
A. 12  Flinkebo
samt A. 13 Flinkebacken

Se gärna hela karttexten till ovanstående karta från 1783 renskriven och tolkad av Kent Friman 2013  - genom att klicka på nedastående fil:
 

Karta 1764 visar en äga till Späckatorp i Ljungstorp - en Odallycka

Klicka på kartan för större bild! Klicka på kartan för större bild!

en karta ritad 1764 vid omgörande av Broddenstorp till Skogvaktarboställe för Kronoparken, där man tog mark från de fyra soldattorpen i den här delen av Ljungstorp, ser man också att Späckatorp hade en remsa mark här nära redan avdelad från Kronomarken och hägnad och betraktad som Späckatorps Odallycka på Kronoparken Billingen.

Denna Späckatorps Odallycka utmärkte sig sedan i ägoförhållanden som var knutna till grundägan Späckatorp, med många invecklade turer kring förpantning och tillhörighet, skattskydlighet, mm genom århundrandena - se gärna avsnittet: A. 13 Bäckedalen - Flinkebacken
 

Späckatorps gårdshus första delen av 1800-talet

Karta ritad av Gerd Silversparre, Storekullen med militär karta som underlag. Här ser man hur husen på Späckatorp ligger samlade mitt emot Lilla Hålltorps byggnader nära Ljungstorpsvägen. Här inritat tre boningshus och en ladugård, vilket är rimligt med tanke på att här ofta bodde 8 - 10 personer i genomsnitt på gården samtidigt enligt husförhörslängderna fram till ca 1815. Hussamlingen stämmer väl överens med ev. husgrunder på 1877 års karta nedan och även utmärkt husgrund på 1960 års karta! Nu ifylld karta med rött för vägar och  blått för bäcken.

Ännu på 1970-talet gick det att skönja en spismur i troligen huvudbyggnaden. (Not; Alf Brage)

Vägarna i området var huvudsakligen förbindelser mellan gårdarna och inte för allmänt farande, förutom "gamla Ljungstorpsvägen" som var huvudväg till Skövde - den övre med rött ifyllda.

Man kan också se att vägen till Ängarås förbi Späckatorp ännu inte är lagd. Den läggs först 1862.
(Not; Alf Brage)
 

Militär handritad karta 1801 som speglar 1700-tal

Kartan via Olof Cassmark till Carl Arvid Tell, Backa gård. Den utgör en del av en handritad karta som omfattar området från Skara till Billingen. Kartan är handritad av fortifikationsunderofficeren Lindgren de första åren efter 1800 (enl. påskrift) Originalet fanns 1973 på milostaben i Skövde.

På kartan ser man Späckatorps byggnader inritade och de låg något annolunda än ett hundra år senare - se nedan! Kartan ger en bra bild av de byggnader, gårdar och torp som fanns i området
i slutet av 1700-talet.

(Kartan är avfotograferad vid besök hos Carl Arvid Tell Backa gård, 2013)

Rågångskarta Hålltorp 1862

En annan karta  (1862) visar schematiskt var Späckatorps mangårdsbyggnad låg i förhållande till Lilla Hålltorp och dess stora gårdssamling efter expansionen på 1840-talet och bygget av jätteladugården i U-form. Späckatorps ägor fanns runt här på den gamla Kronoparkens jord fördelade på det sättet efter skiftet kring 1803.

(Lantmäteriet Historiska Kartor) (Lantmäteriet Historiska Kartor)

På kartan från 1862, som är en beskrivning över Hålltorps ägor, har man fått med ett sandtag under benämningen "Sandtägt Speckatorp" - även om den faktiskt helt hänfördes till allmän mark vid skiftet 1803. Men det beror av att det bara är Hålltorps ägogränser som markerats och då ligger sandtäkt och Speckatorps "Gamla Odallycka" rakt under Broddenstorsp ägor som blev Stora Hålltorps ägor i skiftet 1803. Mitt emot sandtaget ligger "Jonasa-Lyckan" en intäkt under Lilla Hålltorp. Där finns också en ladugård snett emot "Lindqvista huset", senare Bäckedalen 2.

Förpantning 1815 av ägan Flinkegärdet i Bäckedalen - Späckatorp

Förpantning 1815 gjord till Peter Jonsson i Uppsala (ägare till Ivarstorp vid tiden).

Den avser Späckatorps tilldelade mark av Billingeliderna, "hvilken är belägen emellan hemmanet Ivarstorp och och det så kallade Broddenstorps ägor".

Otvetydigt är detta just den vid 1803 års skifte tilldelade marken, som sedan kom att benämnas Flinkebacken, med något oklara gränser runt sandtaget i senare skeden.

Förpantning 1853 av en äga i Bäckedalen tillhörande Späckatorp

Inteckningshandling 1864 som visar försäljning av förpantning från Späckatorp 1853 av Jonas Johansson. (Dokument från Backa gårdsarkiv förmedlat av Carl Arvid Tell, 2013) Inteckningshandling 1864 som visar försäljning av förpantning från Späckatorp 1853 av Jonas Johansson. (Dokument från Backa gårdsarkiv förmedlat av Carl Arvid Tell, 2013)



Ägaren Jonas Johansson hinner innan han säljer hela gården samma år 1853 - också sälja av en förpantning på 50 år från hemmanet Späckatorp räknat till 1902.

Förpantingen beskrivs som;

"mitt tillhörande Späckatorp lydande åkerlycka, Kempalyckan kallad, jemte den såkallade Fläckahagen, samt derunder en liten ladugård stående uppå Smedsgården Öfwerbo förutnämnda jord, med deromkring varande hägnader äfvensom ladugården få uti det stånd, de nu befinner sig genast tillträde med följande villkor; ...."


Köpare är då en Andreas Jonsson med hustrun Maria Lena Johansdotter, Stenbergsgården i Wärings församling mot en summa av 416,67 riksdaler.

Denna förpantning återlöses senare av Major Wetterberg, år 1866, från dåvarande ägaren Johannes Ireberg för 250 riksdaler - se PM nedan.
(PM ur gårdsarkivet Backa gård, 2013, gm C A Tell)









 

PM vid Backa gård för att beskriva de "trassliga" förpantningarna

Sid 1 av PM - troligen inför försäljning 1873 av Flinkebacken till Petter Jonsson. Sid 1 av PM - troligen inför försäljning 1873 av Flinkebacken till Petter Jonsson.

PM vid Backa gård över de trassliga förpantningarna vid Späckatorp.

Lägenhet nr 1:

Det gäller lägenheten "Kämpalyckan och Fläckahagen" står det här - borde vara "Späckatorps Odallycka" - senare benämnd med de två lägenheterna "Smedslyckan/ Smedslätten" & "Fläckehagen/Fläktehagen" sålda på förpantning till Andreas Jonsson 1852.

Dessa två lägenheter, vilka tillhöra 1/4 mantal Späckatorp, som familjen Wetterberg enligt kontrakt den 9 oktober 1865 av Petter Blomqvist tillhandlat sig, blev av Majoren Wetterberg till hemmanet återlösta från dåvarande innehavaren av lägenheterna, Johannes Ireberg, för 250 rkd.

Lägenhet Nr 2:

Det gäller lägenheten bortförpantad från Späckatorp år 1815 på nittio år. Enligt ett kontrakt upprättat den 29 maj 1815, bortförpantas av ägarna till Späckatorp - Lars Jansson och hustrun Maria Jansdotter en sådan lägenhet till Peter Jonsson för 25 rkd. Efter Ptter Jonssons död öfverläts genom Kontrakt den 1 maj 1853 hans sterbhusdelägare lägenheten till Johan Sandblad för 105 rrkd och sedan Sadnbald gjort konkurs försåldes denna lägenhet den 28 augusti 1856 tillika med jord förpantad från andra hemman till Änkefru Charlotta trotzig, vilken ännu innehar densamma.

Slutsatsen blir att om jorden skall säljas så måste inteckningarna dödas!

Det betyder att Fru Trotzig eller den hon säljer till måste lösas ut, vilket senare troligen händer när förpatningen sålts till Mamsell Edelman 1873 och klarats ut rättsligt 1880.

Läs gärna hela den handskrivna Promemorian - öppna foto här nedan med sida Nr 2!
 

Läs gärna hela dokumentet angående försäljningen av förpantningen till Andreas Jonsson 1852 här - nedan - öppna foto!

1856 förtydligas kronolägenheten Flinkebacken till Späckatorp på karta

Karttexten beskriver:
Littera A=Flinkebo 1:1 läggs som Kronoäga till Ivarstorp (utmärkt med rött, KF) Kronan äger ännu formellt marken.
Littera B=Flinkebacken 1:1 - läggs som Kronoäga till Späckatorp (utmärkt med blått, KF)

1862 en ägo- och hävdbeskrivning över Späckatorp - där en äga finns med ytmässigt - "men av ägaren inte kan utvisas"!!!

Handling från Backas gårdsarkiv genom Carl Arvid Tell, 2013 Handling från Backas gårdsarkiv genom Carl Arvid Tell, 2013




Förutom de kända markerna, hittar lantmätaren här en besrkivning av mark på "Södra Billingeliderna, "vilken ägaren nu inte kan utvisa"!!!

Troligen är detta skogsmark för Späckatorp nära Löten som avses och som förpantas vid tillfälle och där grundägan slutligen säljs av Schöler på Backa tilll Johan Ringblad efter en hel del stridigheter som t o m går till domstol innan dess.
Se köpekontrakt sist på sidan!

















 

Från begynnelsen till 1960 finns hela tiden viss förvirring kring Späckatorpsägor i Bäckedalen - bl a Flinkebacken - se här!

Förpantningar 1862: Från ägo- och hävdbeskrivning över Späckatorp 1862 från Backa gårdsarkiv tillhandahållen av Carl Arvid Tell, 2013. Klicka för större bild! Förpantningar 1862: Från ägo- och hävdbeskrivning över Späckatorp 1862 från Backa gårdsarkiv tillhandahållen av Carl Arvid Tell, 2013. Klicka för större bild!

Enligt en ägo- och hävdbeskrivning från lantmätaren Ljunggren i juni 1862 skall det då finnas 4 ägor till Späckatorp utom själva grundfastigheten, varav tre är förpantade i Bäckedalen!

I den fullständiga handlingen finns följande ägor beskrivna utanför själva det samlade hemmanet Späckatorp:

  1. (Från dokumentets första sida - se ovan!) "Enligt Kommissions Landtmätare J. Dahlgrens karta med Beskrifning upprättad 1801 & 1802 bör detta hemman å Södra Billingeliderna innehafvas av Späckatorp, men kan ej av ägaren utvisas. Ägan har en areal av 2 Ref. 07 stänger Skogsmark." (Anm; Detta är skogsmark nära Löten som sedan säljs av Backa 1886 till Johan Ringblad - se handlingar under A. 5 Späckatorp!)
  2. "En lägenhet vid Flinkegärdet, såld till Magnus Flinck på 99 års tid från mars 1815." (Anm; Detta är kronolägenheten Flinkebacken, vilkens förpantning inte såldes till Magnus Flink * 1815, utan till Petter Jonsson, Uppsala/Ivarstorp 1815 på 99 år! Flinkebacken var grundäga till Späckatorp vid tiden - 1862.)
  3. "Kullen till dito, såld till dito man vid samma tid" (Anm; Eftersom Magnus Flink inte köpt förpantningen i Flinkebacken är det inte troligt att han köpt denna del av ägan heller! Kullen till dito tycks avse själva backen ovanför husplatslägenheten på Flinkebacken, vilken åtminstone 1856 inräknats i kronolägenheten Flinkebacken från förrättning 1856, och som nu alltså borde ha utgjort både Nr 16 + Nr 16 a i det här dokumentet och inte delats upp! Den ägdes därtill av Änkefru Trotzig vid tiden!)
  4. "En lägenhet vid sandtägten, försåld till Andreas Jonsson på femtio års tid från 1853." ()Anm; Detta är helt rätt och avser "Späckatorps Odallycka" - uppdelat i Kämpalyckan/Smedslyckan och Fläckehagen/Fläktehagen". Backa gård, Majoren Wetterberg, återlöser denna förpantning redan 1866 från dåvarande innehavaren av lförpantningslägenheterna, Johannes Ireberg, för 250 rkd.)
*OBS! Genom överlåtelsehandling från Stora Hålltorp 1852 flyttar Magnus Flink till Hålltorps ägor från Bäckedalen under Ivarstorp (senare Flinkebo) där han då bodde innan enligt husförhörslängd. Det tycks inte ha gjort några avtryck på kartor, men ligger enligt handlingen under Hålltorp i Bäckedalen vid "Broddenstorps marker nära Måstomten (= sankmark) och Lindqvista tomten" - enligt skrivet kontrakt. Se A. 12 Flinkebo - Bäckedalen Ivarstorp

Det går alltså att konstatera ett inte ens mellan lantmätarna själva var det enkelt att beskriva de olika ägorna på rätt sätt kring Späckatorp och räta ut frågetecknen i Bäckedalen! Lokalt delades även tidigare sammanhängande och besrkivna marker upp i lägenheter, ofta  med namn efter den som brukat marken och detta ändras efter tidens gång. Dokument från olika tider speglar denna namnförändring och förvirring uppstår ibland kring vilken mark som egentligen avses!

Späcktorps sammanhållna ägor karta på 1867 med byggnader

I söder av Späckatorps ägor alldeles vid Ljungstorpsvägen ser man två imponerande byggnader - ladugård och loge/lada med boningshuset ett gott stycke upp från vägen. Det är ofattbart hur fort dessa byggnader revs och användes till annat. På kartan nedan från 1877 kan man möjligen ana grunder efter visa byggnader, troligen uthus som då låg mer mitt för Hålltorp. Kanske speglar grunden en bit från vägen på kartan nederst boningshuset ovan.

De långa helt parallella strecken sägs vara stenbunden vall = Nr 181.
Den slutar vid dammen= Nr 183 nära Ljungstorpsvägen i söder och skall ha urstakats som en väg från Ängarås till "landsvägen", dock ännu inte helt gillad av Ängarås, då det enligt Ängarås inte är den bästa sträckningen. Vägen är för sank och alldeles för smal. Framgår av protokoll vid ägoutbyte samma år mellan Backa/Späckatorp och Ängarås/Dunagården.

Ängarås hade en långt gången önskan om att skapa en bättre väg fram till landsvägen (Ljunsgtorpsvägen), som nu kunde ordnas på egen ägd mark efter ägoutbytet.

Man kan konstatera att lantmätarna och ägarna glömde bort att då ta med Späckatorps kronolägenhet Flinkebacken och den gamla Odallyckan. Dessa skrevs sedan på själva ägoutbyteshandlingen i efterhand och marken fick lösas på annat sätt. Backa gård hade kvar dessa ägor som båda var förpantade tills den i inteckning inskrivna förpantningen kunde "dödas" - någon gång under 1880-talet - jmfr ovan!

Karta 1867 detalj med byggnaderna

Man kan också på förstoringen se en ytterligare bostadsbyggnad på ägorna upp till höger i bild. Säkert en av inhysestugorna - kanske nybygget som det skrivs om i  husförhörslängd 1815. (Byggnadernas färg är något förtärkt för tydlighetens skull, KF.)

Nr 104=Tomtplats och gårdsplan, Nr 105=Gata och ladugårdsplan, Nr 106=Trädgård, Nr 107= Trädgård och Nr 108=Trädgård.

Nr 182=Hårdvall, Nr 183=Damm och Nr 184=Sankvall


1862 års ägo- och hävdbeskrivning skriver att här fanns;
Boningshus med Kåhlgård och Trädgård "i godt skick"!, med tanke på att de inom mycket kort tid monteras ned!
Ladugårdsplan med tvenne ladugårdar!

Nu beskrivs också en väg genom ägorna till Ängerås!
 

1877 års karta visar att Späckatorp är borta som egen gård - även husen

1877 års karta visar att Späckatorp redan har assimilerats av de andra gårdarna runt om, först av Backa gård, men efter ägoutbytet 1867, främst av Kaptensbostället Ängeråsen, vilket nu har mark ända ner till Hålltorp bl a för att säkra vägutfart till Ljungstorpsvägen. Ängeråsen markerat med extra rött på kartan.

 

Ängerås har tagit hela det ursprungliga området för Späckatorp. Man ser tydligt även den andra vägen från Ängerås ner mot Varnhem över Nygård innan man fick den här vägmöjligheten ner mot Hålltorps korsväg.

På kartan 1877 fins en del markeringar som skulle kunna tolkas som byggnadsgrunder för olika husbyggnader. Här förstärkta med ifyllnad av konturer. Det är troligt att byggnader skulle ha legat nära Ljungstorpsvägen med tanke på de tidigare markerna norr om dessa troliga boningshus och ekonomibyggnader. Husen måste ha monterats ned och använts till andra byggnader med tanke på den relativt korta tid som förflöt mellan att människor levde här tills byggnaderna försvann helt.

Späckatorp var en kronoskattegård på Nordbillingens västsida och varit tillräckligt anseenlig för överlevnad, ända fram tills dess konkurrenten Backa gård köpte gården och Späckatorp försvann som egen gård under sista delen av 1800-talet.

SPÄCKATORPS ÄGARE OCH BOENDE UNDER 100 ÅR

Tidigt friköpt från kronan - redan 1719;  Magnus Gabriel Palm ägare



Palmstenen vid Eggby kyrka som tidigare var stenen som var lock till familjens gravtumba.

Späckatorp;
Köpt till Skatte af Assesoren och Lands kamreraren Herr Magnus Gabriel Palm för 20 riksdaler efter Köpe bref den 4 september 1719, efter att ha köpt både Solberga gård och klockarebolet i Eggby 1715 för 120 riksdaler.

BIOGRAFI FÖR SLÄKTEN PALM -  ASSESOREN OCH LANDSKAMERERAREN MAGNUS GABRIEL PALM:

FADERN

Fadern Erik Palm
. Född före 1630 i Eskilstuna. Död före 16 Sept. 1692 i Eggby.

Erik Palm var befallningsman och Fogde på Höjentorp, Eggby.

Enligt en del brevväxling med Magnus De la Gardie så hade Erik Palm varit 7 år i tjänst på Holländsk Ostindiefart innan han på 1660-talet fick tjänst som Trädgårdsmästare på Höjentorp, senare Inspektor och Befallningsman och år 1678 är han Fogde på Höjentorp.

I mantalslängden (skattelängd) är han införd första gången 1674. I 1691 års generalmönstringsrulla står han som Rusthållare för Fogdegården i Foxerna och enligt jordeboken 1692 som åbo på Bredegården i Foxerna. Den 14/8 1694 är hans änka Christina Ingelsdotter Dufva införd som Rusthållare i mönstringsrullan och likaså i 1695 års mantalslängd under Skattegården i Foxerna, då tillsammans med en dotter och en Dräng.

Palm bevittnade 2/3 1677 ett köpebrev på Hjelmvik, omnämnt i Skånings härads dombok. Vid samma häradsrätt anförde han på tinget i Vånga 1680 att Broke kvarn i Härlunda hade nedbrunnit två år tidigare. 7/2 1687 skänkte Palm till Eggby kyrka en bok han inköpt i Mariestad. Denna bok är Eggbys äldsta kyrkobok, och densamma har han själv inskrivit var han köpt den, daterat enligt ovan med Höjentorp samt sitt namn. Nästa gång han nämns i boken är en däruti införd kladd från 1684 då han vid påsk lånat 7 Daler av kyrkan och år 1690 giver han 4:14 till kyrkan. Därefter är han dopvittne några gånger, sist år 1691.

Som Trädgårdsmästare vid Höjentorp åren 1673 - 78, har han den 3/9 1673 som löneboställe 1/2 mtl. Backa.

Erik Palm ägde tydligen Sjöboden (1/2 mtl.), Bredegården (3/4 skatte) och troligtvis även Brunnsgården (3/8 skatte) i Foxerna, ty sonen Magnus Gabriel Palm står som Rusthållare för de båda sistnämna gårdarna åren 1701 - 1736. Skattegården är sannolikt endast ett binamn på en av gårdarna, liksom Fogdegården också är. Alla gårdarna ihop torde utgöra Stora Foxerna.

Palm hade sitt namn på Höjentorp gårds räkenskaper fram till 1 maj 1692 och den 16 september samma år, har hans hustru skrivit under räkenskaperna med sitt namn "Cristina Ingelsdotter, en högt bedröfvad Enka" och man kan då sluta sig till att Erik dog innan 16 september 1692.

Man kan senare se kontakten med Erik Palm när grevinnan Maria Euphrosyne De la Gardie drabbades hårt av den älskade makens död (26 apr. 1686). Hennes viktigaste omsorg var att den bortgångne skulle bli på ett hederligt sätt jordad. Hon ålade sin befallningsman på Höjentorp Erik Palm att taga vara på de materiella resurser som härtill fordrades, hon ägnar omtanke åt gravens iordningställande i "Varnhems" kyrka, och hon redigerar inbjudningsbrev till begravningshögtidligheten. Rörande är hennes bön till Olov Rudbeck, att han skulle ordna med musik till begravningsakten, emedan den avlidne »i livstiden varit därav ej ringa liebhaber».
Maria Euphrosyne De la Gardie ordnade med den gravkassa i De la Gardies namn som kom att förvaltas av församlingen i Varnhem. Efter hennes död förs även hennes kista slutligen till graven i Varnhem.

Erik Palm, kallades även Eriksson Palm enligt brev av den 10/3 1670. I ett brev omkring 1667 - 69 nämner han sin broder Daniel Eriksson Waldon på Läckö, angående leverans av trädgårdsdetaljer. Daniel Eriksson Waldon, och Erik Eriksson Palms fader har ägt mark i Eskilstuna. Om de är hel eller halvsyskon är däremot ovissare. I en dombok 1719 kallas Catharina Danielsdotter Waldon och Magnus Gabriel Palm för syskonbarn, varför det är mycket troligt att Daniel Eriksson Waldon är Erik Eriksson Palms bror.

Erik Palm är begravd i Eggby kyrka.
På Eggby kyrkovägg södra utsida finns en sten med två palmer och initialer inhuggna. Stenen är en del av en s.k. gravtumba, en grav som ligger ovan mark eller golv. Palmerna får väl representera ett slags vapen för släkten Palm.
Enligt ett gammalt brev av okänd författare står det under det högra palmträdet en latinsk text och Psaltaren 92:13, vilken lyder: "Den rättfärdige grönskar såsom ett palmträd såsom en ceder på Libanon växer han till".
I stenen är en minnesplatta infälld som minne av sonen Magnus Gabriel Palms donation av klockarbostället i Eggby.


MODERN

Modern Christina Dufva, född omkring 1640. Död 1720-11-17 i Prästgården, Ekby i Skaraborgs län. Hennes fullständiga namn, Christina Ingelsdotter Dufva, finns angivet i sonen Magnus Gabriel Palms donationsbrev.

Då hennes namnteckning finns i räkenskapsböckerna på Höjentorps gård har hon som kvinna haft en framträdande roll på Furstinnans och Grevens gård. Hon kan ha varit sällskapsdam eller hovdam hos Maria Euphrosyna, Magnus Gabriel De la Gardies furstliga gemål, på Höjentorp. Denna stora kungsgård, i Valle härad var det enda gods Maria Euphrosyna fick behålla efter den stora reduktionen år 1681.

Någon menar att Christina Dufva växte upp hos den Grevliga familjen De la Gardie. Hur som helst stod hon och maken Erik Palm säkert mycket nära den Grevliga familjen, då deras barn Magnus Gabriel och Maria Euphrosyna fick namnen efter Herrskapet.
 
Slottet Höjentorp brann ner till grunden den 4 september 1722. (Det finns en bild på slottet i Suecia Antiqua et Hodierna av Erik Dahlberg innan den stora branden).

Ur Ekby dödbok 1720: "Afsomnade i Herranom H. Christina Dufwa, Sahlig Inspektorn Erich Palm i tijden Kära Maka d: 17 november, sedan Hon tilförne sig mycket gudeligen och wäl beredt Hafwer, och begrofs uti förnäämbt folks närwaro d:18 Maji 1721 af Past: Dro And. Bechio, 80 åhr gammal: Hon hafwer lefwat som en gudfruchtig Siäl ägnat och anstått, upfödt sina barn i gudsfruchtan, sampt låtit them informera i wackra konster och Dögder".

Den 19 september 1723 blev de jordiska kvarlevorna av Christina Ingelsdotter Dufva transporterad från Ekby till makens vilorum i Eggby kyrka och den ursprungliga graven, där huvudstenen med palmerna stod på marken eller golvet. Eggby kyrka reparerades år 1846 och det var möjligen då som graven förändrades och locket från gravtumban med palmerna placerades vid kyrkoväggen.

Modern Palms troliga uppväxtmiljö; Höjentorps slott som brann 1722

Ur Suecia Antiqua et Hodierna av Erik Dahlberg  - bild från Militärmuseet i Axvall nr 1068, 2013. Ur Suecia Antiqua et Hodierna av Erik Dahlberg - bild från Militärmuseet i Axvall nr 1068, 2013.

Höjentorps egendom där ägaren som friköper Späckatorp från kronan föddes och växte upp med sin far Erik Palm och modern Kristina Ingelsdotter Dufva. Fadern avancerade från trädgårdsmästare till fogde på Höjentorp!


SONEN

Sonen Magnus Gabriel Palm född 1665, kronofogde, borgmästare i Lidköping 1726, död 30 juli 1758 i Jönslunda, Sunnersberg, gift med Anna Håkansdotter. Var befallningsman år 1700 och kronobefallningshavare i Läckö Fögderi eller i Grevskapet åren 1698–1705, länsbokhållare åren 1711–1715, Landskamrerare åren 1720 - 1729, Assessor år 1736 samt ännu vid sin död.

Var ansvarig i Binneberg den 1 mars 1710 då, vid inskrivningen av krigsfolk som skulle stå mot danskarna, Allmogen gjorde uppror och grymt mördade den i Varnhem begravde kronofogden Warenberg. Kamreren Palm räddade sig genom att hoppa ut genom ett fönster i tingssalen.

Magnus Gabriel Palm rustade för Bredegården och Brunnsgården i Foxerna åren 1701–1736. Var som Landskamrerare bosatt i Mariestad, där dottern " Nora" föddes.
Donerade den 19 december 1723, 1/4 mantal Klockaretomten som Klockarebostället till Eggby kyrka. Detta hemman alldeles intill kyrkan hade Palm köpt av Kronan den 28 juli 1715.

Carl XII:s krig i Ryssland kostade stora pengar och enligt ett brev av Kongl. majt. daterat den 20 mars 1701 i huvudkvarteret i Lais på Livland, så måste kronan sälja ut Kronojordar och Rusthåll. Palm köpte samtidigt kronohemmanet Solberga i Skarke socken, Valle härad. Köpeskillingen för dessa två hemman uppgick till 120 daler silvermynt och kvitterade gjorde Landsräntemästaren Magnus Hök.

Palm donerade även 60 silverdaler till utbyggnad av Sunnersberg kyrka år 1709. I jordeboken står han som ägare till Storegården, Otterstad och Jönslunda, Sunnersberg. Han hade även fast egendom i Vadsbro härad, samt skatterättigheter till Mellomkvarn, värde 2000 riksdaler och Översta eller Lilla kvarn, värde 1000 riksdaler.

Därtill köpte han år 1719 Späckatorp i Valle härad för 20 riksdaler. (Ur specialjordeboken 1925)

Magnus Gabriel hade tre systrar och två bröder.
En broder, Gustaf Adolf Palm nämns år 1728 som Borgmästare i Lidköping, vilket han enligt uppgift skulle ha blivit 1726. Född omkring 1680, död 1746-03-15 i Lidköping.

Den andre brodern, Carl Magnus Palm. Kornett. Död 1716-08-12 i Tobolsk, Sibirien Ryssland.

Magnus Gabriel Palm lät trycka en bok med sin broders brev som krigsfånge i Sibirien med titeln:

"En swensk gudfruchtig fångas hiertröriga bref, skrifwit vtur Siberien til sin kiära broder landz cammereraren Magnus Gabriel Palm. För thesz werdighet skul, vtaf tyskan afsatt på swensko, och andra gången af trycket vtgångit, åhr 1726. : vti julii månad./(C. Magn. Palm.)"

Skara, tryckt hos konglige gymnasii boktryckiaren; Hermann Arnold Möller - boken finns än idag på bibliotek!


​​​​​​​Delar av dessa uppgifter hittar du på följande hemsida: http://hem.passagen.se/s.lundgren/1224.htm)

Magnus Gabriel Palms barndomshem - Höjentorps kungsgård i Eggby

Statens Fastighetsverk anger nuvarande Mangårdsbyggnad byggnadsår till 1727.


Slottet ödelades vid en stor brand 1722. Fem år senare började den nuvarande mangårdsbyggnaden (belägen ca 200 m norr om slottsruinen) att anläggas av den nya arrendatorn, Jonas Alströmer. Alströmer bedrev fåravel på gården och startade även en skola. Höjentorp har betraktats som Sveriges första lantbruksskola. Skolan lades ner 1766, men Alströmers arvingar fortsatte att arrendera gården fram till 1832. Därefter har andra arrendatorer verkat på gården.

(Vykort ur Roger Ljungbergs samling, Skövde)

Kullbergssläkten som ägare till både Späckatorp och Ivarstorp


Det tycks som om bröderna Kullberg ägt vardera av Späcktorp och Ivarstorp under 1770-1780-talet.

I text till karta över en plats på Kronoparken Billingen afmätt 1783 kan man läsa:

"För Späckatorp och Ifvarstorp var ägaren Herr Commissarien Kullberg närvarande."
"äfvensom Commisarien Kullberg förbeholt sig orubbad besittning af de intagor han innehade til Ifvarstorp och Späckatorp såsom dess enskilta tilhörighet och dessutom del i den öfriga marken för desse hemman i händelse den beviljas skulle." Här tycks ägaren för Ivarstorp företräda båda gårdarna bara 3 år före sin död 1786.


Späckatorp ligger alltså vid årtiondet innan kartmätningen under ägare som bor på Skarke Prästgård (Prestgården). Prosten Kullberg död 1873 och senare Prostänkan Lovisa Kulleberg död 1787. På närliggande Ifwarstorp finns vid den här tiden Anders Kullberg, född 1722, mantalskommisarie. Detta är en broder till änkans man, Pastor Nils Kullberg, som kan ha haft ett vakande öga över gården. Han  dog 1786, dvs året innan änkan Kullberg i Prästgården!

Bröderna Anders och Nils Kullbergs bakgrund

"Kullberg, släkt, härstammande från rusthållaren Nils Torbjörnsson (d 1705, 70 el 80 år gammal) i Hästekulla, Kvänum, Skara, som var far till prosten Olof Kullberg (1676—1739) i Segerstad.

Nils Kullberg, född i Warnhem den 11 juli 1724, son av prosten Olof Kullberg i Segerstad, blev studerande i Uppsala 1743. Han prästvigdes 1754 och blev vice pastor i Warnhem 1759 och genomgick pastorsexamen 1763.
Han dog den 23 april 1773 och eftermälet blev. "En redlig och saktmodig man". Han ägde då Späckatorp.

På närliggande Ifwarstorp finns vid tiden brodern till Nils, Anders Kullberg, född 1722, mantalskommisarie.
Det är alltså en broder till änkans döde man, Pastor Nils Kullberg, som kan ha haft ett vakande öga över gården, och han dog 1786 - året före sin broders änka i Prostgården.
 









Project Runeberg -  Skara stifts herdaminne /393 (1871) Author: Johan Wilhelm Warholm
(http://runeberg.org/skarahe1/0399.html)

Olofs son mantalskommissarien Anders Kullberg (1722—86) i Ivarstorp, Varnhem, Skara, var far till Gustaf Kullberg (1776—1811), som blev magister i Uppsala 1800, docent i grekiska 1801 o lektor vid Skara gymnasium 1808.

Anders Kullbergs äldre son kontraktsprosten Nils Kullberg  (1769—1839) i Falköping var far till Nils Axel Kullberg (1824— 84). Axel Kullberg blev magister i Uppsala 1851 och befordrades i RA till arkivarie 1877. Han publicerade registerverket Sveriges riksarchivets pergamentsbref från och med år 1351, 1—3 (1866—72; går t o m år 1400, och de tre första delarna av SRP (1878—85; omfattar åren 1621—33) samt blev LVHAA 1881.

Nils och Gustaf Kullbergs bror kontraktsprosten Olof Kullberg (1771—1844) i Väring, Skara, var far till skalden och översättaren F. D. Carl Anders Kullberg, kontraktsprosten Gustaf Elias K (1817—83) i Broddetorp, och prosten Nils Fredrik K (1823—1912) i Odensåker, Skara.

(Från Svenskt Biografiskt lexikon på NAD/Riksarkviet)

Änkestyrd gård 1782 - 1787 i dubbel bemärkelse

Ägare inte säsrkilt noterad - men vid rubriken finns en hänvisning till sid 11 i Hursförhörslängden - den sidan finns inte kvar i boken! Troligen samma ägarhänvisning som perioden efter - dvs till Prestgården.

Där  står "Enkan Pastorskan Fru Lovisa Kullberg född Silvius i Dahla 1732, noterad som ägare till Späckatorp. Hon noteras också död 1787.

 

Maken Nils Kullberg, född i Warnhem den 11 juli 1724, son av prosten Olof Kullberg i Segerstad, blev studerande i Uppsala 1743. Han prästvigdes 1754 och blev vice pastor i Warnhem 1759 och genomgick pastoralexamen 1763. Han dog den 23 april 1773 och eftermälet blev. "En redlig och saktmodig man".

 

Späckatorp ligger alltså vid den här tiden under en ägare som bor på Skarke Prästgård (Prestgården). På närliggande Ifwarstorp finns vid den här tiden en Anders Kullberg, född 1722, mantalskommisarie. Detta är en broder till änkans man, Pastor Nils Kullberg, som kan ha haft ett vakande öga över gården, men som  dog 1786 året innan änkan Kullberg i Prästgården!

 

Kullberg, släkt, härstammande från Rusthållaren Nils Torbjörnsson (död 1705, 70 el 80 år gammal) i Hästekulla, Kvänum, Skara, som var far till prosten Olof Kullberg (1676—1739) i Segerstad. Dennes son var mantalskommissarien Anders Kullberg (1722—86) i Ivarstorp, Varnhem liksom hans yngre broder Nils Kullberg.

(Kullberg, släkter, urn:sbl:11846, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2013-04-29.)

 

Späckatorp tycks vid ingången i husförhörslängden 1779 bebos av ett par, där maken dör 1782 och makan bor kvar i 7 år till 1789. Hon inflyttad på gården som hans hustru 1 år innan han dör! Först skrivna i husförhörslängden borde de haft ett större inflytande på gården än de övriga skrivna på gården, men någon specifik funktion för dem kan inte utläsas och dessutom var de relativt åldriga. De flesta drängar och pigor står skrivna nära och under dem i dokumentet. Troligen någon fomr av rättarfamilj.

 

Änkan tycks sedan från 1782, då maken dör, haft hjälp på gården av två drängar och en piga med en son, samt en form av tjänsteboende familj, troligen boende i en särskild stuga på gården, där den ena familjen avlöser den andra efter bara ett år (1782-1783).
 

Det tycks också finnas inhyses på gården - en änka med dotter, samt tillkom tydligen ytterligare en piga i slutet av denna period.

 

Det tycks alltså finnas  8 - 10 personer boende på gården samtidigt under den här perioden, även om personerna växlar över tid.

 

***********************************************************************************************************************************

 

1779 --> 1787(89)

 

             Thöres Eriksson, född i Kyrkefalla 1720 - dör 1782, 18/6, då 62 år gammal.
Hustru  Margareta Gudrun, född i Sköfde 1710 - inflyttad 1781 (ett år före makens död) från Skierf och

             flyttar 1789 till Berg vid 79 års ålder.

 

Pigan    Chatarina Johansdotter, född i Lille Kullen 1762, flyttade 1782, vid husbon's död, tillbaka till mamma

             som bor i Bäckedalen (nästan granne)

Dräng   Gustaf Persson, född i Eggby 1759

Dräng   Anders Andersson, född i Amundtorp 1745

Pigan    Brita Andersdotter, född i Ahnfängan 1754, flyttade in 1777 från Skara - flyttar 1789 till Ödelöthen när

             husfrun lämnar Späcketorp.

             Son Andreas född i Späckatorp 1781

 

               Xxxxx? Ambjörnsson född i Flämslätt 1744, 12/8,- in 1782 från Åbod m. familj då Thöres dör.

                                                  - flyttar året efter 1783 till Tokatorp i Eggby med familj
Hustrun Annika Arvidsdotter född i Lerdala 1745

               Dotter  Maria född i Skåckagården 1776 21/11

 

              Peter Andersson, född i Väberga 1733 flyttar in med familj 1783 från Hålltorps Torp och byter plats med

                                           föregående familj.
Hustrun Maria född i Stenum 17XX
Son        Mathias född i Wing 1780

 

Inhyses Enkan Maria Jonsdottter född i Lerdala 1735

             Dotter Maria Jonsdotter född på St Hålltorp 1766

 

Pigan    Catharina Pehrsdotter

Husförhörslängd Varnhem Al:1 (1779-1787) Bild 18/sid 27 - Späckatorp, Klosters socken, Hålltorps rote

(Dokumentbild med tillstånd av ArkivDigital - www.arkivdigital.se)

Kamrersfrustyrd gård 1787 -1815 - med en kamrer i fängelse!

(Kamrer = titel på någon som är tillsatt med huvudansvar för räkenskaper, förvaltning och inte sällan arbetsledning för övrig personal.)

 

När ägaränkan Pastorskan Fru Lovisa Kullberg dör på Prestgården 1787 tycks det leda till en del förändringar, som tar ett par år att genomföra. Ingen ägare noteras särskilt för gården mellan 1787 och 1814, om man inte skall tolka att den först skrivna därefter är ägaren - i så fall kamrersfamiljen Hellstadius med hustru Lotta som verkligt överhuvud.

 

Änkan som bodde på själva gården Späckatorp, Margareta Gudrun Eriksson flyttar till Berg 1789. Även hennes piga Brita flyttar ut med sin son detta år.

 

Kamreren Bengt Hellstadius flyttar troligen in med hela sin familj och skriver först också sina medföljande drängar och pigor på Späckatorp, men tre av fem av dem flyttar från Späckatorp just samma år, 1789. Bara drängarna Bengt och Pavi tycks bli kvar något år. Karmrerns hustru Lotta tycks skrivas ensam för gården de flesta av de här efterföljande åren.

 

På släktforskarsidor (se nedan!) kan man läsa att Bengt-Johan Hellstadius levde mellan 1737 och 1806 och att han dog i Leksberg (fängelset).

 

Dessutom kan man läsa följande:

 

Bengt Johan satt i fängelse i Mariestad på grund av en skuld. Han dog i fängelse och hade inte levt ett bra liv med sin hustru och han tyckte att han ofta hade anledning att anklaga människor. Han var bråkig och oordnad.

 

Barnen:

Beata Margareta född 1776, 28/12, i Mariestad och gift 24/6 1801 i Varnhem med Harald Malmberg från Småland (född 1776). Harald var fabrikör vid Gustafs bruk, ett handpappersbruk i Skövde.

Reinhard, född 27/2 1778 i Mariestad och död 27/2 1778.

Carl Johan, född 25/1 1780 och dog tre dagar senare 28/1 1780.

Carl Johan, född 1781, 25/3 i Stenum och gift den 30/11 1810 i Öglunda med Brita Andersdotter (född 1778) Carl Johan dör 21/12 1814 i Öglunda, bara fyra år efter bröllopet.

Johan Theodor född 1784 13/4 i Stenum och gift 1826 30/6 i Tun och dog 1859 23/10.

 

För barnen Beata och Theodor tycks det alltså ha gått bättre senare i livet än för fadern!

 

I en krönika kan man läsa följande:

Johan Teodor Hellstadius, son av kamreraren Bengt Hellstadius och Cajsa Charlotta Udd. Han föddes i Varnhem och intogs i Tuns skola 1890 i Skara i klass 3:e ring, blev studerande i Uppsala 1804 och Magister 1809. Han prästvigdes 1810 till huspredikant hos Generallöjtnanten friherren W. Kaulbars. Utexameniserades som teologie kandidat 1811 och disputerade "pro cad. theol" 1813, "presid." samma år och var vice rektor vid Thuns skola 1814. 1816 blev han ordinarie rektor för skolan och tog sin pastorsexamen 1822. Han var orator vid prästmässan 1833 och kyrkoherde i Rackeby 1835 och Prost 1837.

 

Om hans personlighet kan man läsa:

Johan Theodor beskrivs som en vänsäll, godhjärtad och av församlingen omtyckt herde. Han lär inte alltid så noga vägt sina ord vid predikan. (Ur Skara stifts herdabrev.)

 

Beatas son Frans Malmberg artade sig också väl:

 

Frans Theodor Tertullianus Malmberg, född 23 februari 1816 på Gustafs Bruk i Ryds socken, Skövde, död 7 april 1888 i Väja, Ytterlännäs. Han var en svensk häradshövding och politiker. Malmberg var disponent vid Väija sågverk i Västernorrland och var i riksdagen ledamot av andra kammaren.

(Se bild av Beatas son här - klicka här!)

 

1792 finns inga drängar på gården och inte heller kamrern själv! Bara hans maka Charlotta Udd är nu skriven med några av barnen och några pigor som växlar över tid samt familjen Sjöman i lite olika konstellationer!

 

Charlotta Udd, född 1747, tycks vara överst skriven på gården med sin dotter, Beata Hellstadius från 1792 fram till 1800. Charlotta (Lotta) var dotter till corpralen/konetten vid Västgöta Cavalleri Carl Udd på Östtomten i Stenum och hans maka Margareta Christina Tallberg (av adelssläkt). Den adliga släkten Tallberg, nr: 1757, adlades 1631, konfirmerades 1719-01-29, introducerades 1723 och betraktas som utdöd 1822-07-12, då ingen längre bär släktens namn.

(Informationen hämtad från hemsidan: http://www.gavledraget.se/Hellstadius_Herberts_koppling.htm#Charlotta_Udd)

 

 

In på gården flyttar alltså också , troligen till samma hus tidigare familjen Peter Andersson (som nu tycks lämnat utan notering) en ny familj Elias Sjöman med hustru och söner. En av sönerna lämnar gården 1791 och en annan, Magnus, då 20 år gammal, kommer till Späckatorp samma år från Skara för att lämna gården 1792. En son Carl dyker upp med hustru och de får en son på Späckatorp 1797.

 

1791 tycks det återigen vara 9 personer som bor på gården samtidigt. 1789 flyttade under samma år ut 5 personer från gården och om man ser till år 1800 tycks det samtidigt ha bott ett 10-tal personer på Späckatorp.

 

***********************************************************************************************************************************

 

1786 --> 1791 samt 1792 --> 1800

 

Herr Kammerer. Bengt Hellstadius  född i Lyrstad; skrivs in med familj och tjänstefolk - inget årtal - inskrivet lösligt, men troligt 1789, efter änkans flytt till Berg; Kamrern finns inte i husförshörslängden 1792 - 1800!

(Satt i fängelse stor del av den här tiden och dog 1806 - andra källor!)

Fru       Lotta (Charlotta) Udd, lever här från 1789 -->1813 då hon flyttar till Sköfde

Dotter   Beata Hellstadius, bor med sin mor från 1789 -->1801 då hon flyttar till Sköfde

Son      Carl Johan skriven här troligen under tid 1790-talet - men sedan finns han inte med

Son      Thore, skriven här troligen under tid 1790-talet - men sedan finns han inte med

 

Dräng    Bengt Larrson inflyttad från Ulunda - utflyttad före 1792

Dräng    Pavi Bengtsson inflyttad från torp(?) vid Höjentorp - utflyttad före 1792

Pigan    Britha - utflyttad 1789 till Ulunda

Gossen Nils utflyttad till Häggum 1789

Pigan    Lena Petersdotter från Sköfvde utflyttad 1789 till Kongslena

Pigan    Stina Petersdotter född i Skärf 1759 flyttar in  under 1790-talet och flyttar ut före 1800 till Kloster.

Pigan    Annica Svensdotter född i Wånga 1768 bor här på 1790-talet

Pigan    Maria Sandersdotter född i Varnhem 1742 bor här på 1790-talet

Pigan    änkan, Cathrina Lansdotter född 1741 i Åsaka flyttade in 1798 från Wing

 

 

              Elias Sjöman, född i Lyrestad 1740

Hustrun Maria Johansdotter född i Hofled 1732 och hon dör 1792, 60 år gammal.

Son        Johannes född i Lyrestad 1762 - gifter sig och hamnar på Stens Boställe.

Son        Carl född 1767 flyttar ut 1791 till under Tubbetorp

Son        Magnus född 1771, 21/9 flyttar in 1791 från Skara och flyttar återigen ut 1792 till Hända

 

Sonen    Carl född 1764 flyttar in före 1797 med

Hustru    Annicka Svensdotter född i Eggby

Son        Anders född här 1797.

 

 

Adelsvapen för Nr 1757, Tallberg Adelsvapen för Nr 1757, Tallberg
Gårdsägare/ Fängelskundsfru/   Adelsdotter

Charlotta Udds mor var
Margareta Christina Tallberg  (1723-1764), f. 19/8 på Skofteby.

Gift 1743-11-29 i Norra Kyrketorps socken, Skaraborgs län med kornetten Carl Udd (f. 1700, d. 1773-05-03 på Östtomten i Stenums socken, Skaraborgs län.

Adliga ätten
TALLBERG, nr 1757
Adlad 1631, konfirm. 1719-10-29, introd. 1723. Utdöd 1822-07-12.

 

Husförhörslängd Varnhem Al:2 (1786-1791) Bild 25/sid 41 - Späckatorp, Klosters socken, Holltorps rote

(Dokumentbild med tillstånd från ArkivDigital, 2013 - www.arkivdigital.se)

 

Husförhörslängd Varnhem Al:3 (1792-1800) Bild 35/sid 61 - Späckatorp, Klosters socken, Holltorps rote

(Dokumentbild med tillstånd från ArkivDigital - www.arkivdigital.se)

1800 - 1814 på Späckatorp

Under de tio första åren på 1800-talet tycks det förutom Kamrershustrun Lotta Udds och sonen Egons närvaro, funnits gott om tjänstefolk på Späckatorp..

 

1813 har även Kamrerhustrun Lotta Udd lämnat Späckatorp för Sköfde, då 60 år gammal. Barnen har flyttat åren innan.

 

Ingen ny notering för inflyttning noteras mellan 1813 och 1814! Späcketorp tycks stå tomt inför ägarbyte.

 

*****************************************************************************************************************************

 

1800 --> 1815

 

Fru      Lotta Udd, född i Göthened 1753 (1747), 3/4 flyttar till Sköfde 1813 och dör 1/9 1824 i Ryd, Sköfde.

Son     Egon Johan Hellstadius född i Wing 1781 flyttar 1811 till Bostorp

Syster Charlotta Udd född i Göthened 1750 flyttar 1802 till Sköfde

Dotter Beata Hellstadius född 1780 flyytar 1801 till Sköfde

 

Pigan  Signe Eriksdotter född i Klatret 1782 flyttar 1801 till Upsala

Dräng/Ryttare Erik Andersson Westg. född 1771 flyttar 1802 till Upsala/Gudhems Kompani

Pigan Maria Johansdotter, född i Skierf 1880 flyttar in från Klostret 1801 och flyttar ut 1802 till Ölanda

Pigan  Stina Petersdotter född i Sandtorp 1784, 26/4 flyttar in från Prästegården 1810 och flytta 1811 till Tomten

 

Herr Kamrer Bengt Hellstadius noteras bara härefter slarvigt över sidan - utan uppgifter!

 

Pigan   Lena Andersdotter född i Resvenstorp 1777 flyttar in 1804 och åter till Resvenstorp samma år!

Pigan   Maria xxxxxdotter född i Klostret 1758 flyttar in 1801 och flyttar ut 1806 till Kjärret

Flickan Maria Andersdotter född vid Ulunda 1792 flyttarin 1806 och flyttar ut 1807 vid Ulunda

Pigan   Anna-Britta Andersdotter född i Bellefors 1788 flyttar in 1801 från Sköfvde och flyttar ut till 1810 till   

            Backgården Istrum

Pigan   Cajsa Jonsdotter född i Skärf flyttar in 1811 från Tomten och återflyttar dig 1812

Dräng  Sven Olofsson född i Berg 1787, 11/1 flyttar in 18112 från Engerås och flyttar ut 1813 till Näs

Pigan   Britta Andersdotter, född i Sköfde 1786, 18/7 flyttar in 1812 från Dala och ut 1813 till Ryttaregården

 

Dräng  Anders Jonsson född i Acklinga 1779 flyttar in från Qvarnen vid Storegården Santorp och ut 1809 till

            Store Kullen med hushåll

Hustru Greta Bengtsdotter född i Sköfde 1774

Dotter  Johanna född vid Sandtorp 1804 25/2

 

Gift dräng Peter Rask Lundborg född 1776 (Noteras: Hos Sundqvists Erika) flyttar ut till Hålltorp 1814 (oläsbara

                 notater)
Hustru Lena Larsdotter född i Härlunda 1782 30/8 flyttar 1812 till Piks Boställe
Son     Gunter född 1905 2/12 och dör 1813

Son     Johannes född 1809, 14/10

Dotter  Maria född på Späckatorp 1812, 24/8

Husförhörslängd Varnhem Al:4(1800-1815) Bild 30/sid 49 - Späckatorp, Klosters socken, Holltorps rote

(Dokumentbild med tillstånd från ArkivDigital - www.arkivdigital.se)

Husförhörslängd Varnhem Al:4 (1800-1815) Bild 29/sid47 - Späckatorp, Klosters socken, Holltorps rote

(Dokumentbild med tillstånd från ArkivDigital - www.arkivdigital.se)

1815 - 1836 Späckatorp Veste - Nya ägare 1814, 1822, 1824; - inhysestugor byggs


1815 --> 1836

 

Späckatorp Veste står säkert för att man ville skilja ut den Västra delen av Späckegårdens marker med mangårdsbyggnaderna mot de östar inägorna (närmareLjungstorp) med inhysesstugorna i husförslängden.
 


I särskild anteckning står angivet att hemmansägaren för Späckatorp Lars Jansson år 1817 vid husförhör gjort en erinran. Alltså är Lars Johansson den förste nye ägaren som är särkilt noterad efter pastorskan 1787 - 1814. Troligen skall man tolka de först skrivna i husförhörslängden som ägare. Han är  ny ägare efter Hellstadius/ Udd-eran på Späckatorp.

 

Ägare;
Make    Lars Jansson, född i Fröjered 1775, 25/1 med familj finns noterad -flyttar in 1814 - till Löthen 1822.

             Lars brukar jorden i 8 år innan han flyttar.

Hustru   Maria Jansdotter född I Fröjered 1771, 22/3

Son       Johannes född i Fröjered 1802, 17/4

 

Pigan Cajsa Svensdotter född i Fröjered 1803, 3/4 flyttar in från Fröjered 1820 och flyttar ut 1821 till Backa

Dräng Peter Johansson född i Fröjered 1803 11/5 flyttar in från Förjered 1820 och flyttar åter 1821
Pigan Maria Lisa Jansdotter född i Sköfde 1794, 16/9 flyttar in från Sköfde 1815 och åter 1816.

Dräng Jonas Andersson född i Horn 1793, 29/4 flyttar in 1814 från St Hålltorp och flyttar 1817.

 

Nya ägare 1822:

 

Ägare  Sven Nilsson född i Fröjered 1775, 17/9 flyttar in 1822 med hushåll från Fröjered och flyttar redan

           1823 till Sköfde med hushåll!

Hustru Margareta Jansdotter född Warola 1781, 7/3

Dotter Lena född i Fröjered1806, 24/9

Son     Nils född i Fröjered 1808, 15/9 

Son    Jan född i Fröjered 1810, 14/12

Son    Magnus född i Fröjered 1813, 27/3

Son    Anders född i Fröjered 1815, 1/10

Son    Jonas född i Fröjered 1817, 30/12

Son    Sven född i Fröjered 1822, 10/3 och dör 1822

 

Nya ägare 1824:

 
Ägare  Johannes Andersson född i Wersås 1775, 25/1 - nu 49 år gammal, flyttar in 1824 från Sköfde med

            hushåll.

Hustru Maria Johansdotter född i Wersås 1777, 25/1

Dotter  Maja Lena född i Sköfde 1804, 26/2

Oäkta  barnet Son  Johannes född i Öm 1806, 22/11 - står som död här på gården.

Son     Anders född i Sköfde 1810, 14/2

Dotter  Cajsa Lena född i Sköfde 1815, 29/5 flyttar 1836 till Herrlunda

Oäkta son Gustaf född Späckatorp 1831, 29/4

 

Enkan   Britta Bengtsdoter flyttar in 1824 från Stommen Landby

Dotter   Johanna

Son      Jonas

 

Dräng   Johannes Svensson

Pigan    Greta Lindqvist född Späckatorp 1801 1/7

Dräng   Johannes Peter Svensson född 1815 2/11 flyttar in 1833 och flyttar ut 1835.

Inhyses under protest!!

På gården inhyses (under protest) på socknens allmänna mark:

 

Afskedade Båtsman Johan Kjempe född i Lyrstad 1762, 10/9

Son       Olaus, född i Warnhem 1799, 20/2 - återflyttat 1817 efter att ha varit ett par år i Nohlgården Öfverbo

Dottern Johanna, född i Warnhem 1803, 11/12 - flyttar till Engerås och sedan till Torpare på Lille Kullen 1838

Son Johan Gustaf, född i Warnhem 1829, 21/2 - samm som brodern ovan!

 

I husförhörslängden noteras:

"Vid husförhör den 4 november 1817 gjordes av hemmansägaren Lars Jansson, den erinran: att Kjempe med sina barn ej må skrivas under hemmanet; men som stugan till någon del är byggd på Späckatorps mark, kunde tjänsteförättande Bratt ej därå göra annat avseende, annat än sådant får ankomma på särskilt avgörande. Kjempes son torde dock böra anses förfallen till värvning, eller allmänt arbete, efter omständigheterna."

Nya ägare 1841, 1853, 1860 och 1865 - därefter en hyresgäst i 5 år

1836 --> 1846


Ännu står som ägare;

Maken   Johannes Andersson - han dör 1842, 67 år gammal

Hustrun  Maria Johansdotter -  hon dör 1841, 64 år gammal

Dotter     Maja Lena, född 1804

Dottern oäkta son; Gustaf Jonson - född i Späckatorp 1831, 29/4.

 

Dottern gifter sig med Drängen Jonas Johansson född 1815, 5/12, - inflyttad 1836 från Sköfde - återflyttad 1838 med sin nya hustru.

 

Ny ägare 1841

 

1841 skrivs ny ägarefamilj in - Jan Petter Johansson (1808) med makan Cajsa Lisa Johansdotter (1815), men de flyttar samma år som ägare till Löthen!

 

Ny ägare 1844;

                 Jonas Johansson, född 1815, 5/12 flyttar in från Sköfde - gården köps nu alltså av svågern till Johannes.

Hustrun     Maja Lena Johansdotter, född i Sköfde 1804, 26/2 (Johannes dotter - tar nu över föräldragården)

Oäkta son Gustaf

 

Inhyses på socknens allmänna mark,

afskedade Båtsman enkeman Johan Kjempe född i Lyrstad 1762, 10/9 - han dör 1837.

Läs gärna fotoavbild av original fastebrev (lagfart) från Häradsrätten som faställelse på Jonas köp av Späckatorp från Jan Petter Johansson 1844 för 2 000 riksdaler:
                                                                                                       (Från Backa gårdsarkiv via Carl Arvid Tell, 2013)

 

1846 --> 1859; 1854 --> 1862; 1862 -->1869;

 

 Ägare 1846 fortfarande

 

                Jonas Johansson med familj äger fortfarande gården och flyttar 1853 till Sköfde.

Hustrun   Maja Lena Johansdotter, född 1804

Son         Lars Johan född 1841, 20/4

Oäkta son Gustaf född 1831, 29/4

 

Förutom husbondsfolket fanns på gården vid den här tiden en gift dräng med fru, samt en till två pigor samt två personer inhyses.

 

Fortfarande bodde 8-10 personer samtidigt på Späcktorp!

 

Ny ägare 1853:
Ägare    Adam Jonsson, född 1824, 25/11 - här, flyttar in 1853 med sitt hushåll av pigor och drängar - dör 1860.
Hustrun Inga Cajsa Olofsson, född 1827, 21/1 i Sköfde flyttar 1861 med barn och piga till ett torp vid Ändebäcken.

Ny ägare 1860:
Ägare Petter Larsson Blomqvist, född i Varnhem 1828, 15/9 flyttar in med piga och gift dräng 1861 som inhyses - avflyttar till Öfverbo 1868 - efter att Backa gård köper Späckatorp 1865.

Ny ägare 1865-10-09 blir Backa gårds ägare Patron Wetterberg.     (Handling PM från Backa gårdsarkiv, gm C A Tell, 2013)

In flyttar 1867 Arbetskarl Petter Ullberg, född här 1836, 24/ 2 med familj, varav två barn dör 1868 och 1869. De blir hyresgäster på Späckatorp under fem år och flyttar sedan till Sköfde 1873.

Dödboken ger att han dör i Käpplunda, Lars Olofsgården i Skövde  9/6 1917. Hans hustru  Kristina född  10/4 1835 i Råda och gifter sig 20/10 1861 . Hennes familjenamn är Ekelund .

Petter Ullberg var farbror till Karl och Otto Ullberg i Stenåsen (Not; Alf Brage)

Därefter bor ingen på Späckatorp!!

Överst på sidan i husförhörslängden noteras Major Wetterbergs sterbhus på Backa Gård som ägare. Majoren dog 1868, samma år som köpet av Späckatorp.

Backa Gård tar över Späckatorp 1865

Nu startar Späckatorps avveckling som självständig gård och gårdshusen avvecklas snabbt. En del av ägorna med inhysesbostäder avsöndras efter hand som självständiga torp och stugor med tomter. Efter arbetskarlen Ullbergs avflyttning som hyresgäst 1873 så skrivs ingen längre på Späckatorp!

Läs gärna avfotograferad originalavskrift av Köpekontrakt vid Petter Larsson Blomqvist försäljning av Späckatorp 1865-10-09 till Majoren Niklas Wetterberg - klicka på symbolen:

1867 sker ett ägoutbyte - Backas Späckatorp vid Ängarås byttes mot Ängarås Dunagården vid Backa

Genom ett byte mellan Backas äga Späckatorp med Ängarås äga Dunagården, kom det "gamla Späckatorp" att 1867 bli tillhörigt Ängarås! Detta påskyndade Späckatorps försvinnande som gård!

Skälen till detta var bl a det uppenbara att ägorna bättre passade de nya ägarna av de båda gårdarna som kunde införliva dem i sina näraliggande ägor.
 

På så sätt utplånades  de båda gårdarna som gårdar och blev bara namn på ägor. Späckatorps ägor tycks snabbt ha blivit språkligt direkt sammanknutna med Ängarås som gårdsnamn och upphörde att finnas, annat än på lantmäterikartor  - se karta från 1960 ovan! En bidragande orsak är säkert också att byggnaderna snabbt försvann från ägan.

Flinkebacken kom med som ett sent tillägg i ägoutbytet, men levde som förpantning redan sitt eget liv och fick regleras på annat sätt än genom övertagande från Ängarås sida! Backa behöll grundägan Flinkebacken med näraliggande ägor. Förpantningen intill 1914 ägdes vid tillfället för ågoutbytet av en änkefru Trotzig.

Se fastställelsebeslutet i Ägodelningsrättens samman träde i Wetsttomten den 1 september 1868 - öppna foto!

Delar av Späckatorps ägor försäljs och införlivas med andra fastigheter

En försäljning av mark kom redan 1876 den 24 april med samma köpare som i dokumentet nedan av skog nära Löten. Dessa marker var redan förpantade från Späckatorp i mitten av 1800-talet, men var enligt stämning både från Wetterberg och efterföljande Schöler gjorda på ett lagstirdigt sätt, vilka krävde att de skulle återlösas. Schöler hann också kräva i domstol att virke nedtaget till hägnader och viss skadegörelse skulel ersättas. Markerna kom sedan att slutligen säljas på riktigt som avsöndring från Backas Späckatorpsmark.

(Uppgifter ur Backas gårdsarkiv via Carl Arvid Tell, 2013)


Se handavskrift av originalhandlingen för försäljning till lantbrukaren Johan Ringblad, Löten:

Flinkebackens grundäga säljs till Petter Jonsson, Lundby 1873

1873 köper Petter Jonsson, från Lundby, Flinkebacken (grundägan, men inte förpantningen som de facto innehavs av Fru Trotzig vid den tiden) direkt av Patron Wetterbergs sterbhus på Backa gård. Han flyttar in med familj 1873 som brukare enligt husförhörslängden och står som ägare i husförhörslängd först 1895! Se Petter Jonssons och Patron Wetterbergs sterbhus köpebrev från 1872 här nedan i originalavskrift!

Materialsida för inläggning - klicka här! Kräver lösenord!