Ur ortsnamnsregistret;

Hus på allmänmark i Skarke socken, Valle härad.
 

"Smedja där för något tjugotal år sedan" - skrivet 1946
 

(Vilket inte gått att hitta några belägg för, när det gäller just det här bostället!)

Byggnadsår;
Lilla huset; sen. skomakarstuga, före 1844

Större boningshuset, "Jonssons hus", byggs 1855/56 då Johannes Jonsson flyttar in från Kyrkebo.

Innan det stora huset är byggt flyttar en familj Holmberg in i det Lilla huset 1846, som då alltså finns på tomten sedan tidigare - se karta nedan från 1844.

"Jonssons" flyttar in 1856 i det större byggda boningshuset på allmänmarken alldeles bredvid det lilla huset och kom senare i familjen att använda det lilla huset som skomakarstuga. Smedjebacken ägs helt eller delvis mellan 1856 till 1964 av företrädare för familjen Jonsson - i fyra generationer.

Smedjebacken kom inte att köpas fritt från allmänningen förrän 1964-07-23 och i och med detta friköp köptes också den lilla stugan separat av dotter-dottern till skomakaren Karl Jonsson, Rut Jonsson. Ladugården och marken för den på andra sidan vägen fanns också med i friköpet. Den totala ytan uppgick då till 2 110 m². En tid därefter köptes också till en bit mark av Bäckströms kohage om 935 m². Totalt utgörs markytan idag alltså av ca 3 000 m².

Ägarförteckning och boende - Smedjebacken;
Lilla stugan                                                                                            Stora stugan - ägare:
                                                                                                                    1846 - 1856 Johan Holmberg - bygger
-->       1846  okänd ägare bygger före 1844                                               1856 -  1869  Johannes Jonsson
1846 - 1856  Ägare Johannes Andersson Holmberg                                  1869 -  1932   Karl Jonsson
1856 - 1859  Ägare Johannes Jonsson; inhyses, - se ovan!                       1932 - 1953   Alma Jonsson
1863 - 1865  Ägare Johannes Jonsson; inhyses, Gustaf Jonsson          1953 - 1964   Karl Gustaf Johansson
1865 - 1869  Ägare Johannes Jonsson; inhyses, Johannes Svensson      1964 - 1968    Karl Anders Johansson
1869 - 1880  Ägare Karl Jonsson                                                                1968 - 1975    Erik Thunberg
1880 - 1895  Äg. Karl Jonsson; inhyses, Lisa Andersdotter Sandberg       1975 -   Eva och Karl-Erik Berglund
1895 - 1932  Ägare Karl Jonsson - enbart skomakarstuga
1932 - 1953  Ägare Alma Jonsson
1953 - 1964  Ägare Rut Jonsson
1964             Stugan revs av ny köpare; Karl Anders Johansson - en  tomt för Smedjebacken friköptes.

Atikel med teckningar av Göran Magnusson 1978. T v Smedjebacken och t h Billingslund.

Sedan Almas renovering 1932 har endast tillkommit på senare år ett vackert anpassat utbygge åt väster som ger moderna ytor och mycket ljus in i den gamla 1800-talsstugan.

Till Smedjebacken flyttar skomakarfamiljen Jonsson in från Kyrkebo 1856 och ger ett hem för inte minst sonen Carl Jonsson som blir skomakare här i vuxen ålder och sedan i sin tur hans dotter Alma.

Troligen byggs detta större hus vid inflyttning av den förste ägaren 1846, Johan Holmberg, som sedan 10 år senare säljer till Jonas Jonsson och tillfälligt flyttar in i det lilla huset med familjen, innan vidare flytt till Nybygget på Sörgårdsskiftet 1859.

Tiden för fotot är antagligen runt 1910 eller något tidigare. Troligen är det nedanstående i familjen som är med på fotot - även om en del redan flugit ur boet:

Skomakaren   Karl Jonsson, född i Warnhem den 25/1 1847 - gift den 24/10 1879 (här 63 år)
Hustrun          Charlotta Gustafsdotter, född i Warnhem den 8/6 1855 (här 55 år)
Fosterdotter     Elvira Karolina Anders., f. Katarina förs, Sthlm 1888-fr Stlm 1898-t. Locketorp 1908 (här 22 år)
Fosterdotter     Karin Elisabet, född i Warnhem den 19/1 1890 i Varnhem - ut till Eggby den 10/11 1910 - hem-
                        ut några gånger - gift m. Karl August Sigfrid Ternlind född 19/12 1894 - ut 1918 (här 20 år)
Dotter             Alma Maria, född i Warnhem, 5/9 1880 -till Ramdalen i Jämtlands län den 24/9 1897 (här 30 år)

Fotot taget snett söderifrån och från Ljungstorpsvägen med gärdsgård bakom huset mot Bäckstorps ägor. Det större trädet i förgrunden står utmed Ljungstorspvägen. Huset ser relativt rejält ut med bra tak, bra omålad brädfording med hela vattenavrinningskanter och ljusa fina fönster och en vitklkalkad grund och skorsten!

Ingång något bortåt på längsidan av huset - även om det inte syns i skuggorna som blir i bilden. Se Gunborgs skiss nedan över det gamla huset med beskrivning sett nästan från samma håll som fotot ovan!

Texttolkning;

"köpe kontrackt

jag undertecknad upplåter och försäljer här meddels till Skomakaren konstaterat Erfarne johannes jonsson och hans Hustru med börd jons Dotter på kyrke bo, mine med wederbörandes tillstånd uppå klosterssockens allmenne mark uppförde husböjnader och hägnader sådant som alt Sammans utom det minsta undantag nu för ögonen nu befinnes - och hwarjemte jag uppå köparna Transporterar  den arrende Rättighet som jag innehafwer uppå förestånde Sockens der in vid liggande allmenna mark och Dätta alt emot en af oss emellan öfverenskommen köpe Summa stor 750 Riksdaler Riksmynt och med villkor som följer;

1^o tillträdet sker den 1 Nestkommande Nowember så wäll med Husen som jorden och hägnaderne. Dock förbihålles Sig Säljaren att om han för Sin del skulle behöfva att få begagna den Lilla manbögnaden samt Ladugården tills dess den 1 maj 1857, men om han icke för sin Egen del Begagnar dem så eger han ej att öfverlämna denna Rättighet till Någon annan, och hwar jemte Säljaren förbinder sig att ansvara att husen lämnas uti Samma Skick som de nu befinnes, wid afträdesdagarne."

texttolknng fortsätter på hela dokumentet - inte avbildat;

"2^dre Säljaren förbehålller Sig att få efföra fem en bits Lass Gödsel

3^dje köpe Summan skall köparen Erlägga uti 2^nne Poster Nemligen, wid tillträdet den 1 denn kommande November Betalas Fyrahundra femtio 450, Recksdaler Ricksmynt och återstoden Trehundrade Riskdaler samma mynt sort Betalas den 1 Maj 1857 alt utom Ränta, -

Sålunda öfverenkommit och afhandlat som skedde i kyrkebo den 1 September 1856;

J Holmberg/Britta maria Holmberg - Säljare         Johannes Jonsson/ Maka; Charlotta Jonsson - Köpare
(Johan)

Kommentarer;
Det tycks vara Johan Holmberg som bygger husen på allmänmark enligt köpekontraktet ovan från 1856. Det lilla huset finns med på kartan redan 1844 och måste då antingen redan ha funnits där före Holmberg eller har byggts av Johan Holmberg före denna karta ritades och familjen flyttade dit! Se nedan!

Boendet för familjen Holmberg i Lilla Stugan mellan tillträdet 1 November för Jonssons i Stora Manbyggnaden och hans avflytt till Nybygget Sörgården tycks ha blivit längre än han tänkt. De bodde kvar i 3 år - till 1859.
 

Lilla stugan som revs under 1960-talet. Själva porten med stentrappsteget finns kvar än idag, 2014.

Stugan ägs av sondotterdottern till Johannes Jonsson, född i Varnhem den 25/1 1811, Rut Jonsson - som säljer huset 1964 i samband med att hela tomten köps loss från allmänningen. Det rivs strax därefter.

Detta är ett foto på i stort sett så som det ursprungliga huset såg ut och så som det byggdes 1846 av Johan Holmberg, köpt av Johannes Jonsson 1856. Den Lilla stugan - eller 'Flygeln', som Johannes Jonsson kallar det i köptekontraktet till sin yngste son, Carl, är orörd och äldre än det stora huset.

Oklart vem som byggde detta lilla hus på allmän mark under första delen av 1800-talet och vem som bodde där. Men det finns en del människor srkivna på 'Allmänningen' som troligen har kunnat bo just i denna stuga innan det heöa blev mer ordnat genom det stora husets uppförande.

Alma med väninnan/kollegan Hilda Sträng i Smedjebacken innan ombyggnad av huset omgiven av en vacker trädgård med frodiga växter. Den allra äldsta stugan med sitt rum och stor öppen spis syns med sin skorsten i bakgrunden.

Gunborg Ferm har gjort en "spräng"-ritning av Smedjebackens hus efter berättelse av Alma Jonsson, som när hon blev köksföreståndare på Ekebergs sjukhus i början av 1930-talet rustade upp Smedjebackens hus.

Alma Jonsson berättar att;
"Stugan höjdes, man tog bort kammaren och gjorde en ny trappa till andra våningen - då den gamla låg (enligt skissen) i murstocken! Hon lät bygga verandan på huset och lät gräva brunnen. Stockarna i bjälklaget låg direkt på marken". Dessa lyftes upp. (Anmärkning; sk. dynstockar - förr en vanlig och dragsäker form av golvläggning - se avsnitt om detta här!)

Enligt Gunborg så var arrendet för tomten 10 kronor om året, då Alma köpte Smedjebackens hus 1932 och lät bygga om det. Det var Josef Håkansson som fick uppdraget.Ombyggnationen fullföljdes under åren 1932 - 1933.

Här kan man tydligt se hur stugan har höjts betydligt sedan det förra fotot från 1920-tal. Ny brädfordring och nya fönster.Det var Josef Håkansson som fick uppdraget.Ombyggnationen fullföljdes under åren 1932 - 1933.

Man kan se att Alma Jonsson kostade på sitt hus i samband med köpet från föräldrarna 1832.

Här kan man se att Alma tillfälligt låtit 'spika igen' den särskilda ingången från vägen till Lilla Stugan.

Smedjebacken 1955 med den Lilla stugan till höger, där man ser ingången till den lilla farstu som fanns in till ett rum med stor öppen spis. Lägg märke till elintaget på gaveln på stora huset vid det övre fönstre. Fotot taget från Ljungstorspvägen.

Det lilla huset förblir i dottern till Alma, Rut Jonssons ägo och säljs till Karl Gustafs son, Karl Anders, först 1964, då han också friköper marken från allmänningen. Rut bodde först tillsammans med sin mor i Smedjebacken tills modern dog 1953.

Kartan 1794 visar att det då inte fanns någon bebyggelse på allmänningen norr om Ljungstorpsvägen. OM det funnits - skulle det ha varit inritat till höger om siffrorna 116 mellan väg och inhägnad, vilket utgör allmänningen just här norr om Ljungstorspvägen.

Norr är vänsterut på kartan!

På kartan 1844 hittar vi ett hus uppfört på den del av marken som senare kallas Smedjebacken inom en inritad hägnad  Nr 1626. Notera att marken för Smedjebacken nu inte går hela vägen fram på allmäninngen västerut.

Ingen noterad ladugårdsbyggnad ännu på andra sidan vägen. Huset är litet och tycks ligga med gaveln mot vägen mer österut än senare större boningshus. Bör vara det mindre hus som senare kallades "Skomakarstugan", som kom att uppföras tidigast! Ett hus som fungerade enbart som inhysestuga även efter att det senare kom att bli granne med det större boningshuset - senare blev det en arbetsplats för skomakare Karl Jonsson.

Fattigstugan syns i sin trekant i vägkorsningen, liksom Backen längre österut upp mot Ljungstorp. I väster - mot Varnhem - finns Kämpenstorp uppfört, liksom Sandtaget och Bäckedalen 2. Allt före 1844!

Markbitarna var inga avstyckningar - utan bara inhägnader på mark som arrenderades av socknen.
 

En bildtolkad väldigt "vattenmålad" häradsekonomisk karta 1877 över just den här delen av Ljungstorp.

Vad man kan läsa ut är i alla fall att Smedjebacken har både sitt bostadshus längs med vägen och den lilla stugan med gaveln mot vägen, liksom ladugården på andra sidan vägen. Inhägnaderna för Smedjebacken på ofri grund (allmänning) markerade med rött.

Så mellan 1844 och 1880 uppfördes både ladugård och boningshus. Lillstugan tycks ha funnits längre.

Till höger efter soldattorpet utmed Ljungstorpsvägen ligger Smedjebackens hus med gaveln mot vägen. Bilden från 1907 huvudsakligen på soldattorpet Bäcktorp, Nr 337.

På bild Anna Cecilia Bäckström, född 1900 med sin bakom busken skymde far med hatt, Arvid Jonsson Bäckström, född 1869 som köpte huset 1905 och flyttade in med sin familj, dvs hustru och 7 barn!
 

(Bild från Skarke-Varnhems Hembygdsförenings arkiv, 2014)

Till Smedjebacken flyttar familjen Jonsson in från Kyrkebo 1856 och ger ett hem för inte minst sonen Carl Jonsson som blir skomakare här i vuxen ålder och sedan i sin tur hans dotter Alma.

Troligen byggs detta större hus vid inflyttning av den förste ägaren 1846, Johan Holmberg, som sedan 10 år senare säljer till Jonas Jonsson och tillfälligt flyttar in i det lilla huset med familjen, innan vidare flytt till Nybygget på Sörgårdsskiftet 1859. Se köpekontrakt nedan!

Tiden för fotot är antagligen runt 1910 eller något tidigare. Troligen är det nedanstående i familjen som är med på fotot - även om en del redan flugit ur boet:

Skomakaren   Karl Jonsson, född i Warnhem den 25/1 1847 - gift den 24/10 1879 (här 63 år)
Hustrun          Charlotta Gustafsdotter, född i Warnhem den 8/6 1855 (här 55 år)
Fosterdotter     Karin Elisabet, född i Warnhem den 19/1 1890 i Varnhem - ut till Eggby den 10/11 1910 - hem-
                        ut några gånger - gift m. Karl August Sigfrid Ternlind född 19/12 1894 - ut 1918 (här 20 år)
Fosterdotter     Elvira Karolina Anders., f. Katarina förs, Sthlm 1888-fr Stlm 1898-t. Locketorp 1908 (här 22 år)
Dotter             Alma Maria, född i Warnhem, 5/9 1880 - ut till Ramdala i Blekinge län den 24/9 1897 (här 30 år)

Fotot taget snett söderifrån och från Ljungstorpsvägen med gärdsgård bakom huset mot Bäckstorps ägor. Det större trädet i förgrunden står utmed Ljungstorspvägen. Huset ser relativt rejält ut med bra tak, bra omålad brädfording med hela vattenavrinningskanter och ljusa fina fönster och en vitklkalkad grund och skorsten!

Ingång något bortåt på längsidan av huset - även om det inte syns i skuggorna som blir i bilden. Se Gunborgs skiss nedan över det gamla huset med beskrivning sett nästan från samma håll som fotot ovan!

Karin Jonsson, Ljungstorp, Varnhem, född 1890.


Karin Elisabet Jonsson, född 1890 i Varnhem.
Fosterbarn hos skomakare Karl Jonsson och Charlotta Gustafsdotter, Smedjebacken, Varnhem.

Fotograf 1910 Ludvig Ericson

Den lilla stugan med gaveln vänd mot vägen tillkom troligen redan under första hälften av 1800-talet. Finns med som enda hus på tomten på karta 1844.

Lite närmare stugan som revs under 1960-talet. Själva porten med stentrappsteget finns kvar än idag, 2014.

Den lilla s k "skomarkarstugan" på Smedjebacken från sydost - foto 1960-tal. Bakom syns den jordkällare som i stort sett 'hängde ihop' med det lilla huset.

Ur Verna Anderssons anteckningar, Ljungstorp, 2014;
"Liten ryggåsstuga med gavel mot vägen, nu riven. Där bodde bl.a. "Jerusalems skomakare" Jonsson. Han pliggade för det mesta, sydde sällan."

Skomarkarstugan bestod av ett rum med en stor öppen eldstad. Där hade skomakare Jonsson sin arbetsstuga.

Smedjebacken, Ljungstorp helt från öster utmed Ljungstorspvägen.

I denna lilla stuga t.h. hade alltså skomakare Jonsson sin verkstad. I ladugården t.v. hade han en ko, en gris och några hönor. Längst bort i bild syns det gamla fattighuset och framför det skymtar Billingslund.

Fotograf och text: Nils Lann, 1950-tal

Smedjebacken 1960-tal efter att den äldsta lilla stugan rivits 1964. Bild från öster på Ljungstorpsvägen.

1846 flyttar här in - tycks då ha byggt det större huset - 1856 ägar han i alla fall båda husen;

Inhyses       Johannes Andersson Holmberg, född i Varnhem den 13/9 1818 - in från Fiskaregården
(
Noteras följande; Han flyttade in på Fiskaregården 1842 från Götheborg, där han varit under åren 1941- 42. Nu straffad 1842 för stöld och tar ut lysning 13/3 1846.)

1:a Hustrun Stina Magnusdotter, född i Varnhem 4/4 1819 - flyttar in  1846 från Trädgården - dör här 1848
Son               Edward, född i Varnhem 19/4 1847

2:a Hustrun  Britta Maria Andersdotter, f. Varnhem 26/7 1824 - lysning 11/11 1848- in 1849 från Sparsäter
Dotter            Thilda, född i Varnhem 19/2 1850
Son                Pontus, född i varnhem 18/6 1852

Fosterson      Johannes Andersson, född i Varnhem 18/9 1836 - flyttar in 1853 från Amundtorp

Skomakare Karl Jonssons dotter, Alma Jonsson, med sina tvillingflickor Rut och Ingeborg, födda 1/3 1906.
Fotograf Ludvig Ericson, Skövde 1906.

Dotter-dottern Birgit Larsson skriver på facebook.com/Varnhemshistoria:
"Här är min mamma Ingeborg och hennes tvillingsyster Ruth födda 1906.De växte upp hos sina morföräldrar Charlotta och Carl Jonsson eftersom deras mor Alma var ensamstående. Alma hade plats i Prästgården hos kyrkoherde von Sydow och 1913 flyttade hon till Göteborg och arbetade där på Sahlgrenska sjukhuset. 1918 när Stora Ekeberg startade flyttade hon dit som köksföreståndarinna. Hon jobbade där fram till sin pensionering vid 60 års ålder. Hon avled 1953."

Den lite vidare berättelsen om Alma kan se ut så här från Birgit;
"Mormor Alma växte upp tillsammans med sin bror Ernst, som var sex år yngre och sin fostersyster och kusin Karin, som var tio år yngre. Efter några år flyttade även Karins syster Elvira till Smedjebacken.

Alma var duktig i skolan, hon hade bra betyg. Hennes lärare ville att hon skulle läsa vidare men det fanns inga ekonomiska möjligheter till det.

Alma flyttade till Ramdala* när hon var sjutton år och jobbade först som mejerielev och senare som mejerska. Där arbetade sedan tidigare hennes moster Augusta. Ett par år senare flyttade hon till Stora Levene. Hon har även arbetat bl.a på Rantens mejeri, Falköping. Hon återvände till Varnhem 1903. Året därpå flyttade hon till Stockholm och jobbade dels på ångslupen Kolga och och dels på passagerarbåten Östanå. Hon återvände till Varnhem 1906.

1908 fick hon plats i hushållet hos kyrkoherde von Sydow i Prästgården. Här lärde hon sig om matlagning,som hon senare skulle få användning för.  Hon var där till 1913, då hon flyttade till Göteborg och började en anställning på Sahlgrenska sjukhuset, troligen i köket. När sedan Stora Ekeberg startade sin verksamhet 1918 flyttade hon dit som köksföreståndarinna. Hon var kvar där till 1940 då hon gick i pension vid 60 års ålder.

Under tiden i Göteborg har mamma berättat att hon och systern Ruth hälsade på  ibland. Vid ett tillfälle bjöd hon dem på Stora Teatern och de såg "Anne på Grönkulla" .

Mormor Alma hade ganska mycket böcker av skilda slag. Det fanns ett skåp med glasdörrar och det var alldeles fullt med böcker. Hon hade bl.a.  böcker av Johan Olof Wallin och Runeberg i skinnband, romaner, läkarböcker och inte minst kokböcker . Iduns kokbok från 1911 och Escoffiers kokböcker. Prinsessornas kokböcker och Bullen Berglunds kokböcker bl.a. Dessa böcker har jag kvar efter mormor, även om en del såldes vid den auktion som hölls efter hennes död.

Sina älskade katter betydde mycket för mormor. De var ett värdefullt sällskap när hon gick i pension.
Jag minns de sista hon hade, angorakatterna Sessan och Ulla.

Jag var sexton år när mormor dog och jag kan inte säga att vi hade en nära relation eftersom vi bodde bl.a. i Tibro och Hjo. Jag är född i Skövde, men när jag var 10 månader flyttade vi till Tibro. Vi har även bott i Hjo.  Pappa skaffade bil omkring 1950 och då kunde vi hälsa på lite oftare.

Tack vare en hel del vykort, födelsedagskort och andra kort, som skickats till henne har jag kunnat följa hennes "resa genom livet".

Se också sidan om Familjen Jonsson - klicka här!

* Ramdala är en tätort i Karlskrona kommun, kyrkby i Ramdala socken i Blekinge län.
  Ramdala ligger vid E22:an några kilometer öster om Karlskrona.

De båda tvillingflickorna lite senare i livet hos Fotograf W. Lindhe, filialen i Axvall.

Karl Anders Johansson med Eivor Elisabet Karlsson som fästfolk på 1950-talets början.

Karl Anders och Eivor Johanssons bröllop 1955 firade man på Alphyddan i Skövde och efter festen åkte man direkt hem till Smedjebacken och fortsatte firandet.

Smedjebacken 1955. Man skymtar då också den lilla Skomakastugan - den äldsta på tomten - till höger.

Familjen Johansson den 10 dec 1957. Då hade sonen Kjell Håkan kommit till världen.

Hemmet Smedjebacken vid Ljungstorspvägen 1960-tal.

På en modern karta kan man se den remsa som Karl Anders Johansson köpte till för att slippa Bäckströms kor direkt utanför köksfönstret - den är fortfarande en egen äga och heter Hålltorp 8:1 till skillnad från Hålltorp 7:1 som utgör det 1964 från allmänningen friköpta Smedjebacken. Remsan Håltorp 8:1's ursrpung är Gruvesäter 1:11.

Erik Thunberg blev ägare till Smedjebacken 1968, då 75 år gammal. Hans fru Matilda Marianne Tunberg, född Angdal 31/10 1897 i Skogn, Norge, dog 6/10 1970 i Smedjebacken. Han ägde Smedjebacken till 1975, då hans son Tryggve, som var mäklare, hjälpte till att sälja huset tilll Berglunds. Själv dog han 1980, då 87 år gammal.