Finntorp är belagt som namn genom tidiga lantmäterihandlingar och husförhörslängd. Finnaliderna genom historiskt dokument 1822 från soldattorp Nr 330 (nära Vadet), samt födelse- och dopbok för Varnhem 1838. Finnängarna genom uppgift 1870 i Västsvenska Folklivsarkivet, Göteborg, från Ullberg, Ljungstorp, 1870.

Uppgiftslämnare smeden Otto Ullberg, Ljungstorp 1870, så här berättar han;

"Finnatorp, Finnaliderna och Finnängarna har sitt namn efter finnar som där odlat och bott efter ett krig, när de inte brydde sig om att resa hem till sitt land igen. I Finnängarna är ett tjogtals små rösen, annars är nu ängarna björkskog (1937). Dessa platser ligga alldeles intill Ljungstorps anhalt. Anhalten ligger mitt i liden.”

Namnen ger ungefärlig plats för Finnaliderna och Finnängarna. Vi har ännu inte kunnat identifiera vilket/vilka krig som lämnat dessa finnar efter sig här i trakten. Därefter har spår och minnen av denna tid, under troligt 1600-tal eller tidigt 1700-tal, i stort sett försvunnit.

Runt bygdegården kan man än idag se många mindre samlingar av stenar som tycks lagda av människor med inslag av vilt växande körsbärsträd och andra kulturväxter som dröjt sig kvar. Troligen härrör dessa lämningar från tider före de stugor och byggnader som idag är kända och kan tänkas hänga ihop med de bosättningar som Ullberg ovan talar om!

Jubileumsaffischen för 50 år med bygdegården i Ljungstorp!

Den siste banvakten på Ljungstorps gård, Gunnar Andersson, skänkte ett stycke jord till en bygdegård för Ljungstorps - och bygdens boende - här ungefär utmärkt med rött.

Första delen av interimstyrtelseprotokollet 1964.

Läs de första protokollen i sin helhet - klicka på länkarna nedan!

Emil Holm intiativtagare och förste ordförande. Foto hämtat från Bygdegårdsföreningens album - bild 1973.

På årsmötena sammanfattas året som gått och det kommande förbereds.

Många viktiga beslut har tagits på dessa möten. Här är 1994 års årsmöte

Karl Ferm överlämnar ordförandeklubban till Folke Holm 1998.

Ulla-Britt Martinsson höll i ordförandeklubban mellan 2004 och 2006.

Ännu en Holmare grabbade klubban.

Peter Holm som är sonson till föreningens förste ordförande Emil Holm och son till dess tredje ordföranden Folke Holm,tog över på årsmötet 2006

Eva Berglund tidigt aktiv i föreningen och deltagare i verksamheten under åren blev föreningens 8:e ordförande inför 2014. Bor i Smedjebacken; Ljungstorp och är också ägare till Billingslund.

Bygdegårdsföreningens tidigare ordförande Folke Holm är son till föreningens förste ordförande, Emil Holm, och har varit med i bygdegårdens verksamhet från starten.

Jag minns när vi skulle förbereda uppställningen av bygdegården så regnade det i en hel vecka. Jag grämde mig över att inte kunna åka ner och jobba med bygdegården då.Jag minns att Ludvig Alm, som var finsnickare, satte in fönstren i bygdegården.

När vi lade in golvet var lacket så starkt att vi blev yra i huvudet, trots att alla fönstren var öppna.

Lennart "Plutten" Johansson från Skövde minns jag målade bygdegården invändigt. Han spelade bordtennis för LAIF. Eftersom han var arbetslös fick han det uppdraget.

När vi byggde ut bygdegården 1969 skänkte skogsägare här i trakterna träd. Vi fällde dem och körde ut stockarna ur skogen med en BM-10-traktor som vi lånat från Varnhems IF.

När brunnen skulle grävas tog Johan Apell ut den med slagruta. Färgerna på bygdegården minns jag har varierat genom åren. Först var den grön, sedan brun och sen början av 80-talet är den röd. Jag minns att innan det fanns riktiga element i bygdegården hade vi en stor, blå fläkt som satt över ingången. Den förde ett förfärligt liv, men varmt var det ju tvunget att vara.

Gunnar Andersson var vice sekreterare i bygdegårdsföreningens första styrelse.

Det var Gunnar och hans fru Anna som upplät den mark bygdegården står på. Vi hade blivit lovade att sätta upp baracken som skulle bli bygdegård mitt emot Carlsberg, där Arne Sträng bor idag, men det blev andra planer för den marken, så det gick inte, berättar Gunnar, som varit med i bygdegårdens verksamhet från starten. Anna, Gunnars fru, kom med idén att baracken kunde ställas upp på mark som tillhörde gården Ljungstorp, där Anna och Gunnar då bodde.

- Vi fick fylla rejält, för det var "ena sumphåla" neråt hagen till. Det gick i alla fall bra och baracken sattes upp där. Allt grävdes för hand, så småningom även brunnen, som låg vid den stora björken vid bygdegårdens ingång. Bygdegården bestod av den stora lokalen, med dörren ut på baksidan, den dörr som varit ingång till affären när baracken var Konsumaffär i Karlsborg. Köket var litet, nästan fyrkantigt. Från början bestod toaletten i bygdegården av en stor burk med en plastsäck i, som man fick lyfta ur och tömma. Innan brunnen grävdes kördes vattnet till bygdegården i en 40-liters mjölkkruka. Anna var den första vaktmästaren. Och Gunnar var den förste som hyrde bygdegården. Han fyllde 50 år den 10 december 1965 och hade kalas i dagarna två, med omkring 70 personer per dag! Tala om att dra igång verksamheten! Stolar och bord lånades från kommunalhuset i Axvall och porslin lånades i en affär i stan.

När Gunnar var på rundturer i trakten med medlemmar från Klubb -73 brukade de avsluta med kaffe och landgång i bygdegården. Det blev en fin marknadsföring då det kom folk även långväga ifrån som fick vetskap om att bygdegården fanns.

- Det är bra att bygdegården kom till, säger Gunnar. Det blev roligt och det blev en fin sammanhållning. Det gemensamma arbetet skapade en fin gemenskap. Och det syns att det går att åstadkomma mycket om det finns samarbete!

Astrid Åstrand var alltid med i bygdegårdens verksamhet och hon har även gjort många vackra broderier som inbringat pengar till bygdegården vid auktioner m.m. Astrid minns att Klubb -73 brukade komma till bygdegården.

- Den 2 april 1973 var dom här och jag tror att det var då vi bakade våfflor till dom. Vi brukade sjunga också. Det var en av bussresenärerna som alltid ville att de skulle sjunga "Drömmen om Elin" tillsammans med mig, säger Astrid.

Då i april -73 var det Asta Johansson, Inga Pettersson, Ingvor Storm, Dagmar Gustafsson och Astrid som arrangerade.

- En tidig morgon ringde Anna Andersson till mig och bad om skyndsam hjälp, minns Astrid. Det var kris kan man säga. Det skulle bli skidåkning vid bygdegården och Anna skulle in och ordna med något inför detta. Kallt var det och man hade satt ner ett element vid hydrofonen för att den inte skulle frysa. Sladden var dragen genom dörröppningen och så hade man stängt dörren, som frusit igen! Hur Anna än försökte att slå på dörren, knuffa med höften och hälla hett vatten på den, så fick hon inte upp den. Stört omöjligt! Jag slängde mig iväg ner dit och med en enda knyck med höften mot dörren gick den upp! "Tack käre Gud", sa Anna och störtade in. Man kan konstatera att gemensamma ansträngningar är viktiga för att hålla ihop verksamheten!

- Det bästa är i alla fall att bygdegården finns, att vi har en samlingspunkt, där vi kan mötas i både glädje och sorg. När Astrids mamma, Linnéa Ullberg begravdes, höll man minnesstund och drack kaffet i bygdegården. Linnéa var gammal ljungstorpsbo och hade deltagit i bygdegårdens verksamhet, så det kändes naturligt att få samlas för minnesstunden just där. Det var den 11 februari 1994 och det blev ytterligare ett inslag till alla olika verksamheter som finns där. Det var första gången man drack begravningskaffe i bygdegården.

Nils Pettersson var bygdegårdsföreningens förste kassör. Han hade det uppdraget fram till 1994 då han avböjde omval.

Mitt första och bestående minne från mitt arbete för bygdegården var vid starten 1965, när jag blev invald i styrelsen och utsedd till kassör. Hade ingen aning om bokföring utan arbetade efter eget tycke och gjorde även ett bokslut. Det mesta blev fel. Sökte därför upp Lars Hultgren, som är merkantilt utbildad, och fick hjälp och insikt i hur bokföring skulle gå till. Sedan dess har det gått bra och visst har mina 29 år som kassör varit jobbiga ibland, men intressanta och givande!

Karta ritad av Eilert Karlsson, delvis uppväxt i Gamla Missionshuset, Ljungstorp - 2015.

Den första bygdegården byggdes 1965 och bestod då av två delar - här tecknad med den tredje delen tillbyggd 1973.

Ljungstorps bygdegård tecknad 1993 av Sigfried Koszinovski

Ljungstorps utbyggda bygdegård i ett tidigare skede som teckning 1995 bakom glas och ram, fortfarande i avsaknad av den otroliga charm som utvecklades i o m den senaste ombyggnaden klar i maj 1999.

Nuvarande utseende - se också längst ner på sidan - klicka här!

Förre ordföranden Calle Ferm och dåvarande ordföranden Folke Holm förklarar den renoverade bygdegården för invigd den 7 maj 1999.

Sida ur medlemstidningen för Bygdegårdarnas Riksförbund - används för marknadsföring.

Ett kombinerat rum i anslutning till altan och bastu är det tänkt att bli och det är Fem pigga glada seniorer bygger av hjärtans lust!

Redan efter 3 dagar är taket på!

Det är fotfarande möjligt att köpa sig en egen stol i bygdegården med sitt namn - följ instruktionerna!

VERKSAMHET 2011-2015 - INSLAG AV TIDIGARE ÅR

Ari Laaksonen har under de senaste åren varit hemsidesansvarig för den nya hemsidan - fr o m 2012 fram till 2015 - och du hittar alla verksamheter för dessa år beskrivna med massor av bilder på hemsidesadressen;
http://www.bygdegardarna.se/ljungstorp/

För en del aktiviteter finns också bildspel med många bekanta ansikten! Kika via länken här för följande aktiviteter;
http://www.bygdegardarna.se/ljungstorp/823-2/
2011 Ljungstorp från ovan;
http://www.bygdegardarna.se/......ljungstorp-fran-ovan/
2012 Pubafton
2013 promenader, axplock,2012…Promenader fortsätter
2014 Blomsterlotteri, 2014 Promenader

Eva Berglund, ordförande angående promenaderna;
"Vi träffas varje tisdag  kl 9.30 promenerar från bygdegården med vissa undantag. Det händer att vi tar bilar till andra platser men då är vi ändå i närheten. Vi dricker alltid kaffe tillsammans efteråt i bygdegården. Då brukar klockan vara 11. Även om det ösregnar kommer de flesta som brukar vara med! Vi hälsar fler att delta!" Se också foton nedan för tisdagspromenaderna!

För olika år kan man hitta följande indelningar och se många bilder från olika aktiviteter - klicka på länkarna:

Årsmöten - http://www.bygdegardarna.se/ljungstorp/bladet/arsmoten/
Tidningsklipp - http://www.bygdegardarna.se/ljungstorp/bladet/tidningsklipp/
Film - http://www.bygdegardarna.se/ljungstorp/bladet/film/
Teater i Ljungstorp (2011+2012) - http://www.bygdegardarna.se/ljungstorp/bladet/teater/
Tipspromenader - http://www.bygdegardarna.se/ljungstorp/bladet/tipspromenader/
Tisdagspromenader - http://www.bygdegardarna.se/ljungstorp/bladet/tisdagspromenader/
Midsommarfirande (2000 - 2013) - http://www.bygdegardarna.se/ljungstorp/bladet/midsommarfirande/

Slöjd- & Hantverksmässa- http://www.bygdegardarna.se/ljungstorp/bladet/slojd-och-hantverksmassa/

Pub - http://www.bygdegardarna.se/ljungstorp/bladet/pub/
Geocaching - http://www.bygdegardarna.se/ljungstorp/bladet/geocatching-2012-10-14-och-11-05/
Loppis och Auktion - http://www.bygdegardarna.se/ljungstorp/bladet/loppis-och-auktion/
Varia (lite av varje) - http://www.bygdegardarna.se/ljungstorp/bladet/varia/
Go’a träffar - http://www.bygdegardarna.se/ljungstorp/bladet/goa-traffar/

Ordföranden i Ljungstorps Bygdegårdsförening, Karl Ferm, hälsar på Varnhemsborna Harald Persson från Simmesgården, Varnhem, Sven och Märta Karlsson, Solhem, Varnhem och Esther och Knut Johansson, Redsvenstorp, Varnhem.

Axel Lind, Björsgården, Varnhem deltog i pensionärsträffarna under 25 års tid! Här överlämnas en blomma av Gunborg Ferm, Backen, Ljungstorp söndagen den 5 oktober 1997.

Ur SLA 30 augusti 2002

Först startade det med pannekaksfester i hagen där 'Pannekakevännar'n' hade gjort pannkakor och sålt till förbipaserande och knektar på marsch mellan Skövde och övningar på Axevalla hed. De stannade och rastade på ängen bredvid som kom att kallas 'Knektängen'.
Se rubriken; A. 107 Gubbalycka

Så småningom flyttade den nystartade traditionen ner till själva bygdegården och ända fram till idag är 'Pannekakefester' populära inslag.

På bilden häller Roland Holm smeten i pannan på en bygdegårdens dag - troligen 1993.

Anette och Ingvar Fernholt drog igång Pub-traditionen i Ljungstorp. De höll på hela 14 år i sträck. Först hyrde de Bygdegården i egen regi och så småningom övergick det till föreningens evenemang. Det blev i snitt 2-4 Pub kvällar per år.

Ljungstorpsdräkten presenterad på affisch över dräkter i Skaraborg.

Med dräkten på blir glädjen så här stor hos Annette och Göran Magnusson, Hagen.

Bygdegården har haft ett antal teaterföreställningar genom samarbete mellan Göteborgsoperan, Länsteaterna och Bygdegårdarnas Riksförbund. Här förstärkt med Ljungstorpskonstnären Sara Benders arbeten.

Filmkvällarna har haft ofta haft ett lokalt anknutet tema på något sätt.

Exempel på godsaker som kunnat erbjudas vid olika temakvällar i bygdegården, bl a vid filmkvällarna.

Syföreningsdamerna var flitiga och duktiga handarbetare vars arbeten var inkomstbringade vid aktionerna. En bild från syföreningen samlad hos Dagmar Gustafsson på Storekullen. Kortet är taget i början av 70-talet.

Bakre raden: Monika Johansson, Gunborg Ferm, Dagmar Gustavsson, Astrid Åstrand. Mellan raden: Inez Lundberg, Ingvor Storm, Anna Andersson, Tulli Karlsson, Inga- Lisa Hultgren. Främre raden: Asta Johansson.

Mässan arrangeras årligen både som vår- och höstmässa. Bilden är från första mässan i oktober 2004. Ulla-Britt Martinsson som första mässgeneral. Då var det 9 utställare.
(Text och bild  Ari Laaksonen)

Bilder från vårmässan 2013 hittar du här:
http://www.bygdegardarna.se/ljungstorp/bladet/slojd-och-hantverksmassa/2013-03-02-varmassa/

Bilder på alla utställare hösten 2013 hittar du här;
http://www.bygdegardarna.se/ljungstorp/2013/10/26/2013-hostens-massa/

Bilder från vårmässan 2014 hittar du här;
http://www.bygdegardarna.se/ljungstorp/bladet/slojd-och-hantverksmassa/2014-03-01-varmassa/

I oktober 2009 skrev SLA den här artikeln.

Slöjd- och hantverksmässan i Ljungstorp firade sitt 10:e jubileumsår.  Mässan var välbesökt under båda dagarna. Besökarna var nöjda i vår gemytliga bygdegårdsmiljö. Produktmixen både från Ljungstorp trogna och nya utställare föll i smaken hos besökare som också kom långväga liksom några av utställare. ”Konstkafét” i Lilla salen, årets lilla nyhet, med tavlor av Nadja Sandqvist och vävar av Gunborg Ferm uppskattades väl. (Text Ari Laaksonen)

Årligt deltagande i Vallehelgen är en verksamhet som blivit populär.

Arne Sträng, Verna Andersson och Kent Friman valde 'digital teknik' för den senaste Möteplats Ljungstorp som genomfördes 2015.

Möteplats Ljungstorp är en serie olika sätt att beskriva Ljungstorps historia som har sitt urpsrung i Bygdegårdshistorien.

Verna skriver 2015;
I slutet av 1970-talet drev Bygdegårdsföreningen en studiecirkel där man gjorde en inventering av Ljungstorps historia genom hågkomster och studier av litteratur.

1980 fick Harald Warnemark och Gunnar Andersson uppdraget av Bygdegårds-föreningen att lägga upp en vandring. Harald inbjöd till diskussion om uppläggning och 15.7 1980 samlades Arne Sträng, Gunnar Andersson, Harry Gustavsson, Alf Brage och Verna Andersson hos Rut och Harald Warnemark.  Var och en fick uppdraget att samla uppgifter och man beslutade att vandringen skulle äga rum den 27.7 1980 kl 09.30 med samling vid Bygdegården.

Arrangemanget förlades till bygdegårds-föreningens byalag och Harald Warnemark rapporterade till byalagets ordf Lars-Göran Pettersson i Trollehöjd.

Arne Sträng fick uppdraget att planera vandringen.

1980 genomfördes fyra vandringar och 1981 ytterligare fyra.
161 platser identifierades. Av dem var
46 ödelagda identifierade
8 ödelagda oidentifierade: Fogdetorpet, Broddenstorp, Flinkens intäkt, Flinkebo, Klorisa-Kajsas, Äldre boplats på Överbo Sörgården, Kjellshagen, Bomanslyckan
9 icke boplatser: Fermabron, Trädgårds hage, Knektänga, Galgbacken, Jonasa-lycka, Kolerakyrkogård, Jordkula, Vägar, Väderkvarn. Tillkommit har Trätoffelfabrik, Garveri
 och ca 100 platser bebodda + sommarstugor.

Arbetsgruppen inom Ljungstorps byalag var Verna Andersson, Gunnar Andersson, Arne Sträng, Harald Warnemark och för Hembygdsföreningen Skarke Varnhem Nils Lann.

På Arne Strängs initiativ anordnades Soldattorpens dag i Ljungstors bygdegård söndagen den 3 juli 1983. Sammanlagt 14 soldattorp har kartlagts, tillhörande Skaraborgs och Västgöta regementen.  Ett upprop och inbjudan skickades ut där vi efterlyste soldatbarn, -barnbarn eller barnbarnsbarn. Förberedelser hade gjorts i form av ritade kartor över soldattorpen och underlag med soldatnamn på resp soldattorp.
Besökarantalet blev ca 300 personer den söndagen!

1990, 28 maj träffades Arne Sträng, Ing-Britt och Egon Holm, Alf Brage och Verna Andersson för att anordna informationstavlor att sätta upp på de ödelagda identifierade platserna i Ljungstorp som fanns med i torpinventeringen 1980.
Folke och Roland Holm tillverkade tavlorna. Egon Holm och Alf Brage inhandlade stolpar.
Nils Lann skrev texten på A4-ark som inplastades.
Skarke Varnhems hembygdsförening betalade kostnaderna.

Vi bestämde också att fortsätta insamling av uppgifter utöver de som nu fanns i torpinventeringen.

På initiativ av Skarke Varnhems hembygdsförening togs hembygdsvandringarna  i Ljungstorp upp igen. Vandringarna bygger på tidigare men har kompletterats av Arne Sträng och Verna Andersson.

Det blev tre vandringar år 1990.

År 2008 den 27 januari, kallade vi till Mötesplats Ljungstorp i bygdegården. Tanken var att de som flyttat till Ljungstorp i senare tid skulle få veta lite om Ljungstorps historia och var ljungstorparna träffades innan bygdegården fanns och även att de som bott här förr skulle få berätta. Detta var i bygdegårdsföreningens regi.

Verna Andersson berättade om Ljungstorps tidiga historia, dvs skiftet av Billingen, och gjorde en vandring med hjälp av overheadbilder genom Ljungstorp, som kompletterades med hjälp av en engagerad publik som berättade minnen. Ett antal mötesplatser nämndes. Anhalten med Lunsabingen. Det var en mötesplats där man också samlades för att titta på tåget.

En plats mellan Johan Apells och vägen upp till Storekullen. Där drog man en elkabel för att få ljus på festplatsen om onsdagskvällarna då Axel Ferm m fl spelade dragspel på dansbanan berättade Sven-Olof Apell. Det var omkring 1950.

Skolverksamhet har bedrivits på tre platser – Bäckedalen, Sparsäter och därefter de som byggdes till småskola och folkskola.
Trollehöjd var en tid både vandrarhem och pensionat.
Missionshus har funnits på tre platser – först vid vägen in till Johan Apell, samt i Björkelund och därefter Gamla missionshuset, som det heter idag. I gamla missionshuset var det söndagsskola och Blå bandsföreningen hade möten där. Här samlades också ungdomar för skidturer.
I Folkskolan spelade man revy innan Bygdegården kom till. Man spelade bordtennis där på andra våning också.
I Annelund var det en tid sjukhem.
Ramlaklev. Dit promenerade man ofta och ungdomarna möttes där. Sång hördes över hela Ljungstorp, särskilt när Gillis Andersson i Ännabäcken sjöng där.
I vägskälet vid Trägårslé var det dans, även lite i senare tid.
Det har funnits affärer på fem platser under ett antal år – Bäckedalen, Noltorp, Aspelund, Sparsäter och Hagen.
I senare tid hade vi Pannekakefest på Gubbalycka, tillhörigt Kleven under Dyngesäter.
Knektänga – där var en samlingsplats för militärer på deras väg från Skövde till Axevalla hed för längesen.
Åkatorp eller Djäknekrogen var tidigare en krog som på 1800-talet benämndes ”Fördärvet”.
Festplatser fanns åtminstone fyra – en vid Loviseberg som kallades ”Slätta”. Där var det uppträde också, bl a läste Höka-Gustav dikter där.
Logen på Svea, där var det dans på 1940 och 50-talen. Där var det många spelemän, en var Olle ”Ernst” Andersson, men man spelade grammofon också – vevgrammofon.
I Kosmos från 1951 hölls intressanta föredrag av olika slag.
På Billingegården hölls midsommarfester.

År 2010 gjorde Arne Sträng och Verna Andersson en vandring med Billingens vandrarklubb, Skövde.

22 oktober 2011 hölls  ”Mötesplats Ljungstorp” i Bygdegården igen - ”Bland adel, präster, borgare och bönder” arrangerad av Arne Sträng och Verna Andersson. Ljungstorps historia visades då sista gången på overhead.

År 2014 söndag 23 mars arrangerades ytterligare en ”Mötesplats Ljungstorp”, arrangerad av Arne Sträng, Kent Friman och Verna Andersson.

Ljungstorpsprojektet hade då bildats för digitalisering av historien på en hemsida och den var delvis inlagd då den visades för första gången som en ”digital vandring” genom Ljungstorp.

Att möta våren vid bygdegården på Valborgsmässoafton var ett stående inslag runt bygdegården. Här håller Folke Holm vårtalet.

SLA hade uner ett antal år på 1970-talet ett tätt samarbete med Bygdegårdsföreningen med Ljungstorp som slutmål för SLA - resor och som direkt utflyktsmål!

Då och då har det varit Gudstjänster i bygdegården under åren.

Du kan ändra denna exempeltext. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetuer adipiscing elit. Donec libero. Suspendisse bibendum. Cras id urna. Morbi tincidunt, orci ac convallis aliquam, lectus turpis varius lorem, eu posuere nunc justo tempus leo. Donec mattis, purus nec placerat bibendum, dui pede condimentum odio, ac blandit ante orci ut diam.

Den 12/2 2010 står det vid detta urklipp.

Urklippet med reportaget visas med tillstånd från SLA, journalist Anna Warner och fotograf Rikard Jansson

Urklippet visas med tillstånd från SLA, journalist Anna Warner och fotograf Rikard Jansson

Urklippet  visas med tillstånd från SLA, journalist Anna Warner och fotograf Rikard Jansson - klicka för läsa!

Klicka för att läsa!

Urklippet visas med tillstånd från SLA, journalist Anna Warner och fotograf Rikard Jansson