Banvaktsstugan Stenberget

På kartan ser man BV för Banvaktsstugan vid järnvägsövergången vid Stenberget. Här blev aldrig någon hållplats, utan den kom att skapas på efterfrågan en bit in på 1900-talet vid Skarsjön, där tåget ändå stannade för vattenpåfyllning.

Banvaktstugan vid Stenberget under sin glans dagar med nymålade snickerier och järnvägen framför i bilden.

Banvaktsstugan byggs på mark exproprierad från Stenberget, Våmb

1902-04 års exproprieringskarta för SAJ-banan vid Stenberget. Det svagt rosa är exproprieringsmark.  Våmbobäckens början - här Skarsjöbäcken - slingrar sig i det tänkta banområdet och 1870 års Varnhemsväg är streckad. Man ser ocskå nysträckningen för den allra äldsta Varnhemsvägen genom Ljungstorp med siffran  6 (exproprierad för ny vägstump istället för den vid siffran 1 som stängdes av).


Av kartan kan man se att vid ena siffran 2, har man gjort uttag för en banvaktsstuga, mellan "1870 års Varnhemsväg" och den "gamla Varnhemsvägen" över Ljungstorp, vilken hade sin avtagsväg något mer mot Skövde till än den nu planerade järnvägsövergången, som på sätt blev gemensam för de båda vägarna. Den äldre vägkorsningen syns underliggande i kartan, så att området med nummer 2 blev en liten "ö" mellan "gamla" och "nya" Varnhemsvägen.

Banvaktsstuga Nr 3 från Skövde med adressen Våmb 7 för SAJ's korsning med de båda här sammanförda vägarna över berget - "1870 års Varnhemsväg" och den "gamla Varnhemsvägen" (del av den äldsta Kungsvägen till Axvall och Skara).

Ett stycke gick den "nya vägen" i den äldres spår, men T-korsningen dem emellan fick flyttas för en enda överfart, som också då blev mer vinkelrät mot spåret. Gården Stenberget ses skymta t h och var den gård som här fick lämna ifrån sig mark mot ersättning till SAJ-banan vid exproprieringen 1902-1904, bl a ett rejält stycke för denna banvaktsstuga. Banvaktsstugan kallades också för Stenberget efter avstyckningsfastigheten med adress Våmb 7. Järnvägsövergången hade grindar som säkerhetssystem. Foto Nils Ström Falköping
 

(Bild Trafikverket, Sveriges Järnvägsmuseum, www.samlingsportalen.se - bildnummer: Jvm.KBEB03010)

Här samma stuga med bilden tagen från Varnhemsvägen som här korsade SAJ-banan. Lyktförsedda grindar var säkerhetssystemet här som sköttes av grindvakterna. Foto  Nils Ström, Falköping
 

(Bild Trafikverket, Sveriges Järnvägsmuseum, www.samlingsportalen.se - bildnummer: Jvm.KBEB03011)

Typritning för Vaktstugor för Skövde Axvalls Järnväg

Typritning för banvaktsstuga Skövde Axvalls Järnväg godkänd av ordföranden Axel von Matern i februari 1903, ett år före banstart.


Delförstoring av interiören.
 

(Bild från Rasmus Axelsson, avfotograferad med hjälp en digitalkompaktkamera och Riksarkivets stativ i forskarsalen i Arninge 2007, som ett led i examensarbete i byggnadsvård vid Högskolan på Gotland.)

Banvakten hade att sköta järnvägen utmed sin sträcka

Arbetslag med plattform efter lok med Varnhemsvägen t h nära Stenberget på Billingen.
Foto Knut Karlsson - copyright/ Kent Friman

(Bild från Egon Karlsson, Skövde)

Banvaktsstugan ofta avbildad - här som oljemålning

Vid besök hos Gustav Karlssons sonson, Egon Karlsson i Skövde i dec 2012, överlämnades denna tavla till projektet. Tavlan har suttit i hemmet vid Kleven under Gruvesäter så länge Gustav levde och överfördes sedan vidare via sonen Knut Karlsson, banvakt i Våmb till hans son Egon Karlsson.
Den är målad av en signatur A J 1938.

Den förste banvakten tillika grindvakt var Gustaf Karlsson - som också var med och byggde järnvägen

BANVAKTSSTUGAN VID STENBERGET, VÅMB 7
- den förste banvakten Gustav Karlsson med familj
 
 

Banvakt Gustav Karlsson var den förste av banvakterna i banvaktstugan vid Stenberget. Hans hustru Vilhelmina (Mina kallad) var grindvakt då han jobbade med att underhålla spåren. Han var arbetsledare för det arbetslag som byggde järnvägen 1903 på den här sträckan. Hans son kom sedan att från banvaktsstugan i Våmb vara den som ledde arbetet med att ta upp SAJ-spåren mellan Skövde station och Varnhem - Axvall 1963. Skövdetidningen 1963 kommenterade med: "Far byggde Skövde Axvalls järnväg - sonen river upp rälsen."
 
1945 flyttade familjen till Kleven (under Grufvesäter) nära Ännebäcken, Ljungstorp. Han förblev småbonde eller torpare.  De hade flera barn, bl a sonen Alvar, som troligen saknade tåget så mycket att han i stort sett varje dag cyklade ner till Stenberget. Han brukade sitta vid stenmuren ett stycke upp i backen på Varnhemsvägen. Ibland stod han med båda fingrarna i öronen kanske för att höra tåget i sitt inre. Han hade blivit skadad av mässlingen som liten. De övriga barnen var Fritz (som dog efter några månader), därutöver den äldste sonen som hette Karl, sedan kom Knut, som senare blev banvakt i banvatksstugan i Våmb 1944 - ett år före det att fadern flyttade från Stenberget med familjen, därefter Oskar och sedan Alvar. Flickorna hette Alma, Hedda, Hulda och Hildur - yngst var Elsa.

(Uppgiftslämnare förutom Verna Andersson - också sonsonen Egon Karlsson, Skövde)

(Delförstoring av foto med andra järnvägsarbetare; foto Erland Ullberg, Åkerdal, Ljungstorp - fotot från Verna Andersson, Ljungstorp)

Knut Karlsson med brodern Oskar stående på dressinen vid Stenberget från Skövdehållet. Oskar var "vattenrallare" vid olika kraftsverksbyggen. Man kan skymta Varnhemsvägen t h i bild och Stenbergets torpbyggnad t v, samt en del av trädgården för banvaktsstugan. Copyright - Kent Friman

(Bild från sonen Egon Karlsson, Skövde)

På samma plats med tåg i full fart!

Sonen Oskar Karlsson, här med en yngre syster, blev "vattenrallare" vid kraftverksbyggen. Fotot taget framför banvaktsstugan från banvallen med korsande Ljungstorpsväg.

(Bild från brodern Egon Karlsson, Skövde)

Lokföraren Karl Karlsson - Gustafs son









Lokförare Karl Karlsson, Gustavs äldste son. Foto brodern Knut Karlsson, Våmb - copyright/ Kent Friman



 

(Bild från sonen till Knut, Egon Karlsson, Skövde 2013)

Carl Karlsson vid en av sina promenader på den gamla järnvägen upp mot Gullhögen från Skövde.

Tidningsurklipp från Gunborg Ferms samling, Ljungstorp, 2014 Klicka på bilden för att läsa texten! Tidningsurklipp från Gunborg Ferms samling, Ljungstorp, 2014 Klicka på bilden för att läsa texten!



 

Carl Karlsson vid en av sina promenader på den gamla järnvägen upp mot Gullhögen från Skövde.

"Min far med och byggde järnvägen, jag var den siste lokföraren och min bror Knut var med och rev upp den", säger Car

Carl Karlsson på sin ålders höst
- ett tidningsurklipp från Gunborg Ferms samling, Ljungstorp, 2014

Nästa boendefamilj Berggren i Banvaktsstugan var endast grindvakter

Efterträdaren till Gustav Karlsson som banvakt i Stenberget på Billingen var Gustav Sigfrid Berggren med familj - fru Anna och två medflyttade barn och deras äldsta dotter Margit Elisabeths son Rune - född 1934. Familjen flyttade in 1945. Här med fickuret i högsta hugg för att vänta in det annonserade tåget från Ljungstorpshållet, efter att ha talat med banvakten i Ljungstorp. 1950-tal.

(Bild Västergötlands Museum - bildarkivet/bildnummer: B14649)

 
Gustav Bergren innehade tjänsten tills banan lades ner 1961. Då var han 74 år gammal. Dessförinnan, i augusti 1950, hade "en dag tåget stannat och två uniformsklädda män stigit av (officerare) och väckt uppseende på väg till Berggens med dödsbud; att deras son som var i det militära hade förolyckats, drunknat." Hållplatsen där de steg av, Billingens hpl, låg någon kilometer bort i riktning mot Varnhem, vid Skarsjön, där loken fylldes med vatten efter den tuffa klättringen uppför Billingen i SAJ's egen anläggning, efter att SAJ AB inköpt hela mossen med sjö.
 
Gustav var född 20/6 1887 och Anna 1/12 1892.
De hade barnen Margit Elisabet 1914, Elsa Kristina 1915, Harry 1922 - senare busschaufför BTA, Linnea 1923, Astrid 1925, Erik 1927 och Tage 1929 - deras yngste son som dog alltså i en drunkningsolycka i augusti 1950 med bogserbåten Barbara, tillsammans med 9 st andra. Kapten och befälet lät båten köra från Styrsö i storm in mot Göteborg trots avrådan från kollegor och slog genast runt.
 
Billingens hpl, vid Skarsjön, tillkom säkert som ett svar påde petitioner med underskrifter som kom till SAJ's styrelse om en ytterligare hållplats på Billingen. Redan i Maj 1903 - innan banan var öppnad - fick styrelsen, enligt tidningsartikel 9 maj 1903 - se här!, en begäran med många underskrifter "om anordnande af hållplats på Billingen, där den gamla landsvägen stöter till den nuvarande s k nya vägen." Man torde ha menat just vid Stenberget, eftersom Branstorps hpl redan var planerad - där stöter de båda vägarna samman just innan järnvägsövergången, efter expropriation och ritningar. Tidigare stötte de samman en aning mer österut alldeles nära den ladugårdsbyggnad tillhörig Stenberget som försvann med den då gällande korsningen mellan de två vägarna.
 
Eftersom det var en besvärlig vägpassage av järnvägen, var det troligen svårt att tillfredsställa detta krav och en kompromiss kanske blev en hållplats någon km längre bort vid Skarsjön, där man senare också hade kommit att bygga en ny vattenpåfylling för loken. Den hållplatsen kom till 1916. Det fanns ett stort vurm för naturen vid den här tiden och Billingens natur var särskilt eftertraktad för utflykter och strapatser. En hållplats mellan Våmbskleven och Ljungstorp i "vildmarken" kunde på så sätt anordnas och den hamnade exakt 8 000 meter från stoppbocken vid Skövde Järnvägsstation (se tidtabell från 1925 nedan!)

Tidtabell från 1925 SAJ. Man kan utläsa hållplatserna och deras belägenhet utmed banan från Skövde räknat (höger eller vänster avstigning- svarta små rektanglar) och avståndet till Skövde station. Här ser man att hpl Billingen finns mellan Våmbskleven och Ljungstorp.

Berggren kan konstatera att den här gången verkar allt gå bra!  När ångloken härskade på banan hände det ibland att en bil kanat ner i diket mot spåret, eller andra hinder. Då fick Gustav springa mot tågets anskomtsriktning och nypa fast speciellt "knallkrut" på rälsen, så att smällarna överröstade lokets alla ljud och stannade!
 

(Bild Västergötlands Museum - bildarkivet/bildnummer: B145254:464)

Gustav Berggren född 20/6 1887 och Anna Berggren 1/12 1892. Fotografi från Studio Kay, Skövde 1956.

(Bild från dottersonen Ingemar Holmberg, Skövde)

Boende i banvaktsstugan vid Stenberget 1904 - 1963

Våmb (R) AIIa:1 (1899-1917) Bild: 342
Banvaktsstugan - Skövde Axvalls Järnväg - färdig 15/3 1904 för inflyttning - första tåget 1904-03-30

Banvakten Gustaf Karlsson
, född i Almundsryd Kronobergs län 1881-01-15 - in med familj 15/3 1904
Hustrun Vilhelmina Viktoria Johansdotter, född i Dalstorp Uppsala län 1884-03-17, gifta 26/6 1903
Son Karl Adolf, född i VDalstorp 1902-04-04
Dotter Hedda Olivia, född i Våmb 1904-03-13
Dotter Hildur Justina, född i Våmb 1905-09-03
Dotter Frida Viktoria, född i Våmb 1907-02-12
Dotter Alma Emilia, född i Våmb 1908-09-20
Dotter Hulda Elisabeth, född i Våmb 1910-08-12
Son Knut Valedemar, född i Våmb 1912-03-22
Son Oskar Vilhelm, född i Våmb 1913-12-01

Våmb (R) AIIa:2 (1917-1930) Bild: 385 Sida: 370
Banvaktsstugan - Skövde Axvalls Järnväg

Kvarboende;
Banvakten Gustaf Karlsson
, född i Allmundaryd Växsjö län 1881-01-15 - in med familj 15/3 1904
Hustrun Vilhelmina Viktoria Johansdotter, född i Dalstorp Uppsala län 1884-03-17, gifta 26/6 1903
Son Karl Adolf, född i VDalstorp 1902-04-04 - flyttar till Sköfde 1923
Dotter Hedda Olivia, född i Våmb 1904-03-13 - flyttar till Sköfde 1920
D
otter Hildur Justina, född i Våmb 1905-09-03 - flyttar till Sköfde 1923
Dotter Frida Viktoria, född i Våmb 1907-02-12 - flyttar till 1925
Dotter Alma Emilia, född i Våmb 1908-09-20 - flyttar till Katrineborg 1925
Dotter Hulda Elisabeth, född i Våmb 1910-08-12
Son Knut Valedemar, född i Våmb 1912-03-22 - flyttar till Göteborg 1929
Son Oskar Vilhelm, född i Våmb 1913-12-01 - flyttar till Broddetorp 1930
Son Gustaf Alvar, född i Våmb 1920-01-29 - Not; Sinneslö
Son Fritz Evert, född i Våmb 1923-10-02 - dör 27/10 1923
Dotter Elsa Iréne, född i Våmb 1926-03-25

MANTALSLÄNGD 1940

Kvarboende;
Banvakten Gustaf Karlsson
, född i Allmundaryd Växsjö län 1881-01-15 - in med familj 15/3 1904
Hustrun Vilhelmina Viktoria Johansdotter, född i Dalstorp Uppsala län 1884-03-17, gifta 26/6 1903
Son Gustaf Alvar, född i Våmb 1920-01-29
Dotter Elsa Iréne, född i Våmb 1926-03-25

MANTALSLÄNGD 1946

Banabetaren Gustaf Sigfrid Berggren, född i Bjärka 1887-06-20, gift 1914-04-18
Hustrun Anna Sofia Berggren, född i Vartofta Åsaka 1892-12-01
Son Sven Erik Bertil Berggren, född i Skånings Åsaka 1927-06-11
Son Gustav Erik Rune Berggren, född i Eggby 1934-07-09

MANTALSLÄNGD 1960 - Banvaktsstugan revs 1963

Banabetaren Gustaf Sigfrid Berggren, född i Bjärka 1887-06-20, gift 1914-04-18
Hustrun Anna Sofia Berggren, född i Vartofta Åsaka 1892-12-01