A. 110 Kleven under Gruvesätter

Klefven under Gruvesäter  --> Gruvesäter 1:9 --> idag med adress Ljungstorp 19

Flygfoto skänkt av Leif Crona, godkänt för publicering av Försvarsstaben, augusti 2014 Flygfoto skänkt av Leif Crona, godkänt för publicering av Försvarsstaben, augusti 2014

På flygbilden ser man dagens Kleven under Gurvesäter, Gruvesäter 1:9, med adress Ljungstorp 19 överst av byggnaderna. Nedanför i kurvan ligger Ännebäcken. Första huset byggt på förpantningen 1846.

Alla olika Klefven under Grufvesäter och karta 1877

Klefven karta 1877 Klefven karta 1877

Kartan visar Grufvesäters (Grufsäter) äga med Grönelid längst ner inom ägans gräns väster om Klefven. Bostadshus och ladugårdsbyggnad på samma plats som idag tvärs över vägen från Ännebäcken.

1846 byggdes hus och ladugård på ägan.

1850 skapades en förpantningslägenhet om 6 tunnland och 22 kappland, som blev Klefven 1. med dess förste förpantningsägare Anders Johansson - ägan återfördes 1866 till gårdens ägare.

1868 säljs ägan vidare som avsöndring från Grufvesäter 1/2 mtl  - ny ägare Enkan Maria Greta Nilsdotter,

1865 såldes 2 tunnland, 5 kappland av gårdens ägare, vilket blev Grönelid - ny ägare Gustaf Vind.

1865 såldes också 5 tunnland, 24 kappland från Guvfesäter, vilket blev Stentomten - ny ägare Karl Kyrk.

Karl Kyrk delar upp Stentomten i 3 delar;
1876 säljes del av Stentomten om 1 tunnland 11 kappland - ny ägare Olaus Jonsson, h. Anna Eriksdotter
1876
sälj en annan del av Stentomten om 1 tunnland 1 kappland - ny ägare  Gustaf Pettersson
1876 säljs resten av Stentomten om 3 tunnland, 12 kappland - ny ägare Lars Johan Lindgren h.h. Maria

1885 säljer dåv. ägare av Klefven 6 tunnland, 22 kappland - 5 tunnland 4 kappland till Skarke kommun
1885 säljs från Klefven 6 tunnland, 22 kappland  - 1 tunnland 18 kappland - ny ägare Gustaf Johansson Broström h.h. Kajsa Nilsson - blir Gustafsberg/'Lina-stugan'

Alla boplatser som uppstår på Grufvesäters Klefv - från landsvägen och väster ut;

Klefven 1 - idag Skara Gruvesäter 1:9 - adress Ljungstorp 19 (Kleven)
Klefven 2 - idag Skara Gruvesäter 1:3 - adress Ljungstorp Grönelid
Klefven 4 - idag Skara Gruvesäter 1:7 - adress Ljungstorp Billing1 - tidifgare "Holmberg Marie's
Klefven 3 - idag Skara Gruvesäter 1:2 - adress Stentomten 1
Klefven 5 - idag Skara Gruvesäter 1:6 - Kilahem/Öjebacka
Klefven 6 - idag Skara Gruvesäter 1:8 - Gustafsberg/Lina-stugan (finns inte med på kartan - byggdes 1885)

Karta 1960 för Klefven-området

Gruvesätter klefv Gruvesätter klefv

Grufvesäters område i Billingeliderna tilldelat 1803 vid storskiftet av Billingeliderna i Kronoparken Billingen (här stavat Gruvesätter):

Kleven = 1:9
Grönelid = 1:3
Sommarstuga = 1:7
Stentomten = 1:2
Kilahem/Öjebacken = 1:6
Gustafsberg/Lina-stugan = 1:8

Liten sommarstuga byggd på räls i övre delen av tomten

'Vägen' upp till platsen för den gamla sommarstugan 'Vägen' upp till platsen för den gamla sommarstugan

Här ser man fortfarande 'vägen' upp från Klefven-huset till den tidigare lilla sommarstugan som byggdes på rälsbitar precis i 'skogsbrynet' på bilden. Vägen syns som skogsväg på 1960-talskartan här ovan, där sommarhuset också är utmärkt med en svart fyrkant.

Idag finns en liten jordkällare kvar samt lite grundrester på marken för platsen för den lilla sommarstugan. Sommarstugan, den rosafärgade, ovanför huset, revs av Allan. Den var byggd av Gustav Karlsson, tidigare ägare av Kleven på en järnvägsräls. En dotter till Gustav Karlsson använde den som sommarstuga.

Klefven under Gruvesäter 2017

Kleven under Gruvesäter 2017
Kleven under Gruvesäter 2017

Allan Nordqvist med familj bor här idag. Köpte av Sten Arvidsson 1986.
Sten Arvidsson hade byggt om huset 1984-85.

Kleven under Grufvesäter 1930-tal

Kleven under Grufvesäter 1930-tal. Bild från Verna Andersson. Kleven under Grufvesäter 1930-tal. Bild från Verna Andersson.

Här ser man Klefven under Grufvesäter 1930-talet med Ännebäcken till vänster med bron. Bilden tagen från Kleven under Dyngesäter. Ladugårdar och uthus tycks vara placerade exakt där de låg på kartan 1877 och utgör på sätt de ursprunliga platserna/byggnaderna.

Kleven under Grufvesäter Kleven under Grufvesäter

Lite mer i närbild.

Kleven under Grufvesäter Kleven under Grufvesäter

Ombyggd under 1930-talet
 

"Ernst rev ned delar av stugan och byggde om och till. Han använde timret från den gamla stugan och mellan stockarna drevs säckatrasor och mossa med hjälp av en träkil och en klubba. Det var en ryggåsstuga från början byggd 1846, men hade nu fått ett innertak.  Det blev långsida åt vägen med en liten veranda och med ingång med dubbla dörrar där till vardagsrummet. På baksidan en köksingång, kök med ett skafferi och kammare. Det blev också ett rum på vinden. Från köket en spiraltrappa till vinden. Nytt spån lades på taket och där på lades tegelpannor."

Ur Verna Andersson berättelse efter möten med 'Olle-Ernst'.

Berättelsen tyder på att den ursprungliga stugan från 1850 fanns kvar, eftersom den beskrivs som en 'ryggåsstuga'.

Klefven avmålat 1948

Tavla i familjen Nordqvists ägo efter inlämning av okänd. Signerad CR -48
Tavla i familjen Nordqvists ägo efter inlämning av okänd. Signerad CR -48

Bildspel Kleven under Gruvesäter 2017 (19 bilder)

loading...

Ursprungligen står Grufvesäters mark i Billingeliderna (klefven) för 8 tunnl 27 kappland - en del av detta blir förpantningslägenhet 1850

1850 skapas en förpantningslägenhet av större delen av Grufvesäters mark i Klefven om 6 tunnland & 22 kappland  - då hade ägan varit bebyggd sedan 1846 (dottern Charlotta född här då enligt födelsebok):

Förpantningsägare 1850;
Mannen Anders Johansson, född i Varnhem 1802-08-11 in från under Dyngesäter;
Hustrun Anna Maria Andersdotter, född i Varnhem 1812-07-14
Son Carl Johan, född i Varnhem 1840-09-12
Son Anders Petter, född i Varnhem 1843-05-29
Dotter Charlotta, född i Varnhem 1846-11-08
Cotter Maria, född i Varnhem 1852-10-25
- familjen flyttar till Dyngesäter 1854

Ny förpantningsägare blir 1854;
Mannen Fredrik Andersson
, född i Hvarf 1816-12-13 - in från Sjogerstad 1854
1:a hustrun Christina Larsdotter, född i Sköfde 1816-08-4 - dör här 14/12 1858
Dotter Cajsa Lisa, född i Sköfde 1845 - ut Höjentorp 1860
Dotter Anna Sophia, född i Sköfde 1848 - ut Sköfde 1862
Son Lars Johan, född i Varnhem 1855-12-17
2:a Hustrun Johanna Jonsdotter, född i Sköfde 1826-06-26 - in från Warola 1860
Son Carl Wilhelm, född i Varnhem 1862-06-27
- familjen flyttar ut till Dyngesäter 1866

Ägare för Klefven under Grufvesäters - 6 tunnland 22 kappland (storlek) - landsvägens motstående sida av Ändebäcken

Klefens lagfarter Klefens lagfarter

Köpeordning för Klefven, 6 tunnland 22 kappland - avsöndring från Grufvesäter 1/2 mtl
och som kommer att höra till O. Andersson, ägaren till 1/2 mtl frälse Grufvesäter inköpt 10 april 1869 från A. G. Trolander;


1868 A. G. Trolander ägare Grufvesäter, säljer enligt afhandling Klefven 15 januari 1868 till
         Enkan Maria Greta Nilsdotter, som säljer till
1873 Karl Andersson, som samma år säljer till
         Johan Emanuel Johansson och hans hustru Karolina Johansdotter och upplåtelsen godkänns av
         O. Andersson, ägaren till 1/2 mtl frälse Gurvesäter inköpt 10 april 1869 - vilken får lagfarten (!) - säljer till

1875 Sven Signal nu Kleven 6 tunnland 22 kappland enligt lagfart som året efter säljer till och
transporterar köpet till
1876 Olof Lundqvist/Maria Jonsdotter säljer den största delen av sin lägenhet, 5 tunnland 4 kappland till
1885 Skarke Kommun och säljer av en liten del om 1 tunnland och 18 kappland (Gustavsberg/'Lina-stugan')
         1885 Gustaf Johansson (Broström) o hustrun Kajsa f.Nilsson - köpekontrakt 1885 - köpebrev 1890

1906 köper Olof Lundqvist
tillbaka 5 tunnland, 4 kappland från Skarke Kommun - som nu utgör Klefven
1909 arv bouppteckning Lundqvists sterbhus
1912 köper Carl M. Karlsson Klefven av sterbhuset
1914 köper Erik Johan Rihm Klefven av Karlsson - Rihm hade hustru och 3 barn
1931 köper Ernst Andersson av Rihm
19xx köper Erik Pettersson, lokförare med dottern Frida som byggde sommarstuga på tomten
1943 köper Gustaf Karlsson, banvakt från Stenberget med familj
1981 köper Sten Arvidsson av Gustaf Karlssons dödsbo
(Sten Reinhold Arfwidsson, f. Julitta 1942-03-21, gift 29/4 1967 Karl Martin Arfwidsson, f. Skövde 1871-07-26)
1986 Allan Nordqvist med familj köper Klefven av Sten Arvidsson.
Sten Arvidsson hade byggt om huset 1984-85.

Sommarstugan, den rosafärgade, ovanför huset, revs av Allan. Den var byggd på en järnvägsräls. En dotter till Erik Karlsson använde den som sommarstuga.

På området här finns 2 st jordkällare, en nära huset idag och en längre upp bakom huset.
En grävd brunn finns kvar.

Kvarboende idag 2019 är makarna Nordqvist.

Kleven Gruvesäter friköpt från Grufvesäter 1/2 mtl frälse 1868 - men  afsöndringen/avstyckningen får inte lagfart förrän 1878

Texttolkning avskrift Köpekontarkt;

Till Enkan Maria Greta Nilsdotter försäljer jag undertecknad den del utaf min egande afrösningsjord som ej förut är till annan köpare öfverlåten, tillhörande mitt egande 1/2 mantal frälse Grufvesäter, beläget vid hemmanet Ändebäcken, kallad Klefven på motsatt sida om gamla landsvägen emellan Sköfvde och Klostret och det på everderlig ego och besittning och det för en öfverenskommen köpesumma 400 Rdr Rmt och följande villkor;

1. Lägenheten tillträdes den 14 mars 1868 med till jord och hägnader enligt ofvan .......
2. Att ofvanstående köpeskilling betalas nu genast 250 Rdr Rmt & resten 150 Rdr betalas den 2 januari 1869.
3. Den laga skattläggningen och värdering af lägenheten som enligt författning är nödvändig för lägenhetens bestånd ansvarar och beksotas köparen ensamt utan säljarens minsta deltagande, men innan denna skatt läggning blir verkställd erlägger köparen såsom årlig skatt 1 Rdr Rmt den 14 mars hvarje år.

Sålunda handlat och överskommet som skede den 15 januari 1868
A. G Fröhlander - säljare
Med ofvanstående kontrakt förklaras jag mig nöjd och föbinder mig till noggrannt uppfyllande deraf år och dag som ofvan
Maja Greta Nilsdotter genom son J.K. Larsson - köpare
 

Skattläggningsbegäran för tvänne intill varandra gränsande små lägenheter i skogstrakten Ändebäcken benämnd Billings- eller Finnaliderna, Kefven kalladt, från 1/2 mtl frälse Grufvesäter

Klevens köp och namn Klevens köp och namn

Texttolkning;

Under Djupaste Wördnad, får jag härmed vidfoga tvänne afskrifter af mina Köpekontrakt, som utvisa att jag tillhandlat mig tvänne intill varandra gränsande små lägenheter i skogstrakten Ändebäcken benämnda Billings- eller Finnaliderna, Kefven kalladt,omkring 9 tunnland tillsammans från 1/2 mtl frälse Grufvesäter i Walle härad och Skarke socken; Och för att vinna vederbörlig skattläggning får jag under lika Wördnads anhålla om Konungens Höga Befallningshafvandes ........ åtgärd härtill

Klefven i Billingsliderna den 31 juli 1875
Johan Emanuel Johansson

Boende på Klefven under Gruvesäter enligt kyrkböckerna

Varnhem AI:10 (1862-1869)
Klefven å Grufvesäters mark

Den förste 'förpantningsägaren' som flyttar in 1846 - fick förpantning 1850;
Mannen Anders Johansson, född i Varnhem 1802-08-11 in från under Dyngesäter;
Hustrun Anna Maria Andersdotter, född i Varnhem 1812-07-14
Son Carl Johan, född i Varnhem 1840-09-12
Son Anders Petter, född i Varnhem 1843-05-29
Dotter Charlotta, född i Varnhem 1846-11-08
Cotter Maria, född i Varnhem 1852-10-25
- familjen flyttar till Dyngesäter 1854

Ny 'förpantningsägare' 1854;
Fredrik Andersson
, född i Hvarf 1816-12-13, in med familj från Sjogerstad 1854
1:a hustrun Christina, född Larsdotter i Sköfde 1816-08-04 - dör här 14/12 1858
Dotter Cajsa Lisa, född i Sköfde 1845-08-04 - ut till Lilla Diuregården u. Höjentorp 1860
Dotter Anna Sophia, född i Sköfde 1848 - ut till Sköfde 1862
Son Lars Johan, född i Varnhem 1855-12-17
2:a hustrun Johanna, född Jonsdotter i Sköfde 1826-06-26 - flyttar in efter giftermål 1860
Son Carl Wilhelm, född i Varnhem 1862-06-27


Flyttar in 1865 - ägare 1868 (se köpehandlingar ovan!)
Enkan Maja Greta Nilsdotter, född i Fredsberg 1812-02-04 - in från Sandtorp, Bengt Håkansgården 1865
Dotter Maja Lena Larsdotter, född i Lexberg 1842-04-06 - flyttar ut till Hvalstad 1867
Son Lars Gustaf Larsson, född i Lexberg 1849-05-01 (signerar köpekontraktet - se ovan!)
Dotter (piga) Anna Stina Larsdotter, född i Lexberg 1846-06-27 - in från Wing 1868
Son Enkmannen Johan Wilhelm Larsson, född i Lexberg 1834-11-22 - flyttar in fr. Ähle Qvarn 1866 - ut 1869

Varnhem AI:11 (1869-1880)
Klefven å Grufvesäters mark

Kvarboende ägare;
Enkan Maja Greta Nilsdotter
, född i Fredsberg 1812-02-04 - in från Sandtorp, Bengt Håkansgården 1865
Son Enkmannen Johan Wilhelm Larsson, född i Lexberg 1834-11-22 - ut som dräng Hustru Ingridsgården 1871
Son Lars Gustaf Larsson, född i Lexberg 1849-05-01 - ut som ägare 1/32 mtl Hustru Ingridsgården 1871

In flyttar ny ägare 1873;
Mannen Johan Emanuel Johansson, född i Sjogerstad 1846-06-12 - in med familj från Sköfde 1873
Hustrun Carolina Johansdotter, född i Sköfde 1846-09-19
Son Carl August, född i Hagelberg 1870-02-25
Son Johan Emil, född i Hagelberg 1873-01-11
Son Alfrid Reinhald, född i Varnhem 1875-02-08
- familjen säljer och flyttar till Sjogerstad 1876

Ny ägare flyttar in 1876;
Mannen Olof Larsson Lundqvist
, född i Malmö 1841-08-10 - in med familj från Sköfde 1876
Hustrun Anna Maria Jonsdotter, född i Sköfde 1848-01-28
Son Axel Edward, född i Sköfde 1874-09-28
Son Oskar Edwin, född i Skarke 1877-06-01 - dör här 25/11 1878
Dotter Gunilla Crolina, född i Varnhem 1879-09-13

Hustruns fader Jonas Jonsson, född i Lerdala 1816-02-08 - flyttar i från Sköfde 1876

Inhyses enkan Anna Maria Andersdoter, född i Varnhem 1812-07-14

Varnhem AI:12 (1880-1895)
Klefven intägt

Kvarboende ägare;
Mannen Olof Larsson Lundqvist
, född i Malmö 1841-08-10 - Not; Blind
Hustrun Anna Maria Jonsdotter, född i Sköfde 1848-01-28
Son Axel Edward, född i Sköfde 1874-09-28
Dotter Gunhild Pauline, född i Varnhem 1879-09-13
Dotter Emma Charlotta, född i Varnhem 1888-03-18
Son Oskar Edwin, född i Varnhem 1890-09-25


Hustruns fader Jonas Jonsson, född i Lerdala 1816-02-08 - ut till Våmb1887

Varnhem AI:1 (1895-1922)
Klefven intägt

Kvarboende ägare;
Mannen Olof Larsson Lundqvist
, född i Malmö 1841-08-10 - Not; Blind - dör här nu 18/5 1909
Hustrun Anna Maria Jonsdotter, född i Sköfde 1848-01-28 - dör här nu 9/11 1908
Son Axel Edward, f. Sköfde 1874-09-28 - flyttar till Amerika 14/4 1896 - åter därifrån 20/9 1901 - ut 1901
Dotter Gunhild Pauline, född i Varnhem 1879-09-13 - flyttar till Göteborg 1895
Elsa Evelina, född i Varnhem 1881-12-27 - ut till Partille 1899
Ellen Emelia, född 1884-12-19 - ut till Sköfde 1901
Dotter Emma Charlotta, född i Varnhem 1888-03-18 - ut till Grebbestad 1914
Son Oskar Edwin, född i Varnhem 1890-09-25 - ut till N. Amerika 24/3 1910

Hustruns fader Jonas Jonsson, född i Lerdala 1816-02-08 - ut till Våmb1887

Ny ägare 1912;
Stenhuggare Karl Magnus Karlsson
. f. Rådene 1853-10-28, gift 29/10 1886 - in m. familj från Grönelid 1913
Hustrun Hedda Sofia Gustafsson
, född i Varnhem 1864-10-09
Son Johan Oskar Ludvig, född i Wåmb 1897-10-29
Dotter Signe Margareta Elisabet, född i Wåmb 1904-06-25
- familjen flyttar ut till Borås stad 16/4 1914

Ny ägare flyttar in 1914;
Mannen August Johansson Rim
, född i Fägre 1854-06-23, gift 10/9 1881 - in m. fam från Skara stad 1914
Hustrun Karolina Kanon, född i Karlsborgs garnison 1845-12-03
Son Erik Johan Rim, grovarbetare, född i Halna 1878-05-29
Dotter Anna Karolina, född i Fägre 1892-07-03

Varnhem AI:1 (1922-1938)
Klefven intägt

Sonen blir ägare 1914;
Son Erik Johan Rim, grovarbetare, född i Halna 1878-05-29

Fosterdotter Lizzie Gunvor Margareta Gustafsson, född i Göteborg 1923-04-29
                     - dotter till bagaren Harry Isidor Gustafsson och hans hustru Ester Maria f. Gustafsson

Fadern August Johansson Rim, född i Fägre 1854-06-23
Hustrun Karolina Kanon, född i Karlsborgs garnison 1845-12-03 - dör här nu 5/12 1926

Dotter Anna Karolina, född i Fägre 1892-07-03 - flyttar ut 1928
Dotter Hilma, född i Halna 1882-06-12 - flyttar in från Sköfde 1927
- familjerna flyttar ut till Hökaskog 1931 och vidare till Alingsås 1932

Johannes Alm berättar:

"Före Ernst Andersson bodde Rim med hustru och 3 barn i Klefven - Johan, Anna och Hilma.
Hilma hade ett café och bageri i källaren under Edvin Jönssons i Skövde. Anna jobbade där ibland men var nanars hemma. Detta var runt 1915"

Ny ägare 1931;
Lantarbetaren Klas Ernst Andersson
, född i Ö. Gerum 1902-02-26, gift 13/9 1924 - in från Dala 1931
Hustrun Rut Olga Linnea f. Johansson, född i Kungslena 1905-02-27
Bådas utom äktenskap son Ernst Olof Lennart, född i Dala 1924-01-08
Dotter Ingrid Irene Linnea, född i Dala 1927-09-16
Son Karl Erik Ragnar, född i Varnhem 1930-03-16
Son Per Göte Valdemar, född i Varnhem 1931-09-17
Son Bror Börje Ingemar, född i Varnhem 1933-04-29
Dotter Ruth Gunvor Margareta, född i Varnhem 1936-07-25 - dör här 1/9 1937
- föräldrarna lämnade  Klefven under Grufvesäter för Våmb 1943

Se Vernas stora artikel nedan efter berättelser från 'Olle-Ernst' - Ernst Olof Lennart Andersson!!

Boende på Klefven Gruvesäter efter 1943

Mantalskriven här 1946

Gustaf Karlsson köpte Klefven 1943 - flyttade hit 1945

Före detta banvakten i Stenberget, Våmb;
Gustaf Adolf Karlsson
, född Almundsryd, Kronobergs län 1881-01-15, gift 1903-06-26
Vilhelmina Viktoria Karlsson, född i Dalstorp Älvsborgs län 1884-03-17
Son Gustaf Alvar Karlsson, född i Våmb 1920-01-29
Dotter Elsa Irene Karlsson, född i Våmb 1926-03-25
 

1945 flyttade familjen till Kleven under Grufvesäter, nära Ännebäcken, Ljungstorp. Han förblev småbonde eller torpare.  De hade flera barn, bl a sonen Alvar, som troligen saknade tåget så mycket att han i stort sett varje dag cyklade ner till Stenberget. Han brukade sitta vid stenmuren ett stycke upp i backen på Varnhemsvägen. Ibland stod han med båda fingrarna i öronen kanske för att höra tåget i sitt inre. Han hade blivit skadad av mässlingen som liten. De övriga barnen var Fritz (som dog efter några månader), därutöver den äldste sonen som hette Karl, sedan kom Knut, som senare blev banvakt i banvatksstugan i Våmb 1944 - ett år före det att fadern flyttade från Stenberget med familjen, därefter Oskar och sedan Alvar. Flickorna hette Alma, Hedda, Hulda och Hildur - yngst var Elsa.


Klicka här för att läsa det mesta om familjen Karlssons öden och banvaktsstugan i Våmb:
Banvaktsstugan vid Stenberget 7, Våmb och familjen Karlsson

1960

Kvarboende;
Gustaf Adolf Karlsson
, född Almundsryd, Kronobergs län 1881-01-15, gift 1903-06-26 - död 27/4 1966
Vilhelmina Viktoria Karlsson, född i Dalstorp Älvsborgs län 1884-03-17 - död 22/4 1973
Son Gustaf Alvar Karlsson, född i Våmb 1920-01-29
 

1975

Skriven på Kleven Pl 4849;
Son Gustaf Alvar Karlsson, född i Våmb 1920-01-29 - dör 'på församlingen skriven' 1/6 1984
 

Mantalsskrivning 1981

Sten Reinhold Arfwidsson, född i Julitta 1942-03-21, gift 29/4 1967
Karl Martin Arfwidsson, född i Skövde 1871-07-26

Familjen Andersson historia berättad för Verna Andersson av "Olle Ernst" - Ernst Olof Lennart Andersson född 1924 - 95 år 1919

Ernst Andersson och Olga f. Johansson gifta 13/9 1924 Ernst Andersson och Olga f. Johansson gifta 13/9 1924

Olle Andersson berättar                                                               Skrivet av Verna Andersson 2019-01-08
 

En av våra fantastiska berättare av minnen ur livet är Olle Andersson, Ernst Olof Lennart, född 8/1 1924 i Prinsatorp i Dala. Nu boende i Skövde. Olle fyllde 95 år den 8 januari 2019.

Föräldrarna var Klas Ernst Andersson och Rut Olga Linnéa f Johansson. Familjen flyttade 1928 till Billdal i Varnhem och 1931 vidare till Kleven under Gruvesäter i Ljungstorp.  Olles minnen från sin uppväxt är till större delen i Kleven Ljungstorp. Han levandegör en del av det äldre Ljungstorp genom hans detaljrika sätt att berätta. År 1943 flyttade familjen till Lugnet i Våmb.

Olle mötte Birgit Thorell i Skara år 1950. Birgit bodde där hennes föräldrar hade resandevåning och Olle hade arbete på Vattenfall i Skara och rum på resandevåningen. Där möttes de. Nu börjar vi från början.

Olgas fars torp under Dala Herrgård - Olgas far och bröder Gustaf och Oskar Olgas fars torp under Dala Herrgård - Olgas far och bröder Gustaf och Oskar

Olles far och mor, Ernst och Olga Andersson

Olles far, Klas Ernst Andersson, föddes den 26 februari 1902 i Östra Gerum, döpt 2/3 1902 av v.pastor C G Smedholm.

Olles mor Ruth Olga Linnéa Johansson föddes 27 februari 1905 i Kungslena, Varfs pastorat, döpt 26 mars av A Lampa.

Olles morfar och mormor

Olgas föräldrar var torpare under Dala herrgård och bodde i Prinsatorp i Dala.

De hette Gustav Natanael Johansson f 25/3 1864 i Borgunda och Alma Fredrika f Larsdotter f 4/9 1865 i Häggum. Familjen kom från Mossen under Herregården, Kungslena, där dottern Olga var född.  Hon var nummer sju i en syskonskara på tio barn.

Deras barn var:
Josefina Axelia f 17/6 1889 i Borgunda,
Gustav Helgott f 5/12 1890 Borgunda,
Hanna Serafia Elisabet f 28/10 1893,
Augusta Vilhelmina f 16/10 1895,
Fredrika Charlotta Ingeborg f 7/9 1897 alla i Kungslena,
Helga Viktoria f 5/2 1903 Kungslena
Rut Olga Linnéa f 27/2 1905 Kungslena
Johan Oskar Gottfrid f 19/12 1906 Dala 
Astrid Margareta Teresia f 12/3 1909,
Karin Alice Kristina f 30/5 1914,
o.ä. dotterdotter Valborg Astrid Linnéa f 15/4 1915 i Dala

Olles farfar och farmor

Farfar Gustaf Albin Andersson var född i Östra Gerum 9/12 1862 och farmor Matilda f. Johansdotter var född i Marbogården Kälvene, 17/6 1864.  De vigdes i Östra Gerum den 3 juli 1886.

De var arrendator på Källegården Östra Gerum, köpte ett ställe i Östra Gerum som senare brann ned. Därefter bodde de på Fårdala gård innan de flyttade till Grönelid i Ljungstorp.

Deras barn var:
Johan Oskar f 6/2 1888
Anna Emilia f 5/9 1889, båda födda i Ö Gerum
Henny Maria f 20/9 1894
Hildur f 28/9 1898
Elin Viktoria f 30/3 1900 är alla födda i Mularp,
Klas Ernst f 26/2 1902 född i Ö Gerum
Karl Albin f ¼ 1906 född i Marka

Yngve Gerhard f 12/2 1909 är son till deras dotter Anna Emilia och växte upp hos sin morfar och mormor och gifte sig med Ester Kranz, Björkelund.

Ernst som ung Ernst som ung

Sonen Ernst växte upp och fick arbete som kalkarbetare och som dräng på olika gårdar. På Ingriatorp i Bolum arbetade han och därefter en tjänst på Prinsatorp i Dala, vars ägare var grefve Nils Posse.

Det var mellan 10 november 1920 till 1 december 1922. Under våren 1923 träffade Ernst sin blivande hustru Olga. Ernst återvände till Grönelid i Ljungstorp till sina föräldrar en kort tid och den 21 nov 1923 fick han arbete i Hagelberg.

Olles liv började i Dala 1924     

Ernst hade lärt sig spela dragspel och Olga och han hade roligt tillsammans på logdanser i Dala. Så hände det - Olga blev med barn. När prästen Olle Nystedt fick veta det, kallade han till sig Ernst och ”läste lagen” för honom, berättar Olle. Prästen fick då veta att Ernst och Olga skulle gifta sig när Ernst gjort exercisen. Då godkändes det hela.

Ernst och Olgas son föddes den 8 januari 1924 på Prinsatorp i Dala där Olgas föräldrar var torpare. Han döptes av Olle Nystedt.
 

Ernst och hans syster Hildur f 28/9 1898 Ernst och hans syster Hildur f 28/9 1898

Namnet blev Ernst Olof Lennart, kallades sedan Olle.

Ernst hade haft arbete i Hagelberg och flyttade därifrån den 9 maj 1924 till Dala. Han fick bostad i Stenåsen Karlberg i Dala där han också fick arbete i kalkbruket. Dit flyttade då också Olga från Prinsatorp Dala med deras gemensamma lille son Olle.

Efter lysningen vigdes de samman 13/9 1924.Tre år senare föddes Olles syster Ingrid Irene Linnéa i Dala den 16 september 1927.


 

Ernst och Karl från 1923 innan Carls Candaresa
Ernst och Karl från 1923 innan Carls Candaresa
Ernst flyttar till Billdal 1928 - teckning Oskar o Sven Johansson i Vasen Ernst flyttar till Billdal 1928 - teckning Oskar o Sven Johansson i Vasen

Flyttade till Billdal i Varnhem 1928


År 1928 den 15/2 flyttade familjen till Billdal i Varnhem. Ernst Andersson blev torpare här och gjorde tre dagar på Backa gård per vecka för torpet och gjorde också extra dagar som han fick betalt för. Axel Konrad Billing var ägare av Backa gård från 1912 och flyttade in 1913. Sonen Gösta Ragnar Billing tog över Backa gård 1924 och ägde gården till 1934.

I Billdal föddes Ernst och Olgas tredje barn, en son, den 16.3 1930.


Olle var sex år och berättade att han kom ihåg sin brors födelse. Det var en söndag. Barnmorskan hette fröken Sjöström. Grannen, fru Kjellén i Hagen, var också med vid detta tillfälle. Olle hörde hur barnmorskan skrek ”han är strängbunden”! Han hade fått navelsträngen runt halsen. Men de klarade av det och barnet överlevde och döptes till Karl Erik Ragnar.
 

Det var den tysta tiden då, inte så många motorfordon fanns. Det var inte mycket störningar, man hörde bättre enstaka ljud på längre håll. Olle har ett minne då Olles far sa: ”Nu spelar Viktor i Gröngata handklaver.” Det hördes så bra då.  Det var åtminstone en dryg kilometer emellan.

Klefven under 1930-tal i bakgrunden även Grönelid och även Ännebäcken syns till vänster i bild Klefven under 1930-tal i bakgrunden även Grönelid och även Ännebäcken syns till vänster i bild

Flyttade till Kleven under Gruvesäter i Ljungstorp 1931
 

Ernst köpte Kleven under Gruvesäter och familjen flyttade in 1931 i Ljungstorp. Den fastigheten ligger där Ändabäcken rinner in under landsvägsbron från norr och förbi vid gården Ändabäcken som heter Ännebäcken idag. Ernst köpte Kleven av Johan Rihm och gav 2.000 kronor för stället. Kleven var en gammal stuga med fem tunnland jord.


Familjen utökades med flera barn i Kleven. Den 17/9 1931 föddes sonen Per Göte Valdemar, därefter Bror Börje Ingemar den 29/4 1933, Rut Gunvor Margareta den 25/7 1936, Rut Eivor Birgitta den 25/8 1939. Nästa son är Claes, den sista i familjen, född 17/4 1945, men då hade de redan flyttat från Kleven i Ljungstorp till Lugnet i Våmb.


Ernsts föräldrar bodde grannar i Grönelid
 

Från Bjurum flyttade Ernst föräldrar Matilda och Gustaf Albin Andersson redan 22 april 1913 till Gustafsberg i Ljungstorp. Samma år flyttade de till Grönelid i Ljungstorp.  Det var han som alltid sa ”Dä blir bäter se´n” och därför fick han heta ”Bäter”. Han var stenarbetare och byggde källare. År 1931 blev de grannar med sonen Ernst som då flyttade till Klefven under Gruvesäter.

Gustaf Albin Andersson (Olles farfar) död på Vilan i Skara den 6/11 1948 och Matilda f. Johansdotter (Olles farmor), död i lunginflammation 28/10 1932 i Grönelid Ljungstorp.

Ernst Andersson som egen småbrukare våren 1931 Ernst Andersson som egen småbrukare våren 1931

Föräldrar och fyra barn med familjer var grannar under fem år - 'en liten dynasti' i Ljungstorp

På samma tid under åren 1932 – 1937 bodde Gustaf Albin och Matilda och fyra av deras barn med sina familjer som närmaste grannar i Grönelid, Ännabäcken, Klevensåg, Kleven under Gruvesäter, och Kleven under Dyngesäter. För övrigt bodde de olika lång tid på dessa olika ställen:

Gustaf Albin Andersson och Matilda i Grönelid;
(Olles farfar o farmor)
Oskar och Hilda Andersson i Ännabäcken;
(Olles farbror)
Anna (f. Andersson) & Karl Johansson i Klevenssåg. (Olles faster)
Ernst och Olga Andersson i Kleven under Gruvesäter; (Olles far och mor)
Karl Albin & Eva Andersson i Kleven under Dyngesäter (Olles farbror)
Karl och Eva flyttade den 22/10 1937 till Karls far Gustaf Albin i Grönelid, änkman sedan 1932. Karl född i Marka 1 april 1906 och Eva född i Berga 19/9 1918, vigda 21/11 1936.
 

Pappa Ernst med barnen Olle, Ingrid och Karl-Erik - fotot taget våren 1931 på Klefven Ljungstorp Pappa Ernst med barnen Olle, Ingrid och Karl-Erik - fotot taget våren 1931 på Klefven Ljungstorp

Ernst och Olga fortsätter i Kleven under Gruvesäter 

Olga skötte hem och barn medan Ernst hade olika arbeten bland annat hos Sven Svarén i Ambjörntorp som dräng. Han arbetade också i trädgården hos Högberg i Trollehöjd. På 1930-talet var det AK-arbete. Då byggde de om vägen genom Ljungstorp. Cirka år 1933 började Ernst på järnvägen. De hade beting på järnvägen, berättar Olle, och skulle byta 23 kubb om dagen. På ett möte som gällde vad de arbetslösa kunde göra sa Carl i Ryttaregården: ”Di kan ju knacka sten”. De hade 32 öre i timmen för att knacka sten och de hade ackord också så det kunde bli lite mer. Stenen knackades för hand.  ”De hade nödhjälp i hela Sverige då”, säger Olle. Olles far var också med i Blåbandsföreningen i Ljungstorp.

Då Ernst stod och knackade sten nedanför Björkelund, kom postbäraren Oskar Ekblad med ett brev till honom.  Det var från Vattenfall och svar på hans ansökan om jobb. Han skulle komma in till Distriktskontoret i Skara och Olle berättar att han slängde sig på cykeln ner till anhalten och for iväg med tåget och fick jobb och började med en gång. Det var 1935. Han var kvar på Vattenfall i Skaradistriktet till pensioneringen. Under hans sista nio år på Vattenfall var också Olle anställd där, hans son. Efter pensioneringen arbetade Ernst på ställverket i Domus i Skövde.


 

Klefven fick bl a veranda på långsidan åt vägen på 1930-talet och rum på en ovanvåning Klefven fick bl a veranda på långsidan åt vägen på 1930-talet och rum på en ovanvåning

Byggde om och till stugan


Olle berättade att staten delade ut stödlån på 1930-talet för nybyggnad eller ombyggnad av eget hus. Ernst rev ned delar av stugan och byggde om och till. Han använde timret från den gamla stugan och mellan stockarna drevs säckatrasor och mossa med hjälp av en träkil och en klubba. Det var en ryggåsstuga från början, men hade nu fått ett innertak.  Det blev långsida åt vägen med en liten veranda och med ingång med dubbla dörrar där till vardagsrummet. På baksidan en köksingång, kök med ett skafferi och kammare. Det blev också ett rum på vinden. Från köket en spiraltrappa till vinden. Nytt spån lades på taket och där på lades tegelpannor. Under byggnationen bodde de i en liten stuga av bräder och spåntak på tomten som Ernst byggde upp tillfälligt.

De rev också delar ladugården och byggde om. Bertil Björk som bodde i Kleven under Dyngesäter var granne och snickare och han hjälpte till.

Flera fick lån på 1930-talet

Karl-August Andersson med hustru Hildur bodde i stället Falebäcken. Det låg vid bäcken som rann från Fagerdammen nedåt Backa gård. En dag då Hildur bakade, tog det eld i huset. Huset brann ned och familjen flyttade 12/12 1929 in i den gamla stugan vid Lövstad, där Otto Jonsson bodde senare. Familjen bodde där tills de fick möjligheten att få lån och att bygga ett hus vid Lövstad. Här fanns ett tidigare hus och där byggde Karl-August Andersson ett nytt hus som fick namnet Lövvik.
Oskar Andersson i Ändabäcken bodde i brygghuset under ombyggnaden av sitt hus.
Höka-Gustav, Gustav Larsson i Hökatorp, drabbades av en brand där hela hans hus brann ner år 1932. Under tiden som huset byggdes upp, bodde han i jordkällaren. Han fick också lån till nybygge på 1930-talet.
Muraren Oskar Andersson i Åsabacken byggde upp de öppna spisarna och murade skorstenarna på flera ställen i Ljungstorp.

En tragisk olycka 1934
 

Henny Maria Dahlén, faster till Olle, var gift med Albin Dahlén, f 28/2 1892 i Slöta och de bodde på Ökull, Axvall. Deras dotter Gunhild Lilly Maria, f 4/9 1915 i Slöta, kusin till Olle, hade hälsat på i Grönelid i Ljungstorp och skulle åka hem till Ökull där familjen bodde i en arbetarbostad vid vägen som går in till höger, från Varnhem räknat, före Ökulls mangårdsbyggnad. Tåget skulle stanna där vid hållplatsen Ökull. Det saktade ner, men innan tåget stannade hoppade Gunhild av tåget och kom emellan vagnarna och klämdes ihjäl. Hon var 19 år och enda dottern till Henny Maria och Albin Dahlén. Det var den 11/11  1934.
'

Margit, Olle och Ann på besök i Lövåsen Margit, Olle och Ann på besök i Lövåsen

Olle har många minnen från Ljungstorp
 

Olle var sju år när de 1931 flyttade upp från Billdal till Kleven under Gruvesäter i Ljungstorp.
 

Ett av de första minnena från Ljungstorp var att han för första gången fick se en död människa. Hans farmor Matilda Johansdotter i Grönelid hade lungin-flammation och hög feber. Hon sa: ”Om I skulle kunna bea för mej”, minns Olle. Matilda dog 28 oktober 1932. ”De hade lagt knappar på ögonen, knappar som man hade i kappor”, berättade han. Olle minns också att han dagen efter mötte farfadern som sa: ”Här går en ensammel, ho do´ igår”.
 

Olle minns när ”Kanada-Karl”, bror till Olles far, kom hem från Amerika 1934. Det var en bror till Olles far Ernst.  Karl, född 1906, hade bott utanför staden Calgary i Kanada år 1923 till 1934 hos en faster, syster till Albin Andersson i Grönelid. Carl berättade att de odlade vete där på mycket stora fält. Olle berättar att han minns när de mötte honom vid tåget i Ljungstorp då han kom hem med sin amerikakoffert.

ESTER ANDERSSON BERÄTTAR för Verna;
"Kanada-Karl kom hem från Amerika och gifte sig då med Eva, som var syster till Anna-Lisa i Slottet.
Evas och Anna-LIsas föräldrar bodde i Fattigstugan i Norra Lundby. Barnen blev utackorderade - Karin, en pojke, Astrid, en flicka Eva och Anna-Lisa. Yngve Andersson föräldrar tog Eva som fosterbarn i Grönelid.

Olle fortsätter;
Yngve, kusin till Olle och son till Olles faster Anna Emilia, for också till Kanada till Albins syster. Han fångade vildhästar. Dessa bands i en stolpe utan mat eller vatten en tid. När de sedan fick vatten blev de tama sägs det. Han var där i åtta år.  Yngve kom hem och gifte sig med Ester, dotter till Teodor och Anna Krantz, Ljungstorp den 30/10 1938.

Foto från Ramlaklev 1930-tal Foto från Ramlaklev 1930-tal

Besök på Ramlaklev

Olle minns en gång när han var i 8-årsåldern. Det kom en fin dam med stor hatt och tittade in i den lilla stugan som familjen bodde i under tiden för bygget av huset. Hon frågade ”hur har ni det i lekestugan”. Hon var en av sommargästerna i Lövåsen och hon frågade om Olle ville visa henne vägen till Ramlaklev. Det gjorde Olle. När de kom upp till utsikten sa hon: ”Det kunde jag tänka mig att det var en sådan hänförande utsikt”. Olle hade aldrig hört ordet ”hänförande” och funderade mycket på det ordet. När de kom hem berömde hon Olle, minns han. Det var inte vanligt att få beröm. Hon sa: ”Det får jag säga att den pojken är så ärlig”. Olle fick 50 öre. Det var mycket pengar.

Ett annat sätt att tjäna pengar på var att öppna leden över vägarna för bilar.  Det var ju led över mindre vägar för att betande kor inte skulle komma ut. Det var ett led vid landsvägen, Trägår´s lé, och ett led vid vägen upp mot Stentomten.

Att plocka ”koller”

Att plocka ”koller” var ett arbete för Olle. ”Koller” var grankottar som man eldade med. Olle brukade plocka i skogen ovanför Kleven. Så skulle han köra korna i vall på skogen. De gick ut genom en ”sköttel” bakom deras äng och mor Olga sa alltid att han skulle köra dem långt upp i skogen. ”Ta med ett rep och ena börda pinnar hem” sa hon. Det gjorde han och korna betade sig hem under dagen.

led led

Doktor Grå och att öppna le'


Olle minns också att doktor Grå kom till Olles far då han var sjuk. Doktor Grå, läkare i Skövde, hade med sin familj sommarstugan Kilahem, eller som det senare heter Öjebacka. Detta hus var det första monteringsfärdiga hus i Sverige, sa man. Olle säger att han minns doktor Grå med vördnad.  Han var alltid vänlig. Olle hade en gång fiskat i Ännabäcken och följt bäcken från stora Fermabrona. Vid tillfälle kom han nära vägen vid Ljungsbo, där doktor Grå stannade sin bil och frågade Olle om han ville åka med. Ja det ville han gärna och satte sig i bilen med sin klyka med åtta fiskar på. Doktor Grå talade med honom och var så vänlig. ”Min fru är intresserad”, sa han, ”och köper gärna fisken”. Men Olle åkte med hem till sitt och talade först med sin mamma om fisken. Hon höll med och Olle gick upp till doktor Grå och sålde fisken till dom.

När doktor Gråå emellanåt kom körande till sitt sommarhus, passade Olle på och öppnade trägår´s le´. Han fick 10 öre per gång som han öppnade. Om han hann kunde han komma fram till nästa led i backen upp mot Stentomten. Då blev det 10 öre till. I mitten på 1940-talet dog doktor Gråå i huset som nu heter Öjebacka. Verna minns själv att när mamman, Agnes Andersson i Svea och Emma Lindgren i Stentomten, städade i Öjebacka då doktor Gråå var död och de förmodligen lämnade huset, lämnade de några sagoböcker till deras barn. Jag fick sagoboken ”Herrskapstroll” av Maja Synnergren, en stor bilderbok.

Sommarhuset kallades också ”Kockens villa”. Namnet kom utav att tidigare bodde här om sommaren operasångare Augustin Kock. Han var född 1886 i Ängelholm och sångpedagog i Uppsala och Stockholm. Han blev katolik och han gav ut fem diktsamlingar och har skrivit texten till bland annat ”O Helga natt”. Det berättas att han sjöng ut över nejden från kökstrappan, en fin utsikt från Billingen. Han hade sånglektioner här också. ”Det kom flickor för att träna sång”, berättade Ester Krantz, som bodde i Björkelund vid vägen genom Ljungstorp. Vi följde dom efter vägen för de luktade så gott parfym”. Ludvig Alm i Almesäter var med och byggde huset.

Fest på ”Lindgrensslätten”

På Lindgrensslätten nedanför Stentomten hölls fester. Flera uppträdde där. Olle berättade att familjen Grå deltog i festen. Deras döttrar Ulla, Britta och Inga var med i en spring-tävling mot pojkarna där Olle deltog. Olle vann i pojklaget och Britta Grå i flicklaget. Doktor Grå delade ut priset som var 10 öre. Sedan stod utslagstävlingen mellan Olle och Britta och Olle vann och tjänade 10 öre till den dagen! Tjugo öre, det var mycket det. Olle hade dessutom öppnat grinden två gånger. Det blev 40 öre totalt denna dag! Mycket pengar!

”Höka-Gustav”, Gustav Larsson, som bodde i Hökatorp, brukade uppträda på Lindgrensslätten.  Han läste dikter, särskilt av Gustav Fröding. Och alldeles utantill läste han ”Våran prost” av Fröding, berättar Olle, och Einar Dahlberg, som bodde hos Ekblads i Jägarebacken, spelade fiol.

Ljungstorps skola 1936 med lärarna Håkansson och Mia Jansson Ljungstorps skola 1936 med lärarna Håkansson och Mia Jansson

Olle börjar skolan 1931
 

År 1926 byggdes småskolan och 1930 storskolan i Ljungstorp. Tidigare var skolan i Sparrsäter, som senare blev affär. Ännu tidigare, 1830-40-talet,  var det en skola vid Bäckedalen, Ljungstorp.

Olle började i småskolan 1931 för Mia Jansson. Han tyckte om henne. Han minns att han fick sjunga på examen där. Han sjöng en sång om liljekonvaljen. 

I storskolan gick han för Emil Håkansson, som han också tyckte var bra.  Där sjöng han duett med skolkamraten Elsa Jonsson. De sjöng ”Lisa ville dansa”.

Olle minns att hans mamma ofta hjälpte grannarna när de var sjuka. Han minns att hon mjölkade både åt fröknarna Örn i Haga och åt Mille i Fogdehagen. Karl-Erik, Olles bror,  brukade då lysa henne med fotogenlampa. Han minns också att hon bytte bort kaffekupongerna till fröknarna Örn och fick istället mjölkuponger.

På både sommar och vinterlov bodde Olle tidvis hos hans mormor och morfar i Korsberga. Han minns en gång då han var tio år och de var på en isbanetävling för motorcyklar utanför Hjo. Där deltog Erik Olsson, son till Elin Olsson i Nyttorp. Erik var tävlingsförare på motorcykel men vann gjorde den gången ”Kumla-Fransson”.

När Olle gick till skolan mötte han ofta Karin Olsson vid Trägårs le´, syster till Erik Olsson i Nyttorp.  De fick ofta sällskap till skolan och hem. En gång längre fram stod Olle med kompisar vid Trollehöjd, berättar Olle. Då kom Karin Olsson från tåget. Hon gick förbi dom, men stannade och ropade på Olle. Hon sa att hon var mörkrädd och frågade om han ville följa henne hem. Det gjorde han gärna. Han fick en kram också innan de skiljdes åt vid Nyttorp. Det glömmer jag aldrig, sa Olle.

Karl-August och Hildur Andersson hade en stor familj i Lövvik med många barn och med både morfar och morbror boende där.  Deras barn Britta och Gustav skulle åka på bio, berättar Olle, och Olle var där. Morfar i Lövvik, August Pettersson, frågade om Olle skulle med, men Olle sa att han inte hade råd. Olle han hade bara pengar till endera resan eller biljetten.  ”Då får Du utå mej” sa morfar och Olle kunde följa med. ”Det glömmer jag aldrig”, säger Olle, som berättade det nu när Olle är 94 år. ”Vi såg en film som hette ’Vi som går köksvägen’ med Elof Ahrle.” Olle berättar att morfar i Lövvik band kvastar som han gick omkring och sålde. En ko hade stångat honom så han blev enögd.


Olle minns Otto Jonsson också, granne till Lövvik. Han kom från Öttum. Han spelade dragspel, berättar Olle. Han var ”dagverkare”, gjorde dagsverk hos grannarna. Arthur, bror till Hildur, bodde i Lövvik hos sin syster och Karl-August Andersson och han arbetade där. Han klarade av jordbruket och korna då Karl-August istället kunde arbeta på bygge i Skövde, berättar Olle.

Olle konfirmerades 1938 i Varnhems kyrka av David Ahlner Olle konfirmerades 1938 i Varnhems kyrka av David Ahlner

En sorglig olyckshändelse 1937
 

Det hände när Olle var 13 år. Olles syster Margareta var ett år gammal, född juli 1936. Hon stod på en sten hemma i Kleven. Det blåste lite och hon föll och slog huvudet i stenen så hårt att hennes huvud spräcktes. Hon dog 1 september 1937. Olle berättar att det var fyra kusiner som bar den lilla kistan till graven tre dagar efter att det hände. Hon begravdes den 4 september i Varnhem på norra sidan av kyrkan bredvid graven där Robert Svensson från Granbacken ligger.

Året efter konfirmerades Olle i Varnhems kyrka av David Ahlner. Under tiden hade han sitt första avlönade arbete, 14 år gammal, anställd på bryggeriet i Varnhem.

Ljungstorps väntkur uppförd av Högberg, m fl - en tidiningskiosk frlyttad från kyrkparken i Skövde - kallades för Lunsabingen Ljungstorps väntkur uppförd av Högberg, m fl - en tidiningskiosk frlyttad från kyrkparken i Skövde - kallades för Lunsabingen

Mötesplatser i Ljungstorp


Axvallsbanan betydde mycket för Ljungstorp. Tåget gick mellan Skövde och Axvall, i Ljungstorp var en hållplats. Från början var det ånglok. Tåget tjöt vid Storekullen och vid Nyborg och röken sågs på långt håll. Då tåget bromsade in vid anhalten i Ljungstorp och dörrar och grindar öppnades, gnisslade det och grindarna skramlade. Alla kom och gick eller cyklade på vägar från olika håll till tåget. Från tåget lastades olika saker av vid Ljungstorps hållplats, en del till affären i Ljungstorp. Folk stod där och väntade på tåget eller satt på bänkarna i väntsalen som långt senare kallades Lunsabingen. Det blev också en mötesplats.

Väntsalen flyttades senare ned till Nossebro, då järnvägen över Billingen lades ned och blev en K-märkt byggnad. Olle berättar att man då köpte tågbiljetter av banvakten Alfred Andersson i gården Ljungstorp. Grindvakten skötte bommarna över vägen också. Senare köptes biljetterna hos Håkanssons i Ljungsbo och ännu senare köpte man biljett på tåget. Landsvägen korsade järnvägen och det blev så småningom automatiska varningsljus som blinkade då tåget kom. Järnvägen lades ned den 31/8 1961.

Gamla Missionshuset Gamla Missionshuset

En annan mötesplats var Missionshuset 
 

Dit gick Olles mamma. Olle var med. Han minns det särskilt när de bodde i Billdal. Det var mörkt, fotogenlampa hade de inne hemma och så kom de till Missionshuset. ”Ljus, värme, sång och musik! Jag tyckte det var himlen!” säger Olle.  Augusta Rot lät Karl-Erik, Olles bror, ta upp sången ibland i söndagsskolan i Missionshuset. Ibland tog mamma Olga upp sången på gudstjänsten som hölls i skolan. Olle berättar att vid ett tillfälle prästen tog upp en psalm, så kunde ingen texten. ”Den kan ju jag” sa Olles mamma och sjöng den. Någon gång hände det att Emil Holm, som senare bodde Fogdehagen, spelade fiol.

Ljungstorps unga samlades på pensionatet och kaffeét Trollehöjd Ljungstorps unga samlades på pensionatet och kaffeét Trollehöjd

Det var rörelse i Ljungstorp.

Folk gick på vägen, cyklade, körde med häst och vagn och en och annan bil på 40-talet, vilka ganska snabbt blev flera bilar på vägen.

Under åren spelade man också bordtennis i storskolan på andra våningen och det hölls revykvällar också i skolan. Missionshuset, café i Trollehöjd och logdanser i Svea, var mötesplatser men också på ängen nedanför Stentomten och på Blåbandet i Smedstorp.

Hans Gustafsson på Aspelund och Olle på var sin Rex MC Hans Gustafsson på Aspelund och Olle på var sin Rex MC


Olle minns att han och Hans Gustavsson i Aspelund köpte varsin lättviktare. Bensin fick de av militärerna som då låg på Backa gård på 1940-talet. Man tog ur bensinen ur bottnen på det som kallades Motorcocktails. Olle berömde motorcykeln. ”Han gick uppför Gula-lia som skit på 2:an”.


 

Affären i Sparresäter Affären i Sparresäter

Affären var också en mötesplats


Affären Sparrsäter var en mötesplats, där nyheterna spreds. Det var Gusten, Gustaf Natanael Gustafsson i Aspelund, som hade affären under Olles tid här. Gustens hustru hette Inga Maria. ”Till affär´n gick dom nästan i onödan ibland bara för att få prata med nå´n” säger Olle. Det var ju en plats att träffas på. Här lämnade Olles mor ägg och smör som hon fick betalt för. Lina Broström lämnade också smör, berättade Olle.

Olle högaktade Gusten. Han var verkligen en hjälpare i Ljungstorp, en riktig hedersman. Kunde man inte betala, så gick det att vänta lite och han skrev upp i en särskild bok. Det var allmänt att man gjorde så.

Karl-Erik Nyman i Klevenssåg hjälpte Gusten i affären att tömma 50-kilossäckar med mjöl i stora bingar i källaren. Sedan kom Stina som affärsbiträde i mitten av 1930-talet. Hon lyfte 50-kilossäckar själv! Mjölet vägdes sedan upp i 2-kilos påsar. Gustens dotterson Evert var också i affären. Gusten hade inte körkort men köpte en T-Ford som kördes av Evert som hade körkort. Gusten hade astma så på äldre dagar orkade han inte sätta sig upp i bilen själv. Evert lyfte upp Gusten i bilen och lyfte ur honom. Olle minns också att Stina gifte sig med Sven Andersson i Ändabäcken, kusin till Olle född 1912.

När Gusten slutade som handlare gjorde han auktion. Han hade börjat sin verksamhet några år in på 1890-talet och bedrivit sin verksamhet först i Aspelund och senare i Sparrsäter till 1936. Han sålde affären och fastigheten Sparrsäter till familjen Hjertén från Åsarp 1936. Gusten dog 12 december 1940.  Affärsverksamheten fortsatte med olika ägare fram till 1962.

Olle Andersson Klefven 1943 Olle Andersson Klefven 1943

Musik var viktigt
 

På den tiden hade man en radio med en enda kanal och kanske en vevgrammofon så man kunde spela grammofonskivor. Det var 78-varvare. Det blev ofta då så att man skaffade ett instrument och lärde sig att spela för man ville förstås ha mer musik, säger Olle.

Olle tyckte om att sjunga. När han skaffade dragspel blev det musik till dansen vid Trägårs le´ eller på Sveas loge.  Ett minne… Olle minns en tös från Varnhem. Gunhild i Ryttaregården. Vid le´t i Sveas äng stod ett sötbärsträd till vänster. Han böjde ned grenen, kom henne nära…  Ett ljuvt minne berättat med känsla...  Jonet Enkvist, en av militärerna som tältade på Backa, gifte sig med den flickan och de bosatte sig i Stockholm. Så blev det med det…
 

Militärerna hade kontor i ett rum i Svea. Gustaf Andersson i Svea fick hämta överbliven mat hos militären i ängen och körde hem det till grisarna. Det var kanske hyran.
 

Vad gällde musik berättar Olle att han minns Carl Gustav Veinö i Hagen. Familjen Weinö flyttade in i Hagen 1926. Carl Gustav var senare med i en orkesterförening i Skövde och Olle minns att de spelade på Alphyddan. Olle berättar att Carl Gustav gick över till läroverket efter 4:e klass. Tog realen i Skara.

Olle berättar att när han spelade Västkustens vals på dragspelet så brukade han och Åke, som var gift med Linnéa Ullbergs dotter Gun, också sjunga den. Åke Gustavsson bodde då i Sörgården i Varnhem och blev senare föreståndare i Konsum i Tidaholm. Olle spelade också ibland på Trollehöjd i Ljungstorp. Det var Edvin Björndal som hade servering där.  Han hyrde också ut lokalen. Olle kom ihåg att när Björndahl serverat kaffet sa han: ”Varsego´. Dä ä uppslatt”.
 

Olles far Ernst spelade durspel ibland tillsammans med Karl-Erik Nyman från Klevenssåg som spelade fiol.
En annan som spelade dragspel var Karl-August Andersson i Lövvik och även Karl-Henry Jonsson på Ängarås. De spelade 2-radigt. Per Andersson, son till Karl-August och Hildur Andersson i Lövvik, spelade dragspel också och sjöng. Spele-Viktor, Viktor Andersson, och hans söner Åke och Börje bodde i Kristinefors som senare kallades Kosmos. Alla tre var musikanter, Viktor på fiol och Åke och Börje på dragspel. Åke och Börje Andersson blev båda musikanter på dragspel i Skövde och hade egna orkestrar under många år.

Det var mycket musik och sång då, men på radion var nästan den enda musiken kl 18 på kvällen. Då var det en timma med grammofonmusik, mycket klassiskt, men i slutet var det ofta en dragspelslåt. Jag minns att lyssnarna väntade på den och ibland talade om att de hört den låten. (bild nr 11)

Bland alla så minns Olle också Elin Olsson i Nyttorp, Karin Olssons mor. Olle minns att Elin var så snäll. Han minns en gång då ungdomarna kom förbi på skidor bjöd hon dom på smörgås och varm choklad. Hon hade också militärerna i Sveas äng på mat hos sig i Nyttorp.

Hjalmar Pettersson med hustru och andra Hjalmar Pettersson med hustru och andra


”Monte Carlo” i Skarpenstorp
 

Man kunde spela kort också, berättar Olle och Skarpenstorp kallades ”Monte Carlo”. Allan och Nils i Skarpenstorp och en del andra spelade ofta där. Vid ett tillfälle när de spelade kort kom Sven Svarén från Löten dit och knackade på dörren. ”Jaså här setter i. Därnere har vi inga ”, syftande på Missionshuset. De fick följa med till Missionshuset allihop!


Klevenssåg full av ungdomar
 

Olle minns ungdomarna i Klevenssåg. Fadern där, Hjalmar Pettersson, var gift med Tilda, född Svahn. ”Hon var stor, ordinär och snygg”, beskriver Olle. ”Svahns Tilda, sa man”. Hon hade tre barn i tidigare äktenskap. Karl-Erik, Gösta och Ingrid, alla hette Nyman. Hjalmar arbetade på Volvo i Skövde. Han och Tilda fick fem barn: Sven, Lilian, Maj-Britt, Per-Olof (Olle), Birgit.  Karl-Erik Nyman var ”Skövdes starkaste man”, berättar Olle. Karl-Erik arbetade på Gjuteriet på Volvo.

Efter Hjalmar Pettersson köpte Fohlin Klevenssåg. Han var änkeman och hade hushållerska som hette Viktoria. Han var fräsare eller borrare på Volvo och hade tidigare bott i Volvohusen i Skövde. Olle minns hans barn: Sivert, Sonja, Egon. Egon blev gymnast i Frisksportarna i Skövde, berättar Olle. Han slog volter på gräsmattan och stod på händer på skorstenen!

Dianafabrikerna Dianafabrikerna

Olles första arbete 1938
 

Olle gick och läste för kyrkoherden Karl David Ahlner i Varnhem 1938.  Under tiden hade han sitt första avlönade arbete, 14 år gammal, anställd på bryggeriet i Varnhem. Bryggeriet låg i den fastighet där konservfabriken Diana senare flyttade in efter bryggeriet. Bryggarefamiljen Sten Nilsson bodde på andra våningen. De kom från Halland utanför Halmstad och efterträdde Asplund som ägt bryggeriet innan. De hade två lastbilar och körde dricka för försäljning.

Lönen för Olle var 10 kronor i veckan och han bjöds på 11-kaffe varje dag och hade smörgåsar med sig. Hans arbetsuppgift var att bära upp säckar med malt och humle till tredje våning och diska flaskor.
 

Ett annat arbete för Olle var att han 15 år gammal högg års-ved för Karl i Mossen i Varnhem. Karl hade tuberkler i armen och kunde inte hugga ved. Ett arbete var också tidvis att rensa rovor på Löten hos Johan Svarén. Johan Svarén hade varit i Amerika och köpte Löten när han kom hem.

På Ökull var Olle och Gustav Andersson i Lövvik och plockade potatis. De gick hem och plötsligt kom Samuel Friman som hade taxi i Varnhem. Han såg de två pojkarna gå och han stannade och frågade om de ville åka med. Givetvis ville dom! Olle berättar att det var första gången han åkte bil!
 

Arbete i Skövde

Olle var springpojke i speceributiken vars ägare var Tage Andersson, Skövde. År 1940 började han på Volvo Penta i Skövde där han lärde sig svarva. År 1941 fick han arbete på Röde mosse. Göteborgs Järnvägar ägde mossen. Det var tvåskift – kl 4 – 13 och kl 13 – 22. Det var ackord och han tjänade 70 kronor i veckan.  Man grävde två meter ned i jorden och fick upp bränntorv där. Bränntorven eldade man loken med och även järnspisar. Det var ett tillfälligt arbete, slutade samma år, 1941.

Olle plockade lingon också som han sålde men han fick arbete också på Volvo Penta. Efter mönstring 1944 kom han in i det militära i Karlsborg från 10/2 1945, 360 dagar. Han blev radiotelegrafist.  Därefter tillbaka till Volvo Penta 1946. Då hade Olle också tagit körkort 1945.

Föräldrarna sålde Kleven und Gruvesäter 1943


Olles föräldrar, Ernst och Rut Andersson hade bott på Kleven under Gruvesäter sedan 1931. År 1943 sålde de Kleven för 5000 kr och flyttade till Lugnet i Våmb, som de köpte av Ida Brolin.

Olles föräldrar var baptister döpta i Elimkyrkan i Skövde. Han berättade att Eric Lindblom var föreståndare 1929-1934 i Pingstförsamlingen i Skövde. Han var populär. Han hade bott i Kleven under Löten, Ljungstorp, var fosterbarn hos familjen Anders Gustav Adamsson och Tilda Volt, som var lärarinna i Ljungstorp.
Anställning på Gasbetong år 1946 - 1947

Olle fick arbete på Gasbetong 1946 där han körde lastbil och blev privatchaufför åt chefen, direktör August Robin Grane. Olle fick långa körningar åt Grane. Han körde en Volvo årsmodell 1939 som han också kollade och städade inför körningar. Då var Olle klädd i kostym, livré och mössa.  Olle kommenterar ”höfs å fason å artighet dä kostar inget”. En gång körde han Grane till Eslöv i Skåne. Då övernattade de på Hooks herrgård. Grane tog tåget till Stockholm. Istället fick Olle köra borgmästare Svensson, Skövde, från Eslöw hem till Skövde. De stannade på flera platser efter vägen bland annat ett stort gods där grevinnan tog emot. Chauffören Olle fick hålla till i köket där han fick mat av dottern i huset. Olle berättar att han kände av klasskillnaden ”men jag har aldrig haft ont av det”, säger han. ”Vi fortsatte hemåt” berättar Olle, ”och besökte en sommarstuga vid Vättern.” Olle var alltid intresserad av att köra bil och han fick uppskattning av körningen.

En gång körde Olle till Lund och hämtade direktör Granes dotter och mågen, som hade tjänst som lektor i Lund. En annan gång fick han köra ned till Orust i Bohuslän för att hämta dom. ”Stort ansvar, och för sig själv också”, sa Grane till Olle. En annan resa var när han hämtade Skövdes borgmästare Svenssons fru i Ekhammar vid Vättern.

Olle på väg upp i högspänningsstolpe Olle på väg upp i högspänningsstolpe

Anställning på Vattenfall år 1947 - 1987
 

År 1947 fick Olle anställning på Vattenfall. Han var linjearbetare först och hade 50 öre i timman. Han fick gå kurser och utbildade sig till linjemästare. När linjemästare Rune Käll slutade sökte Olle den platsen och fick den. Han blev linjemästare och arbetsledare över två arbetslag med tre man i varje. Han var kvar tills år 1987, det blev 40 års anställning.
 

Olle berättade om en olycks-händelse i arbetet. En man, Sven Adolfsson, räddade han. Adolfsson blev hängande upp och ner i en stolpe, fast i skon. Olle gick upp och tog ned honom. Han klarade sig.


År 1987 blev Olle pensionär.
 

Olle i stolpe
Olle i stolpe
Olle går i pension efter 40 års tjänst hos Vattefall
Olle går i pension efter 40 års tjänst hos Vattefall
Birgits son Alf Josefsson Birgits son Alf Josefsson


Birgit, Olles hustru, född Thorell
 

Birgit har berättat om sitt liv. Greta och Fritz Thorell var hennes föräldrar. Fadern Fritz var född 21/8 1900 i Tråvad och modern Margareta, född Andersdotter, född 9/4 1908 i Hangelösa. De vigdes den 3 oktober 1928.
 

Deras första dotter var Elly Astrid Margareta, född 9/1 1929 i Hasslösa. De flyttade till Ljungbacken Sävared och då föddes den andra dottern Birgit Linnéa född 30/7 1930.
 

År 1944 flyttade familjen Thorell till Furubacken i Skara. År 1949 köpte de en resandevåning på Östra Kungshusgatan 8 och Birgit arbetade här hos sina föräldrar.

Birgits första anställning år 1945 till 1946 var som barnflicka för Hans Christian Verner, då 1 år och 3 månader gammal. 30 kr i månaden var lönen. Familjen hette Arne och Karin Verner. Arne Verners bror Alf Verner var präst i Skara och hans fru hette Ann Stina och var lärare.

Birgit gick med andra ungdomar på Teaterhuset i Skara och upplevde operetter och revyer, kom särskilt ihåg Lasse Dahlkvist som uppträdde där. Bland mycket annat gjorde Bengt Melin, Skara, ”Överste Trapp” i en föreställning där.

En dag gick Birgit in på American Basar i Skara för att köpa te-koppar. Där fanns porslin, tyger, dukar, gardiner, blåställ, ja nästan allt. Sven och Dagmar Andersson ägde affären. Dagmar frågade om Birgit ville börja där och Birgit fick anställning där år 1946 som affärsbiträde och var anställd där under elva år till 1957.

Birgits son Alf

När Birgit var 18 år föddes hennes son Alf. Det var den 4 april 1948.  Birgit bodde hemma då och även lille Alf bodde där, så Birgit kunde arbeta och Birgits mor och far tog hand om Alf på dagarna.

Alf Josefsson, efternamnet var Alfs fars namn, växte upp i Skara och gick i skola i Skara och började därefter på Gustavssons Bageri (Astrids) och arbetade där under åtta år.  Alfs fortsatta arbetsliv var att därefter bli försäljare hos HCJ:s i Skara med bildelsförsäljning där han senare blev ägare och övertog företaget. Han byggde hus i Skara och gifte sig 1975 med Monika Lundgren och fick två barn och ett bonusbarn.
Nu är Alf pensionär och bor i Mölndal med sin sambo Margareta Jönsson. Han har haft daglig telefonkontakt med sin mamma Birgit.

Olle och Birgittas första semesterresa 1951 Olle och Birgittas första semesterresa 1951

Olle och Birgit möttes 1950

Olle hyrde rum på Birgits föräldrars pensionat. Han hade arbete i Skara på Vattenfall. Distriktskontoret låg i Skara. År 1950 möttes Olle och Birgit. Då var Birgits son Alf Josefsson, ett och ett halvt år. Det året gick deras första gemensamma semesterresa på motorcykel till Lysekil. Birgit kommer ihåg att hon fick fina handskar av Olle då. År 1954 förlovade de sig.

Fadern Ernst Andersson 1955
Fadern Ernst Andersson 1955
Olgas Andersson 50-årsdag 1955
Olgas Andersson 50-årsdag 1955

2 februari 1957 ägde vigseln rum.

Lennart Wetterholm, Skövde,  vigde dem i hans bostad på Lennart Torstenssonsgatan i Skövde.  Den dagen var det en brand på Hotel Billingen, fjärde våning, berättade Birgit. Det gjorde att de fick vänta på prästen. Den första lägenheten de hade var på Alströmergatan 6 i Skövde.
 
Olle fick arbete i Småland

Under cirka två år hade Olle arbete i Småland. Vattenfall byggde om ett distributionsområde i Tofteryd. Birgit följde med Olle dit. Hon skötte matlagning för Olle och två andra anställda personer – matsäck, middag och kvällskaffe. Det var åren 1958 till 1959.
 

År 1958 flyttade Olle och Birgit till en lägenhet på Alströmergatan 6 i Skövde. Senare samma år flyttade de till Alströmergatan 4 och år 1973 köpte de ett hus på Ringstigen. Där bodde de till år 1989, då de flyttade till Ryd och år 2010 till Rosenhaga, där de bott sedan dess. De köpte den mindre av Backgårdarna i Bankälla 1961 och döpte stället till Lugnet.

Birgit fick arbete år 1959 på City ungdomskläder i Skövde där hon senare blev föreståndare och var kvar där till år 1982 då hon började på Citybagaren och arbetade där till år 1997.  Birgit blev pensionär 1995.

Olles och Birgits intressen
 

Olles intresse har alltid varit att sjunga. Han har ingått i PRO Norrmalm Sång- och musikgrupp under ledning av Karl Axel Lindberg, Timmersdala. Olle sjöng då i kör men också solo. Han har sjungit solo på bröllop i sju kyrkor och många andra platser på födelsedagar och andra tillställningar.   Fortfarande sjunger han med glädje med en fin stark röst.
 

Birgit var mycket skicklig och har ägnat mycket tid åt att brodera, sy, sticka och virka. En fantastiskt fin samling finns av broderier av dukar, bonader, sydda tavlor. Hon har också deltagit många och stora utställningar under åren med försäljning, i bygdegårdar och andra lokaler i länet, bland annat i Ljungstorps Bygdegård.

Ernst spelar tvåradigt durspel och Olle sjunger
Ernst spelar tvåradigt durspel och Olle sjunger
Olle sjunger och Karl-Axel Lindberg spelar
Olle sjunger och Karl-Axel Lindberg spelar
Olle tyckte mycket om att jaga Olle tyckte mycket om att jaga

Jaktresor


Olle ägnade mycket tid åt att jaga. Han berättade att han varit med på flera jaktresor. Från och med 1971 var de under flera år i Härjedalen och jagade. De jagade i Funäsdalen och bodde på hotellet Gyllene bocken. Där var de varje gång fem dagar under flera år. Ripjakt hade de i fjällen. Flera jägare hade familjer med och Birgit var med Olle. Familjerna gjorde vandringar medan jägarna jagade.

En jaktresa gick år 1982 till Scotland. Han åkte med Bertil och Ingegerd Persson, som körde bil och de bodde på ett hotell.  Nästa resa, 1984, flög de dit till samma ställe och Karl-Erik, Olles bror, var då med. På den resan sköt de tillsammans 98 harar, 16 moripor, 2 orrar och 2 kaniner = 118 vilt, berättar Olle. Vi var nog tio jägare och det var på en lördag.

Minnen samlade

Olle och Birgit har båda under åren samlat minnen och foton och Birgit har skrivit dagbok. Olle har ett fantastiskt minne, mycket detaljerat ända från tiden han var riktigt liten. Det är underbart att höra honom berätta. Han minns såväl sina föräldrars och som övrig släkts historia och har sitt livs händelser i gott minne. Birgit berättade med glädje om sin son och om sitt liv och om Olles och deras gemensamma liv. Det var mycket samlad glädje.

Olle kör fortfarande bil och kan då köra ofta också mellan bostaden i Skövde och sommarstugan i Bankälla och de hälsar på sin släkt och sina bekanta.  (bild nr 16) (bild nr 17) (bild nr 18) (bild nr 19)

Olles fru Birgit

Det mycket sorgliga är att Olles fru Birgit blev den 19 december 2018 hastigt sjuk. De fick ta ambulans till sjukhuset i Skövde.  Olle var hos henne varje dag på sjukhuset. Birgit avled julafton den 24 december 2018, ålder 88 år. Begravningsdagen var den 14 januari 2019.
”Det är 69 år sedan vi möttes Birgit och jag. Hon var mitt allt”, säger Olle.
Olle fyllde 95 år den 8 januari 2019.
 
Stort tack för alla dessa givande fina stunder då jag träffade Birgit och Olle, stunder fyllda av deras minnen!
Verna Andersson
 
2019-01-08

Olle i fjällen jagandes ripa
Olle i fjällen jagandes ripa
Birgit och Olle Andersson 2 augusti 2018
Birgit och Olle Andersson 2 augusti 2018