A. 52 Storekullenskiftet - Ljungstorps gård
Storekullen 1/11 mtl (16/176 mtl) med senare registernummer 1:7 -> Storekullen 1:32 med adress idag; Ljungstorps Gård
1961 Ljungstorps gård flygfoto - just innan järnvägen upphör
Enligt muntlig tradition har här legat en trakt kallad Finnängarna
Klicka på bilden för att se den större! Flygfoto skänkt av Leif Crona, godkänt för publicering av Försvarsstaben, augusti 2014
Finntorp är belagt som namn genom tidiga lantmäterihandlingar och husförhörslängd. Finnaliderna genom historiskt dokument 1822 från soldattorp Nr 330 (nära Vadet), samt födelse- och dopbok för Varnhem 1838. Finnängarna genom uppgift 1870 i Västsvenska Folklivsarkivet, Göteborg, från Ullberg, Ljungstorp, 1870.
Uppgiftslämnare smeden Otto Ullberg, Ljungstorp 1870, så här berättar han;
"Finnatorp, Finnaliderna och Finnängarna har sitt namn efter finnar som där odlat och bott efter ett krig, när de inte brydde sig om att resa hem till sitt land igen. I Finnängarna är ett tjogtals små rösen, annars är nu ängarna björkskog (1937). Dessa platser ligga alldeles intill Ljungstorps anhalt. Anhalten ligger mitt i liden.”
Namnen ger ungefärlig plats för Finnaliderna och Finnängarna. Vi har ännu inte kunnat identifiera vilket/vilka krig som lämnat dessa finnar efter sig här i trakten. Därefter har spår och minnen av denna tid, under troligt 1600-tal eller tidigt 1700-tal, försvunnit.
Stensamlingar öster om Ljungstorps gård - söder om Bygdegården
Öster och söder om Ljungstorsp gård och även nära bygdegården kan man än idag se många mindre samlingar av stenar som tycks lagda av människor med inslag av vilt växande körsbärsträd och andra kulturväxter som dröjt sig kvar. Troligen härrör dessa lämningar från tider före de stugor och byggnader som idag är kända och kan tänkas hänga ihop med de bosättningar som Ullberg ovan talar om!
Flygbild Ljungstorps gård 1961
Med rött = gräns för den friköpta marken för Ljungstorps gård enligt 1960 års karta
Namnutveckling på kartor och historiska dokument:
Förpantning u. Storekullen 1/11 - Jungstorp 1/16 mtl (senare ändrat)
Torp under Storekullen 1/11 mtl = 16/176 mtl
Storekullen 1:7 - Ljungstorp 1846
Jungstorp karta 1877
Jonstorp expropriationskarta 1904
Slutligen har stavningen blivit: Ljungstorp med fastighetsbeteckningen Storekullen 1:32
Marken i form av förpantning under Storekullen 1 köptes första gången 1843 och torpet byggdes inför giftermål 1844 för ägaren Lars Andersson Ljungqvist. Det finns en koppling mellan namnet på byggaren och namnet Ljungstorp. Han flyttade dessutom in från Jung vid tillfället. Dessutom skrivs hans namn i olika handlingar växlande mellan Ljungqvist och Jungqvist.
Ljungstorp i avskrift av 1847 års mantalslängd beskrivs enligt följande; Hemmanet S2 Storekullen, Nummer 1,
Skatte ./11 - en hagskift.
Här står också följande anteckning angående Ljungstorp:
”Genom Kungliga Kammarcollegiums utslag den 28 januari 1861 har collegium fastställt lägenheten Ljungstorp förpantad från S2 Storekullen att stå och svara för 1/11 mantal och återstående Hemmanet Storekullen utgöra endast 9/22 mantal (= 72/176 mtl) i förhållande hwartill räntor och afskylder framdeles utgå –”
Det innebär att att Storekullen består inkl. skiftet av 88/176 = 1/2 mantal (vilket gården står som).
Ljungstorps förpantning säljs ett flertal gånger fram till 1900, då släkten Andersson köper och i tre generationer sedan äger Ljungstorp under 80 år!
Mark avdelas genom avstyckning 1970 av Gunnar Andersson, som då sålde av jordbruksmarken och efter fastighetsreglering 1986 kvarstår en tomtyta om knappt 4 000 kvadratmeter hörande till byggnaderna.
Ljungstorp köptes 1980 av Bertil och Marita Gustafsson, som fortfarande 2014 äger fastigheten.
Ägarförteckning Ljungstorp
Ägarförteckning Ljungstorp - en förpantning under Storekullen - skapad 1843 - friköpt 1935:
1843 - 1848 Lars Andersson Ljungqvist
1848 - 1853 Petter Lindqvist
1853 - 1862 Gabriel Bengtsson
1862 - 1885 Gustaf Johansson
1885 - 1888 Gustaf Johanssons sterbhus
1888 - 1900 Anders Petter Andersson
1900 - 1935 Johan August Andersson
1935 - xxxx Karl Alfred Andersson
19xx - 1980 Gunnar Andersson
1980 - Bertil och Marita Gustavsson
Klicka gärna på ägarna för att läsa mer om dem!
Ljungstorps bostadshus byggt 1940; det 100 år gamla huset revs
Utdrag ur Svenska Gods och Gårdar 1942
Klicka på texten för att läsa den bättre!
Ljungstorps bostadshus ombyggt första gången efter 1940
Ljungstorps bostadshus ombyggt första gången efter 1940
Avfotograferad tavla hos familjen Gustavsson, Ljungstorp, 2014 - Kent Friman
En stor frontespis har tagits upp på taket vid husets frontsida mot landsvägen, vilken går ända ner till grunden för att ge mer utrymme.
... och en tredje gång under 1960-talet
Avfotograferad tavla hos familjen Gustavsson, Ljungstorp, 2014 - Kent Friman
Nu har entrévägen fram till huset direkt från landsvägen tagits bort.
.... ytterligare tillbyggnad förändrar huset ett steg till
Foto Gunborg Ferm, ur hennes samling, Ljungstorp, 2014
Senare lades det också till en utbyggnad av huset österut.
Bostadshuset idag 2014 - uppfört 1940 - flera ggr ombyggt
Foto Kent Friman, 2014, copyright
Husets läge på tomten är ungefär densamma som för ca 185 år sedan. Idag ombyggt sedan det nyuppfördes 1940, efter att det första huset uppfört på platsen runt 1830-talet revs.
Ljungstorps torp 1913 - förpantning på Storekullen 1/11 mtl
Foto Kristina Högman, dotterdotter till Seth och Stina Jönsson, lokförarfamilj i Våmb
Ljungstorps gård 1913 med Ljungstorps anhalt, väderskyddet, grindarna, väntkuren, grindvakt Andersson med röd flagg. Loket som tuffar in till anhalten är andra generationens lok hos SAJ efter 1909. Tavlan målad av B. Fransson och den har varit i Seth och Stina Jönssons ägo från Våmb. Seth Jönsson var lokförare för SAJ och fick troligen tavlan därför. Foto Kristina Högman, dotterdotter till Seth och Stina.
(Bild förmedlad av Verna Andersson, Ljungstorp)
Grindvakten August Andersson ägde redan Ljungstorp sedan år 1900 - en fd förpantning under Storekullen (om 1:11 mtl), inköpt under 1800-talet första hälft (1843). 1853 såldes 1/16* mantal Ljungstorp till hemmansägare Gabriel Bengtsson, som då ägde Sparrsäter, Ljungstorp. Säljare var Kajsa Lindqvist.
(* Olika mantal förekommer med 1/11 och 1/16-delar beroende av en felskrivning som senare rättas i domstol; Kent Friman, 2014.)
August Andersson köpte torpet Ljungstorp 1:7 år 1900. Detta köp måste ha ingått i planeringen för SAJ och järnvägsbolaget måste ha medverkat till denna lösning på grindvaktsfrågan i Ljungstorp. Det syns i exproprieringshandlingarna att Jonstorp (Ljungstorp) lämnat mark ifrån sig, men inte att de fått betalt, eftersom det skett en överklagan av ersättningsbeslutet - se dokument nedan!
Dessutom blev August 's son Alfred banvakt och bebodde banvaktsstugan vid Backa gård som tjänstebostad. Vid Backa gård fanns också en hållplats. Det kan se ut som en familjeuppgörelse mellan familjen Andersson och järnvägsbolaget - resultatet var i alla fall ett möte mellan far och son Andersson och Skövde Axvall Järnväg AB, som grindvakt och banvakt.
Gunnar, Alfreds son, var intresserad av grindvakteriet som liten och vistades mycket hos sin farfar i Ljungstorp vid banan. Alfred tog sedan över gården och tog med sig banvakteriet och flyttade till Ljungstorp 1935 med familjen. På så sätt kom 3 generationer att få sin utkomst från järnvägen innan den åter försvann, eftersom Gunnar flyttade in och tog över banvaktssyssla och gård från sin far under den sista tiden av SAJ-banans liv. Då fanns andra grindvakter som skötte den sysslan.
1844 laga skiftet Öfverbo by 1853 med Ljungstorps ladugård
På kartan för laga skiftet för Öfverbo by finns inte Ljungstorps torp med, eftersom det inte ingick i skiftet, då det låg utombys under Storekullen. Sörgårdens skifte norr om Ljungstorp fanns dock med som liggande under just Sörgården Överbo by, vilket omfattades av laga skiftet.
Däremot har lantmätaren ändå ritat in Ljungstorps ladugård som en referenspunkt - lite längre bort utmed gränsen österut finns ytterligare byggnader.
Utdrag ur Mantals- och Skattskrivningslängden 1847
Ljungstorps beskrivs här som "En Hagskift" som ägs av Lars Jungquist.
Det är intressant att se hur svårt både lantmäterimyndighet, folkbokföringsmyndighet och skattemyndigheten hade med den juridiska formen för den inom Storekullenskiftet av Lars Ljunqvist/Jungqvist "köpta" ägan/lägenheten Ljungstorp.
Inte förrän i Kungliga Kammarcollegiums utslag den 28 januari 1861 har collegium fastställt lägenheten Ljungstorp förpantad från S2 Storekullen att stå och svara för 1/11 mantal - tyvärr står inte längden i tid på förpantningen.
Innan detta utslag stod Ljungstorp för 1/16 mantal i skattelängden och ofta i kyrkboken.
Karta 1859 upprättad för Hålltorp visar "Jonstorps" ägor
Klicka på kartan för att se den större!
Jonstorps ägor finns utmärkta på kartan för Hålltorps samlade ägor under Anders Petttersson på karta 1859, redovisade i förrättning 1862.
Karta över Jungstorp 1872
"Karta och ägobiskrifning öfver 1/11ls mantal (=16/176 mtl) Krono Skatte augement Storekullen eller Jungstorp, uti Skaraborgs län, Walle härad och Warnhems sochen, upprättat 1872, af Schönborg"
På kartan ser man redan 1872 ett streck - här förtydligat genom iritning - för Skövde Axvall Järnväg!
Att det är originalritat på kartan kan ses på originalkartan, som idag bevaras på Ljungstorps gård av nuvarande ägare, 2014.
Husets entré vetter rakt mot torpet som byggdes på andra sidan vägen 1860 av Johan Tjäder på Broddenstorpsmarkens östra hörn.
I övrigt kan konstateras att ladugården ligger med gaveln mot järnvägen på denna karta och alltså senare flyttas 20 år senare, 1903, när järnvägen dras fram.
Storekullenvägen gick fram alldeles vid norra gavlen för ladugården.
I övrigt beskrivs endast naturtyperna för numreringen på kartan - se nedan!
I rutan med nummer 12 kan man se den byggnad som också fanns på 1844 års karta - se ovan! Den måste ha tagits bort senast med järnvägens ankomst 1903.
Carl Jakob Schönborg, här kartritare - f.d. Bruksbokhållare
Utflyttningslängd för Häggum 1866. Publicerad med tilltånd från www.ArkivDigital.se
Carl Jakob Schönborg var född i Värnamo 1812. Den 26/6 1866 flyttar Carl Sjönborg, Bruksbokhållare från Prästegården i Häggum till en liten intäkt under Wiken, Mölltorp i Ransbergs församling. Han gifter sig i samband med flytten och får sitt första barn, en dotter. Två år senare köper de Nybygget på Sörgårdens skifte i Billingeliderna och flyttar dit. Där bor de i tio år innan de tvingas sälja och flyttar som hyrande under Ödelöten. Därefter som inhyses till den lilla stugan Wärdshuset vid Torp, Eggby vilken stod tom. Därifrån hamnar familjen 1883 på Fattigstugan (i Ljungstorp) och han dör där 1886.
Jongstorp på 1877 års karta
Kartan något förbättrad av Kent Friman, 2014
På 1877 års karta tycks ladugården också ligga med gaveln mot järnvägen vid Jongstorp.
Ljungstorp säljs 1888 av Johan Kullberg, Carl Kullberg, August Gustafsson, Charlotta, Emilia och Augusta Gustafsdotter - köpare är Anders Petter Andersson - make till Mathilda Svensdotter
Köpekontraktet är ett standardkontrakt som visar att Anders Pettersson köper Ljungstorps gård, som ärvts efter makarna Gustaf och Anna Johanssons båda döda 1885. Säljarna är alltså barnen/syskonen - med namnen; Johan Kullberg, Carl Kullberg, Charlotta Jonsson (Smedjebacken), August Gustafsson, Emilia och Augusta Gustafsdotter
Syskonen Gustafsson/Gustafsdotter från Ljungstorps gård - där två bröder blir Kullberg till efternamnet
Se fler bilder av syskonskaran och deras vidare öde på sidan; Familjen Jonssons familjesida
..."här att denna Häradsrätt den 8 November 1888 beviljat lagfart - rum 10 - för Anders Petter Andersson å 1/11 mtl Kronoskattehemman Storekullen, som han köpt af Johan Kullberg, August Gustafsson, Carl Kullberg, Charlotta, Emilia och Augusta Gustafsdotter."
Försäljning 1900 till makarna Andersson (originalköpekontrakt)
Läs mer om tre generationer Andersson och Ljungstorps anhalt på www.saj-banan.se !
(Ha tålamod att vänta efter klicket på länken - sidan om Ljungstorp på SAJ-banan är stor!)
"Till Johan August Andersson på Krageholm och hans hustru Maria Andersson försäljer undertecknad 1711 mantal Krono Skatte hemmanet Store kullen, eller Ljungstorp kallat, med vad egendommen lagligen tillvinnas kan, beläget i Skarke socken, Walle härad af Skaraborgs län, för en oss emellane öfverenskommen köpesumma af (3 300) Tretusen trehundra kronor med följande villkor": - undertecknat A. P. Andersson - se hela köpekontraktet som hämtbar fil nedan!
Köpebrevet 1900 och lagfartsbeskedet
Johan August Andersson på Krageholm 1893 - 7 år före köpet
Bild från Verna Anderssons samling, Ljungstorp, 2014
August Andersson på ett foto från 1893! Han är då 47 år gammal och var vid den tiden ladugårdsförman hos Greve Piper på Krageholm i Skåne!
Han var van att handskas med stora skapelser - här tjuren - sedan hålla ordning på de stora ånglokens framfart vid anhalten, efter 1904, då han köpt Ljungstorp år 1900.
August användes också som djursjukvårdare, då han gått i lära som sådan i Tyskland 1873. Ladugårdsförman lärde han till på Kilagården.
(Uppgifter Verna Anderssons samling, Ljungstorp, 2014)
DOKUMENT KRING JOHAN AUGUST ANDERSSONS KÖP AV LJUNGSTORP 1900:
Nedan finns: 1. hela kartan 1862 i ett stycke, 2. Lagfartsprotokoll a, 3. Lagfartsprotokoll b, 4. Lagfartsbevis samt 5. Utdrag ur Lagfartsboken 6. hela köpebrevet + 7., 8. taxeringsbevis 1901 - bara att klicka och läsa:
- Ljungstorps Gård001.jpg 1.2 MB
- Ljungstorps Gård002.jpg 785 KB
- Ljungstorps Gård003.jpg 650 KB
- Ljungstorps Gård004.jpg 657 KB
- Ljungstorps Gård005.jpg 717 KB
- Ljungstorps Gård006.jpg 744 KB
- Ljungstorps Gård007.jpg 838 KB
- Ljungstorps Gård008.jpg 1.1 MB
- Ljungstorps Gård011.jpg 1.1 MB
- Ljungstorps Gård012.jpg 820 KB
Jonstorp vid expropriationen av järnvägsmark 1903
Expropriationskarta 1903 visar Ljungstorps ladugård som liggandes paralllellt med spåret. Den flyttades istället till ett läge sydost om huset. Enligt uppgift ovan i Svenska Gods och Gårdar så flyttades ladugården och byggdes upp på nytt 1903.
Man förstår också att vägen ändrades så att Storekullenvägens utfart på landsvägen hamnade norr om spåret och man drog ut landsvägen ett stycke österut och rätade på så sätt upp den något.
Beslutet om ersättning överklagades till Häradsrätt, då August ville ha ersättning för Ljungstorps mark som hamnade på norra sidan av järnvägen - mellan järnvägen och Storekullenvägen - då den enligt honom inte gick att använda till något. Eftersom man dock förutsatte att man kunde bruka marken, så fick ersättningen halveras mot det förbestämda markpriset för expropriation. August förde själv sin talan och fick hälften rätt.
Tidigare väg sydväst över markerna öster om Ljungstorp från Storekullen och ner mot soldatområdet syns fortfarande gå ett stycke ner - den anslöt under 1700-talet ut till landsvägen nedanför Bäcktorp och senare ända ner på Ferma-gatan.
Dokument kring överklagan av ersättningen från Johan August Andersson - klicka på filen för läsning:
- Ljungstorps Gård011.jpg 1.1 MB
- Ljungstorps Gård012.jpg 820 KB
Jungstorp ses 1928 inte som en del av Storekullen 1:3 - 1:6
Grindvakt i Ljungstorp för Ljungstorpsvägen 1904 - 1935
Foto 1920-talet av grindvakten August Andersson, (f 1849 - d. 1935), (här alltså ca 75 år gammal!) grindvakt och anhalts-stoppare av tåg i Ljungstorp fr o m 1904, far till Alfred Andersson och farfar till Gunnar Andersson som senare båda blev banvakter i Ljungstorp. Här med tågstoppsflagga i rött och ett leende på läpparna.
(Bild från Verna Andersson, Ljungstorp, 2014)
Nästa generation - sonen Alfred Andersson blir ägare 1935
Sterbhusdelägarna säljer den ärvda lägenheten Ljungstorp till brodern Alfred Andersson för 7 000 kronor 1935.
Banvaktssonen Backa anhalt köper gården 1935 vid faderns död
Fotot från Verna Anderssons samling, Ljungstorp, 2014
Här Alfred Andersson på banan. Han övertog Ljungstorp och flyttade som banvakt från Backa till Ljungstorp efter fadern Augusts död 1935. Alfred var far till den siste banvakten Gunnar Andersson. Gunnar var också anhalts- och grindvakt - ett tag innan han begärde löneförhöjning som han inte fick.
Gunnar lär ha vistats mycket i Ljungstorp hos sin farfar August Andersson, grindvakt, då det var mycket mer rörelse vid anhalten och mer att göra och kom alltså sedan att ta över banvaktssysslan efter sin far, Alfred.
Karl Alfred Andersson, banvakt, född 27/6 1885 i Söfvestad, Malmöhus län, död 19/5 1943 i Ljungstorp. Gift 15/2 1914 med Selma Teresia född 27/4 1893 i Skånings-Åsaka död 16/2 1978 i Ljungstorp.
Barn:
1. Sonja Maria Helena 28/6 1914 - blev hembiträde
2. Karl Gunnar Gottfrid Andersson född 10/12 1915
3. Gunhild Selma Maria 5/11 1919
4. Sixten Gustav Alfred 9/3 1924
5. Gunborg Astrid Elisabet 11/10 1932
Alla, utom Sonja, flyttade in i gården Ljungstorp från Backa 14/11 1935. Banvakten hade då en ny utgångspunkt. Han tog då över gården sedan fadern dött 4/3 1935.
Innan dess hade barnen ärvt halva gården, eftersom pappan August står som hälftenägare i husförshörslängden vid den här tiden. Hustrun Brita Maja, född Johansson i Skallmeja, hade dött 26/2 1929 - så 1/2-ägandet speglar troligen arvssituationen tills hans död 4/3 1935.
Kvar på gården i Ljungstorp mellan 4/3 och 15/11 1935 fanns då August dotter Anna Elisabeth född 1883. Hon flyttade ut till Skurup Malmö samma dag som familjen Alfred Andersson flyttade in.
Alfred fortsatte som banvakt nu med Ljungstorp som utgångspunkt.
<-- Åter ägarförteckning!
Nästa generation tar över Ljungstorp genom Gunnar Andersson
Bild Västergötlands Museum - bildarkivet/bildnummer: A145127:29
Gunnar Andersson under sin värnpliktstid på 1930-talet på spåret mot Varnhem just efter Ljungstorpsvägens övergång med hållplatsplattformen i bakgrunden med sin av SAJ uppsatta kur för väntande.
Hans föräldrars Ljungstorp ligger snett bakom honom till höger utom bild.
Foto Nils Lann
Sonen Bengt dör i en motorcykelolycka 1970
Urklipp från Gunborg Ferms samling, Backen, Ljungstorp, 2014
Sonen Bengt dör 1970 i en motorcykelolycka.
Gunnar pensionär 1975
Urklipp från Gunborg Ferms samling, Ljungstorp, 2014.
Modern till Gunnar, Selma Andersson, dör 1978
Urklipp från Gunborg Ferms samling, Backen, Ljungstorp, 2014
Gunnar 70 år 1985 i Skövde, efter att ha sålt Ljungstorp 1980
Bild från Gunnar Anderssons 70 års dag, som också innebar pensionering från SJ.
Makarna Andersson 1996 - 20 år efter spåren revs upp
Banvakt Gunnar Andersson med sin hustru Anna 1996, då de redan hade flyttat till Skövde. Gunnar Anderssons far och farfar var vid järnvägen, liksom han själv en tid innan järnvägen slutade gå 1961.
Det var grindar över vägen tidigare och senare ljud- och ljussignaler. Det var Gunnar och Anna Andersson som upplät plats åt bygdegården 1965 och som således lät platsen leva vidare som en mötesplats för människor.
(Bild från Verna Andersson, Ljungstorp)
<-- Åter till ägarförteckning!
Gunnar arrenderade ut Ljungstorps gård kortare tid
Axel Herbert Fritioff, född 30/6 1903 i Bjärka - död 8/6 1954 skriven på Storekullen 1;7 (Ljungstorps gård)
Enligt Barbro Holm arrenderade de Ljungstorps gård och bodde på andra våningen. Axel var banarbetare. De hyrde skolan men inte så länge. Enligt Dödboken bor Axel i Ljunggstorps gård när han dör, ramlar av en järnvägslastvagn och blir överkörd.
Nya ägare på Ljungstorp 1980
Foto Kent Friman, 2014, copyright
Bertil och Marita Gustavsson köpte Ljungstorp efter Gunnar och Anna Andersson och har gjort huset till sitt under åren fram till idag, 2014, med exteriört bl a tak över uteplats och arbete på ekonomibyggnaderna.
Boende och ägare på Ljungstorp enligt husförhörslängd och församlingsbok
Husförhörslängd (1836 - 1846):
”ägare af Torplägenhet”
Ägaren Lars Andersson (Ljungqvist), född i Jung 1817 den 11/12 - han flyttar in 1843, 26 år gammal, från
Jung och han håller på att gifta sig - då lysning "uttag. 1844” (troligt bygger han huset under 1843)
Hustrun Ulrika Larsdotter, född i Varnhem 1821 den 6/11 - hon flyttar in från Hospitals - eller Billeqvarn och
pappan är Lars Andersson, f. 1792 den 17/8 - död 1842 - modern Maria Pehrsdotter, f. 1790 den 1/2
Son Johan Gustaf, född i Varnhem 1845 den 6/6
Dotter Maja Christina föds i Varnhem 1847 den 27/12
- familjen flyttar som ägare till Överbo Nohgården (del Ab.- själva gården) 1848
- här dör hustrun 1873
- han dör här 1889
...............................................................................................................................................
Formalia kring sonen;
Johan Gustaf Ljungqvist, född 6/6 1845 i Varnhem, gift den 22/1 1879 med Johanna Elisabet von Knorring född 14/10 1852 i Orsa - död 3/11 1935 i Reparetorp i Nyed. Johan död 2/10 1917 på Reparetorp i Nyed i Värmland
Johanna von Knorring står som lägenhetsägare och änka efter Poststations- och järnvägsstationsmästaren Johan Ljungqvist, Nyed, Värmland, där hon bor med sin fosterson, makens brorson, Banktjänstemannen Magnus Ljungqvist, född i Varnhem 1900 den 12/1.
Järnvägsstationen var i Lindfors. Lindfors är en småort i Karlstads kommun i Nyeds socken, belägen omkring 35 kilometer nordost om Karlstad vid Bergslagsbanan och var även södra ändpunkten för Lindfors-Bosjöns Järnväg. Johan Lundqvist arbetade där till sin pensionering vid 60 års ålder 1905.
Familjen bestod 1900 av följande familjemedlemmar boende på Järnvägsstationen;
Stationsmästaren Johan Gustaf Ljunqvist, född i Varnhem 1845 den 6/6
Hustrun Johanna Elisabet von Knorring, född i Orsa 1852 den 14/10
Dotter Elisabeth, född i Kristinefors, Falun, 1884 den 5/4 - nu 16 år gammal
Dotter Johanna, född i Ludvika 1888 den 6/3 - nu 12 år gammal
Dotter Maria, född i Ludvika 1889 den 22/12 - nu 11 år gammal
Son Ernst, född i Nyed 1893 den 21/10 - nu 7 år gammal
Brorson Magnus Ljungqvist, född i Varnhem 1900 den 12/1 - blir fosterson, då pappan, verkstadsarbetaren
Anders Peter Ljungqvist, vistas i Nord Amerika
Så pojken Johan Ljungqvist som föddes i förpantningen från Storekullen kallad Ljungstorp, vilken blir djupt indragen i järnvägen - granne med Ljungstorps anhalt och bostad åt tre generationer grind- och banvakter vid järnvägen - han blir själv Stationsföreståndare!
Sonen Johan Ljungqvists barndomshem blir namngivare till Ljungstorps anhalt - Johan själv blir stationsmästare i Lindfors, Värmland
Bild från Nyeds Hembygdsförenings digitala arkiv, 2014.
Bilden lånad från: http://www.nyed.se/Arkiv01/visa.php?id=1967&aid=9
En bild från Lindfors järnvägsstation troligen sommaren 1893, då med familjen Ljungqvist.
Stationsmästare Ljunqvist med personal och resenärer till höger och hans fru Elisabet von Knorring till vänster med hembiträde och barnen.
Själva stationshuset revs 1979.
Bilden från Nyed Hembygdsförenings digitala arkiv, 2014
Bilden lånad från: http://www.nyed.se/Arkiv01/visa.php?id=3781&aid=9
Ingen text finns vid bilden, men troligen är den från samma tid som bilden ovan, dvs från 1890-talet.
Då är det troligt stationsinspektören själv, Johan Gustaf Ljungqvist, som sitter vid sitt stora expeditionsbord inne i järnvägsstationen och han är då runt 50 år gammal.
Bild från Nyeds Hembygdsförenings digitala arkiv, 2014.
Bild lånad från: http://www.nyed.se/Arkiv01/visa.php?id=3381&aid=9
Filipstadsbor byter tåg från Bergslagernas Järnväg (BJ) till Bosjöbanan (LBB) vid järnvägsstationen i Lindfors, den 26:e juni 1918. Bosjöbanans personvagn syns.
Ungefärligt jämförbara förhållanden vid denna järnvägsstation som vid Ljungstorps anhalt med sin avstigning i princip på banvallen under de första åren.
Johan Ljungqvist fru, Elisabet von Knorring, var av friherrelig börd, dvs högadel. Hennes far var Lars Gustaf von Knorring och var vid hennes födsel sergant boende på Heden i Orsa.
Friherrliga ätten von Knorring nr 177. Friherrlig 1720-01-29, introducerad 1720.
Vapensköld publicerad med publiceringsrätt från: http://www.adelsvapen.com/
Husförhörslängd (1846 - 1859):
”ägare af Torplägenhet”
"Jungstorp"
Kvarboende:
Intäktsägare Lars Andersson Ljungqvist (!), född i Öttum 1817
Hustrun Ulrika Larsdotter, född i Varnhem 1821
Son Johan Gustaf, född i Varnhem 1845
Dotter Maria (Maja) Christina, född i Varnhem 1847 den 27/12
Formalia;
Maria Kristina Karlsson, född Ljungqvist 27/12 1847 i Varnhem - död 4/8 1915 i Erikslund i Stenstorp. Begravd i Broddetorp. Hustru till Sven Johan Karlsson, född 1853.
Enkman/dräng Johan Modig, född i Wing 1809 1/11 - in 1846 och till obestämt 1847
Dräng Anders Johansson, född i Varnhem 1829 den 5/1 - in 1846 från Segerstad - ut Stockholm 1848
Dräng Carl Johansson, född i Falköping 1814 den 15/1 - in 1847 från Broddetorp - ut dit igen 1848
Pigan Cajsa Larsdotter, född i Broddetorp 1820 den 30/1 - in 1846 Broddetorp - ut Smedsgården 1847
Pigan Anna Cajsa Asp, född i Varnhem 1827 - flyttar ut till Hammars Qvarn 1847
Pigan Anna Eriksdotter, född i Varnhem 1829 den 8/7 - in 1847 Ledsgården - ut Måns Nilsgården 1848
- familjen säljer Jungstorp till Petter Lindqvist och flyttar efter 5 år på torpet till Nohlgården Öfverby 1848, där han köper och blir ägare till 3/8 mtl Nohlgården - själva kvarvarande gården efter laga skiftet
1848 köper Petter Lindqvist, från Bäckedalen, Jungstorp (vilket noteras i Hfl)
1849-1950 hyr Petter ut Jungstorp (fortfarande den stavningen!):
Brukaren Johan Gustaf Eriksson, född i Sjogerstad 1821 den 6/4 - som flyttar in 1849 från Sjogerstad - och
vidare till Stockholm 1851
Pigan Maria Lena Lundström, född i Varnhem 1825 den 24/12 - flyttar in från Sköfde 1849, vidare till Berg 1850
Familjen Lindqvist bor här mellan 1850 - 1853, då de flyttar till Stenhammar under Hålltorp.
Den siste drängen flyttar ut 1853.
Husförhörslängd enligt följande:
Ägaren Petter Lindqvist, född i Varnhem 1806 den 18/1
Hustrun Cajsa Svensdotter, född i Varnhem 1807 den 19/4
Son Johan August Lindqvist, född i Varnhem 1835 den 22/5 - flyttar till Åsaka 1853
Dotter Fredrica, född i Varnhem 1838 den 19/9
Dotter Mathilda, född i Varnhem 1841 den 25/12
Son Frans, född i Varnhem 1845 den 19/9
Son Aron, född i Varnhem 1849 den 30/5 - dör här nu 1851
Dräng Anders Gustaf Larsson, född i Varnhem 1830 den 25/10 - flyttar in 1850 och ut 1853
1853 säljs Ljungstorp (första gången med den stavningen) till Gabriel Bengtsson med familj
Ur husförhörslängden:
"Ljungstorp"
Ny ägare 1853;
Ägaren Gabriel Bengtsson, född i Horn 1788 den 17/12 - flyttar in 1853 med frun från Sparsäter
Hustrun Cajsa Johansdotter, född i Sköfde den 14/1 - dör här 1856
Pigan Inga Maja Johansdotter, född i Varnhem 1834 den 19/2 - in 1853
Dräng Sven Johan Johansson, - ut till Fägred 1854
1855 flyttar sonen hem och brukar gården med sin mor och far - just innan moderns död;
Gift dräng Gustaf Gabrielsson, född i Sköfde 1819 den 14/12
Hustrun Maja Stina Svensdotter, född i Varnhem 1811 den 29/11
Dotter Anna Lisa Sandberg, född i Lerdala 1844 den 16/3
Dotter Maja Cajsa Gustafsdotter, född i Lerdala 1851 den 26/7 (dövstum)
Dotter Emma Lovisa, född i Varnhem 1857 den 22/12
Petter Lindqvists häst stulen 1852!
Lite kuriosa för "Jungstorp" 1852 - Petter Lindqvists häst stulen!!
Husförhörslängd 1862 - 1869:
"1/11 mtl kallat Ljungstorp"
Kvarboende:
Ägaren Gabriel Bengtsson, född i Horn 1788 - flyttar till Liden 1863 - där han dör 1869
Sonen;
Gift dräng Gustaf Gabrielsson, född i Sköfde 1819 den 14/12
Hustrun Maja Stina Svensdotter, född i Varnhem 1811 den 29/11
Dotter Anna Lisa Sandberg, född i Lerdala 1844 den 16/3 - flyttar ut 1862 (hennes dotter)
Dotter Maja Cajsa Gustafsdotter, född i Lerdala 1851 den 26/7 (dövstum) - vistas på Vadstena Hospital
Dotter Emma Lovisa, född i Varnhem 1857 den 22/12
- hemmav. familj flyttar med Gustaf som arbetskarl till Millomgården, "Bomanslyckan - en backstuga" 1863
Därifrån emigrerar Gustaf Gabrielsson till Amerika 1869 - se mer om Maja Stinas öde under: A. 66 Lindtorp
Ny ägare 1/11 har köpt av Gabriel Bengtsson 1862:
Mejeristen Gustaf Johansson, född i Sköfde 1821 den 20/2 - flyttar in 1862 den 12/11med familj från Sventorp
Hustrun Anna Jonsdotter, född i Berg 1825 den 11/5 - syster till 'Mördaren i Bäckedalen' Johannes Jonsson
Dotter Emelia Christina, född i Warnhem 1850 den 16/3
Son Johannes, född i Warnhem 1852 den 28/8
Dotter Charlotta, född i Warnhem 1855 den 8/11 - gifter sig 1879 med Carl Jonsson, Smedjebacken
Son August, född i Warnhem 1858 den 15/9
Dotter Augusta Wilhelmina, född i Forsby 1861 den 18/10
Son Carl Johan, född i Warnhem 1865 den 9/10
Husförhörslängd 1869 - 1880:
"1/11 mtl kallat Ljungstorp"
Kvarboende:
f.d. Mejeristen Gustaf Johansson, född i Sköfde 1821 den 20/2
Hustrun Anna Jonsdotter, född i Berg 1825 den 11/5
Dotter Emelia Christina, född i Warnhem 1850 den 16/3 - ut och hem - slutligen ut Remmingstorp 1875
Son Johannes, född i Warnhem 1852 den 28/8 - ut och hem och slutligen ut till Falun 1877
Dotter Charlotta, f. i Warnhem 1855 den 8/11 - till Falköping 1873 - 1879 gift m. Carl Jonsson, Smedjebacken
Son August, född i Warnhem 1858 den 15/9
Dotter Augusta Wilhelmina, född i Forsby 1861 den 18/10
Son Carl Johan, född i Warnhem 1865 den 9/10
Formalia;
Johannes Gustafsson Kullberg f. 28/8 1852 i Varnhem - död skriven på Hotellet i Grängesberg 5/12 1912, ogift.
Se mer om familjens barn och deras öden - klicka här!
<-- Till ägarförteckning!
Husförhörslängd 1880 - 1895:
Storekullen Ljungstorp;
Kvarboende;
f.d. Mejeristen Gustaf Johansson, född i Sköfde 1821 den 20/2 - dör här nu 1885
Hustrun Anna Jonsdotter, född i Berg 1825 den 11/5 - dör här likaledes 1885
Son August, född i Warnhem 1858 den 15/9 - flyttar till Södertälje 1881
Dotter Augusta Wilhelmina, född i Forsby 1861 den 18/10 - flyttar till Rimbo 1885
Son Carl Johan (Kullberg), född i Warnhem 1865 den 9/10 - flyttar till Falun 1884
Dotter Emelia Christina, född i Warnhem 1850 den 16/3 - hem från Wermdö 1881 - ut till Stockholm 1882
Sterbhuset bestående av Johannes Kullberg, Augusta Gustafsson, Carl Kullberg, Charlotta, Emilia och Augusta Gustafsdöttrar - sönerna har tagit sig namnet "Kullberg" - säljer nu till nya ägare 1888;
Ägaren Anders Petter Andersson, född i Wäring 1835 den 1/4 - köper & in 1888 med fam. från Horn
Hustrun Matilda Svensdotter, född i Locketorp 1851 den 21/1
Dotter Hanna Sofia, f. Horn 1872 17/12 - till Frösved 25/10 1890 - hem igen 28/3 - till Amerika 20/9 1894
Son Albin Teodor, född i Horn 1874 den 11/10 - flyttar ut till Horn 23/10 1891 - hem igen 1893
Son Erik Amandus, född i Horn 1876 den 13/9 - flyttar ut till Locketorp den 28/10 1892 - hem 1893
Son Karl, född i Horn 1878 den 1/7
Son Anton Reinhard, född i Horn 1880 den 16/7
Son Gotthard, född i Horn 1882 den 5/5
Son Johan Ferdinand, född i Horn 1884 den 2/4
Son Otto David, född i Horn 1887 den 31/8
Son Gustaf Bernhard, född i Warnhem 1891 den 8/4
Enligt särskild uppgift (Josef Håkansson via Gunborg Ferm) återvände Hanna Sofia och Petter Håkansson hem från Amerika och bodde då hos hennes föräldrar på Ljungstorp 1900 när deras tvillingbarn föddes.
Det var just Josef Håkansson som föddes de n 26 mars 1900 tillsammans med en tvillingbror David Valdemar dagen därefter. En utdragen födsel gjorde att David Valdemar inte klarades sig ens till dop.
I Födelseboken för Varnhem står att "den yngre erhållit nöddop af mormodern, Matilda Svensdotter, (se foto nedan!), som af dopförrättaren sedan bekräftades. Attest lämnad fadern."
Matilda Andersson, född Svensdotter på Sandåsen senare i livet!
Foto ur Gunborg Ferms samling, Ljungstorp 2014. Fotot är från början ett kolorerat foto, redigerat av Kent Friman, 2014.
Matilda Andersson, född Svensdotter den 21/1 1851 i Locketorp - här utanför sitt ägandes Sandbacken (senare Sandåsen) - troligen under 1920-talet, då hon dog 1930 och hade då försörjt sig som bl a tvätterska.
Huset visar ett enkelt uppförande med spåntak och få fönster på norrsidan - jmfr ovan! Hon ägde Sandåsen fr o m 1914 då hennes make dog samma år som det köptes. De kom båda då närmast från torpet Sten under Hålltorp, där de var jordbruksarbetare mellan 1911 - 1914 - dessförinnan enligt boendelista nedan - klicka här!
Dottern Hanna Håkansson kom att bo kvar på Sten med barnen, sedan hennes man, Peter Håkansson, återvänt till Amerika mellan 1914 - 1921. Sedan fick han inte flytta in hos Hanna och efter 1930 bodde Hanna som ägare genom arv i Sandåsen. 1940 gav hon bort stugan till sin son Josef Håkansson med familj som flyttade in och som redan 1941 kunde köpa loss Sandbacken från allmänningen och skapa Sandåsen 1:1.
Lägenheten Sandåsen beskrivs i lantmäterihandling enligt följande;
Boningshuset, av timmer under spåntak, innehåller ett rum och kök.
Uthuset är uppfört av bräder under tak av cementtegel.
Värdet av jordbruksområdet ansågs inte överstiga 450 kronor.
Byggnaderna åsattes ett värde av 1 000 kronor.
A short story around the Andersson - Håkansson family
Anders Petter Andersson born 1835 Apr 1 in Varing parish and died 1914 Dec 20 in Sandbacken/Sandasen in Varnhem parish. Married 1871 Nov 1. His wife Mathilda Andersson née Svensdotter born 1851 Jan 21 in Locketorp parish and died 1930 Aug 10 at the same place as her husband Sandasen/Sandbacken.
When she lived there, the house was called "Mormors stuga” = Grandma´s cabin.
On the web-site is a picture of Mathilda in front of her cabin - se picture above!
Mathilda worked as a laundress. After her death 1930 their daughter Hanna took over the cabin as owner.
The Saga of Anders Pettersson and his wife Mathilda begins here with their marriage 1 nov 1871. She moved to him and his old parents farm 24/10 1871 and as married couple they both start to farm it as their own.
His parents where the owner of ’Sven Erikstorp 1/4 mtl’ Horn and namned Anders Pettersson, born 1806 22/9 in the parish of Horn. His wife Maria née Andersdotter, born 1795 17/6 in Varing parish.
1888 10/3 the family of Anders Pettersson moved to a croft under Storekullen called Ljungstorp as an owner - they bought the property with access right;
Owner Anders Petter Andersson born 1835 Apr 1 in Varing parish - bought Ljungstorp and moved in 1888
Wife Mathilda Andersson née Svensdotter born 1851 Jan 21 in Locketorp parish
Daughter Hanna Sofia, born in Horn parish 1872 17/12 - moved to Frosved 25/10 1890 - home again 28/3 - to
Amerika 20/9 1894
Son Albin Teodor, born in Horn 1874 11/10 - moved out to Horn 23/10 1891 - home again 1893
Son Erik Amandus, born in Horn 1876 13/9 - moved to Locketorp 28/10 1892 - home again 1893
Son Karl, born in Horn 1878 1/7
Son Anton Reinhard, born in Horn 1880 16/7
Son Gotthard, born in Horn 1882 5/5
Son Johan Ferdinand, born in Horn 1884 2/4
Son Otto David, born in Horn 1887 31/8
Son Gustaf Bernhard, born in Varnhem 1891 8/4 - at the croft of Ljungstorp under Storekullen
According to hearsay (from Josef Hakansson via Gunborg Ferm) Hanna Sofia and Petter Hakansson came home from Amerika and lived at her parents croft Ljungstorp around the year 1900 in the time when their twins were born.
It was their son Josef Håkansson that was born 26 mars 1900 together with his twin brother David Valdemar, who was born the day after him. It was a too long and extended birthgiving that caused David Valdemar couldn’t live to the real christening.
In the book for the parish of Varnhem you can read; "the younger brother (David Valdemar) was given a christening by emergency by Hannas mother, Matilda Svensdotter, thereafter approved by the priest. Certificate left to the father."
Anders & Mathilda’s only daughter:
Hanna Sofia Hakansson b 1872 Dec 17 in Horn parish,died 1966 Oct 10 in Overbo 11;2 (=the old house next to where Arne Sträng’s family live) in Varnhem parish.
Married 1899 Dec 17 to Peter Hakansson born 1870 Nov 23 in Harlunda - died 1957 in Ljungsbo.
Hanna emigrated to America in 1894, returned to Sweden around 1900 - se above!. - it was some month after the marriage 17 dec 1899 - and around the complicated birth of the twins 26/3 1900, which was 3 months after the marriage.
This year 1900 the parents moved to Kullaliden 7/11 and there Gustaf Bernhard and his brother Otto David followed them. From Kullaliden the son Gustaf Bernhard left for Amerika 15/9 1911. The same year, 1911 the parents move to the croft Sten. The Andersson's farmed 1911-1914 the croft of Sten under Halltorp and was succeed there by daughter Hanna and here family who moved there 1914. Thats the he same year her husband Peter Hakansson returned to Amerika.
From Sten Hanna’s parents moved to Sandbacken/Sandasen the same year Anders Petter dies 20/12 1914.
When Peter Hakansson returned from America they lived separated for many years- he came back to Sweden 1921, but then Hanna did not allow him to live with her and her children.
Hanna´s live borned children:
1. Josef Natanael Hakansson b 1900 Mar 26 in Virestad in Kronoberg county in Smaland, died 1995 Aug 8 in
Skara, widower 1985 Mar 25
2. Bror Karl Hakansson b 1902 Dec 11 in Virestad parish, Kronoberg county in Smaland. Not married, died
1974 Apr 16 at Ljungsbo
3. and his twin sister Syster Matilda b 1902 Dec 11 in Virestad, not married, died 1992 Mar 31 in the city of
Skara
4. Oskar Wilhelm, born 1909 9/9 in Virestad- married 15/1 - died in Skovde 20/12 1977 (Vamb) - married 1960
to Karin Valborg Viktoria born 1919 Jan 8 in Skovde, widow 20/12 1977- died 1979 Dec 22 in Skovde
(Vamb)
5. Rut Linnéa Hakansson, born 1911 11/6 in the parish of Virestad
- it seems that Hanna returns to Virestad for birth of of her children, but Josef and his dead twin brother David Valdemar are in the book of birth in Varnhem 1900 and she lived in Varnhem when Rut also was born.(?)
The story tells;
"After them (to Ljungsbo) came the Håkansson family. It was after 1957 and she was a single elderly mother with home living children in long periods. Their name was Josef, carpenter, Rut, married with Olsson an electrician and Karl who was a bricklayer and engaged for 30 years. Bror and Syster were other of the children's namnes. Syster and Karl were tvins. Owner to Ljungsbo was Bror och Karl.
Gateman för the nearby railwaycrossing was under a long period of years Syster Håkansson. It was in that time level-crossing barriers maintained by her.
In the house you also could buy tickets för Skövde Axvalls Railroad and when this was bought she went down to the crossing and rail stop where Syster Håkansson reached out a red flag to stop the train for passengers.
Syster Håkansson also worked as a maid for Grönvalls in Annelund, Ljungstorp."
Check also following links: A. 39 Sandåsen - Sandbacken and A. 52 Ljungstorps gård
Matilda & Anders Petters son Erik A. gift med Maria Elisabeth
Maria Elisabeth flyttar in som 16 åring 1893 på Redsvenstorp och förblir där i 10 år till 1903. 1903-12-26 gifter sig Elisabet och Erik Amandus. 1904-01-24 flyttar Elisabet och Erik till Leksberg.
Vid tiden för bilden finns hon med sin man Erik Amandus Andersson, Matilda och Anders Pettters son, i Hålltorp efter en tid som sköterska och hushållerska på Varnhems försörjningshem mellan 1920 - 1923. Han arbetade på Hålltorp som ladugårdskarl. 1933-04-17 avlider Erik Amandus.
Hela familjen Erik Amandus och Maria Elisabeth Andersson 1923
En familjebild på ladugårdsförmannen på Hålltorp och hushållerskan på Varnhems försörjningshem 1923.
Från vänster längst bak;
Sonen Sven Gustaf, född i Götlunda 1909, Maria Elisabeth född i Horn 1877, Erik Amandus, född i Horn 1876
Från vänster längst fram;
Sonen Karl Josef, född i Götlunda 1911, Dottern Elin Matilda född i Åsle 1915 & äldste sonen Johan född 1904 - här i militäruniform för värnplikten
Församlingsbok 1895 - 1922:
"Storekullen 1/2 mtl, Ljungstorp";
Kvarboende;
Ägaren Anders Petter Andersson, född i Wäring 1835 den 1/4 - ut med hustrun till Lille Kullen 1900
Hustrun Matilda Svensdotter, född i Locketorp 1851 den 21/1
Son Albin Teodor, född i Horn 1874 den 11/10 - flyttar ut till Horn 23/10 1891 - hem igen 1893
Son Erik Amandus född i Horn 1876 den 13/9 -ut till Locketorp den 28/10 1892 - hem 1893 - Horn 1895
Son Karl, född i Horn 1878 den 1/7 - flyttar ut 1/11 1895
Son Anton Reinhard, född i Horn 1880 den 16/7 - flyttar ut den 1/11 1896
Son Gotthard, född i Horn 1882 den 5/5 - flyttar ut med föräldrarna till Lille Kullen 7/11 1900
Son Johan Ferdinand, född i Horn 1884 den 2/4 - flyttar till N. Lunby den 13/11 1899
Son Otto David, född i Horn 1887 den 31/8 - flyttar med föräldrarna till Lille Kullen 7/11 1900
Son Gustaf Bernhard, född i Warnhem 1891 den 8/4 - flyttar med föräldrarna till Lille Kullen 7/11 1900
<-- Åter ägarförteckning!
Ny ägare flyttar in efter köpet av Ljungstorp 1900;
Hemmansägare Johan August Andersson, f. i Vinköl 1846 den 1/10 - från Sölvestad, Malmöhus län 7/11 1900
Hustrun Brita Maja, född Johansson i Skallmeja 1845 den 4/5 - med maken från Sölvestad
Dotter Anna Elisabeth, född i Sölvestad 1883 den 17/5 - flyttar ut till Skara 16/10 1903 - hem igen 1904
Son Karl Alfred, f. Sölvestad 1885 27/6 - till Synnerby 18/10 1904 - hem 1905 - ut Backa SAJ 1914
Son, trädgårdselev Gustaf Vilhelm, född i Sölvestad - in 25/11 1901 från Lyby, Malmöhuslän - ut Sölvestad 1908
Församlingsbok 1922- 1938:
Kvarboende:
Hemmansägare Johan August Andersson, f. i Vinköl 1846 den 1/10 - dör här nu 4/3 1935
Hustrun Brita Maja, född Johansson i Skallmeja 1845 den 4/5 - dör här nu 26/2 1929
Dotter Anna Elisabeth, född i Slvestad 1883 den 17/5 - flyttar ut till Skara 16/10 1903 - hem igen 1904
- lämnar hemmet efter faderns död och den 15/11 1935 - dagen efter när brodern flyttat in
<-- Åter ägarförteckning!
Ny ägare 1935:
Son/ägaren Karl Alfred Andersson, f. Sölvestad 1885 27/6 - till Synnerby 18/10 1904 - hem 1905 - ut Backa
SAJ 1914 som banvakt i banvaktsstugan - åter till hemmet 14/11 1935 - nu som ägare med frun
Hustrun Selma Teresia, född Alert i Skånings Åsaka 1893 den 27/4
Son Karl Gunnar Gottfrid, född i Varnhem 1915 den 12/12
Dotter Gunhild Selma Maria, född i Varnhem 1919 den 5/11
Son Sixten Gustaf Alfred, född i Varnhem 1924 den 9/3
Dotter Gunborg Astrid Elisabeth, född 1932 den 11/10
Dotter Sonja Maria Helena, född i Varnhem 1914 den 28/6 - flyttar hem från Skövde 8/4 1937 (hembitr)
Familjen Alfred Andersson i banvaktstugan Backa 1914 - 1935
Banvaktsstuga Nr 4 (från Skövde räknat) också helt byggd efter typritningen godkänd och underskriven av SAJ's ordförande Axel von Matern 1903.
Nära Backa gård, och med Nr 4, var en banvaktsstuga med jord (1/2 mantal). 1 mantal var det som kunde försörja en familj, så detta var ett halvtidsjordbruk ägt av Skövde Axvalls Järnvägsaktiebolag och lämnat som tjänstebostad och del av lön för banvakten.
Här en ung Alfred Andersson på dressinen utanför banvaktsstugan vid Backa gård - troligen i början av 1930-talet.
(Bild från Verna Andersson, Ljungstorp, 2013)
Banvaktsstugan Backa, 1/2 mantal jord, med familjen Andersson - far Alfred, mor Selma, barnen Sonja, Gunhild, Sixten, Gunborg på mors arm, 1933.
Sonen Gunnar tar säkerligen kortet och finns därmed inte med på bilden. Detta är två år före flytten till Ljungstorp för hela familjen i november 1935 - se ovan!
(Bild från Verna Andersson, Ljungstorp, 2013)
Järnvägsgrinden vid Backa med döttrarna till banvakt Alfred Andersson;
Sonja och Gunhild Andersson.
(Bild från Verna Andersson, Ljungstorp, 2013)
Materialsida för inläggning - klicka här! Kräver lösenord!