Skydd för djuren kan ibland bli stängsel för den historiska bilden av ett gammalt torp. Ulfstorp gamla boningshus idag delvis dolt av grönska, plank och viltstängsel.
 

<-- Till sidans rubriker!

Det gamla huset i Ulfstorp idag nästan helt dolt i grönskan! Inramat med viltstaket för riksväg 49. Baktill - norrut - ses fortfarande den lilla utbyggnaden för dåtidens kök.

<-- Till sidans rubriker!

Ulfstorp från tidigt 1900-tal från väster nära landsvägen till Skövde. Huset byggdes 1868 så här nära landsvägen och har sedan flyttats - jmfr karta 1877 nedan! Stommen i huset har troligen använts till bygge av nytt hus. Erik Lundberg lär ha hittat en stor klippsten som böjde golvet i rummet efter sina former vid en renovering.

<-- Till sidans rubriker! 

Huset byggdes först nära vägen med ladugården en bit norröver år 1868, vilket kan ses på karta 1877. Därefter har huset flyttats närmare ladugården någon gång under första kvartalet på 1900-talet.









'

<-- Till sidans rubriker! 

Ortsnamnsregistret;
Lägenhet på tidigare Ulunda mark. Sentida namn (anm; dock 1800-tal)

Fastighetsregistrets beskrivning av ursprung;
Del av Ulunda: 1:2, 1:3, 1:5, 2:2, 2:3 och 2:5
 

Ägan är en del av den till Ulunda bys gårdar gemensamt förda skogsmarken ur Billingeliderna vid storskiftet av Billingeliderna 1803. Då omfattade hela det tilldelade markområdet även delen med Rosenlund.

Vid laga skiftesbestämning 1862 fastställt 1866, delades området i fyra delar, varav Ullstorp då redan var en såld intäkt byggt på sämjedelning, som delvis nu ändrades.

Namnformer;
Ullstorp - intäkt under Ulunda - blir det första namnet i husförhörslängd 1869-1880.
Ulfstorp - fastställs av lantmätare efter antagligen en missuppfattning vid en afgäldsförrättning 1881.

"Lundbergs Tapp"- var en folklig benämning på den bensinstation som Lundbergarna byggde i samband med att vägbygget för riksväg 49 genomfördes förbi området, då också avfarter byggdes i direkt anslutning till vägbygget 1955-58.

<-- Till sidans rubriker! 

Fadern och bröderna skapade tillsammans en bensinstation med tillhörande verkstad, kiosk och försäljning av bl a motorcyklar. De passade på när den nya vägen byggdes över berget mellan Skara och Skövde i slutet av 1950-talet. Bilden ovan från 1961 med deras bensinmärke Caltex. I den högra delen av affärsbyggnaden hade Åke en vapenaffr. Tappstationen var öppen dygnet runt, och bröderna turades om att sova i lokalen.

<-- Till sidans rubriker! 

Den första bensinstation som hade nattöppet i länet. Året är 1963. Valle Lundbergs motorfirma och Caltex bensinstation. En halv liter glass kostade 50 öre, tresmak.

<-- Till sidans rubriker! 

1794 års karta för skiftet av skogsmarkerna Billingeliden av kronoparken ger Ulundagårdarna littera L II med gräns i väster mot mark tilldelad Lilla Hålltorp (littera XL II), i norr mot mark tilldelad Store Kullen XLV .

Ingen väg gick genom detta skogsområde.

<-- Till sidans rubriker!

1819 karta över en skogstrakt till Ulunda by.
"År 1819 de 13^de Aprill Infant Sig undertecknad Lantmätare uti Ulunda By, af Skaraborgs Län, Walle Härad ogh Warnhems socken, att till följe af Konungens Respektifve Befattningshafvandes den 29^de Januari sidtslidne utfärdade Förordnande, Fördela Skogen, Storängen samt Torpställena till samma By.

Efter härom förut Skedd Laglig Kungörelse innfunno Sig härvid utom Nemndemännen, Sven Håkansson, Amundstorp och Jonas Jonsson uti Klostret som komma att biträda Förrättningen, Vice Pastorn Wärdige ogh Wällärde Herr Magister Anders Landblom ägare av 3/8 delar, Riksdagsmannen Anders Carlsson ägare af 3/4 delar och Bonden Jan Pehrsson ägare af 3/8^del Mantal, alt efter helt beräknadt.

Sedan det till denna Förrättning afgifvne Förordnande blifvit för vederbörande upläst beslutades att i anseende till sämre mark Wästre Skogstegen Skall bliva 28 kapl större än den östra ingen vidare är fåttning af Skog tillägges. Angående Delningen å Storängen beslutades, att det förblifver vid den Delning som blifvit förättad År 1808.

Utlägges till Storängen den Inhägnad som Jan Perhsson gjordt, samt den Inhägnad Anders carlsson hafver af Lillängen, ogh för å en öfrig inhägnader Anders Carlsson hafver skall han beta med 2^ne Kreautur mindre än än den andra halfgärdes.

Torpställena fördelas sålunda att Pastor Landtblom och Jan Pehrsson ärhåller, Petter Pettersson Ullbergs, Andreas Abrahamsson og Wallgrens Löckor, hvaremot Anders Carlsson får Lundbergs Löckor, samt hwar han inhägnat in till Qvarnbäcken, och får dessutom Invid Lundbergs Intaga eller vid Qvarnlöckan 5^1/2 Kappl af Åsen som svarar mot Wallgrens Intäkt.

Sålunda vara afslutat Betygar På Embetets Wägnar genom H. Aurell
Laur Landblom,    Jan Pehrsson,     Anders Carlsson.

Delningen å skogstrakten värkstäldes sålunda att:
Pastor Landblom og Jan Pehrsson ärhöllo efter Lottning för 10/4 Mantals under Littera A. Wästra Skogsskiftet som innehåller 10: 4 kapl.
Anders Carlsson undfick deremot 3/4 Mantal under Littera B. Östra Skogslotten 9:8 kapl.
Summa båda lotterna 19 tunl 12 kpl.

Härefter og Sedan Utstakningen på marken var värkställd, samt Skiljestenar blifvit nedsatte, uplästes "adekvata" sidor af 1783 Års förrättning den 12 Augusti om Landtmäteriet i Riket tillika med "adekvata" sidor Af Kongl Maijt.s Nådigre Resolution uppå Bondeståndets Allmänna Besfvär vid 1789 År Riksdag
Betygar

På Embetets Vägnar
Joh, A, Rådberg genom H. Aurell

Felvänd karta - konskevenser:
Noteras att kartan bode ha gett de båda parterna fel lott - eftersom den var upp och ner och Littera A. hamnade på Littera B:s plats enligt kartan. A. är på en rättvänd karta den Västra lotten och B. är den östra lotten. Här fick de sig dem tilldelade tvärtom! Eftersom de ändå lottades kanske de inte brydde sig om att rätta det hela!

Dessutom tycks inte de lagliga steg vidtagits som skulle ha varit nödvändiga för att delningen av skogsmarken skulle ha blivit fullt giltig. Bara 18 år senare vid Lags skifte av Ulunda by, så finns ingen uppdelning markerad för Skogsmarken Billingeliderna tillhörig Ulunda by!

Här tycks 3 intressenter från Ulunda by varit inblandade:
1. Vice Pastorn Wärdige ogh Wällärde Herr Magister Anders Landblom ägare av Ulunda 3/8 delar
2. Riksdagsmannen Anders Carlsson ägare af Ulunda 3/4 delar
3. Bonden Jan Pehrsson ägare af Ulunda 3/8 dels Mantal

Det är troligt att detta är den "sämjeuppdelning" som det senare kom att talas om i den verkliga Laga skiftesdelningen som gjordes 1862 och som slutligen efter en bakläxa från rätten slutligen kunde fastställas 1866. Då fanns 4 olika Ulunda-gårdar med i uppdelningen av skogsmarken - se nedan!

 <-- Till sidans rubriker!

1837 års karta vid Laga skiftet för Ulunda by av skogsmarkerna Billingeliden av tidigare krono- parksskogen innebär ingen uppdelning av just denna mark mellan Ulundagårdarna.

Sifforna är endast besrkivning av markbeskaffenhet enligt karttext.

Det skulle komma till 1862 innan frågan om uppdelning av denna mark gjordes mellan gårdarna. En förrättning som sedan kom att fastställas 1866 genom dom i rätten - se karta nedan!









 

<-- Till sidans rubriker!

Området kom sent att delas genom laga skifte och kunde inte fastställas förrän 1866 genom äganderättens utslag. Detta berodde dock inte så mycket på att bönderna inte kunde enas, som på att lantmätaren inte klargjort och tagit med företrädare för kringliggande marker! Det var istället en tvist mellan Hålltorp och Storekullen som påverkade utslaget 1862 också för denna förrättning och som inte hade någon inverkan på denna kartas faställelse. Dock blev det en försening med 4 år.

Lägg märke till att inte ens 1866 finns iväg inritad genom området, bara bäckarna från berget.

Torpet Ulfstorp kom säkert till som torp när en ny väg gav möjlighet till god kommunikation från slutet av 1860-talet.

Vid tillfället 1866 fördelas skogsmarken enbart till 4 Ulundagårdar:
2 som var 3/16-dels mantal, 1 som var 3/4 dels mantal och 1 som var 3/8 dels mantal.
Antagligen har efter 1837 års laga skifte något förvärv gjorts som minskat antalet gårdar med 1 gård och gett en större gård på 3/4 dels mantal!
 

*********************************

Efter Laga skiftet 1837 fanns 5 Ulunda-gårdar, 3 större och 2 mindre, enligt på dåvarande kartan följande;
A. 3/8 del mantal = 22. 28,563
B. 3/16 del mantal = 11.14, 283
C. 3/16 del mantal = 11.14, 282
D. 3/8 del mantal = 22. 28,563
E. 3/8 del mantal = 22. 28, 563

+ afrösningjorden samt samfält avsatt.

*******************************

Skogsmarken i Billingeliderna fördelades som följer till dåvarande ägarna av Ulunda i dess olika respektive mantal och enligt littera på den nu uppgjorda kartan för skogsmarken (se littera ovan på kartan).
 

<-- Till sidans rubriker!

Smeden Johannes Jonsson ägare av Ulunda 3/16-dels mantal fick remsan med Littera A på kartan ovan.

Handlanden Anders Kjellberg ägare av Ulunda 3/4-dels mantal, fick remsan med Littera B å kartan, dvs själva Ulfstorp och den skogen hade han redan avsålt som skogsmark efter sämjedelning som han ansåg skulle vara helt tillräckligt - där fanns 1866 en torpare Lars Andersson som närvarade på det sista förrättningsmötet representerande sin köpta markremsa littera B - senare Ulfstorp.

Den remsan borde liksom de andra blivit mycket mer värdefull när nu landsvägen till Skövde kom att dras genom dalen och över dessa marker under 1860-70-talet.

Nämndemannen Anders Adolphsson, ägare av Ulunda 3/16-dels mantal, fick remsa med Littera C. på kartan. Den remsan ägs fortfarande av Ulunda gård idag (mitt emot Himmelskällan).

Nils Magnus Nilsson, ägare av Ulunda 3/8 mantal, fick remsan som senare kallades Rosenlund med Littera D. på kartan.

<-- Till sidans rubriker!  

Denna karta visar den kvarvarande remsa som fanns mellan Ulfstorp och Rosenlund och som än idag hör till Ulunda gård. Lägg märke till läget för både Skövde Axvall Järnväg järnväg och 1877 års väg på kartan.

Dessutom är detta inte äga B. på ursprungsdelningskartan, där remsan står som C. - se ovan! Därtill har den tydligen delats ytterligare en gång med en separat markbit söder om landsväge benämnd E.
 

<-- Till sidans rubriker!       

Handlanden Anders Kjellberg ägare av Ulunda 3/4-dels mantal, fick remsan med Littera B å kartan, dvs själva Ulfstorp och den skogen hade han redan avsålt som skogsmark efter sämjedelning som han ansåg skulle vara helt tillräckligt - där fanns 1866 en torpare Lars Andersson som närvarade på det sista förrättningsmötet representerande sin köpta markremsa littera B - senare Ullstorp.

Den remsan borde liksom de andra blivit mycket mer värdefull när nu landsvägen till Skövde kom att dras genom dalen och över dessa marker under 1860-70-talet.

Ur protokollet:
"Gustaf Kjellberg, svaranden å A. Kjellbergs vägnar, motstridde att delning å den fordrade skogsmarken, föregifvande att delning förut skett, men ägde inga handlingar att förevisa som kunnat hindra verkställandet af det nu sökta skiftet, men vill med vittnen bevisa vad ha påstått."

Det blev dock inte så, då de övriga önskade förrättningen genomförd och ägan delades enligt ovanstående karta.

"De provisionela planerna utvisades på marken, hwarvid Gustaf Kjellberg frånsade, att han med desamma inte var nöjd, utan fordrade att en annan uppgöres, men hvarvid de andra deltagarne gjorde enna motsägelse; att som Kjellberg för 3/4-delar har fått sitt skifte så lämpligt sig göra låter och genom ändring däraf hwar och en af de andre skulle mer eller mindre mehn hafva, så ansågs de hvad nu förevisadt är i afseende på planerne desamma oförändrade förblifva och utstenas, då sedan må vara öppet för den missnöjde att klander vid vederbörlig domstol anställa."

"Gustaf Kjellberg begärde till protokollet, att han vore lika berättigad att få del i ståndskogen för sin hemmanslott, och påstod att den sämjedelning, som före hans tid försiggått ej bör komma i fråga vid nu förekommande Skogslikvid, fästande alls intet afseende därpå, att från hans nu blifvande skifte var afsåldt största delen."

När förrättningen senare samma år 1862  åter träffades hos Nils Magnus Nilsson i Ulunda fanns Gutaf Kjellberg representerad av torparen Lars Andersson (till vilken han alltså sålt sin nu tilldelade skiftesdel B. ovan).

Ulfstorp hade alltså nu blivit ett försålt torp med förste ägaren Lars Andersson, första gången nämnd 1862. Torpet var då ännu inte slutligen afsöndrat från Ulunda 3/4-delar, utan står som en intäkt under Ulunda.

Denne nye intäktsägare bygger sitt torp, när nu också den nya vägen till Skövde dras genom ägorna på 1860-talet. Vägen färdig 1870. Han flyttar i alla fall in 1868 i sitt torp från det näraliggande Liden - se nedan!
 

<-- Till sidans rubriker!

Den första intäktsägaren för Ullstorp blir;
Torparen Lars Andersson, född i Stenstorp den 19/1 1820 -  flyttar in 1868, 48 år, från närbelägna Liden med
Hustrun  Anna Karthrina Andersdotter, född i Sköfde den 18/10 1814 - inga barn finns med i flytten -  hon dör här den 25/9 1878

Pigan      Ulrika Charlotta Andersdotter, född den 11/2 1848 - flyttar ut till Skara 1869

Han gifter om sig och flyttar med nya hustrun Britta Kajsa Andersdotter, född i Segerstad den 24/8 1848,  till Överbo Millomgården (dagens Millomgården) som ägare 1879, där de får en gemensam son, Karl Johan, den 27/5 1880 och Gustaf Albin, den 10/2 1885. Lars Andersson dör på sina ägor på Millomgårdsskiftet 1887.

Intäkten Ulfstorp tycks återgå till huvudgården Ulunda 3/4-dels mantal för att åter säljas 1880 enligt nedanstående Köpebrev - där den också får "behålla" sitt namn - nu stavat som; Ulfstorp (!):
 

<-- Till sidans rubriker!

ULFSTORP OCH 1870 ÅRS VARNHEMSVÄG

Redan från före 1800-talets mitt finns det dokument som visar att ny väg över Billingen hade börjat diskuteras och realiseras. Vägplanerna och bygget tog många år att genomföra, men 1870 var vägen troligen helt klar och kallas därför "1870 års Varnhemsväg" i texterna på hemsidan.
 
Redan 1843 diskuterades en ny vägsträckning mellan Skövde och Klostret. Man uttryckte det som så att man ville undvika höjder och ville ha "sådana vägar som brukligt äro i London, Frankrike och Italien där man transporterar så höga lass på landsvägarane med en häst, att samma tyngd skulle behöva fördelas på 5 par hästar för att komma från Klostret till Sköfde.
 
Man behöver endast en gång färdas mellan Klostret och Sköfde för att upptäcka den dalgång som genomskär nästan hela Billingshöjden och som naturen gjort till en lämplig plats att lägga en communcatinsväg på" - sade Kaptenen på Ängarås.
(Ur Varnhemsbygden 2012, Årgång 30, Verna Andersson artikel "Vägar kring Ljungstorpsområdet".)
13 maj 1844.
W.A.Dorchimont. W.Hedenstiema.

Den nästkommande 6 juni k l 11 fm hålles å Klostrets Gästgifwaregård inför Konungens Befallningshafwande, sammanträde rörande wäckt fråga om allmänna wägens emellan Sköfde och Klostret omläggning; och warda, med anledning häraf, ej mindre wederbörande wäghållningsskyldige, och de flere som af företaget kunna wara intresserade, härigenom kallade till inställelse wid sammanträdet, är äfwen Pastors-Embetena i de närbelägne församlingame anmodade uppmana dess röstagande medlemmar at wid Sockenstämmor inom sig utse ombud, att wid sammanträdet närwara för att derwid föra de frånwarandes talan och afgifwa yttrande huruwida och i hwad mohn de wilja i kostnaden för wägomläggningen och wägens framtida underhåll deltaga.
 
Marieholm å Lands-Kansliet den 6 Maj 1844.
Fp Landshöfdinge-Embetets wägnar
W.Hedenstiema C.J.Sundberg
 
 
Efter det nya vägbygget över Billingen vid 1860-talet slut (färdig 1870) berättas historien om den "nya" vägens tillkomst i en researtikel någon gång före 1880:
 
"Mellan Sköfde och det gent emot på vestra sluttningen belägna Värnhem sträcker sig en nedsänkning i berget, hvilken sålunda delar detsamma i tvänne partier, af hvilka det nordligaste är störst. Här framgår den en och en qvart mil långa väg, som förenar dessa båda. Nyss nämnda väg är en ny anläggning. Förut begagnades en något nordligare, men hvilken till följd af sina branta stigningar var svår att trafikera. Den nya vägen, som genom mycken möda - sprängningar, bergbäckars afledande etc. - frambragts, lärer egentligen hafva den ädelsinnade drottning Lovisa att tacka för sin tillkomst. Vi vilja anföra hvad derom berättas: För omkring femton år sedan var det, som drottningen, under en färd från den för sina truppsammandragningar och lustläger bekanta Axevalla excercished, med rörelse erfor, huru de arma dragarna öfver måttan ansträngdes, hvarför hon sporde, om ej någon beqvämare väg funnes öfver Billingen eller, i annat fall, om ej en ny sådan kunde anläggas, då hon skulle vilja bidraga med en del af kostnaden. Vederbörande togo häraf det lifligaste intryck. Inom få år blef den nya vägen färdig, och han skall hafva kostat omkring femtio tusen kronor, till hvilken summa drottning Lovisa, om vi blifvit riktigt underrättade, bidrog med öfver en tredjedel. Denna »kungsväg» borde således rätteligen benämnas Drottningvägen."
(Svenska Familje-Journalen / Band 19, årgång 1880 / Från Billingen. C. S. Hallbeck - projekt Runeberg)
 
Under andra hälften av 1800-talet pågick en häftig politisk diskussion om bördan av vägunderhåll och vinterplogning och hur vägarna skulle finansieras. De var i stort sett helt en börda för väghållaren, som var ägarna till marken, d.v.s. gårds- och skogsägarna. Ända sedan Magnus Erikssons landslag har detta gällt enligt: § 1. En var skall svara för vägar och broar, för gärdesgårdar och grindar, så långt som hans mark räcker. Byar skulle bildas och minst en väg skulle gå mellan dem. Under 1800-talet ökar trafiken på vägarna alltmer av andra än bönderna själva och de tycker det är dags att andra är med och betalar. En ny väglag tas dock inte förrän 1891 som ger bönderna och skogsägarna en viss omfördelning av kostnaderna, men den fick inte genomslag förrän fram mot 1920-talet.
(Montelius, Jan-Olof, Tillkomsten av 1891 års väglag. Vägverkets museum, Vägverket 2007, Publikation 2007:139, ISSN 1401-9612, VV-tryck Borlänge 2007-12)
 
Den nyare "pass-vägen" var alltså relativt sett inte så gammal, då järnvägsplanerna mellan Skövde - Axvall växte till sig, men tankarna stötte på motstånd och hade svårt att realiseras till övertygande planer. Kanske var det också så att det kring passagen på Billingen länge fanns en känsla av otrygghet. Lurendrejare och stigmän hade länge trivts kring den trånga passagen, liksom gråhunden (vargen) på 1860-talet när vintern gjorde vägen svårforcerad.
 
Särskilt på sträckan uppför, över och nedför Billingen vållade vägen Skara - Skövde fordom bekymmer för trafikanterna; den var brant, krokig och ofta dåligt underhållen. Fram till mitten av 1800-talet skrämdes mången av utsikten att råka ut för vargar. Varggropar har funnits kvar och kan ses i naturen i modern tid bl a vid avfartsvägen till Ljungstorp.
 
Enligt uppgift deltog Jonas Johansson i Sjogerstad, vilken var kronorättare intill sin död 1849, i en upprensningsexpedition mot ett tjuvnäste på Billingen. Han var under tjänsteutövning utrustad med sabel, ryttarepistol och s.k. "dubbelpuff" då fem förbrytare överrumplades och fängslades.                                       
(Dokument i svart och vitt, Karl-Anders Andersson, ISBN 91-970328-3-3, Skövde offsettryck AB, Skövde)
 

 <-- Till sidans rubriker! 

På 1877 års karta ser man att marken ännu inte delats enligt fast- ställelse i domstol efter förrättning 1862 - 1866, utan står som "Till Ulunda" i sin helhet. Underlaget för kartan samlades in under en femårsperiod.

Ulfstorp har tre byggnader - boningshuset vid vägen, brygghuset och ladugården -två byggnader finns också för det som senare blir Rosenlund.

Märklig rektangulär utbuktning på gränsen mot Lilla Håltorps mark med Torpet Slottet - granne i väster.

1870 års väg finns också inritad, vilket torde ha gett ett större värde åt de här från början rena skogslotterna.

Redan tidigt hade alltså  längenheterna sålts utan att markförhållandena var klarlagda.

Man kan redan på denna karta se att Skölvde stadsfullmäktige undersökt möjligheterna till järnväg över berget också med en provutstaning som "fastnat" som ett rött streck till höger på 1877 års karta

 

<-- Till sidans rubriker! 

Ett foto av Rosenlund nämrast och en skymt av Ulfstorp från 1900-talets början med SAJ-spåret en bit ovanför. Man ser Rosenlunds mangårdsbyggnad och ladugård och en del av de öppna markerna. 1870 års Varnhemsväg gick söder om Rosenlund och Ulfstorp med sydbillingen som gräns mot söder (vänster ut på bilden). Ulfstorps boningshus och ladugård skymtar längre ner i bild, liksom Stensbro längst bort vid Ferma-gatan.

En vilja att kika närmare på torpen genom denna delförstoring av bilden ovan. Längre bort till höger i bilden skymtar Stensbro.

Elli Hembergs tavla "Utsikt över Valle" är onekligen en bild från trakten av Signeliden just nedanför spåren för SAJ-banan med utsikt över dalgången ner mot Varnhem med Klosterkyrkans torn över nejden och en bit av vägen på Billingen i nerfart mot slätten. Torpet Ulfstorp med sin ladugård syns som siluetter med Varnhemsvägen som passerar mellan torpet och berget. Möjligen med konstnärens frihet skymtar också Rosenlunds byggnader som rektangulärer i förgrunden.

<-- Till sidans rubriker!  

Ulfstorp tidigt 1930-tal från södersidan - här omålat grått(?) - med en bit söderut till dåvarande läge för landsvägen mellan Skara - Skövde. På bilden fosterdottern Karin hos Emma Johansson i den fähägnad som utgjorde en sluss för kreaturen från Lilla Slottet, när de skulle ut på vägen mot den stora landsvägen. Se fotot som tavla - klicka här!

Irma Meyer, uppväxt delvis i Ulfstorp, berättar:
Sommargäster i Ljungstorp kom ofta med bussen till hållplatsen utanför Ulfstorp. De gick in via stora grinden och vidare genom ledet till vänster och sedan via Lilla Slottet, och dåvarande arrendatorn Henning Perssons marker, upp till Ljungstorp och ofta fick Emma och barnen hålla reda på att de stängde grindarna ordentligt.

En gång när mor Emma såg att sommargästerna Moberg hade anlänt från staden, tittade hon ut och såg då att de inte hade stängt ledet ordenligt mot Hennings kohage. Innan hon kom ut hade en ko hunnit tvärs över fähägnaden och in på havreåkern mitt emot, även den grinden  stod öppen av någon anledning. Mor Emma började skrika åt kon att komma tillbaka och då vände kon med väldig ilska mot mor Emma och stångade henne med ett horn in i magen genom förkläde och klänning. Hon skrek allt vad hon kunde på hjälp och adoptivdottern Irma såg vad som hände och rusade ut från huset och fick tag i en vidja. Då hade kon fått ner Emma på marken och stod och borrade sitt horn allt djupare in i hennes mage, med klädtrasor på det andra hornet från Emmas kläder.

Irma började då slå kon allt vad hon orkade i huvudet med vidjan och till slut blev kon arg på henne och lyfte huvudet och startade med skutt mot Irma. Irma lyckades kasta sig ut genom stora grinden mot vägen och stänga den efter sig med kon tätt inpå sig! Samtidigt lyckades hennes mor släpa sig mot den inre grinden mot huset och stänga den.

Fosterdottern Karin hade då hunnit till platsen och kunde springa upp till Dr Ekelund - sommargäst i sin stuga nära Liden - för att hämta hjälp. Han ordnade med det akuta vad gällde blödningar och beställde transport av Frimans taxi till Skövde sjuhus. Emma fick tillbringa mer än en vecka på sjukhuset och brukade därefter prata om att hon numera hade två navlar - den riktiga och det hål hon fick av kon!

En dag dök Henning Persson upp alldeles rasande över att Emma skulle ha anmält den våldsamma kon och hennes attack, så att han blivit tvungen att avliva henne! Emma svarade då att det inte var hon som hade anmält händelsen och att om han hade den inställningen så skulle hon se till att han fick betala hennes kostnader i samband med sjukhusbesöket. Henning tystnade och lommade iväg.

Det var Dr Ekelund och sjukhusmyndigheterna som anmält saken och då kon även tidigare hade betraktats som våldsam beslöts om avlivning. Emma hämtade sig väl från den katastrofala händelsen.

<-- Till sidans rubriker!  

Emma född 1874, gift Johansson i Göteborg, vistades på Ulfstorp i perioder under sitt Göteborgsboende fram tills hon säljer Ulfstorp 1936. Modern, änkan Charlotta, dog 1928 och Emmas man i Göteborg dog 1930.

Hon hade ett adoptivbarn och ett fosterbarn med sig i Ljungstorp efter sin makes död - de återfinns nedan på skolkort från 1932!

Emmas familjs bakgrund kan följas enligt Husförhörslängder och Församlingsböcker - klicka här!

Hon säljer Ulfstorp 1936 och flyttar tillbaka till Göteborg med sina båda "döttrar".

Emma Kristina Johansson, född Andersson 1874 -  död  20/1 1959 i  Karl Johans församling, Kusttorget 6 i Göteborg.

Irma Meyer - adopterad dotter berättar om 'mamma' Emma för Arne Sträng vid telefonsamtal 2015:

Irmas mor Emma Andersson hade haft sin första plats som piga hos David Holmgren i Skarke  prästgård. En av hennes  uppgifter var att bära upp varmt  vatten en trappa upp i prästgården när Holmgren skulle bada i en större balja. Emma hade med sig en liten byrå i det rum i prästgården där hon bodde med sina egna saker. Irma hade sett byrån.

Irma tillhörde en ungdomskör i Missionshuset i Ljungstorp. Emilia Bengtsson var ledare, hon spelade på en cittra. Ungdonskören skulle en gång sjunga i Öglunda eller Eggby, ungdomarna fick cykla dit men Irma i 10 års åldern hade ingen cykel utan fick åka på Perssons pakethållare. Av denne Persson som bodde i Varnhem och tillhörde församlingen fick hon sedan en begagnad cykel. Den tog Irma med till Göteborg när hon flyttade 1936 efter att ha gått ut klass 6 och konfirmerats i Varnhem av Ahlner.

Modern hade som ung bott med mormodern uppåt Löten (anm; "Dyngestöva") och hade gått i skola i Lundby men Irma gick i Ljungstorp.

Anders Gustav Stig i Lindtorp hjälpte alltid dem med  slåtter o djuren i Ulfstorp. Han var som en extrapappa. Hon återberättade händelsen då en kamrat ramlade i gödselbrunnen vid Lindtorps ladugård. David Stig lyckades fiska upp flickan och hålla henne i håret tills hjälp kom.

Det var förbjudet att gå på järnvägsspåret hem från skolan eller missionshuset till Ulfstorp. Vägen över Liden var svår att gå med djupa hjulspår så Irma och andra barn gick olovandes på banan  och försökte balansera på skenorna.  Irma var liten o hade svårt hänga med de stora barnen. Men någon  äldre gosse hjälpte Irma. Så länge ångloken gick var det inget farligt. Det hördes när de kom, värre var banvaktaren Anderrson från Ljungstorp som kom i hög fart. Irma hade länge kontakt med en flicka som var släkt med  Gunnar Andersson i Ljungstorps torp. Hon hade flyttat till Skåne.

Irma minns Lunsabingen med bänk att sitta på. Den hette så redan när Irma bodde här. Den var inte rödmålad som Irma kunde komma ihåg. På andra sidan spåret var en väntekur för stående (Anm; grindvaktens kur)

Av grannarna minns hon särskilt familjen Hjert och sönerna Ragnar och Folke i Rosenlund.

Mamma hade kontakt med familjer i Storekullen, särskilt Wallins /Harrys morfar/ som hade häst och utförde körslor.

Familjen i Sten umgicks man med.  Modern hade kallat platsen  för "Stens kubbe , Stens knabbe" eller ngt liknande. Hon vet att sonen hette Stenander och blev kriminalkommissarie medan fadern var slaktare och bodde i Fattigstugan.

<-- Till sidans rubriker! 

Klass 3-6 år 1932, samlad vid flaggstången framför den då två år gamla folkskolebyggnaden.

Främre raden visar från vänster; Inga-Britt (Andersson) Lidbom (moderns namn; Lidbom), Ulfstorp, samt som nummer 4 Irma Johansson, Ulfstorp.

För namnen på alla barnen - klicka här!

<-- Till sidans rubriker! 

Ulfstorp - rödmålade byggnader med vita knutar - högt från Sörbillingens branta höjd mitten av 1930-talet med åkrar och hagar som öppen mark. I förgrunden syns gamla landsvägen mellan Skara-Skövde. Vid jämförelse med bilden ovan kan man förstå var bron över bäcken finns på den här bilden som en ljus skugga ett stycke på vägen fram till huset. Även brygghuset skymtar bakom bostadshuset i väster.

Troligen går det att i bilden norrut skönja järnvägen, som ett svagt streck i gläntor bland skogsmarken, liksom del av Ljungstorpsvägen ännu längre norröver.

Ulfstorp mitten 1930-tal från Norbillingen med det på norrsidan utbyggda lilla köket - rakt motsatt förra bilden med delvis skördade åkrar.

<-- Till sidans rubriker!  

Sista uppställningen framför huset i Ulfstorp innan det är sålt. Tyvärr blev det svårigheter med försäljningen och  utebliven betalning gjorde att Emma fick ta hjälp av en herr Schill för att kunna slutföra husfösäljningen - det tog lång tid, säger Irma Meyer när hon berättar 2014.

Den vackra dubbeldörren och fönstren på huset finns då fortfarande kvar.

På bilden Karin, Irma, 'modern' Emma och Inga-Britt.

<-- Till sidans rubriker! 

lLägg märke till den hundra år gamla stavningen på Ulfstorp som dyker upp som Ullstorp, vilket det hette i husförhörslängderna långt fram mot 1900-talet. Ullstorp efter Torp under 'Ullunda'.

<-- Till sidans rubriker!

Tavla över Ulfstorp 1930-tal efter foto. Tolkat och målat av Erik Stigson gift med fosterdottern Karin, som finns på bilden i fähägnaden bakom grinden mot dåvarande väg som gick fram till Skara - Skövdevägen.

Här har huset tolkats som målat gult - på den svart-vita bilden ser det omålat ut, grått - se bild här! Senare bilder visar ett rött hus med vita knutar. Bild från 1941 nedan visar ett omålat grått hus.

Tavlan är skänkt av sonen till Erik Stigson, Lars Erik Stigson, till Skarke-Varnhems Hembygdsförening.
 

<-- Till sidans rubriker!

Här på bilden vid Ulfstorp strax efter inflytt under krigstiden, Erik Lundberg, t vä, med sin far Johan Lundberg, Skultorp. Bilden visar hörnet på boningshuset och brygghuset i väster därbakom för tvätt och andra sysslor, bl a jakthantering.

Karl Erik Valdemar Lundberg, född 18/4 1902 i Skara - död 1997. Frånskild 16/6 1941 med vårdnad om tre pojkar.

Erik Lundberg med fru och 4 barn bodde som familj på Nolhaga där Coop nu ligger i Skövde, något år i Skultorp som ett försök att rädda äktenskapet, men till slut alltså skilsmässa och flytt till Ulfstorp med pojkarna.

Barnen;
Karl Erik Åke Lundberg, född i Skövde den 22/9 1929. Ogift.
Stig Elon Valdemar Lundberg, f. Skövde den 30/6 1931 - död i Tjeckoslovakien 23/8 1957 - boende i Ulfstorp.
Sven Olof Lundberg, född i Skövde den 20/9 1935. ogift

Ingegärd Nilsson, född Lundberg i Skövde den 19/9 1938, gift Nilsson. De har 3 barn födda 1966, 1970 och 1973. Makarna är nu (2016)  boende i Karlsborg. Ingegärd bodde aldrig med fadern i Ulfstorp - utan levde med modern och träffade fadern först på hans ålders höst.

Hushållerskan hos  Lundbergs i Ulfstorp:
Hon hette  Astrid  Elvira Johansson född  19/4 1904 i Stenstorp - död 30/11 1982 i Ulfstorp i Varnhem. Hon var sedan 18/3 1946 änka efter Johan Adolf Johansson född 7/3 1898 i Naum död 18/3 1946 i Per Svensgården i Vinköl. De gifte sig 5/10 1941. Deras dotter Anna Carin,  född 1943/44 växte upp i Ulfstorp och gick i skola i Varnhem. Hon flyttade till Stockholm, arbetade på bank. Mamman Astrid Johansson  kallades alltid  "fru Johansson".
 

<-- Till sidans rubriker!

Bild på delar av familjen före verandabygget på huset. Huset nu målat och fönstren utbytta.

Fr vä; Erik Lundberg, Åke Lundberg med ölflaskan, farfar Johan Lundberg, Sven-Olof Lundberg samt Eriks systrar Vera och Lilly. 

Lägg märke till den omfattande tomatodlingen mot husväggen.

<-- Till sidans rubriker! 

Ulfstorps ladugård 1941 när Erik flyttade in med sina 4 barn och förutom arbetet på Gullhögen/Cementa drev ett mindre jordbruk.

<-- Till sidans rubriker!

Ulfstorp och en öppen plats mellan hus och ladugård 1941. Husväktaren rottweilern "Ricky" vaktar effektivt på gården mot ovälkomna besökare - men var enligt uppgift genomsnäll!
 

<-- Till sidans rubriker!

Sven Olov Lundberg  född 20/9 1935 i Skövde.


 

Här en tidig bild från Ulfstorp dit Sven-Olof kom när han var 6 år gammal.- här dock några år äldre.

Grannpojken Nils Johansson i Vasen blev tidigt en lekkamrat och förde tydligen med sig lite "tuffa vanor från skogen!" Tidig bild från Ulfstorp före verandans tid under 1940-talet.























 

Ulfstorp i 1940-talets vinterskrud. Valdemar och husets Rottweiler"Ricky" på grusgången fram till verandan.
 

<-- Till sidans rubriker!

1945 och pappa Erik med hund (Rottweiler) och sönerna framför nya verandan (ännu omålad). Foto på Valdemars konfirmationsdag. Fr vä Erik sittande med sönerna Valdemar, Åke och Sven-Olof.
 

 <-- Till sidans rubriker!

Suggan ingick i det lilla jordbruk som Lundbergs bedrev från start i Ulfstorp och ladugården rymde också andra djur.

Kalkoner ingick också i husbehovsdjurhållningen. Här Valdemar med en kalkon på huvudet framför huset tidigt 1940-tal utan veranda.

Kalkonflock på bete vid Ulfstorp. Även ankor fanns på den lilla gården.

Ett par kor hörde också till gården, ursprungligen en ren skogsmark under Ulunda, senare ett torp.
 

<-- Till sidans rubriker!

Ladugården fick alltmer övergå i en annan skepnad - som mekanisk verkstad. Här inspekterar Valdemar, Valle, den nyombyggda delen av ladugården med fabriksnya garagedörrar.

Motorcyklar var hela den manliga delen av familjens intresse och Valdemar fanns med från början i verkstaden!

Verkstaden användes av hela familjen som nu hade startat en egen firma, så småningom ett Aktiebolag med sönerna Åke och Sven-Olof; Motorfirman E Lundberg AB. Här Valle med ett avancerat mätinstrumnet av något slag.

Fadern och alla bröderna hade intresse av motorcykel, körde motorcyklar och använde dem som transportmedel samt livnärde sig delvis av den Verkstad där de hade kunder från bygden.

Åke berättar att Erik Lundberg, hans far, körde motorcykel till Skövde och blev vid ett tillfälle påkörd av tåget vid Broholm. Han blev hängande utanpå loket och höll sig fast där för att inte falla ner under loket. Han var väldigt sönderskrapad då han kom till sjukhuset, men hade lyckats komma undan med livet i behåll!

Valle utvecklade intresset till fulländning inom specialområdet TT = landsvägslopp för motorcykel (Tourist Trophy). Han hade från början god hjälp av sin äldre bror Åke som tillsammans med honom köpte en 1200 topp Harley Davidsson, vilken de trimmade och körde runt på vägarna med.

Man måste kunna allt på en motorcykel för att få den att prestera det bästa som går.

Alla männen i familjen Lundberg delade ett stort motorcykelintresse - här bröderna med Åke på kärran, Sven-Olof med handen på cykeln och längst till höger Valdemar Lundberg. Det behövdes många händer när Valle började tävla i allt större tävlingar.

Även pappa Erik fick fylla tanken ibland!

<-- Till sidans rubriker!

Valle var tidigt starkt idrottsintresserad och var van vid att hålla sin kropp i trim.

Valdemar Lundbergs konfirmation 1945 med bild tagen i trädgårdslandet vid Ulfstorp.

Valle utbildade sig till målare som profession - här 3.e målare från vä. Han var anställd vid C. G. Ahlstrands Målerifirma i Skövde.

<-- Till sidans rubriker!

Valle som boxare i weltervikt i Skövde - här med dubbelt W i tillnamnet.
 

<-- Till sidans rubriker!

Valle väljer motorcykeln framför boxning.

<-- Till sidans rubriker!

November-kåsan är en mycket krävande tävlingsform, där Valle trivdes som fisken i vattnet.

En bild som får symbolisera den värld som Valle gick in i med hull och hår! Han valde Triumph hos Skövde Motorklubb inför sin debut på gräs-TT vid Axvall 1949.

Valet är gjort!

<-- Till sidans rubriker!

Tidiningarna började nu skriva om Valle som en motorsportstjärna och efter militärtjänsten vid P 3 i Strängnäs 1952 blev han en riktigt stor sportutövare och tävlade för Tibro MK.
 

Mellan tävlingarna hjälpte han också till i den med far och bröderna gemensamma verkstaden i den forna ladugården vid Ulfstorp i Varnhem.

1953 var han etablerad i medierna som en nytänd stjärna inom motorsporten.

Han blev alltmer en vinnare.

Motorcykeln krävde sitt för att kunna hålla sig på topp!
 

<-- Till sidans rubriker!

En vanlig vardag hämtade Valle posten till sitt målarföretag på Trädgårdsgatan i Skövde. När han korsar Karl Johansgatan observerar han inte att en av Televerkets bilar - en jeep - inte heller hade sett honom och kollisionen blev våldsam! Posten spreds och Valle fastnar bl a med benet under jeepen mot motorcykeln.

Olyckan ställde tilll Valles kropp på ett sätt som krävde stort mod och kraft för att ta sig upp ur sängen igen. Inte minst blev hans ena ben och särskilt foten svårt missformad. Även i en sådan situation fanns glädjen alltid där!

Han låg på sjuhus under ett års tid och hade under månader svår feber av infektioner och gick ner mycket i vikt då musklerna efter hand förlorade sin tränade muskelmassa.

Till den här bilden har vi hittat en fotograf: Bengt Björklund, Göteborg.

<-- Till sidans rubriker!

För att förstå Valles kämpaglöd visar vi ur familjealbumet den bild som finns på hans svåra fotskada - som på bilden ändå redan läkts någorlunda efter otaliga operationer.

Hela Valle låg som i ett vitt paket efter olyckan med ben och fot i en för tillfrisknandet bra ställning.
 

<-- Till sidans rubriker!

Valle reser sig i sin sjuksäng med ett leende mot fotografen. Något som var karaktäristiskt för denna levnadsglade livsutmanare.

Det dröjde innan den verkliga rehabiliteringen kunde få fart, efter ett år på sjukhus.

Rätt litteratur spelade en roll för humöret för den ettåriga sjukhus-vistelsen under 1954-55.

Hemma igen på Ulfstorp, med än mer hoplappad fot, stärktes både ben och tävlingslustan igen.





















 

<-- Till sidans rubriker!

Valle längtade starkt till tävlingarna och tog alla tillfällen i akt att vara nära sin sport! Funktionsärsansvariga lät honom vara inne i depåerna för att påskynda tillfrisknandet och rehabiliteringen.
 

<-- Till sidans rubriker!

Han var också på väg att etablera sig som en världsstjärna inom sin sport.

Tidiningsartikel 1957 med några ord om Valles olycka och återkomst till motorcykelsporten.

<-- Till sidans rubriker!

Intresset för Valle Lundberg växte och många ungdomar flockades runt den unge föraren och hans utrustning var han än dök upp!

På toppen av sin karriär i Sverige.

En djupt seriös Valle med en stark personlig utstrålning - en bild fångad av en duktig fotograf på en ramp!
 

<-- Till sidans rubriker!

Denna kurva ändade hans liv under en träningsrunda inför roadracing Grand Prix i Brno i Tjeckoslovakien augusti 1957.

Bröderna var nere och kunde se platsen för sin brors sista motorcykeltur och platsen där han dog.
Vadderingen runt stolparna hade ingen betydelse för Valles avåkning vid tillfället.

Många tog sig till platsen och snabbt restes ett kors som under lång tid fylldes med blommor och minnessaker, både vinter och sommar.
 

<-- Till sidans rubriker!

I en godsvagn fraktades kistan av zink lödd med bly för att vara tät nog för transport så lång väg från Tjeckoslovakien till Varnhems station. Minnet av godsvagnen som stod några dagar på stickspåret ner mot affären lever fortfarande hos många Varnhemsbor.                                         (Faktauppgifter från bröderna Lundberg, Ulfstorp, 2014)

Åke och Sven-Olof Lundberg berättar att vid begravningen så paraderade oändliga rader av motorcykelburna "knuttar" och motorcykelsportutövare för att hedra Valle. Något de minns med starka känslor!

<-- Till sidans rubriker!

"Walle Lundbergs Minne" är en tillförlitlighetstävling instiftad 1958 av Tibro motorklubb, som körs än idag, 2014.

Du hittar här en länk till klubbens hemsida - www.tibromk.se
 

Fadern och bröderna skapade tillsammans en bensinstation med tillhörande verkstad, kiosk och försäljning av bl a motorcyklar. De passade på när den nya vägen byggdes över berget mellan Skara och Skövde i slutet av 1950-talet. Bilden ovan från 1961 med deras bensinmärke Caltex.

Anläggningen byggdes ut av bröderna efter hand och hade sin storhetstid intill dess att automatstionerna tog över bensinhanteringen på 1970-talet.

Ulfstorp på en moderna karta med sina olika delar 1:1 - 1:4 markerade med extra rött.

***********************************

För Ulfstorp 4 finns nu följande aktuella data:
Avser det gamla torphuset

Fastighetens beteckning:
Skara Ulfstorp 1:3

Fastighetens adress:
Varnhem Ulfstorp 4

Tomtyta: 1 599 kvm
Ägare + taxerad ägare aktualitet per 2014-05-09: Mikael Olsson 1/1-ägare - adress på fastigheten

Köpt senast: 2005-11-09
Taxeringsenhet; Småhusenhet, helårsbostad

Fastigheten avstyckades 1968 från Skara Ulfstorp 1:1

Fastigheten reglerades genom en tomtgränsändring 1990 Ulfstorp 1:1
Fastigheten har tidigare hetat Varnhem Ulfstorp 1:3 ändrat 1984

Fastighetens urspr.: Ulfstorp 1:1

***********************************

För Ulfstorp 1 finns nu följande aktuella data (huvuddelen av ursprungliga sammanlagda marken):

Fastighetens beteckning;
Skara Ulfstorp 1:1

Fastighetens adress:
Varnhem Ulfstorp 1

Markareal; 53 022 kvm
Uppdelning;
Område 1, Område 2; utgör skogsskiftena littera A. och B. på 1866 års karta, där A. tillköpts 1882- se nedan!

Avskild mark; genom avstyckningen ovan 1968
samt reglering 1990: Ulfstorp 1:2 (delområde) , 1:3 (gamla huset) och 1:4 (bensinstationen)
Ägare + taxerad ägare aktualitet per 2014-05-13:   
Karl Erik Åke Lundberg - 1/2-ägare - adress på fastigheten     
Sven Olov Lundberg - 1/2 ägare - adress på fastigheten

Köpt senast av bröderna: 1961-09-13

Taxeringsenhet; Lantbruksenhet, bebyggd

Fastigheten avsöndrades 1882 från Ulunda N:o 1 och N:r 2

Fastigheten reglerades; Ny fördelning i områden 1968 och 1990
Fastigheten har tidigare hetat Varnhem Ulfstorp 1:1
Fastighetens ursprung: Del av  Skara Ulunda 1:2, 1:3, 1:5, 2:2, 2:3 och 2:5

<-- Till sidans rubriker!

******************************************************************************************************************************

För Ulfstorp 2 finns nu följande aktuella data (bensinstationsplatsen med bensinstationsbyggnad):

Fastighetens beteckning: Skara Ulfstorp 1:4
Fastighetens adress: Varnhem Ulfstorp 2
Tomtyta: 4 380 kvm
Ägare aktualitet per 2014-05-13: Bumms fastigheter i Varnhem Kb, Spårgatan 5, 602 23 NORRKÖPING
Taxerad ägare - taxeringsenhet 1: G.a.a.d. kommanditbolag, Spårgatan 5, 602 23 NORRKÖPING
Avstyckad - Köpt: 1998-06-03

Taxeringsenhet 1: Hyreshusenhet, huvudsakligen lokaler - omfattar hel registerfastighet
Taxeringsenhet 2: Industrienhet, bensinstation - omfattar byggnaden på ofri grund

Taxerad ägare - taxeringsenhet 2: Q-star Försäljning AB, Box 633, 601 14 NORRKÖPING

Fastigheten avstyckades från Ulfstorp 1:1 : 1968-03-14

Fastigheten har tidigare hetat Varnhem Ulfstorp 1:4 (ändrat 1984)

******************************************************************************************************************************

<-- Till sidans rubriker!

Grönskan har idag nästan helt omfamnat det som en gång var den gamla ladugården för Ulfstorp med grisar, kor och andra djur. Den utvecklades till verkstad och står så även idag.

Ladugårdsängen kan fortfarande ses med sina fruktträd som var viktiga för familjen Lundberg. En sort kom från Ulfsgårdens äppelträdsplantering/fruktodling i Varnhem och var Åke Lundbergs favoritsort; Transparente blanche.
 

 <-- Till sidans rubriker!

Tennisbanan finns än idag, 2014, relativt välbevarad och står redo för ett spel för den som önskar. Den hålls fri från skräp och igenväxning, men tidens tand har gett beläggningen en omgång! Ett unikt inslag i den gamla torpmiljön Ulfstorp, där förr kor och andra djur betade.

Thomas Sträng, tidigare Carlsberg, Ljungstorp ger följande besrkivning av sin tid med racket och Lundbergs tennisbana;

"Vi ungdomar spelade en hel del tennis på Lundbergs tennisbana under 1980-talet. Utrustad med en gammal Tretorn Trainer racket (som jag hade fått av Carl Ferm) och undermåliga gamla bollar, höll väl tennisen ingen högre klass.

Min racket hade ett alldeles för stort grepp vilket gjorde att jag var tvungen att använda dubbelfattad forehand för att överhuvudtaget orka få över bollen. Underlaget (målad asfalt) krackelerade på vissa ställen, vilket gjorde att det ansamlades vatten i pölar efter regn och mossan började krypa  oroväckande nära baslinjen.

Att hyra tennisbanan kostade femton (eller möjligtvis tjugo) kronor per timme och pengarna lämnades över till Lundbergs genom altandörren till huset där de bodde. Hur många Lundbergs som bodde i huset blev jag aldrig klok på, men enligt rykten var det ett par bröder och möjligtvis en fader som bodde där samtidigt.

Att abonnera banan en timme i veckan under sommaren kostade 120 kronor. Det är vad en timme tennis kostar på banan där jag spelar  nuförtiden…

Lundbergs hade hundar (taxar tror jag att det var). När vi råkade skjuta bollar utanför stängslet som omgärdade tennisbanan (vilket hände rätt ofta), var taxarna snabbt där och fångade bollarna.

Tyvärr hade taxarna inget större intresse av att ge oss tillbaka bollarna och vi misstänkte ibland att det fanns ett större förråd av upphittade bollar någonstans."

<-- Till sidans rubriker!

De båda bröderna fr v Åke och Sven-Olof Lundberg delar med sig av sin historia i sin bostad sedan 1968. Huset de lät bygga på sin egen mark tillsammans med fadern Erik. Byggmästare Nils Lann uppförde huset. Samtidigt sålde de av det gamla huset i Ulfstorp som avstyckades tillsammans med 1 599 m².

Berättandet i full gång och lokalhistorikern Verna Andersson, Ljungstorp tecknar med penna ner fakta från Åke Lundberg, Ulfstorp, Ljungstorp, Varnhem, Skara - som det numera blir "utsagt".

"Fotofynd" i lådor och album visas upp och får scannas! Sven-Olof passar på att sortera! Mycket finns samlat kring brodern Valle förstås!  Sven Olov dog 2015-03-20.

Valles troféer finns naturligtvis också bevarade.

Ett av de finaste internationella priserna vann han 1956 - ett tungt skrin i brons.