Familjen Egnell och Bryggeriet Nordstjernan
<-- Gå tillbaka till föregående sida! Kort sida - bara att scrolla ner, titta och läsa! -->
Du hittar mer om Egnell och Bryggeriet och dess lusthus i Ljungstorp, som var byggt som utsiktstorn - klicka här: Finnatorp
Läs gärna Börje Bergstens heltäckande artikel/föredrag (27 sid. lättläst större text) om Bryggeriet och Egnell-familjen! Ladda PDF-filen här nedan:
Nordstjernans Bryggeri Skövde 1890-tal; teckning Göran Magnusson, Ljungstorp
Ur bebyggelseregistret:
"Kvarteret Saga, Saga 1, 2 och 3 (fd. Saga 1, 2 , fd. Bryggeriet Nordstjernan) Torggatan 2, Mörkegatan 3 (fd. Torggatan 2, Stationsgatan 2, Mörkegatan 1-3, Staketgatan 1-3);
Bryggeriet Nordstjernan grundades 1872 av fabrikör L André, en mångsysslare som också startade en teknisk fabrik för tillverkning av tvål och blanksvärta.
Det var emellertid under Daniel Theodor Egnells ägarskap, 1895-1930, som anläggningen kom att utvecklas till ett av de större landsortsbryggerierna i Sverige. Bryggeriet byggdes ut till i stort sett nuvarande omfattning och utseende mellan åren 1880 och 1910, huvudsakligen som en följd av Egnells verksamhet. De inre moderniseringar som därefter skett har inte i någon högre grad påverkat byggnadens yttre. Sista pilsnerbrygden gjordes 1961 och läskedryckstillverkningen upphörde två år senare. Efter att bryggeribyggnaderna under en period varit rivningshotade, påbörjades 1982 en omfattande ombyggnad till bostäder.
Bostadshus Torggatan 2: Byggnadsår 1872, arkitekt okänd, byggherre fabrikör L André. Ursprungligen ett tvåvåningshus med som nu måttfullt utstyrda putsfasader, rusticerad bottenvåning och för övrigt släta fasadytor med profilerade fönsteröverstycken. År 1893 tillbyggdes det stora spröjsade burspråket mot Stationsgatan, sannolikt ritat av arkitekt Lars Kellman.
Sitt nuvarande utseende fick dock byggnaden 1909, då Egnell efter Kellmans ritningar lät påbygga den tredje våningen. Då tillkom också det lilla hörntornet, samt ett nytt trapphus vid västra gaveln. Trapphusets fönster förseddes med eleganta blyinfattningar med färgat glas, alltjämt bevarade. Den nya entrén mot Torggatan pryddes av en rundbågig portal av sten med glasade träportar, och kröntes av ett dekorativt smidesräcke, i vars gallerverk byggherrens initialer "Th E" ingår. År 2007: Inga synliga förändringar exteriört. Klass 1."
Bryggeriet Nordstjernan - foto från samma tid
Bild från Skövde Stadsmuseum
År 1872 byggde och startade fabrikören Lars André bryggeriet Nordstjernan. Bild från 1890-talet med verksamheten igång och endast två våningar på själva bostadsdelen av byggnadskomplexet här i korsningen Torggatan och Östra Staketgatan vid den här tiden.
År 1893 tillbyggdes det stora spröjsade burspråket mot Stationsgatan, sannolikt ritat av arkitekt Lars Kellman. Burspråket kröntes av ett dekorativt smidesräcke, i vars gallerverk byggherrens initialer "Th E" ingår (Theodor Egnell).
"Grundare och förste ägare var alltså Lars André och året var 1872. Bryggeriet såldes dock ganska snart, år 1879, till bryggmästaren Johan Bauer.
Året därpå, 1880 alltså kom Theodor Egnell in i bilden – Bauer behövde en medhjälpare som hade bryggarexamen. När Bauer dog 1882 blev Egnell tillsammans med en bryggare från Göteborg, Petter August Andersson, gemensamma ägare.
Men år 1895 och framåt var Egnell ensam ägare fram till sin död 1930. "
(Utdrag ur text av Börje Bergsten)
Egnell bygger på en våning på bostadshuset 1909
(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 103809)
Sitt nuvarande utseende fick byggnaden 1909, då Egnell efter Kellmans ritningar lät påbygga den tredje våningen. Foto Karlstedts foto
Interiör från Bryggeriets bodel, tredje våningen.
I bostadsdelens 3:e våning bodde Theodor och Gertrud Egnell. Sonen Ernst och kamreren Eriksson bodde på 2:a våningsplanet.
Vill du se Skövde Stadsmuseums alla digitala bilder från Bryggeriet Nordstjernan - exteriört och interiört - gå till; www.saj-banan.se - eller klicka på bilden!
Egnell expanderar utanför sin stora byggnad - skapar ölhall - granne till bryggeriet
Från Verna Anderssons samling, Ljungstorp, 2014
Theodor Egnell från Skövde - bröllop i Karlstad 1909 i ett andra äktenskap
Bild från Egnell-samlingen numera på Skövde Stadsmuseum - förmedlad av Björn Egnell
Daniel Theodor Egnell, född 1852, död 1930, gift först med Selma Carolina Josefina Bauer, skild och gift andra gången 1909, med Gertrud Egnell född 1869, död 1956, dotter till Theodors kusin Johan Carl Gustaf med hustru Ida Fredrika Helling, handlande i Lidköping. Theodor gifte sig alltså med sin kusins dotter.
(Verna Andersson, Ljungstorp)
År 1883 gifte sig Theodor med den tidigare bryggeriägaren Johan Bauers dotter, Selma Bauer. Egnell gifte alltså på sätt och vis in sig i bryggeriägandet. Givetvis var giftermålet av stor betydelse för hans framtida karriär och ekonomiskt kanske helt avgörande för att han senare skulle kunna övertaga bryggeriet. Theodor var förtjust i Selmas halvsyster, men denna hade inte arvsrätt efter Johan, så därför blev det Selma, enligt muntlig tradition i släkten
Äktenskapet med Selma var av olika anledningar inte så bra, så det upplöstes 1890/91 och Selma flyttar till släktingar i Finland, där hon dör helt utblottad efter en ganska kort tid. Hennes fadersarv disponerades ju av Theodor, allt enligt dåtid lagar, så visst kan man tycka synd om Selma. Ingen tänker väl på henne, när Egnellska donationen förs på tal. I äktenskapet med Selma föddes emellertid Egnells enda barn, sonen Ernst, 1887. Ernst avled 1959.
(Text från Börje Bergstens artikel/föredrag, 2010)
Tyvärr saknaas resten av personerna - ett andra blad saknas.
Theodor Egnell utnämnd till Riddare av Kungliga Nordstjärneorden 1923
Kopia från Björn Egnells samling, Skövde Stadsmuseum, 2014 Klicka på bilden för att se den mindre!
Bilder från sommarboendet Boängen, Eggby
Kika gärna på fler bilder från Boängen på Björn Englunds hemsida; http://egnell.smithdesign.se/about/johan/theodor/ernst/sven-gunnar
BOÄNGEN, Flämsjön, Eggby (söder om dagens Flämslätt). Theodor och Gertrud Egnells sommarviste under 15 år. Fotot från 1914.
Sommarpaviljongen i Ljungstorp användes dessförinnan av Theodor för hans personal och representation. Formellt övertogs den av företaget - Bryggeriet Nordstjernan. Även hans vänner kunde samlas på verandan i Ljungstorp för att dricka punsch, för att sedan promenera bort mot Öglunda Ustiktstorn. Theodor lämnade Ljungstorpsbygget 1913, då han sålde huset. Han dog 1930. När Theodor gick bort tog sonsonen Sven-Gunnar över Boängen ett tag, som senare övertogs av S-G´s fader Ernst Egnell.
Theodor Egnell i kraftig överrock och sydväst! Gertrud Egnell i bara blusen sittandes.
(Bild hämtad från Björn Englunds sida: http://egnell.smithdesign.se/about/johan/theodor/ernst/sven-gunnar)
Boängen tre år senare - då rejält utbyggd huskropp åt båda hållen och en särskild huskropp till höger om det ursprungliga huset på bilden.
Boängen från verandasidan.
Pojkarna fiskar i Flämsjön.
Familjeliv vid Flämsjön.
Bilder på familjen Egnell - från Björn Englunds samling, Skövde Stadsmuseum
Theodor Egnell med Celia 1893.
Hästen Frithiof född den 23 juni 1895. Såldes den 19 april till Kronolänsman O. E. Eriksson /Hingstförening/ Bosgård, Östra Husby för 2 200 kronor.
Theodor Egnell på en av sina många vackra hästar! Han bedrev aktivt både avel, ryttar- och travsport på en av sina gårdar runt Skövde.
Ernst Egnell och Getrud Andersén som fästefolk.
Här är Ernst fru Gertrud med dottern Marianne vid Boängen, Eggby 1912. Ett sommarställe som bevistades mycket och senare gick i släktens ägo genom sonen Sven-Gunnar Egnell och senare Theodors äldste son Ernst, som kom hem igen och bodde där.
(Bild från Björn Englund, Skövde Stadsmuseum)
Ernst gifte sig med Gertrud Andersén från Skövde och fick tre barn Marianne, Sven-Gunnar och Margareta (Lillan). Det blev dock skilsmässa så småningom och Ernst hann med att gifta sig två gånger till innan han dog 1959.
(Text från Börje Bergstens artikel/föredrag, 2010)
Ur Les Egnell:
Theodor och Selma fick en son, Ernst, vars likhet med Winston Churchill var slående.
Han har skrivit en kort biografi om sig själv i Egnellska Persondata.
"Jag föddes den 20 maj 1887 i Skövde. Efter studier i min hemstad, blev jag lärling vid bryggeriet i Karlstad och praktiserade sedan i Tyskland, Österrike, Ungern och Sydamerika. År 1908 tillbringade jag en tid vid bryggarskolan i Berlin och sedan jag återkommit till Sverige blev jag kontrollant vid min fars bryggeri i Skövde. År 1927 fick jag anställning Schweiz som direktör för bryggeriet i Lucerne.
När min far dog 1930 återvände jag till Sverige och övertog ledningen för bryggeriet Nordstjernan i Skövde. År 1938 sålde jag detta bryggeri och återvände till utlandet. Sedan återvände jag till Sverige på grund av de oroliga tiderna och köpte egendomen Eggby där jag nu bor."
Bild och text från: http://egnell.smithdesign.se/about/johan/theodor/ernst/
Börje Bergsten skriver:
"Jag förmodar, att Ernst dock får en chans att efterträda Eriksson. Den möjligheten blev dock aldrig aktuell. Trots att Ernst är den störste andelsägaren i bryggeriet efter faderns död och trots att han har viss bryggarutbildning, så ser alltså Theodor till att sonen inte utan vidare blir VD. Theodors bedömning av vad som är bäst för bryggeriet är säkert helt rätt. Ernst har dock titeln disponent och den får han behålla."
Läs också mer om förhållandet far och son här:
http://egnell.smithdesign.se/about/johan/theodor/
Familjen Ernst Egnell.
Här en äldre Theodor på besök på en av hans andra gårdar, Oxelbacka, öster om Skövde 1923. Theodor till höger med käpp.
En bild på Ernst i kanske inte så fördelaktig dager i Bohuslän, där han tyckte om att vistas!
Familjen Egnells generösa fond för Skövde stads utsmyckning och "Livets Brunn"
Foto Claes Funck, copyright/Skövde Stadsmuseum
Egnellska fonden;
"en fond ”till stadens förskönande”, som det står i makarna Egnells
testamente, daterat den 28 oktober 1924, med ett tilläggstestamente den 23 september 1930. Testamentena sammanställdes och godkändes av Gertrud Egnell och sonen Ernst den 13 oktober 1930.
Efter det att boutredningen blivit klar mottog staden den 15 september 1932 donationen, vars ursprungliga värde var 147 600 kronor (SF protokoll 28 november 1955). År 1942 var fondens värde 234 732:92 kronor – realvärdet mycket högre. Idag finns i ”förskönandefonden” ca 19 – 20 miljoner – inte dåligt! (2010)
Stadsfullmäktige lät göra upp ett reglemente för donationen i maj 1933. Dessa stadgar godkändes också av fru Gertrud Egnell. Stadsfullmäktige bestämde, att fondmedlen skulle innestå tills de växt till 200 000 kronor och att den summan aldrig skulle få minskas. Men den 28 oktober 1955 upphävde stadsfullmäktige beslutet, det behövdes inte ansåg man nu. (Börje Bergsten, 2010)
Egnellska fonden har bekostat även Livets brunn i Skövde.
Ännu i våra dagar är Theodor Egnell och hans maka Gertrud aktuella!
Börje Bergsten, Skövde och hans levnadsteckning av Theodor Egnell med familj
KLicka på texten för bättre läsbarhet!
Urklipp från SLA 2009 - copyright SLA och Petra Lundgren - från Verna Anderssons samling, Ljungstorp, 2014
Läs gärna Börje Bergstens föredrag genom att klicka på PDF-filen nedan! (27 sidor med större, lättläst text!)