A. 14 Uppsala
(Klicka på respektive länk eller scrolla nedför sidan och läs texter och se på bilder!)
Vill du ladda ner en redigerad version av A. 14 Uppsala som Word-fil för personligt bruk är det bara att klicka på filen nedan - enkel att skriva ut! Tänk bara på copyright och publiceringsrättigheter!!
- A 14 Uppsala .docx 5.5 MB
Upsala 1 --> Uppsala 1:1 --> Uppsala 2:1
Klicka på bilden för att se den större! Flygfoto skänkt av Leif Crona, godkänt för publicering av Försvarsstaben, augusti 2014
Flygfoto LC-film copyright med publiceringsrätt försvarsstaben 2014. Klicka på fotot för större bild!
Flygbild över Uppsala m fl, bild av Leif Crona, LC-film, april 2014 och speciellt flygfotograferad för Ljungstorpsprojektet och hemsidan www.ljungstorpshistoria.se
Karta 1960 visar med rött Uppsala ägor med Ivarstorp inkorporerat fr o m 1952. Blått streck avgränsar ungefärlig huvudäga före 1952.
Gård 1/4 skatte. Något mer ortsnamn med -sala finns inte inom socknen, men i angränsande härader finns det flera Uppsala. Läge i småkullig terräng på Billingens västsida på flack backhöjd.
Namnformer:
Har under lång tid hetat Upsala och fr om 1939 med två p = Uppsala. Olika stavningar bakåt i tiden.
Hemmanet en gammal enstakad kronogård inom Kronoparken Billingen, senare friköpt skattegård.
Ur mantalslängd 1600-tal;
1661 - 1669; Sven i Upssahla och hustru Bärta
(Renskriven mantalslängd av Verna Andersson, Ljungstorp)
Uppsala 1930-tal
Uppsala gamla boningshus uppfört under första delen av 1800-talet.
Utdrag ur Svenska Gods och Gårdar 1942
Klicka på texten för att läsa bättre!
KLICKBARA RUBRIKER PÅ DENNA SIDA
(Du kan alltså klicka på rubriken och hamna vid texten för den på denna sidan!)
- Flygfoto Uppsala 1960-tal
- SAMMANFATTNING UPPSALA
- Närkartbild Uppsala 1960 års karta
- Dagens kartbild för Uppsala
- Detaljkarta över återsåld mark till Ivarstorp/borttagande av servitut
- Vägar Uppsala - för och nu
- Dispyt så sent som på 1930-talet om vägen till Uppsala
- Uppsala 1700-tal
- Generalmönstringsrulla för 1749 - Uppsala hemman 1/4 Kronohemman
- Specialjordebok 1825 - Upsala - friköpt 1791 av Jonas Månssons barn
- Upsala gård med mangårdsbyggnad, flyglar och stor ladugård 1700-tal
- En mindre holkkvarn på Uppsala marker under slutet av 1700-talet?
- En husbehovskvarn under gården 1847
- Ur lantmäteriets alfabetiska register - fastighetsåtgärder 1791 - 1953
- Upsala under senare delen av 1700-talet (militär handritad karta 1801)
- Detalj över Uppsala med backstugor - bild av 1700-tal
- Karta 1783 över västra Upsala med backstuga på Kronomark
- Karta 1794 med skiftet av Billingeliderna 1803
- Laga skiftes kartan 1844 (Uppsalas östgräns) - skifte Klostrets by 1853
- Rågångskarta 1862 över Upsala ägor
- Detaljförstoring 1862 av mangårdsbyggnader och utfartsväg
- Karta 1877 med backstuga ev. flyttad till Granbacken (Fiskaregårdsmark)
- Boende/ägare 1700-talet
- Boende/ägare Upsala 1800-talet
- Boende/ägare Upsala 1900-talet
- Foto Sven Gustafsson Uppsala 80 årsdagen 1994
- Foto senare ägargenerationer
Flygfoto Uppsala 2010-tal - klicka på bilden för fler bilder!
Klicka på bilden för att se flre bilder från Uppsala. Foto Copyright Lena Emanuelsson, Ljungstorp
Flygfoto 2010-tal över Uppsala från väster med Altorp till vänster och Billingens krön i bakgrunden. Man ser järnvägsbanken för Skövde Axvalla järnväg passera över bilden bakom gårdarna. Uppsala kärr (se alfabetiskt register nedan - instening av "Upsala Kärr" 1791), här förvandlat till en mindre sjö syns till höger i bild. Fotograf Lena Eliasson, Ljungstorp.
(Bild från Olle Magnusson och Ulla Karlsson, Uppsala - Svarvarebacken, Ljungstorp, 2013)
<-- Till sidans rubriker!
SAMMANFATTNING UPPSALA
Bild Uppsala 2013 - se mer foton på fotosidan! Klicka på bilden!
Har under lång tid hetat Upsala och fr o m 1939 Uppsala. Olika stavning bakåt i tiden.
Ur mantalslängd 1600-tal;
1661 - 1669; Sven i Upssahla och hustru Bärta
Hemmanet är en gammal enstakad kronogård inom Kronoparken Billingen, senare friköpt skattegård 1791.
Till Uppsala hörde en skogslägenhet med spetsen i Djäknakrogen och söderöver med Svarvarabecken på den västra sidan och Prästetorpsgränsen i sydost.
På dagens karta ser man att Ivarstorp fått tillbaka en del av sin omgivning från Uppsalas köp 1952, bl a marken med ladugårdsbyggnaden och ängen norrut och en äng i öster.
Byggnaderna för gården i stort på samma plats under 200 år enligt kända kartor.
Man kan också konstatera att vägfrågan för Uppsala alltid har varit svårlöst, då det ligger långt från genomfartsvägar. Under slutet av 1700-talet tycks vägen till gården ha gått norrut och vidare mot landsvägen till Skövde i öster i Ljungstorp. Senare fanns en väg söderut via det som på kartan är Broddenstorsp ägor och ner nära Flinkens husplats på kartan, senare bildat Flinkebackens västra gräns, till Ljungstorpsvägen (landsvägen). Väg har också gått över Ivarstorps ägor på lite olika sätt.
På karta från 1783 finns gränserna mot Kronoparken i väster utritade. Det finns då en liten backstuga på kronoparksmark som tillskrivs Upsala och som man kan se används som inhysestuga under många år i husförhörslängderna, även om den kanske flyttats inom ägorna.
Ur specialjordeboken;
"Infanteri Hemman vid Löjtnantens Compagni Indelning wid Majorens Companii, köpt till Skatte af framlidne Jonas Månssons barn, för 102 rdl efter Kongl kammar Collegii Salubref af den 20 october 1791 i Rote Nr 330 med 4 rdl Taxation."
Som infanterihemman betyder det att det var kronans egen gård och troligen arrenderades den ut under 1700-talet före friköpet 1791 till nämndemannen Jonas Månsson, vars barn fick fullfölja friköpet från Kronan efter hans död 1784.
Ägare 1700-tal efter nämndemannen Jonas Månsson död 1784;
Sonen Petter Jonsson, född 1761 - ägare till bl a Ivarstorp - flyttar dit 1834
Hustrun Cajsa Jonsdotter, född 1767 - med maken till Ivarstorp 1834
Son Jonas, född 1798 - senare ägare till Trädgården, Klostret
Son Anders, född i Upsala 1804 den 30/11, senare ägare av Hålltorp
Nästa ägare 1832 efter Petter Jonsson;
Son/make Anders Pettersson, född 1804 - blir ägare till Upsala 1832, bildar familj
Hustrun Lisa Andersdotter, född i Sköfde 1813 den 14/6 - in 1832 från Sköfde
- flyttar med sin familj till sitt nyinköpta "imperie" Hålltorp 1844
Gården blir nu ett statarboende under Hålltorp.
Statare Johannes Andersson, född i Sköfde 1810, bor m. familj 1846 - 1864
Hustru Cajsa Lisa Ericsdotter, född i Ryd 1842
Hyresgäst vid Upsala;
Mördaren Johan Sandblad hyrar på Upsala - in från Bäckedalen med familj 1866
(Not; "för mord dömd till lifstids straffarbete å fästning")
Hustrun Maja Stina Andersdotter, född i Sköfde 1832, finns här med barnen
1869-1890 i Upsala:
Först står Arvid Petterssons sterbhus som ägare och sedan sonen Pehr August Pettersson. Upsala blir statardrängsboende. Stataränkan med barn bor kvar till 1890, efter Gustafs död 1882, och därefter arrenderas Upsala ut till Kronans soldat vid Wadsbo Compani Nr 118.
Statardräng Gustaf Jonsson, född i Warnhem 1841 den 2/9 - flyttar in 1864
med familj ut igen 1866 - åter 1870 och dör här nu 1882
InhysesEnkan Maria Kathrina Jonsdotter, född 1835 - flyttar ut med sonen 1890
Arrenderar Upsala;
Arrendator Karl Johan Dahlberg, soldat vid Wadsbo Compani 118,
född i Varnhem 1859, gift 2/5 1890,- flyttar in från N. Lundby 1890
Hustrun Kristina Svensdotter, född i Öglunda 1857 - in från Odensåker 1890
Upsala efter 1890 - säljs 1922;
Först står ägaren P. A. Pettersson på Hålltorp, sedan delägarna Arvid Pettersson på Hålltorp, Johan Pettersson och fru A. Elisabeth Göthberg. Därefter säljs Upsala av Hålltorp till arrendatorn Karl Johan Dahlberg troligen år 1922, vid Arvids tillträde som ensam ägare av Hålltorp efter dödsboet.
När f.d. soldaten Dahlbergs hustru avlider 1932, så låter han barnen ta över Upsala och den som arrenderar gården av sina syskon, och är delägare, blir Albin Tage Dahlberg, som bor på gården med några av sina syskon.
Sven Albert Valdemar Gustafsson tar över gården 1938 och ägde den i 55 år!
Sven Gustafsson säljer gården Uppsala tillsammans med Altorp till Olle Magnusson 1993.
Olle Magnusson ägde Uppsala fr o m 1993 till 2001-12-27, då dottern Ulla och mågen Lars Karlsson tog över.
LÄS GÄRNA SIDAN NEDAN MED KARTOR, BILDER OCH DJUPARE BESKRIVNING AV DE BOENDE!
<-- Till sidans rubriker!
Närkartbild Uppsala 1960 års karta
Klicka på bilden för större karta!
Karta 1960. Uppsala granne med Altorp - soldattorp Nr 4 under Kyrkebo innan det frisåldes. SAJ-spåret går över dessa marker.
Järnvägsövergång för torpet Lövåsen och mindre väg ut till Ljungstorp.
Byggnaderna för gården i stort på samma plats under 200 år enligt kända kartor.
Vägsystemet runt gården ger nu väg över gamla Ivarstorps marker till Ljungstorpsvägen.
Dagens kartbild för Uppsala
Kartbild 2013. (Lantmäteriets fastighetsregister, 2013 - copyright)
På dagens karta ser man att Ivarstorp - markerat med rött - fått tillbaka en del av sin omgivning, bl a marken med ladugårdsbyggnaden och ängen norrut och en äng i öster. Ägan har nu beteckningen Ivarstorp 1:3.
En äga Uppsala 2:2 - markerad med grönt - vid vägen. Ägare Skara kommun, distributionsbyggnad vatten/ avlopp.
Det tidigare Ivarstorp 1:2 (1950) - markerad med blått - (del av gamla Flinkebo), heter nu Uppsala 3:1.
Bronsåldersröset ligger kvar på Uppsalas mark, som friköptes från Ivarstorp 1952.
<-- Till sidans rubriker!
Detaljkarta över återsåld mark till Ivarstorp/borttagande av vägservitut
1994 valde ägaren till Uppsala, Olof Magnusson, att sälja tillbaka ladugården och marken däromkring till Ivarstorp, samt en äng öster om bostadshusen. Servitutet med rätt för Uppsala att nyttja väg togs också bort enligt det överenskomna beslutet.
Här kan man följa förrättningen mellan Ivarstorp och Uppsalas fastighetsreglering - klicka på länken för bild av förrättningsdokumentet!
<-- Till sidans rubriker!
- Ivarstorps utökning.jpg 554 KB
Vägar till Uppsala - förr och nu
Vägfrågan har alltid varit en svårighet för Uppsala att lösa på ett bra och permanent sätt på grund av läget.
Vägen har ofta skiftat från att ha haft sin huvudsakliga infart från norr och Ljungstorpsvägen där. Till att ha försökt nå ut till Ljungstorspvägen söderut från gården som en mer permanet lösning.
Sedan gammal hävd gick från gården en utfartsväg söderut via en väg över Hålltorps marker som sneddade över Flinkebackens äga och följde Ivarstorps östra gräns (Flinkebo). Denna väg skapade så sent som under 1930-talet en dispyt mellan Hålltorp, Uppsala och Varnhems sockenallmänning och de dåvarande ägarna av Flinkebacken syskonen Roth. De satte t o m hänglås på ledet ut till Hålltorps ägor, så att dispyten blev förd till förrättning hos lantmätaren - se nedan!
Olika vägalternativ har därefter prövats över Ivarstorps marker och arbetsväg finns ännu idag på mark som tidigare varit Ivarstorp marker innan de köptes av Uppsala 1952.
<-- Till sidans rubriker!
Dispyt så sent som på 1930-talet om vägen till Uppsala
Förrättningsprotokoll över en tvist om vägtillhörighet för väg från Uppsala över Hålltorps ägor och ut till Ljungstorpsvägen via Flinkebacken, som för tiden ägs av syskonen Roth. De satte t o m hänglås på ledet. Syskonen förlorade sin påstådda rätt till vägen, vilken nu beslutades tillhöra Varnhems församlings hemmans allmänning, med utfartsrätt för Uppsala och Hålltorp med underliggande.
Läs gärna förrättningstextens utredning av Späckatorps ägor, vägfrågan och allmänningens roll - sida för sida nedan som pdf-fil - klicka på länk nedan!
<-- Till sidans rubriker!
- Uppsala väg m fl Sid 1 .pdf 1.9 MB
- Uppsala väg m fl § 3 .pdf 2.1 MB
- Uppsala väg m fl § 4.pdf 2 MB
- Uppsala väg m fl § 5 .pdf 2.1 MB
- Uppsala väg m fl § 5 b .pdf 1.9 MB
- Uppsala väg m fl § 6 beslut a .pdf 1.9 MB
- Uppsala väg m fl § 6+7 beslut b .pdf 2.1 MB
- Uppsala väg m fl § 8 .pdf 481 KB
- Uppsala väg m fl § 9 10 11 12 .pdf 2.1 MB
Uppsala 1700-tal
Upsala i slutet på 1700-talet! Klicka på bilden för att se den större!
Upsala var på 1700-talet redan ett etablerat hemman som Kronohemman, 1/4mtl på Kronomark inom Kronoparken Billingen; Billingeliderna. Den enstakade gården deltog med skatt för att kunna upprätthålla militärens Genralmönstring och arrenderades av dem som fick lova att bosätta sig där.
Det finns mantalskrivningar på gården under slutet av 1600-talet och det var ett "Infanteri Hemman vid Löjtnantens Indelning wid Majorens Companii".
"Upsala köptes till Skatte af framlidne Jonas Månssons barn, för 102 rdl efter Kongl kammar Collegii Salubref af den 20 october 1791 i Rote Nr 330 med 4 rdl Taxation."
För källor - se texter nedan!
Generalmönstringsrulla för 1749 - Upsala hemman 1/4 Kronohemman
Bild ur Generalmönstringsrulla med tillstånd av www.ArkivDigital.se
Klartext - delvis tolkning för Upsala;
"Indelningar och tillika Innehafvare med de förändringar som sig tildragit sig sedan sista Generalmönstring."
Leuntenant Anders Nyberg med 1 mönsteransvarig = Stat 100; Skaraborgs län, Walla Härad och Skarcke sockn, samt Bolums sockn.
Hemmanens namn; Upsala 1/4 Crono; Årliga räntan - Summa; 8. 4. 7 23/5" (Försök till tolkning Kent Friman, 2013)
<-- Till sidans rubriker!
Specialjordebok 1825 - Upsala - friköpt 1791 av Jonas Månssons barn
Utdrag ur Specialjordeboken från 1925. (Lantmäteriet Historiska Kartor)
Upsala;
"Infanteri Hemman vid Löjtnantens Compagni Indelning wid Majorens Companii, köpt till Skatte af framlidne Jonas Månssons barn, för 102 rdl efter Kongl kammar Collegii Salubref af den 20 october 1791 i Rote Nr 330 med 4 rdl Taxation. Lösen 68 skilling banco för å Hemmanet framledes upväxande Ekeskog samt nuvarande der hädanefter wäxande Maste och Storverksträd, samt lösen 2.20 för den å hemmanet nu befintliga ostämpalde Ekeskog; är under den 7 augusti 1833 uti Landt Ränteriet levererade, enligt här företedt krot. utdrag."
<-- Till sidans rubriker!
Upsala gård med mangårdsbyggnad, flyglar och stor ladugård 1700-tal och möjlig mindre väderkvarn?
Den handritade militiekartan som speglar slutet av 1700-talet visar att nämndemannen Jonas Månsson bodde i en ansenlig gård, där han också var född 1720. Detta tyder på att hans far arrenderat gården av Kronan före honom och visar på så sätt kända boende på platsen sedan sent 1600-tal! Jonas Månsson påbörjade friköpet från Kronan, som hans barn kunde fullfölja 1791, en bra tid efter faderns död 1784.
Jonas Månsson var alltså samtida med Kullbergarna på granngården Späckatorp och far till Petter Jonsson som förutom ägandet av Upsala, också kom att köpa och äga Ivarstorp. Jonas Månsson var således farfar till Anders Pettersson som köpte Stora och Lilla Hålltorp 1844.
Gården har en mangårdsbyggnad med flyglar, stor ladugård med lada och har vid tiden 3 mindre stugor på ägorna för tjänstefolk och inhyses. Stugan närmast gården i norr kan vara "Gamla Granbacken" - huset möjligen flyttad till senare tiders Granbacken - se mer A.16 Gamla Granbacken och C.51 Granbacken!
<-- Till sidans rubriker!
Kartritarens akvarell förstorad och ifärgad av Kent Friman, 2013. Till och med "rumpestången" tycks vara utritad på originalkartan!
KVARNBYGGNAD PÅ UPPSALAS MARK ?
Det ser faktiskt ut som om kartritaren 1800 med en akvarell har ansträngt sig för att åstadkomma en symbol för väderkvarn på byggnaden som ligger på det öppna fältet väster om gården, med några streck för vingar och en överbyggnad med kupolliknande tak.
Skattelängd för tiden anger att Upsala faktiskt har en husbehovskvarn - se nedan!
En mindre holkkvarn på Uppsala marker under slutet av 1700-talet?
Främmestadskvarnen från 1750 (nu på Skansen i Stockholm)
Kanske var det en mindre s k "holkkvarn" på Uppsalas marker under andra halvan av 1700-talet, som kan ha liknat den Främmestadskvarn som finns på Skansen - men förstås i mindre format. En väderkvarnsöverbyggnad ovanpå en byggnad. (Resonemang utifrån fyndet på Militiekratan från 1801, KF)
"Främmestadskvarnen är en så kallad holkkvarn och kommer från Främmestads socken i Västergötland. Kvarnen kan dateras till 1750, men är ombyggd 1828. Holkkvarnar har mest funnits i trakterna kring Vänern, men de är också kända på kontinenten.
Över kvarnhuset höjer sig ett hjulhus som bär upp vingarna. Hjulhuset kan vridas kring en trätrumma, en så kallad holk, vilken har fått ge namn åt kvarntypen.
Vingarna, som kan förses med lösa segel av trä, driver den rörliga kvarnstenen inne i kvarnhuset.
Eftersom hjulhuset är vridbart kan vingarna ställas efter vindriktningen. Hjulhuset vrids med hjälp av en utskjutande stock, ”rumpestången”."
(Bild och text från http://www.skansen.se/sv/artikel/frammestadskvarnen)
<-- Till sidans rubriker!
En HusbehovsQvarn under Gården 1847
Enligt skattskrivningshandling från 1847 fanns här i alla fall då "En HusbehovsQvarn under Gården"!
<-- Till sidans rubriker!
Ur lantmäteriets alfabetiska register - fastighetsåtgärder 1791 - 1953
Upsalas stavning ändrades officiellt 1939 till Uppsala med två "p:n", vilket kan ses efterifyllt ovan.
1791 - av registret kan vi se att den första åtgärd som är registrerad är Arealmätning och instening av "Upsala kärr". Man förstår att det var viktigt att gärnsmarkera vattentillgångar som var viktiga inte minst för kreaturen.
1862 kommer utstakning av rågång kring Uppsala - se karta nedan!
Därefter skrivs (inte kronologiskt) Järnvägens expropriation av Uppsalamark 1902-1904.
1801-1802 kommer storskiftet av Billingeliderna, där Uppsala får del av höglänt mark, del av Kärret och en del av inhägnad nära kärret, samt del i soldattorp Nr 330, Bomans soldattorp och intäkter med 1/8-del - se karta nedan!
1850 är det Laga skiftet å Billingen.
1944-45 - enskilda vägen Varnhem-Ljungstorp-Våmb, där Uppsala gårds andel specificeras.
1951-1953 förändringarna vid köpet av Ivarstorp 11 som också innebar en sammanläggning med Flinkebo 11 samt avstyckning till Ivarstorp 13 (sommarstugan) - det nya Uppsala 21 bildas!
Därefter har fastighetsreglering gjort att Ivarstorp återfått en del av sin forna mark runt bostadsplatsen samt ladugården.
<-- Till sidans rubriker!
Upsala under senare delen av 1700-talet (militär handritad karta 1801)
Kartan avfotograferad på Backa gård via Carl Arvid Tell, 2013
Kartan via Olof Cassmark till Carl Arvid Tell, Backa gård. Den utgör en del av en handritad karta som omfattar området från Skara till Billingen. Kartan är handritad av fortifikationsunderofficeren Lindgren de första åren efter 1800 (enl. påskrift) Originalet fanns 1973 på milostaben i Skövde.
Kartan speglar hur det såg ut mot slutet av 1700-talet och inom denna kartzon har Upsala ett centralt läge precis på gränsen mellan öppen mark och högre Billingsmarker. Grannar är Wästorp i norr, Ängeråsen i nordväst, Späckatorp och Ivarstorp i sydväst och i söder de små soldattorpen i Ljungstorp och några andra mindre torp.
Man kan också konstatera att vägfrågan för Uppsala alltid har varit svårlöst, då det ligger långt från genomfartsvägar. Under slutet av 1700-talet tycks vägen till gården ha gått norrut och vidare mot landsvägen till Skövde i öster. Senare fanns en väg söderut via det som på kartan är Broddenstorsp ägor och ner nära Flinkens husplats på kartan, senare bildade den vägen Flinkebackens västra gräns, till Ljungstorpsvägen (landsvägen).
Väg har också gått över Ivarstorps ägor på lite olika sätt och ännu idag är tillfartsväg till Uppsala och Altorp inte helt självklara.
På kartan finns ett mindre hus med ladugård/uthus inritad på en plats på Uppsalas mark som kan ha varit den byggnad som flyttades till Granbacken på Fiskaregårdens mark enligt muntlig tradition - till en intäkt som enligt ortsnamnsregistret hette Granbacken. På kartan utmärkt som Granbacken, även om det troligen hette något annat när det låg mitt mot det som kom att bli Altorp - soldattorpet på Kyrkebos mark.
Det ligger ytterligare en stuga lite längre in på gränsen till Uppsalas mark - denna stugas grund och spismur gick att se ännu på 1990-talet. (Alf Brages noteringar)
<-- Till sidans rubriker!
Detalj över Uppsala med backstugor - bild av 1700-tal
Vid rejäl uppförstoring av den gamla militiekartan, som ger en bild av 1700-talets andra hälft, ser man inte mindre än 3 stugor (varav en möjlig väderkvarn?)på eller i direkt anslutning till Uppsalas mark som markerats med rött efter gårdsgräns enligt kartan. Stugorna - se text oven!
Gårdsbyggnaderna tycks vid tiden ha bestått av mangårdsbyggnad med flyglar och en stor ladugård, vilket kvarstår ännu på karta 1862.
<-- Till sidans rubriker!
Karta 1783 över västra Upsala med backstuga på Kronomark
På karta från 1783 finns gränserna mot Kronparken i väster utritade. Det finns då en liten backstuga på kronoparksmark som tillskrivs Upsala.
Denna backstuga borde ha kunnat flyttas för att utgöra inhysesstuga för Uppsala till den plats man kan se på militiekartan, innan skiftet gjordes för att få stugan på egen mark? Den stuga som sedan enligt muntlig tradition flyttades och blev Granbacken på Fiskargårdens mark.
<-- Till sidans rubriker!
Karta 1794 med skiftet av Billingeliderna 1803
Upsala på 1794 års karta ligger då som en ö inom Kronoparken Billingen, Billingeliderna, och Ivarstorps ägor i söder.
Blå markering är de ägor som tillfördes Upsala 1803 i samband med skiftet - de är:
"del av höglänt mark, del av Kärret (Ga) och en del av inhägnad nära kärret (124), samt del i soldattorp Nr 330, Bomans soldattorp och intäkter med 1/8-del" - det ger ägotillägget XVI på kartan.
Nr 124, väster om Uppsala, är den av Kyrkebo redan instenade hägnaden Nr 124 (två hägnader) mellan Ängarås och Uppsala, som också går till Kyrkebo i skiftet. Den s.k. Kyrkebo Hage.
Kartdetalj 1802
(Lantmäteriet Historiska Kartor)
På lantmäterikarta från 1802 skissades Uppsala så här med sina ägor. Den lilla vägen till dagens Lövåsen tycks ha kommit med i skissen! Man tog sig förr den vägen ner hit från Ljungstorp.
Kartan visar också det hörn (grönt) av den mark som Kyrkebo förvärvade från Ängarås 1805 och satte upp sitt soldatboställe Nr 4, Gudhems Kompani, Västgöta Regemente - senare Altorp (124c)
<-- Till sidans rubriker!
Uppsala under 1800-talet
Laga skiftes kartan 1844 (Uppsalas östgräns) - skifte Klostrets by 1853
Laga skiftes kartan för Klostrets by 1853 visar Uppsalas gränser mot de många skiftena i Ljungstorp och grannarna i öster vid tiden. Här finns redan en rad hus uppbyggda utmed Ljungstorspvägen efter skiftet 1803. Områdena C, B a-c, A a-b samt E a-c är alla Överbogårdarnas skiften - Sörgården, Mellomgården, Smedsgården och Nolgården.
Uppsalas utfarstväg mot Skövde gick i en sväng norrut ut och sedan något söderut igen ner mot landsvägen till Skövde för att minska lite på höjdnivåerna för vägen.
<-- Till sidans rubriker!
Rågångskarta 1862 över Upsala ägor
Rågångskarta 1862 där man förutom ägogränser tydligt kan utläsa gårdsbyggnadernas palcering och den väg som användes vid tiden ner över Hålltorps marker och som sedan svänger in övr Flinkebackens äga och utmed dess västra gräns ner till Ljungstorspvägen. Dessutom kan man se den skogslägenhet som hörde till Upsala 1862 med spetsen i Djäknakrogen och söderöver med Svarvarabecken på den västra sidan och Prästetorpsgränsen i sydost.
Gårdsbyggnaderna har samma placering som hundra år tidigare och ungefärligt även på samma sätt som i våra dagar.
Detaljförstoring 1862 av mangårdsbyggnader och utfartsväg ner mot Hålltorps ägor och Flinkebackens västgräns ut mot Ljungstorpsvägen
Rågångskartan från 1862 visar att gårdens läge på ägorna har setti princip likadan ut på alla kartor och boplatsen härör från mycket långt tillbaka i tiden. En kil av Flinkebacken går ända upp till Upsalas ägor - står här som grundägan Späcketorp.
Foto Gunborg Ferm, från hennes samling, Ljungstorp 2014.
Gammalt vägskäl för gårdsvägar vid Uppsala. Vägproblemet har alltid funnits för denna gård som ligger som en "ö" i landskapet med långa tillfartsvägar till Ljungstorpsvägen både norr och söderut. Äldre vägar har fått förfalla, då nya försök gjorts med andra sträckningar. Alla vägar har inte kunnat hållas iordning samtidigt och dessutom har vägservitut blockerats eller helt ändrats under årens lopp.
<-- Till sidans rubriker!
Karta 1877 med backstuga ev. flyttad till Granbacken (Fiskaregårdsmark)
På karta 1877 kan man se att den backstuga som den muntliga traditionen säger ha flyttats till Granbacken faktiskt ligger mitt i linjen för järnvägens dragning efter provstakning. Provstakningen gjord efter Skövde Stadsfullmäktiges beslut den 8/1 1872 "om en kommitté för undersökande av järnvägs byggande öfver Billingen".
<-- Till sidans rubriker!
Boende/ägare vid Upsala/Uppsala genom tiderna
Boende/ägare 1700-talet
"Infanteri Hemman vid Löjtnantens Compagni Indelning wid Majorens Companii, köpt till Skatte af framlidne Jonas Månssons barn, för 102 rdl efter Kongl kammar Collegii Salubref af den 20 october 1791 i Rote Nr 330 med 4 rdl Taxation."
Som infanterihemman betyder det att det var kronans egen gård och troligen arrenderades den ut under 1700-talet före friköpet 1791 till Jonas Månsson, vars barn fick fullfölja friköpet från Kronan efter hans död 1784.
Ur husförhörslängd 1779-1787; 1786-1791; Upsala:
Lagmannen
Arrendator Jonas Månsson, född på platsen 1720 den 24/7 - han dör 1784
Hustrun Maria Andersdotter, född på Storsa Hålltorp 1727
Son Magnus, född i Upsala 1749 den 17/10 - flyttar hem 1779 från Lundby
Son Anders född i Upsala 1755 den 16/1 - flyttar ut till Hålltorp 1781
Son Peter, född i Upsala 1761, den 17/2 - flyttar ut 1779 till Store Kullen och 1782 hem igen
Dotter Stina, född i Upsala 1765 den 23/2 - flyttar ut till Eggby 1790
Dotterdotter Stina Andersdotter, född i Ulunda 1772 - flyttar ut 1791
Pigan Brita Andersdotter, född i Belelfors 1757 - flyttar ut till Sköfvde Stad 1780
Pigan Cajsa Andersdotter, född i Stora Hålltorp 1761 - flyttar 1791 in från backstugan som piga
Inhyses i backstugan på kronomarken vid Upsala;
Enkan Maria Nilsdotter, född i Höglunda 1723
Dotter Cajsa Andersdotter, född på Stora Hålltorp 1761 - flyttar in på gården Upsala som piga 1791
Ur husförhörslängd 1792 -1800; Upsala:
Nästa generation tar vid på Upsala, efter barnens fullföljande av köpet av Upsala från Kronan 1791.
Enkan Maria Andersdotter, född 1724 - bor kvar på gården
Son Magnus Jonsson, född 1749
Son Peter Jonsson född 1761 - gifer sig och frun flyttar in på Upsala
Hustrun Cajsa Jonsdotter, född i Lundby 1778
Son Jonas, född i Upsala 1797
Pigan Cajsa Andersdotter, född 1761 - flyttade åter in 1794 från Amundtorp
Dräng Jacob, född i Skarcke 1772 - flyttar ut till Härlunda 1798
Dräng Lars Nilsson, född i Sköfde - flyttar in från Väberga
Inhyses i backstugan vid Upsala;
Enkan Maria Nilsdotter, född 1723
Dotter Cajsa Andersdotter, född 1761 - står samtidigt skriven på Backstugan och gården som piga
<-- Till sidans rubriker!
Boende/ägare Upsala 1800-talet
Från och med husförhörslängd 1800 ser man att det är sonen till nämndemannen Jonas Månsson, Peter/Petter Jonsson, som tar över gården med familj och med kraft organiserar jordbruket med tjänstefolk.
Ur husförhörslängd 1800- 1815; Upsala:
Petter Jonsson köper 1810 del av Ivarstorp och återstoden 1820, tydligt planerat som "pensionärsboende".
Enkan Maria Andersdotter, född 1721 - dör nu 1802
Sonen Petter Jonsson, född 1761
Hustrun Cajsa Jonsdotter, född 1767
Son Jonas, född 1798
Son Anders, född i Upsala 1804 den 30/11
Pigan Cajsa Andersdotter, född 1761
Pigan Inga, född i Klostret 1782 - flyttar in 1804 från Eggby
Dräng/Ryttare Eric Andersson, Vass, född i Varola 1777 - flyttar in 1802 från Späckatorp - vidare till Hästhagen,
Soldattorp Nr 7, Gudhems Compagni, Nr 37 1809
Dräng Clas Jonsson, född vid Nygården 1780 - flyttar in 1803 från Solberg och ut till Löthen 1806
Pigan Catharina Larsdotter, född i Höglunda 1782 - in från Stora Hålltorp 1803 - ut Prästegården 1807
Pigan Greta Andersdotter, född i Warnhem 1785 - flyttar in 1804 - ut till Götheborg 1809
Dräng Olof Jansson, född i Sköfde 1787 - flyttar in 1806 från Sköfde - ut till Wåmb 1808
Pigan Stina Esbjörnsdotter, född i Klsotret 1786 den 1/11 - flyttar in 1809 från Klostret
Dräng Peter Andersson, född i Sköfde 1788 - flyttar in 1809 - och ut tll Ulunda 1810
Dräng Anders Esbjörnsson, född i Klostret 1789 den 21/10 - in från Klostret 1810 - ut till Wäberga 1812
Dräng Anders Persson, f. Stora Hålltorp 1787 den 12/1 - in 1812 från Trädgården - ut Kämpenstorp 1814
Pigan Stina Andersdotter, född på Fogdegården 1789 den 19/5 - in 1814
Pigan Catharina Nilsdotter, född 1793 den 10/8 - in 1814 från Smedsgården
Pigan Brita Svensdotter, född i Berg 1786 den 5/5 - flyttar in från Berg 1815
Inhyses i backstugan vid Upsala;
Enkan Maria Nilsdotter, född 1723 - dör nu 1802
Dotter Cajsa Andersdotter, född 1761 - står som skriven både på gårdden so piga och i Backstugan
Ur husförhörslängd 1815 - 1836; Upsala:
Fr o m 1815 äger Petter också en förpantning av Flinkebacken/Bäckedalen under Späckatorp och 1820 äger Petter Jonsson också hela Ivarstorp, dit han flyttar med hustrun 1834. Sonen Anders Pettersson bor kvar på gården och bildar familj 1832, då hustrun flyttar in på Upsala gård.
Ägare Petter Jonsson, född 1761 - flyttar till sitt ägandes Ivarstorp med hustrun 1834
Hustrun Cajsa Jonsdotter, född 1767 - flyttar med maken till Ivarstorp 1834
Son Jonas Pettersson, född 1798 - köper Trädgården, Klostrets by och flyttar dit 1820
Son/make Anders Pettersson, född 1804 - blir ägare till Upsala 1832 och bildar familj
Hustrun Lisa Andersdotter, född i Sköfde 1813 den 14/6 - flyttar in 1832 från Sköfde
Dotter Carolina, född i Upsala 1835 den 20/5
Dräng Bengt Jansson, född i Sjogerstad 1788 den 6/10 - in 1815 från Berg - ut till Hammars Qvarn 1818
åter till Upsala 1818 och slutligen ut till Pickagården 1820
Pigan Brita Svensdotter, född 1768 - flyttar ut till Lilla Hålltorp 1817
Pigan Catharina Nilsdotter, född 1793 - flyttar ut till Ifvarstorp 1820
Pigan Greta Pehrsdotter, född i Warnhem 1793 den 4/12 - in 1817 från Lilla Hålltorp- ut Ifvarstorp 1820
Dräng Anders Loretzon, född i Klostret 1796 den 3/6 - in 1818 från Ambjörntorp - ut Ifvarstorp 1820
Dräng Lars Johansson, född i Warnhem 1797 den 14/7 - in 1820 från Nygården - ut St. Hålltorp 1821
Pigan Annika Johansdotter, född i Noltorp 1798 den 1275 - flyttar in 1820 från St. Hålltorp - ut Ökull 1822
Pigan Maria Olofsdotter, f. i Warnhem 1797 den 22/9 - in 1820 fr. Gästgifvaregården - ut Sköfde 1822
Dräng Peter Andreasson, född i Warnhem 1803 den 4/2 - in 1821 från Grötalyckan - ut Backa 1822
Dräng Hindrich Carlsson, född i Horn 1802 den 2/4 - in 1822 från Horn - ut till Ödskull 1823
Pigan Ingrid Svensdotter, född i Warnhem 1804 den 1/3 - in 1822 från Anders Svensgården, Tokatorp
Pigan Cajsa Jonsdotter, född i Lundby 1804 den 1/4 - in 1822 från Ambjörnstorp - ut till Lundby 1823
Pigan Inga Svensdotter, född i Berg 1796 den 13/12 - in 1823 - ut 1826
Pigan Maria Olofsdotter, född i Warnhem 1794 den 22/1 - in 1823 från Sköfde tomt 62 - ut Sköfde 1826
Pigan Stina Jonsdotter, född i Warnhem 1806 den 30/1 - flyttar ut till Ifvarstorp 1829
Pigan Cajsa Andersdotter, född i lundby 1794 den 22/1 - flyttar in 1825 - ut 1829
Pigan Britta Andersdotter, född i Upsala 1810 den 30/11 - flyttar in 1829 - ut till Nygården 1830
Dräng Anders Nilsson, född i Uppsala 1811 den 18/8 - in 1830 från Store Kullen - ut Ifvarstorp 1833
Dräng Anders Magnusson, född i Warnhem 1814 - flyttar in 1831 och ut till Ifvarstorp 1833
Pigan Stina Anderson, född i Warnhem 1803 den 5/10 - in 1830 från Bockaskede- ut 1831
Pigan Maria Nilsdotter, född i Warnhem 1807 den 2/2 - in 1831 och ut 1834
Pigan Efva Hansdotter, född i Sköfde 1809 1/9 - in 1832 från Sköfde och åter dit 1834
Dräng Johannes Andersson, född i Upsala 1816 den 23/7 - flyttar in 1833
Pigan Marie Andersdotter, född i Sköfde 1816 den 20/10 - flyttar in 1834 från Sköfde
Inga inhyses skrivs i backstugan de här åren, efter änkan Maria Nilsdotters död.
Ur husförhörslängd 1836-1846; Upsala:
Under perioden köper Anders Pettersson Lilla och Stora Hålltorp 1844 och flyttar till Lilla Hålltorp samma år. Upsala blir statarbostad under Hålltorp.
Ägare Anders Pettersson, född 1804 - flyttar med sin familj till sitt nyinköpta "imperie" Hålltorp 1844
Hustrun Lisa Andersdotter, född 1813
Dotter Carolina, född 1835
Son Pehr August, född i Upsala 1837 den 21/9
Son Johan Arfvid, född i Upsala 1839 den 27/12 - han dör 1841
Son Anders Johan, född i Upsala 1841 den 20/11 *
Son Carl Magnus, född i Upsala 1843 den 4/10
Dräng Anders Eriksson, född i Warnhem 1816 den 16/8 - flyttar in 1836 och ut 1837
Dräng Johannes Andersson, född i Warnhem 1816 den 23/7 - flyttar in 1836
Pigan Maria Andersdotter, född 1816 - flyttar ut till Sköfde 1837
Pigan Greta Andersdotter, född I Warnhem 1817 den 24/1 - flyttar ut 1840
Dräng Pehr Andersson, född i Warnhem 1814 den 23/9 - in 1837 från Prästegården - ut 1838
Pigan Stina Larsdotter, född i Sköfde 1821 den 11/4 - in 1837 från Sköfde - åter 1838
Dräng Anders Johansson, född 1821 den 31/8 - flyttar in 1838 från Sköfde - ut till St Lycke 1840
Pigan Stina Larsdotter, född i Sköfde 1821 den 11/3 - flyttar in 1839 från Sköfde - åter 1841
Dräng Peter Johansson, född i Warnhem 1814 den 23/9 - flyttar in 1840 från Wing - ut 1841
Dräng Petter Svensson, född i Gudhem 1815 den 2/11 - flyttar in 1840 och ut till Wing 1842
Pigan Anna NIlsdotter, född i Warnhem 1816 den 12/10 - flyttar in 1841 och ut 1843
Pigan Cajsa Pehrsdotter, född i Warnhem 1818 den 31/10 - flyttar in 1841 och ut till Eggby 1842
Pigan Lovisa Larsdotter, född i Warnhem 1824 den 11/1 - flyttar in 1842 och flyttar till L. Hålltorp 1844
Dräng Johannes Andersson, född i Häggum 1816 den 27/7 - in 1842 från Häggum - ut L. Hålltorp 1844
Dräng Carl Fredrik Kling, född i Warola 1822 den 22/6 - flyttar in 1842 och ut 1844
Gift dräng Andreas Andersson, född 1814 den 1/11 - flyttar in med familj 1843 och ut igen med familj 1844
Hustrun Anna Greta Svensdotter, född i Warnhem 1820 den 12/12
Dotter Maja Stina, född i Warnhem 1843 den 14/6
Inhyses vid Upsala;
Inhyses Anders Larsson, född i Sjogerstad 1811 den 9/1 - flyttar in 1840 med fru och ut igen 1841
Hustrun Stina Jonsdotter, född i Sköfde 1809 den 11/12
*
Foto av kyrkoherden Johan Anders Werner, född som Anders Johan Pettersson, Uppsala - Hålltorp, Varnhem.
Han var Anders Petterssons på Hålltorps son egentligen född på Uppsala 1841 den 20/11 och alltså bror med Pehr August Pettersson som löste ut honom som ägare efter arv från fadern.
Framtaget av Lars Olof Karlsson, Timmersdala via
VÄSTERGÖTLANDS MUSEUM BILDARKIV bildnummer B145033:5216
Johan Werner som teologistuderande i Uppsala.
Bildnummer: B145033:5215
Fotograf: Karl Ågren
Bildtext:
Anders Johan Werner, Uppsala
Senare kyrkoherde i Varv.
Anmärkning:
Anders Johan Werner.
Född 1841 i Varnhems sn.
Död 1909 i Ransbergs sn.
Ur husförhörslängd 1846-1859; 1854-1862; 1862-1869; Upsala:
Ägare Anders Pettersson på Hålltorp och gården blir nu ett statarboende under Hålltorp.
En statare var en gift lantarbetare som fick en stor del av sin lön (stat) in natura av en jordägare. Statare förekom mest på större gårdar i södra Sverige och anställdes i regel på ettåriga kontrakt. Under den sista veckan i oktober, den så kallade slankveckan, var det möjligt för statare att flytta och söka anställning vid andra gods. Det var vanligt att statarfamiljer flyttade ofta. Statarsystemet tog form under mitten av 1700-talet och började under 1800-talet göra torparna överflödiga, även om systemen fanns kvar parallella under lång tid. Det nådde sin största utbredning i slutet av 1800-talet och minskade därefter i takt med mekaniseringen av jordbruket.
(Från Wikipedia; http://sv.wikipedia.org/wiki/Statare)
Statare Johannes Andersson, född i Sköfde 1810 den 15/1 - bor här med familj mellan 1846 - 1864
Hustru Cajsa Lisa Ericsdotter, född i Ryd 1842 den 7/1
Son Anders Gustaf, född i Ryd 1842 den 7/1 - flyttar ut till Hållltorp 1864
Son Eric Johan, född i Ryd 1843 den 11/1
Dotter Maria Christina, född i Warnhem 1846 den 30/1 - flyttar ut till Sköfde 1864
Son Carl Wilheml, född i Warnhem 1848 den 1/6 - dör 1849
Son Carl Petter, född i Warnhem 1850 den 2/4
Son Johan Eric, född i Warnhem 1852 den 21/9 - dör den 15/6 1863
Dotter Inga Gustafva, född i Warnhem 1854 den 1/9
- nästan hela familjen flyttar alltså ut till en intägt på Lövåsen 1864
På gården finns en tid ännu en statardräng;
Gifte drängen Gustaf Magnusson, född i Warnhem 1832 den 7/9 - flyttar ut med familj till Ulunda 1857
Hustrun Anna Lisa Pettersdotter, född i Warnhem 1834
Dotter Mathilda Christina, född i Warnhem 1854 den 3/10
Ny statardräng flyttar in efter Johannes Andersson 1864;
Statardräng Gustaf Jonsson, född i Warnhem 1841 den 2/9 - flyttar in 1864 med familj och ut 1866
Hustrun Maria Kathrina Jonsdotter, född i Warnhem 1835 den 16/2
Son Johan August, född i Warnhem 1865 den 3/9
Mördaren Johan Sandblads familj hyrar på Upsala;
Hyrande Johannes Sandblad, född i Berg 1827 den 14/7 - hans familj flyttar in från Bäckedalen 1866
(Not; "för mord dömd till lifstids straffarbete å fästning")
Hustrun Maja Stina Andersdotter, född i Sköfde 1832 den 24/8
Dotter Emma Christina, född i Sköfde 1853 den 14/3
Dotter Mathilda, född i Warnhem 1856 den 15/4
Inhyses i backstugan vid Upsala;
Inhyses Petter Larsson f. Warnhem 1802 den 24/6 -ut inhyses till Flinkebo, Bäckedalen (Ivarstorp) 1854
Hustrun Eva Svensdotter, född i Fröjered 1804
Dotter Helena, född i Warnhem 1831 - flyttar ut till Kjerrtorp 1852
Dotter Anna Lisa, född i Warnhem 1834 - flyttar ut till Blomberg 1850
Dotter Marita Christina, född i Warnhem 1840 den 24/5 - dör 1848
Dotter Inga Charlotta, född i Warnhem 1847 den 8/8 - dör 1847
Tre år efter ovanstående utflytt från backstugan - flyttar följande sällskap in:
Skomakare/
Enkeman Johan Fredrik Larsson Kling, född i Warola 1822 den 26/6 - in 1857- ut till Milliomgården 1861
(Not; "Aldrig dömd för brott, dömd 1854; försvarslös till 2 års arbete på Rxxx, uppförandet gott)
Pigan Lovisa Andersdotter, född i Warola 1829 den 17/12 - in från Sköfde 1857
(Not; " 1852 dömd för svartkonst, inget sedan dess)
Oäkta son Johan Alfred, född i Hagelberg 1854 den 3/8 - flyttar in 1857 från Sköfde
Oäkta son Carl August, född i Warnhem 1858 den 16/3
Dottern Charlotta Christina, född i Warnhem
Oäkta son Frans Hans, född i Warnhem 1860 den 6/8
Lärling Svante Andersson, född i Åsaka 1842 en 3/2 - flyttar in 1859
- hela "gänget" flyttar alltså till Millomgården 1861
Ur husförhörslängd 1869-1880; Upsala:
Först står Arvid Petterssons sterbhus som ägare och sedan sonden Pehr August Pettersson.
Återvände stardrängen Gustaf Jonsson tycks bo här under 1870-talet.
Statardräng Gustaf Jonsson, född i Warnhem 1841 den 2/9 - flyttar in 1864 med familj och ut 1866 - åter 1870
Hustrun Maria Kathrina Jonsdotter, född i Warnhem 1835 den 16/2
Son Johan August, född i Warnhem 1865 den 3/9
Son Arfvid, född i Warnhem 1869 den 18/7
Son Alfred Wilhelm, född i Warnhem 1872 den 1477
Son Karl Edward, född i Warnhem 1880 den 20/1
Ur husförhörslängd 1880-1895; Upsala:
Nu står P A Pettersson på Hålltorp som ägare. Statarfamiljen bor kvar till 1890, efter Gustafs död 1882, och därefter arrenderas Upsala ut till Kronans soldat vid Wadsbo Compani Nr 118.
Statare Gustaf Jonsson, född 1841 - dör här nu 1882
InhysesEnkan Maria Kathrina Jonsdotter, född 1835 - flyttar ut med sonen 1890
Son Johan August, född 1865
Son Arfvid, född 1869 - flyttar ut 1886
Son Alfred Wilhelm, född 1872 - flyttar ut till N. Wing 1890
Son Karl Edward, född 1880 - dör 1887
Arrendator Karl Johan Dahlberg, soldat vid Wadsbo Compani 118, f. i Warnhem 1859 15/4, gift 2/5 1890
och flyttar in från N. Lundby den 2/5 1890
Hustrun Kristina Svensdotter, född i Öglunda 1857 den 2/2 - inflyttad från Odensåker den 2/5 1890
Dotter Ellen Octavia, född i Warnhem 1891 den 3/4
Son Artur Waldemar, född i Warnhem 1892 den 20/6
Dotter Helga Maria, född i Warnhem 1893 den 24/8
Dotter Elsa Elisabeth, född i Warnhem 1895 den 17/2
Mannens moder Brita Maria Tjäder, född i Broddetorp 1818 den 9/11 - flyttar in den 24/10 1890
Mannens moder Brita Maria Tjäder, född i Broddetorp 1818 den 9/11 - flyttar in den 24/10 1890
Obs! Hon är Soldaten Johan Tjäder på Lövbergas fru - Karl Johan, alltså en soldatson till soldat Johan Tjäder
Dräng Carl Reinhold Wallander, född i Warnhem 1878 den 3/4 - flyttar in 1893 och ut 1894
Dräng Gustaf Adolf Jonsson, född i Warnhem 1874 den 4/10 - flyttar in 1890 och ut 1893
<-- Till sidans rubriker!
Boende/ägare Upsala 1900-talet
1922 tar Arvid Pettersson över som ägare för Hålltorp och säljer då Upsala till arrendatorn f.d. soldaten Karl Johan Dahlberg som senare låter sina barn ta över gården.
Ur husförhörslängd 1895-1922; Upsala:
Först står ägaren P. A. Pettersson på Hålltorp, sedan delägarna Arvid Pettersson på Hålltorp, Johan Pettersson och fru A. Elisabeth Göthberg. Därefter säljs Upsala av Hålltorp till arrendatorn Karl Johan Dahlberg troligen år 1922, vid Arvids tillträde som ensam ägare av Hålltorp efter dödsboet.
Arrendator/Ägare
f.d soldaten Karl Johan Dahlberg, född 1859
Hustrun Kristina Svensdotter, född 1857
Dotter Ellen Olivia, född i Varnhem 1891 den 3/4 - flyttar ut till Sköfde stad 1908 - hem 1910 och dör 1913
Son Artur Valdemar, född i Varnhem 1892 den 20/6 - flyttar ut till Sköfde stad 1910 - hem 1911 - ut 1912
Dotter Helga Maria, född 1893 - flyttar ut 1908 - lyses 1911 - flyttar till Vättlösa den 5/11 1911
Dotter Margit Gerda Kristina, född i Varnhem 1911 den 25/4 - flyttar med till Vättlösa 1911
Dotter Elsa Elisabeth, född 1895 - flyttar ut till Skarstad 1901 - hem 1912 och ut till Sköfde 1913
Son Karl Helge, född 1896 - flyttar ut till Binneberg 1921
Son Einar Samuel, född i Varnhem 1897 den 4/9 - dör den 10/5 1898
Dotter Tekla Ingegerd, född i Varnhem 1899 den 15/7 - flyttar ut till Sköfde 1921
Son Johan Einar, född i Varnhem 1900 den 19/10 - dör den 16/11 1900
Dotter Gärda Axelia, född i Varnhem 1901 den 22/12 - dör den 5/3 1911
Son Albin Tage, född i Varnhem 1903 den 1/7
Modern till honom Brita Maria Tjäder, inhyseshjon, född 1818 - dör nu här den 14/7 1909 - 91 år gammal!
Dräng Karl Andersson, född i Horn 1878 den 1/7 - flyttar in 1895 och ut 1896
Dräng Johan Gottfrid Ferm, född i Warnhem 1881 den 16/3 - flyttar in 1896 och ut till Lundby 1898
Foto Västergötlands Museum, bildarkivet - bildnummer: A68656
Tekla Dahlberg på ungdomsfoto.
Ur husförhörslängd 1922-1938; Upsala:
När f.d. soldaten Dahlbergs hustru avlider 1932, så låter han barnen ta över Upsala och den som arrenderar gården av sina syskon, och är delägare, blir Albin Tage Dahlberg, som bor på gården med några av sina syskon. Bland andra systern Tekla Ingegerd som gifter sig och lämnar gården 1933, men står som delägare.
Hemmansägare
f.d. soldat Karl Johan Dahlberg, född 1859
Hustrun Kristina Svensdotter, född 1857 - dör här den 28/10 1932
Arrendator Albin Tage Dahlberg, född 1903 - gör värnplikt 425 dgar fr om 1923 - återvänder till gården
Hembiträde Charlotta Jonsson, född 1906 i Varnhem - flyttar in 1933
Ägare syster Tekla Ingegerd Gustafsson, född Dahlberg i Storekullen, f.1899 - in från Sköfde 1922 - ut gift 1933
- syskonen säljer gården till Sven enligt nedan;
^^^^^^^^^
Ny ägare flyttar in 1938;
Ägaren Sven Albert Valdemar Gustafsson, född i Häggum 12/7 1914 flyttar in från Häggum och tar över
gården den 18/3 1938 - då 24 år gammal och efter fullgjord värnplikt 1934.
- dör på Uppsala den 22/11 1995
Hushållerskan Svea Maria Andersson född 3/11 1913 i Hagelberg och död på Uppsala 11/2 1989
Sven Gustafsson säljer gården Uppsala tillsammans med Altorp till Olle Magnusson 1993.
<-- Till sidans rubriker!
Dåvarande ägaren till Uppsala Sven Gustafsson på 80 årsdagen 1994
Sven Gustafsson 80 år med guldklocka.
Sven Gustafsson, Uppsala, på sin 80-årsdag den 12/7 1994 - ett och ett halvt år före sin död.
Då hade han bott på och ägt Uppsala under 57 års tid.
Gravstenen för Sven och Svea i Upsala på Varnhems kyrkogård
Bilden av parets gravsten tas av Ulla Karlsson, Ljungstorp, exakt på Sveas 100-årsdag, 2013-11-03! Hon skriver; "Sven och Sveas grav. Sven född vid granskog. Svea vid tallskog." Ett gemensamt liv i 50 år på Upsala under 1900-talet, från 1939 till 1989, då Svea dör.
<-- Till sidans rubriker!
De senaste generationernas ägare till Uppsala, Altorp - Svarvarebacken
Tidigare ägaren av Uppsala, Altorp och Svarvarebacken, Olle Magnusson och nuvarande ägare dottern Ulla Karlsson. Foto på Altorp Kent Friman, 2013.
Olle Magnusson ägde Uppsala fr o m 1993 till 2001-12-27, då dottern Ulla och mågen Lars Karlsson tog över.
Formalia;
Sven Karlsson, född 4/2 1932 i Bolum - död 21/9 2004 i Ljungstorp Uppsala Varnhem gift 23/6 1961 med
Nanny Carolina Karlsson, född 21/8 1935 i Häggum, död 9/2 2009 N. Ving adress Skaravägen 19 D Axvall.
<-- Till sidans rubriker!
Inlägg som presenterats på www.facebook.com/Varnhemshistoria
DAGENS FOTO - från www.ljungstorpshistoria.se - A. 14 UppsalaUPSALA GÅRD 1942 & 2013 - EN MYCKET GAMMAL GÅRD - KRONOGÅ...
Posted by Skarke-Varnhems Hembygdsförening on den 26 juli 2015