Sörgården 11:3
Sörgård -> Klosters socken, Öfverbo rote, Söregården 3/4 mantal ->
Ägodelning 1895 i fem delar (två 3/14 och tre 3/28-delar) och vi följer
A. Varnhem Överbo Sörgården 11:3, 3/14-dels mantal skatte ->
Idag Skara Överbo 11:3, 3/14-dels skattemantal (52 150 kvm)
Fastighetsadress; Överbo Sörgården, Varnhem
Ägodelning 1895 i fem delar (två 3/14 och tre 3/28-delar) och vi följer
A. Varnhem Överbo Sörgården 11:3, 3/14-dels mantal skatte ->
Idag Skara Överbo 11:3, 3/14-dels skattemantal (52 150 kvm)
Fastighetsadress; Överbo Sörgården, Varnhem
Du hittar dennas sidas klickbara rubriker här!
Fastighetsrättsliga åtgärder;
Hemmansklyvning A 1896-12-05 Aktnummer: 16-VBH-115 - 5 ägare vid klyvningsförrättning 1895 - se nedan!
Ägoutbyte 1,7 1943-09-25 Aktnummer: 16-VBH-219
Fastighetsreglering 2000-09-28 1495-83
Fastighetsreglering 2005-12-19 1495-278
Fastighetsreglering 2008-04-08 1495-381
Avskild mark;
Skara Överbo 11:13-17, del av 15:1, från samfälld mark, del av 11:9
Hus- och ekonomibyggnadsplats för Sörgården markerad med rött på 1960-talskartan. Lantmäteriet Historiska Kartor.
Ur ortsnamnsregistret;
Sörgården, skattehemman, gård i Överbo by, Varnhems socken, Valle härad, Skaraborgs län.
Namnvarianter;
Sörgården (nuv.)
Söregården (Hlf 1779)
Sörgården (bek)
Sörgård (Jordaboken)
Torp till Sörgården (redgörs för efter att Ljungstorpshistoria är klar!)
Specialjordeboken 1825 skriver i klartext;
Öfwerbo Sörgården Nr II, 3/4 Skatte, inom rå och rör
Jordeboks Ränta; 6 riksdaler, 18 skilling, 9 runstycken
Hemmantals Ränta; 4 riksdaler, 46 skilling 3 runstycken
"Har varit helt Hemman men 1/4 förmedlat i anledning av Cavalleri augement Nr 17 af Gudhems Compani.
Köpt till skatte 3/8 mtl af Jonas Andersson för 34 riksdaler 36 skilling och 3/8 af Per Svensson för lika summa
efter Konglig Kungörelse av Collegie skattebref af den 10 september 1792. Se boendeförteckning nedan!
Reducerat Militiehemman från framlidne Grefwen Magnus Gabriel dela Gardies Donation som högbörna furstinnan i lifstid bekommit i Rote No 363 med 10 daler riksmynt Taxat".
Den högborna furstinna det handlar om är Maria Eufrosyne som var syster till Karl X Gustaf och faster till Karl XI. Hon var gift med Magnus Gabriel De la Gardie på Läckö. Han hade stora delar av Skaraborg som ett eget "län" med mängder av socknar och gårdar. Paret drabbades hårt av Karl XI:s reduktion då kronan drog in det mesta av deras gårdsinnehav. De fick bo kvar på Höjentorp och är begravda i Varnhem liksom dottern Elisabet Oxenstierna som gör en stor donation för framtida skötsel av gravkoren. Det är avkastningen av denna donation kallad Maria Eufrosynes donation och senare "gravkassa" som blir kyrkoherden David Holmgrens fall. (Arne Sträng, 2014)
Utdrag ur Svenska Gods och Gårdar 1942
Specialjordboken 1825; beskrivning av friköpet från Kronan 1792
Lantmäteriet Historiska Kartor, Specialjordeboken 1825. Se tolkning/renskrift ovan! (KF 2014).
KLICKBARA RUBRIKER PÅ DENNA SIDA
(Du kan alltså klicka på rubriken och hamna vid text/bild för den på denna sidan!)
- Sörgård -> Klosters socken, Öfverbo rote, Söregården 3/4 mantal ->
- Specialjordboken 1825 med beskrivning av friköpet från Kronan 1792
- Bildspel Sörgården idag - passage på Kvarnvägen (12 bilder)
- Sörgården före renovering 1968
- Foto Överbo Sörgården 1923
- Karta sekelskiftet 1700/1800 över Klåsters, Öfverbo & Skarke byar
- Sörgården - en av 4 gårdar i Öfverbo by - Laga storskifte 1815
- Sörgårdens skiften i Ljungstorp vid skiftet av Billingeliderna 1803
- Öfverbo bys gårdar med Sörgårdens hus- och ladugårdsplatser utmärkt
- Värdering av tillgångar 1845 på Sörgården inför Laga skifte 1853
- Sörgårdens tilldelning av mark vid Laga skiftet 1853 (karta 1844) = D.
- Sörgårdens hus- och ladugårdsplats på 1877 års karta i tre steg
- Sörgården splittras i fyra delar 1895 - vi följer del A. (11:3)
- Sörgårdens övriga tilldelade ägare vid "Hemmansklyfvningen" 1895
- Hemmansklyfningskartan för Hemskiftet 1896 med ägorna A. - E.
- Detalj av ovanstående karta för del A. Sörgården 11:3
- Närbild på husplatsen 1896 Sörgården 11:3
- Sörgården arrenderas vid mantalsskrivning 1941 av Jonssons och från 1955 av Vingstrands
- Sörgården köps 1968 av Bo Ramviken
- Åke och Berta Vingstrand brukade Sörgården mellan 1955 - 1970
- Fler bilder från Sörgården - före renovering
- Den stora renoveringen
- Karl och Astrid Blixt var gårdsarrendatorer 1970 - 1995
- Arrendatorerna Karl & Astrid Blixt - Sörgården 130 bilder år 1971 - 1992, foto Bo Ramviken
- Senare tillbygge fulländar boendeupplevelsen nära naturen runt kyrkan
- Bo Ramviken, Sörgården, avlider i mars 2013 - 88 år gammal
- Bildspel - Sörgården idag - från Gudrun Ramvikens foton (54 bilder) - "Året runt på Sörgården"
Boendeförteckning Sörgården 1786 - 1938
- Husförhörslängd 1779 - 1787; Söregården Öfverbo Rote - 2 hälftenägare:
- Husförhörslängd 1786 - 1791; Söregården Öfverbo Rote - 2 hälftenägare:
- Husförhörslängd 1792 - 1800; Sörgården Öfverbo Rote - 2 hälftenägare;
- Husförhörslängd 1800 - 1815; Sörgården två x 3/8 mtl Öfverbo Rote - 2 hälftenägare;
- Artikel om Salpetersjuderi och salpetersjudare ("saltbittersjudare")
- Husförhörslängd 1815 - 1836; Sörgården, 3/4 mtl Öfverbo Rote - nu en ensam ägare
- Husförhörslängd 1836- 1846; Sörgården 3/4 mtl, Öfverbo Rote - med en gemensam ägare;
- Husförhörslängd 1846- 1859; Häradsdomare Jansson dör , Sterbhuset äger och säljer 1853;
- Husförhörslängd 1854- 1862; Sörgården 3/4 mtl, Öfverbo Rote;
- Husförhörslängd 1862 - 1869; Sörgården 3/4 mtl, Öfverbo Rote;
- Husförhörslängd 1869 - 1880; Sörgården 3/4 mtl, Öfverbo Rote;
- Husförhörslängd 1880 - 1895;- ägaren dör, sterbhuset tar över; delningsförrättning 1891;
- Husförhörslängd 1895 - 1922;
- Husförhörslängd 1922 - 1938; Sörgården med kvarboendedelen (nuv. gårdstun);
- KONTAKTFORMULÄR FÖR DENNA SIDA!
Bildspel Sörgården idag - passage på Kvarnvägen (12 bilder)
Bilder tagna av Kent Friman, 2014 - se bildspel med bilder tagna av Gudrun Ramviken på dagens Sörgården! (52)
För in muspekaren in över bildens kant och låt den vila där - så ser du förklarande bildtexter!
Vill du titta i egen takt - klicka på bilden och klicka dig sedan fram bild för bild!
Vill du starta automatiskt bildspel igen så klickar du bara på pilen till vänster under bilden!
Vill du se alla bilder i helskärm så klickar du på den sneda pil-ikonen ovan!
<-- Till sidans rubriker!
Sörgården före renovering 1968
Bild från Gudrun Ramviken, Sörgården, Varnhem, 2014.
Mangårdsbygganden till höger och annexet till vänster med brunn däremellan och fruktträdgård. Mangårdsbyggnaden har här kvar sin tidigare veranda - vilken idag ligger nedpackad och bevarad på gården.
Mangårdshuset är byggt 1864 av här då boende familj med ägaren Isac Magnusson, född i Varnhem 1812 och hustrun Maria Pettersdotter, född i Sköfde 1811.
Bild från Gudrun Ramviken, Sörgården, Varnhem, 2014
Annexet och ladugården före renoveringen 1968.
Bild från Gudrun Ramviken, Sörgården, Varnhem, 2014
Mot gårdsplanen från öster med ett led i förgrunden.
Foto Överbo Sörgården 1923
Snöskottning vid Överbo Sörgården år 1923. Kvarnarrendator Karl Blomkvist, Drängen Sörgården Erik Thimberg, (se nedan!) Sven Gustafson och Nils Fagerlind.
<-- Till sidans rubriker!
Karta sekelskiftet 1700/1800 över Klåsters, Öfverbo & Skarke byar
Kartan via Olof Cassmark till Carl Arvid Tell, Backa gård. Den utgör en del av en handritad karta som omfattar området från Skara till Billingen.
Kartan via Olof Cassmark till Carl Arvid Tell, Backa gård. Den utgör en del av en handritad karta som omfattar området från Skara till Billingen. Kartan är handritad av fortifikationsunderofficeren Lindgren de första åren efter 1800 (enl. påskrift) Originalet fanns 1973 på milostaben i Skövde.
Klicka gärna på bilden för större karta! Kartans ursprung - se ovan! Den påskrivna texten för byar och gårdar har förtydligats av KF, 2014.
Detalj av kartan från sekelskiftet 1700/1800, där vägsystemen Skara - Skövde (från Varnhem dåvarande Ljungstorpsvägen) och Falköping - Mariestad är framträdande inritade.
I övrigt finns skrivet; Klåsters by och Överbo by samt gårdarna; Gestgifveri Gård (vid korsningen av de båda stora vägarna), Ulfstorp, Björsgården, Borregården, Trädgården och Sörgården under texten Öfverbo by och över den texten, Mellangården.
<-- Till sidans rubriker!
Sörgården - en av 4 gårdar i Öfverbo by - Laga storskifte 1815
Öfwerbo By - karta med storskiftet 1815. Lantmäteriet Historiska Kartor.
Sörgården, D. på kartan, ägs fortfarande 1815 av två ägare, liksom det såldes till två ägare 1792.
Här finns inte 'nya vägen* mellan Varnhem - Skövde utsatt - den byggdes 1860-70. Landsvägen mellan Skara - Skövde på kartan är den väg vi dag kallar gamla Ljungstorpsvägen med det blivande Knivaledet (1862) vid trevägskorsningen med Nygårds gata.
Nu heter ägarna Erik Larsson och Lars Jansson - se mer i boendeförteckningen. Man kan se att gårdens ägor efter storskiftesmodellen har fördelats inom alla marktyper enligt sin storlek, 2 x 3/8- dels mantal - markerade med D. på kartan. Blivande Häradsdomaren Lars Jansson köper Sörgården 4/3 mtl som en ensam ägare strax därefter.
Till fördelningen av mark skall också läggas de skiften i Ljungstorp som 1803 fördelades till gårdarna genom skiftet av Kronoparken Billingeliderna - se karta nedan!
<-- Till sidans rubriker!
Sörgårdens skiften i Ljungstorp vid skiftet av Billingeliderna 1803
Dessa två skiften, markerade med rött, gick till Sörgården vid skiftet av Kronoparken Billingeliderna 1803.
<-- Till sidans rubriker!
Öfverbo bys gårdar med Sörgårdens hus- och ladugårdsplatser utmärkt
Sörgårdens hustomter och ladugårdsplatser utmärkt med rött på kartan - tolkad av KF 2014.
Överbo bys gårdsamling som den var placerad 1815.
Tänk på att landsvägen då var den gamla vägen norr om dåvarande Nohlgården (A. på kartan).
A. = Nohlgården, 3/4 dels mantal Skatte; därav 3/16-dels Krono och 9/16-dels Skatteaugment
med 3 ägare; Eric Larsson, Magnus Carlsson och Lars Larsson
B. = Smedsgården, 3/4-del mantal Skatterusthåll vid Kongl. Wästgötha Regemente och Gudhems Compani N:o 6
med 3 ägare; Eric Larsson, Magnus Carlsson och Lars Larsson (samma som ovan!)
C. = Millangården, 3/4 -dels mantal Krono Saktte Augment -
med 3 ägare; Anders Nilsson, Anders Andersson och Johannes Håkansson
D. = Sörgården, 3/4 mantal Krono Skatte Augment -
med 2 ägare; Lars Jansson och Eric Larsson
D. Sörgårdens hus- och ladugårdsplatser m fl:
Nr 117 = Hustomt samt Kål- och Tobaksland - Obs! 2 olika tomter med flera byggnader!
Nr 118 = Husutrymme
Nr 36 = Mjölnarängen
Nr 1 = Kåhl - och Tobaksland
Nr 75 = Hustomt, Kåhl- och Tobaksland
(En möjlig tolkning av siffrorna enligt karttext!)
<-- Till sidans rubriker!
Värdering av tillgångar 1845 på Sörgården inför Laga skifte 1853
"Vid upprättadende av synings- och värderingsinstrument över de hus och anläggningar varje jordägare innehaver på Överbo Skifteslag och som uppkommit för bestämmande av utflyttningsskyldigheten och de därmed förenade kostnaderna för husens nedtagande och återupprättade i dess varande skick."(Not, Även de byggnader som alltså inte skulle flyttas värderades ändå - som här Sörgården 3/4 mtl.)
Sörgården 3/4 mtl ägdes 1845 ensam af Häradsdomare Lars Jansson:
Lars Jansson, född i Bolum 1790 den 21/1 har ägt Sörgården ända sedan 1815 och då alltså även under storskiftet samma år. Han köpte 1815 Sörgården 3/4 mtl. Med tiden blev han häradsdomare och dog på Sörgården 1853 - fyra år efter sin hustru. Han kom till gården redan under slutet av 1700-talet som brorsbarn till dåvarande ägaren, Jonas Larsson, då denne inte hade kvar några egna barn. Paret Larssons ende son Anders dog redan 1788 endast 2 år gammal. (Se ägar- och boendeförteckningarna!). Så i stora drag bodde Lars Jansson på gården från 1790-talet tills han dör 1853, 63 år gammal. Dvs i över 50-år!
Lars Janssons egna Sörgårdsbyggnader och anläggningar beskrivs så här i värderingsinstrumentet:
- Westra Manbyggnaden i godt skick till en del bredfordrad innehåller Stuga, Kammare och Kök, Kontor och Förstuga med 2nne Eldstäder och Bakugn, under Huset stensatt Källare - huset är 241/2 alnar långt, 10 alnar bred 3 1/4 hög - värderas 66:32 kr.
- Norra Manbyggnaden i försvarligt skick, till en del brädfordrad och innehåller Stuga, Kontor, Förstuga och Tölgbod - huset en eldstad och är 181/4 alnar långt, 41/2 bred och 31/2 högt - värde 24:-
- Södra Manbyggnaden i sämre skick, till en del brädfordrad, innehåller Stuga, Kök med eldstad och Bakugn och under finns stensatt Källare - det är 16 alnar långt, 9 3/4 bred och 4 högt - värde 22:-
- Snickarebyggnad i avdelningar och tämmeligt skick - värde 2:-
- Westra ladugården i tämmelikt skick innehåller Stall, Fähus, Loge och 2nne Lador - huset är 36 3/4 alnar långt, 111/2 bred och 5 1/2 hög - värde 37:-
- Hägnskjul därintill - värde 2:-
- Norra Ladugården i godt skick innehåller Stall, Fähus, Loge med 2nne Lador och Skjul - är 361/2 alanar lång, 91/2 bred, 5 hög - värders 37:-
- Redskapshus, dels av trä och dels av sten i tämmeligt skick - värdes 14:-
- Trädgårdsanläggningar - värderas till 20:-
Sörgårdens tilldelning av mark vid Laga skiftet 1853 (karta 1844) = D.
Sörgården kom att få möjlighet till kvarboende med hus och byggnader (beskrivna ovan) inom den tilldelade och samlade marken vid Laga skiftet 1853 = D. på kartan. Dessutom tillkommer mark i Ljungstorp i de så kallade Billingeliderna, den skiftade marken från Kronoparken 1803, där ett skifte tillfallit Sörgården - se särskild karta för den marken. På dessa hade inte byggts något vid den här tiden.
<-- Till sidans rubriker!
Sörgårdens hus- och ladugårdsplats på 1877 års karta i tre steg
Lantmäteriet Historiska kartor 1877 Klosters och Öfverbos byar med Sörgården något sydost om kyrkan
Här är Sörgårdens hus och ladugårdsplats utmärkt med rött. Man kan på kartan se två bostadshus, troligen som en efffekt att gården delades mellan två köpare till 3/8 - del vardera år 1792 - utan att genomgått Hemmansklyvning rent fastighetsmässigt. Detta skedde först 1895 och då med fyra olika ägare som delade upp marken i nya fastigheter.
Sörgårdens husplats med två boningshus, ladugård och andra ekonomibyggnader markerad med rött. Karta 1877 Lantmäteriet Historiska Kartor
Vid ännu större förstoring ser man att kartritaren försökt fånga en uppfartsväg in på Sörgårdstomten från den förbipasserande vägen upp förbi bl a Hospitalskvarnen.
'Nya vägen' hade just dragits med sin böj här - bakom "ryggen på a" på kartan ut mot öster. Det finns en rad spännande markeringar på gårdstomten som är svåra att utläsa. Dock tycks här finnas två boningshus, ladugård och flera andra ekonomibyggnader.
Från storskifteskartan 1815 ser man att ladugård fortfarande ligger utmed vägen och husen ett stycke in, men att mycket förändrades med laga skiftet 1853!
<-- Till sidans rubriker!
Sörgården splittras i fyra delar 1895 - vi följer del A. (11:3)
Ur akt nr: 16-VBH-115 1895 Hemmansklyfning Sörgården. Lantmäteriet Historiska Kartor.
Del A. är den del som utgör Sörgården 3/14 mantal skatte 11:3 idag och som 2014 ägs av Gudrun Ramviken.
Här tilldelas en av de fyra ägarna Alfred Isaksson;
A, 3/14 mantal Öfverbo Sörgården enligt följande:
"Med rätt till qvarboende" - betyder att bostadshus, ladugård och andra ekonomibyggnader tillföll denna ägare med rätt att äga och bruka dem på sina platser.
De tre skiften som ingår beskrivs som följer för Alfred Isaksson;
Hemskiftet - en uppräkning från kartans nummer om alla de delar som tillfaller honom och vilken beskaffenhet de har, t ex Trädgård, Gårdsplan och husplatser, Gata och dessa beskaffenhet vad gäller jordmån mm, numrerade åkermarker med jordmån, vall, hagar och ängar.
Billingeliderna i vissa delar.
Billingeskogen i vissa delar.
Tillsammans utgör denna nya ägodel en areal av tidigare Sörgården om totalt 14,6890 Hektar eller 29 tunnland och 24 kappland.
<-- Till sidans rubriker!
Sörgårdens övriga tilldelade ägare vid "Hemmansklyfvningen" 1895
De övriga fyra delarna ägs nu 1895 efter delningen av följande personer;
Del B. Nr: 114, 3/14 dels mantal, ägs av Kristin Isaksson med utflyttningsskyldighet - i tre skiften
Del C. Nr: 115, 3/28 dels mantal, ägs av Johanna Isaksson med utflyttningsskyldighet - tre skiften
Del D. Nr: 116, 3/28 dels mantal ägs av J. A. Hjerne med utflyttningsskyldighet - i tre skiften
Del E. Nr: 117, 3/28 dels mantal, ägs av J. A. Jugners sterbhus med utflyttningsskyldighet - i fyra skiften (4 olika ställen)
Hemmansklyfningskartan för Hemskiftet 1896 med ägorna A. - E.
Vi följer här Sörgården del A. - dvs Sörgården 113 med byggnaderna från den äldre odelade Sörgården.
Del A. Markerad med rött på 1896 års karta ovan.
<-- Till sidans rubriker!
Detalj av ovanstående karta för del A. Sörgården 11:3
Här ser man att ägorna kom att ligga även till del på andra sidan av den relativt nybyggda Varnhem - Skövde-vägen i norr.
Vägen förbi gården upp till bl a Hospitalskvarnen (Bille kvarn) gör en rejäl utbuktning för att gå runt det runda tröskhuset fäst vid ladugården/logens östra sida.
<-- Till sidans rubriker!
Närbild på husplatsen 1896 Sörgården 11:3
Närbild av bostadshus med närliggande byggnad samt U-byggd ladugård med rundtröska och en annan ekonomibyggnad i norr vid "hus- och ladugårdsplatsen".
<-- Till sidans rubriker!
Sörgården arrenderas vid mantalsskrivningen 1941 av Jonssons och från 1955 av Vingstrands
På gården skrivs vid mantalsskrivningen 1941 paret Johannes Johansson, född i Kinneved 1895-04-25 och Emelia Johansson, född i Kvänum 1898-02-08. De flyttade in som arrendatorer på Sörgården från Skara 15/9 1933.
Därefter arrenderas gården av en av dödsbodelägarna (med make) efter Per Johan kron, Åke och Berta Vingstrand, född Kron mellan 1955 - 1970. Se mer om Vingstrands nedan!
Se mer om ägare och arrendatorer i boendeförteckningen - klicka här!
<-- Till sidans rubriker!
Sörgården köps 1968 av Bo Ramviken
Dokument från Gudrun Ramvikens samlingar, Sörgården, Varnhem, 2014.
<-- Till sidans rubriker!
Åke och Berta Vingstrand brukade Sörgården mellan 1955 - 1970
Åke och Berta Vingstrand kom 1955 till Sörgården 11:3 och anställde hembiträdet Edit Linnéa Johansson, född 1902, som närmast kom från Prästgården i Varnhem. Hon dog i Skövde den 4/6 1976. Familjen Vingstrand bestod då också av sonen Börje Vingstrand, född 1945. Närmast kom familjen från Horsmarka i Holmestad dit de kom just 1945.
Sörgården ägdes då av sterbhuset Kron. Berta var född Kron och som en av sterbhusdelägarna arrenderade hon och Åke gården tills dess att sjukdom tvingade dem att lämna gården 1970. Föräldrarna var lägenhetsägaren i Momossen, Holmestad, Per Johan Kron, född den 6/3 1882 i Vättlösa - gift den 17/11 1907, med Maria Elisabet Vallqvist, född i Holmestad den 17/10 1877. Syskonen till Berta var; Erik Olof, född 1908, Gustaf Oskar, född 1910, Per August, född 1915 och Karl Johan, född 1917. Denna familj bodde aldrig på Sörgården, förutom arrenderande Berta med make, men de ägde den genom faderns arv. Per Johan Kron dog 12/3 1958 I Momossen i Holmesta och hustrun dog 31/1 1968 på samma ställe. Samma år såldes av dem tidigare ägda Sörgården.
Formalia;
Karl Gustaf Åke Vingstrand föddes 1912-09-23, gifte sig 1943-11-27 - död 17/6 1986 i Nyhem i Varnhem.
Berta Elisabet Vingstrand, född Kron i Holmestad 1912-08-24, död den 28/12 1975 i Varnhem.
Famlijen Kron;
Per Johan Kron född 6/3 1882 i Vättlösa död 12/3 1958 i Momossen Holmestad gift 17/11 1907 med
Maria Elisabet Vallqvist född 27/10 1877 i Holmestad död 31/1 1968 i Holmestad
Barnen och Bertas syskon;
1. Erik Olof Kron född 7/9 1908 död 10/8 1965 i Momossen Holmestad, h h Agda Margareta född 4/9 1910 död i Momossen 29/4 1977
2. Gustaf Oskar Kron född 10/8 1910 död 6/9 1989 i Götene gift 1936, h h Karin Gunnel född 15/8 1908 i Gällivare dod 19/5 1999 i Götene
3. Berta Elisabet Vingstrand född 24/8 1912 död 28/12 1975 i Sörg. Varnhem, gift 27/11 1943 med Karl Gustaf Åke Vingstrand född 23/9 1912 i Nykyrka död 17/6 1986 i Nyhem i Varnhem
4. Per August Kron född 20/7 1915 död 24/2 1993 i Lundagården 19 i Lundsbrunn, gift 1942 med Asta Maria född 11/6 1921 i Vättlösa död 8/12 1990 i Götene
5. Karl Johan Kron född 8/4 1917 död 23/7 1986 på Momossen i Holmestad, gift 1944 med Sivan Märta Viola född 31/7 1917 i Götene död 14/5 1982 på Momossen i Holmestad
Foto Bo Ramviken. Bild från Gudrun Ramvikens samlingar, Sörgården, Varnhem, 2014.
Åke Vingstrand ställer mjölkflaskan på det som kan ha varit Varnhems sista mjölkpall 1970.
Foto Bo Ramviken. Bild från Gudrun Ramvikens samlingar, Sörgården, Varnhem, 2014.
Camilla Ramviken lär sig snabbt att hässja hö tillsammans med Berta Vingstrand.
Foto Bo Ramviken. Bild från Gudrun Ramvikens samlingar, Sörgården, Varnhem, 2014.
Lilla Camilla Ramviken hjälper 1969 Berta Vingstrand med att skölja tvätten vid gårdens brunn.
<-- Till sidans rubriker!
Fler bilder från Sörgården
Klicka gärna på bilderna för större bild!
Före renovering
Bild från Gudrun Ramviken, Sörgården, Varnhem, 2014.
Familjen Ramviken besöker sin nyköpta Sörgård 1968. Gudrun med pappa Erik Ekberg och dottern Camilla.
Bild från Gudrun Ramviken, Sörgården, Varnhem, 2014.
Köket före renovering 1968.
Den stora renoveringen
Bild från Gudrun Ramviken, Sörgården, Varnhem, 2014.
Tidigt sliter Bo Ramviken ner husets stående panel.
Bild från Gudrun Ramviken, Sörgården, Varnhem, 2014.
Norra delen av huset "blåses ut"- källarvåning skapas.
Bild från Gudrun Ramviken, Sörgården, Varnhem, 2014.
Huset är nu ett skal inför återmontering och nybygge.
Bild från Gudrun Ramviken, Sörgården, Varnhem, 2014.
Paret Ramviken går igenom ritningarna med bygg- mästaren Nils Lann.
Bild från Gudrun Ramviken, Sörgården, Varnhem, 2014.
De nya takstolarna på plats.
Bild från Gudrun Ramviken, Sörgården, Varnhem, 2014.
Takläggning på den nya delen av boningshuset.
Bild från Gudrun Ramviken, Sörgården, Varnhem, 2014.
.... och huset ligger nu som om det alltid funnits där!
och glada köpare inspekterar
Bild från Gudrun Ramviken, Sörgården, Varnhem, 2014.
Framför huset - nu också med Gudruns mor Margit Ekberg med dottern Camilla.
Bild från Gudrun Ramviken, Sörgården, Varnhem, 2014.
Salen före renovering 1968.
<-- Till sidans rubriker!
av Sörgården fr o m 1968
Bild från Gudrun Ramviken, Sörgården, Varnhem, 2014.
Påbyggnaden i södra delen för större kök är påbörjad.
Bild från Gudrun Ramviken, Sörgården, Varnhem, 2014.
Bild från Gudrun Ramviken, Sörgården, Varnhem, 2014.
Bo känner sig för inför nästa fas.
Bild från Gudrun Ramviken, Sörgården, Varnhem, 2014.
Återuppbyggnaden kan nu ta fart.
Bild från Gudrun Ramviken, Sörgården, Varnhem, 2014.
Ny takkupa reses under övervakning av Nils Lann. Gamla verandan väntar på att monteras ned. Den återfinns idag på loftet till ekonomibyggnad.
Bild från Gudrun Ramviken, Sörgården, Varnhem, 2014.
Det ombyggda huset tar form som en nytt Sörgårdshus byggt på och med det som en gång var.
Bild från Gudrun Ramviken, Sörgården, Varnhem, 2014.
Det mödosamma inredningsarbetet kan börja - lägg märke till de av Erik Lann handhuggna bjälkarna i innertak för salen.
<-- Till sidans rubriker!
Karl och Astrid Blixt var gårdsarrendatorer 1970 - 1995
Se fotosida med Bo Ramvikens foton på Karl och Astrid Blixt som arrendatorer av Sörgården - 130 foton!
Du hittar fotosidan genom att - klicka här!
Karl och Astrid Blixt blev arrendatorer 1970 efter att Vingstrands lämnat gården. De var dessförinnan arrendatorer av Ryttaregården, Varnhem.
Formalia;
Karl Johan Evert Blixt, född 1913-10-16, gift 1952-05-03 - han dog i Axvall (Norra Ving) den 15/10 2004.
Astrid Maria Blixt, född 1904-10-03 - hon dog på Sörgården 13/12 1995
Foto Bo Ramviken. Bild från Gudrun Ramvikens samlingar, Sörgården, Varnhem, 2014.
Samtal vid traktorn på Sörgårdens marker mellan grannen Herbert Karlsson och Kalle Blixt (längst t v) med gårdsägarsonen Niklas Ramviken runt 1983.
Foto Bo Ramviken. Bild från Gudrun Ramvikens samlingar, Sörgården, Varnhem, 2014.
Karl Blixt "harpar" potatis för att få bort jorden. God Varnhemspotatis odlad på Sörgården.
Foto Bo Ramviken. Bild från Gudrun Ramvikens samlingar, Sörgården, Varnhem, 2014.
Astrid Blixt "vallar" korna på Sörgårdens ladugårdsgata 1980-tal. Korna skall dricka i det gamla badkaret på gårds-planen.
<-- Till sidans rubriker!
Senare tillbygge fulländar boendeupplevelsen nära naturen runt kyrkan
Foto Gudrun Ramviken, Sörgården, Varnhem - från samlingarna 2014
Ett skogskifte i Ljungstorp fick finansiera en ljus tillbyggnad med stora fönsterdörrar mot den omgivande naturen.
Ljusrummet från väster.
<-- Till sidans rubriker!
Bo Ramviken, Sörgården, avlider i mars 2013 - 88 år gammal
Bo Ramviken 1987. Bild införd i tidsskriften; Skara stiftshistoriska sällskap Medlemsblad 2013:2 Årgång 21 - se artikel via länk ovan!!
Bo Ramviken, Varnhem, avled i mars 2013, 88 år gammal.
Artikel sid 16-18 av Lennart Nordquist om Bo Ramviken:
Skara stiftshistoriska sällskap Medlemsblad 2013:2 Årgång 21
Tidskrifften som PDF - klicka här!
Här följer texten ur Medlemsbladet efter publiceringstillstånd av Lennart Nordqvist - (Obs! Inlagda rubriker av KF är till för att underlätta läsning från hemsidan!)
Västgötar i psalmboken - XIV
Samlingen ”Kyrkovisor för barn” utkom 1960, och man vågar nog kalla den epokbildande. Där trycktes inte bara sångtexter utan även noter till vismelodierna. På den tiden var det ganska exklusivt med melodipsalmböcker. Ett par decennier senare kunde en som varit mycket aktiv i psalmboksarbetet ge ord åt något man numera närmast ser som självklart: en psalmbok är ”inte bara en ordbok utan också en melodibok”. Det är Olle Nivenius som påpekar detta, och så tillfogar han en underbar liknelse: ”Liksom fågeln behöver psalmen två vingar för att kunna flyga, i psalmens fall text och melodi”.1
Den här bibelvisan kom att ta steget från ”Kyrkovisor” – så förkortade man namnet på boken efter några år - över till psalmboken av år 1986. Det berodde väl inte minst på denf riska, medryckande melodin, att den ansågs värd att upphöjas till psalm. I den första utgåvan 1960 angavs att skaparen till visans ena ”vinge”, alltså melodin, hette Bo Nilsson.2
Då hörde man sig för om Musikaliska Akademien hade någon lämplig kandidat att erbjuda för fyra månader. Bo Nilsson, som faktiskt kom från Härnösands stift och som då hade fullgjort åtta års studier vid akademien i Stockholm, ansågs vara lämplig. Denne norrlänning kom uppenbarligen att finna sig väl till rätta i Västergötland. Han kan med all rätt anses som en i raden av västgötar i psalmboken, även om hans enda bidrag där är just melodin till sv. ps. 444.
I början av sin musikaliska bana måste Bo Nilsson ha funnit det besvärande att ofta bli förväxlad med den något yngre modernistiske tonsättaren från Gällivare. Det var denne Bo Nilsson som ansågs ha gjort väl ifrån sig, när en del bedömare såg ett antal enkla och friska melodier i ”Kyrkovisor för barn”. Då räckte det med en Bo Nilsson i musikkretsar. En sak hade dessa båda dock gemensamt, nämligen en osedvanligt skön notskrift.
Organisten i Skövde kom snart att kalla sig Ramviken efter sin hemort i Ångermanland. Sågverkssamhället Ramvik vid Ångemanälvens utlopp i Bottenhavet har inte bara fostrat denne ”en av vårt lands mest betydande kyrkomusiker” (L-G Lönnermark), utan samma ort har även gett Sverige en statsminister. Thorbjörn Fälldin, född 1926, gick ett tag i samma skola som den två år äldre Bo Nilsson.
Bo föddes den 20 maj 1924 och växte upp i en sågverksarbetarefamilj under enkla omständigheter. I hans hem visste man inte något om studietradition. Det vanliga i den miljön var att man fi ck sin utkomst från något av Ådalens många sågverk. I tonåren började Bo som springpojke på ett bageri, och där blev han snart lärling. Hans intresse och fallenhet för musiken hade tidigt gått i dagen. Han kunde förkovra sig på kammarorgeln som fanns i hans hem. Han fick inspiration av söndagens gudstjänst, och redan som 16-åring hade han komponerat en hymn till psalmtexten ”Nu stunden är kommen, o saliga fröjd”. Tonen av evighet och tanken på alltings förgänglighet fick tidigt fäste i hans själ. Det fick räcka med tre år i bageriet, eftersom lusten till vidare studier tog överhanden.
Mellansels folkhögskola, där man verkligen har omhuldat musiken, gav honom en grund för att gå vidare till realskolan i Härnösand. Där avlade han både real- och kantorsexamen.
Så var han mogen att söka in vid Musikaliska Akademien. I stenhård konkurrens mellan tjugofem sökande blev han en av tre lyckliga som antogs till högre kyrkomusikalisk utbildning. Det var uppenbart att han var en person med stora gåvor, som borde tas till vara.
På 1950-talet, då Bo Ramviken började sin organisttjänst i Skövde, gick en våg av nytänkande genom Svenska kyrkan, i 17 synnerhet på det fält som kallades den frivilliga församlingsverksamheten. I Skövde hade man sedan tidigt 1900-tal tagit till vara ”de möjligheter, som nya arter av församlingsarbete erbjöd”.5 Orden är kyrkoherde Otto Hermanssons, som under en lång prästgärning i staden (1912-1951, kyrkoherde från 1926) kom att sätta sin prägel på församlingslivet, inte minst med inriktning på ungdomsarbetet. Det var ungkyrkorörelsens anda som omsattes i praktiken. Hermansson var medveten om att han gick in i beredda gärningar. I början av 1900-talet hade prosten Johan Hemberg tagit initiativ, som ledde till att man bl.a. kunde bygga ett församlingshem.6
(Se mer om familjen Hembergs liv och gärning på en annan historisk hemsida; www.saj-banan.se - klicka här!)
För en rikt begåvad musiker måste det ha varit inspirerande att arbeta i en miljö med ett rikt utvecklat gudstjänstliv. I Skövde S:ta Helena kyrka, som fått sitt namn från Västergötlands eget helgon – Elin av Skövde – fick Bo Ramviken ett kärt hemvist. Söndagens gudstjänst där var en angelägenhet där han lade ned sin själ och inspirerade andra. Han var lidelsefullt intresserad av att musiken skulle vara samstämd med förkunnelsen i gudstjänsten. Han hade en oförtröttlig energi i att leta upp, arrangera och även själv komponera motetter och hymner till kyrkoårets helger.
Under årens lopp blev det hundratalas verk som han komponerade. Till gudstjänstfirarens tjänst var han tidigt ute med att på egen hand framställa agendor – skriva och kopiera dem så att alla skulle ha tillgång till texten i körsångerna.
Körerna som han ledde var många: barnkör, flickkör, kyrkokör, oratoriekör och projektkörer. Vid kyrkans restaurering 1970/71 såg han till att det ordnades med körrum och inrättades ett unikt notarkiv. Körsångarna fick även komma med på resor för inspiration och framträdanden på andra orter, ofta i Tyskland. Det var mestadels körledaren själv som organiserade det hela. Bo Ramviken var en sann konstnärsnatur som strävade efter att vara äkta i allt. Det kunde ibland ta sig uttryck i kompromisslöshet.
Alla sorters musik föll honom inte i smaken. Det låg väl närmare till för honom att lära sina unga körsångare att sjunga gregorianska slingor än att släppa in tidens popmusik i kyrkorummet. Hans mångårige medarbetare i församlingen Lars-Göran Lönnermark berättar att ”gitarrer kunde örekomma i gudstjänsterna, men man kan inte säga att det var Bos förstahandsval”.
I ett manuskript till ett föredrag Bo Ramviken höll 1970, säger han själv: ”Det är ganska förståeligt om vi på kyrkomusikerhåll ställer oss skeptiska till ett alltför våldsamt utbredande av den sortens musik… Jag kan inte hjälpa att jag tycker att popmusiken är oerhört malplacerad i kyrkan. Den är typisk vardagsvara. Den påfallande påvra sången i ett ofta skränigt framförande och med hela batteriet av rytminstrument, mikrofoner och högtalare och i ett agerande som är helt identiskt med vad man kan uppleva på estraden i vilken danssalong som helst, nog har detta föga gemensamt med de kyrkorum som tvingas bli ramen för sådana här tillställningar”.7
Med S:ta Helenas oratoriekör som kärntrupp och i samverkan med lokala musiker och tillkallade solister kunde Bo
Ramviken skapa och upprätthålla en närmast ofattbar tradition. I Skövde lyckades han med sin exceptionella energi in i alla detaljer framföra J S Bachs Matteuspassion hela 40 gånger. Det var något av en pionjärinsats att presentera ett så stort verk i den svenska landsorten. Det fick också många musikälskare att vallfärda till Skövde vid dessa tillfällen. Framstående sångsolister kunde uttrycka det så, att det inte kunde bli en riktig påsk, om man inte hade fått medverka i Matteuspassionen i Skövde.
Bo Ramviken var tidigt medveten om att jubileer kan väcka intresse för en viss tonsättare. Han försummade inte tillfällen att på så vis påminna om stora mästare. Då man 1985 hade möjlighet att samtidigt uppmärksamma Heinrich Schütz, G F Händel och J S Bach vidgades till en gemensam angelägenhet i stiftet, ja, runt om i landet.
I psalmbokens register över psalmdiktare och tonsättare finner man att Bo Ramviken är placerad i Varnhem. Till Sörgården i Varnhem flyttade han med sin familj 1968. Han kom då att få bo nära den sköna klosterkyrkan, som blev en kär tillflykt i hans tillvaro. En enda gång lät han Bachs Matteuspassion klinga ut där. Det var 1994, och det skedde på begäran. Hans dotter skulle fylla 25 år, lämpligt nog i passionstid, och den present hon önskade sig var just Matteuspassionen. Så starkt hade detta verk gripit sig in i familjens liv.
Men i Varnhem skapade Bo Ramviken ännu en tradition som uppmärksammades i västgötabygderna: ”Sommarmusiken i Varnhem”. Den drog till sig musikälskare från skilda håll. Man fick höra sångare och instrumentalister från när och fjärran. Fram till år 2000 blev det 130 konserter som fyllde kyrkan.
De konstnärligt utformade programmen var också Bo Ramvikens verk. Hans stora gåvor inom konsten begränsades inte till det musikaliska fältet. Han var även en skicklig tecknare. Man bör också nämna att han hade en lust i att finna träffande formuleringar, när han uttryckte sig i skrift, även om det till stor del blev i dagboksform.
Hela hans livsverk i form av kompositioner, program, teckningar, dagböcker och annat är noga sparat. Tyvärr har hans musikaliska kvarlåtenskap inte funnit någon förläggare, och hans gärning skulle nog vara värd en bredare skildring än en tidskriftsartikel.
Bo Ramviken fi ck vara aktiv som kyrkomusiker ända upp i hög ålder. Juldagen 2011 åtog han sig att vikariera i högmässan i S:ta Helena kyrka i Skövde, vilket innebar att som vanligt utarbeta en agenda för de olika momenten. Han gick ur tiden den 20 februari 2013 i sin levnads åttionionde år.
Begravningen ägde rum i kretsen av de närmaste på hans älskade Sörgården. I vinterträdgården, det inglasade rum där Bo placerat sin privata orgel - ett italienskt digitalt verk på 31 stämmor - höll biskop Lars-Göran Lönnermark en högtidlig utfärdsandakt med fl era musikinslag. Som det var längre tillbaka i svensk tradition förrättades så jordfästningen ute på den närbelägna kyrkogården. Detta får anses svara mot böneorden i dödsannonsen: ”Hur ljuvligt vid Din hand/ jag efter korta kvalen/ förs genom döden hem/ till ljuva bröllopssalen!/ Du känner vägen bäst/ förbi den mörka ort,/ ett steg ännu, och så/ jag är vid himlens port.”
Artikelförfattare; Lennart Nordquist
________________________________
1. Olle Nivenius ”En psalmbok blir till. Sex år med psalmkommittén”
(Petra 1986), sid. 107. Jag tackar musikdirektör Gun Palmquist, medlem i vårt sällskap, för hjälp att hitta detta citat.
2. Av de åtta melodier i ”Kyrkovisor” som var komponerade av Bo Nilsson (Ramviken) kom endast en in i psalmboken 1986.
3. De biografi ska uppgifterna om Bo Ramviken kommer från minnesord av biskop Lars-Göran Lönnermark, publicerade i SKLT 2013-02-27 och SLA 2013-02.28. Framställningen bygger också på samtal med denne och med fru Gudrun Ramviken, Varnhem.
4. För denna uppgift tackar jag prosten Nils Hjertén.
5. Otto Hermansson i ett brevutkast från 1928, citerat i ”Församlingen vision och verklighet”, prästmötesavhandling för Skara stift 1978, av Lennart Tegborg (Red.), Kyrkvägens förlag 1978, sid. 95.
6. Aa, sid. 95.
7. Föredraget hölls i Lidköping 1970 och citatet återges i Olof Henricssons
Bildspel - Sörgården idag - från Gudrun Ramvikens foton (54 bilder)
"Året runt på Sörgården"
"Året runt på Sörgården"
Vill du titta i egen takt - klicka på bilden och klicka dig sedan fram bild för bild!
Vill du starta automatiskt bildspel igen så klickar du bara på pilen till vänster under bilden!
Vill du se alla bilder i helskärm så klickar du på den sneda pil-ikonen ovan!
<-- Till sidans rubriker!
Gudrun Ramviken 2014
Tack Gudrun Ramviken för ditt samarbete kring Sörgårdssidan!
<-- Till sidans rubriker!
Boende på Sörgården sedan 1700-talet
Husförhörslängd 1779 - 1787;
Söregården Öfverbo Rote - 2 hälftenägare:
Här bor vid början av bokföringstiden 1:e hälftenägaren;
Mannen Johan Ericsson, född i Berg 1725 - han dör här och ersätts som make senare
Enke/hustru Stina Andersdotter, född i Mellomgården 1747
Son Eric, född i Sörgården 1753 - flyttar in och ut Lidköping
Ny make Jonas Andersson, född i Bjellum den 7/4 1755
Dotter Annicka, född 1778
Son Erik Jeansson, född i Sörgården 20/11 1779 - död 1779
Dotter Catharina, född i Sörgården 1780 - död
Inhyses;
Pigan Kjerstin Ericsdotter, född i Berg 1728
Dräng Peter Andersson, född i Lundby 1762
Flickan Brita Petersdotter, född i Skarke 1762
Dräng Johannes Carlsson, född i Väberga den 7/9 1763 - flyttar ut till Nohlgården 1781
Dräng Lars Andersson, född i Sörgården 26/1 1763 . flyttar ut till Väberga 1785
Här finns också:
Bonden Erik Jansson, född i Sörgården 1752
Hustrun Annika Jonsdotter, född i Ving 1756
Son Jan, född i Sörgården den 26/10 1782
- den lilla familjen flyttar till Sköfde 1783
2:e hälftenägaren;
Mannen Pehr Svensson, född i Häggum 1714
Hustrun Ingrid Pehrdotter, född i Smedsgården 1729 - dör här före 1786
Son Anders, född i Nygården 28/2 1757 - flyttar ut och in från Väberga
Dotter Stina, född i Sörgårdenden 21/11 1760 - ut gift till Smedsgården 1779
Dotter Maria, född i Sörgården 31/1 1763
Dotter Brita, född i Sörgården den 26/10 1765
Son Lars, född i Sörgården den 3/3 1768 - flyttar ut till Hålltorp 1782
Dotter Greta, född i Sörgården den 7/4 1771
Dotter Annicka, född i Sörgården den 4/2 1774
Son Johannes, född i Sörgården den 2/10 1776 - dör här 1779
Son Peter, född i Väberga den 27/2 1756 - flyttar in 1781 från Härlunda och ut till Göteborg 1782
<-- Till sidans rubriker!
Husförhörslängd 1786 - 1791;
Söregården Öfverbo Rote - 2 hälftenägare:
Kvarboende 1:e häftenägaren;
Mannen Jonas Andersson, född i Bjellum den 7/4 1755
Hustrun Stina Andersdotter, född i Mellomgården 1747
Son Anders, född i Sörgården 1786 - dör här 1788
Pigan Maria Andersdotter, född i Skarke 1768 - flyttar till Ökull 1788
Gossen Peter Jonsson, född i Nohlgården 1772
Kvarboende 2:e hälftenägare;
Mannen Pehr Svensson, född i Häggum 1714
Dotter Stina, född i Sörgårdenden 21/11 1760 - ut gift till Smedsgården 1779
Dotter Maria, född i Sörgården 31/1 1763
Dotter Brita, född i Sörgården den 26/10 1765 - flyttar ut till Lundby 1787
Dotter Greta, född i Sörgården den 7/4 1771 - flyttar ut till Skarke 1788
Dotter Annicka, född i Sörgården den 4/2 1774
Son Anders, född i Nygården 28/2 1757
<-- Till sidans rubriker!
Husförhörslängd 1792 - 1800;
Sörgården Öfverbo Rote - två hälftenägare av samma gård;
Kvarboende 1:e hälftenägaren;
Mannen Jonas Andersson, född i Bjellum den 7/4 1755
Hustrun Stina Andersdotter, född i Millumgården 1747
Brorson Lars Jansson, född i Bolum 1790
Inhyses;
Pigan Kjerstin Ericsdotter, född i Berg 1728
Pigan Stina Svensdotter, född i Klostret 1778 - flyttar till Wing 1799
Kvarboende 2:e hälftenägaren;
Änkeman Per Svensson, född i Häggum 1718
Son Anders, född på Sörgården 1757 - gifter sig här - se nedan!
Dotter Maria, född på Sörgården den 31/1 1763 - till Höglunda 1794
Tar över gården från fadern gör;
Mannen Anders Persson, född på Sörgården 1757 - gifter sig med
Hustrun Stina Anderssdotter, född i Klostret 1764
Son Petter, född på Sörgården 1795
- här finns också en gosse Anders Petersson, född i Klostret 1799
<-- Till sidans rubriker!
Husförhörslängd 1800 - 1815;
Sörgården två 3/8 mtl Öfverbo Rote - två hälftenägare av samma gård;
Kvarboende 1:e hälftenägaren;
Mannen Jonas Andersson, född i Bjellum den 7/4 1755 - dör här 1806
Hustrun Stina Andersdotter, född i Millumgården 1747- hon dör här nu 1812
Brorson Lars Jansson, född i Bolum 1790
Brorsonen tar över gården;
Mannen Lars Jansson, född i Bolum den 27/1 1790 tar över farbroderns gård och gifter sig med
Hustrun Maria Andersdotter, född i Eggby den 2/8 1789 - flyttar in från Klostret 1810, till Berg 1814, åter 1815
Dotter Stina, född i Sörgården den 17/3 1812 - dör här 1812
Dotter Cajsa Beata, född i Sörgården den 15/10 1813 - flyttar med modern till Berg 1814
Pigan Maria Jonsdotter, född i Larf 1888 - in från Wing 1805 - ut till Åsaka 1805
Pigan Maria Andersdotter, född i Broddetorp 21/1 1790 - in 1806 från Broddetorp och ut till Broddetorp 1808
Pigan Greta Andersdotter, född den 30/6 1794 - in 1812 från Nohlgården och ut till Berg 1814
Pigan Greta Jonsdotter, född den 14/5 17 93 - in från Smedsgården 1813 och ut 1814
Flickan Lena Pehrsdotter, född i Warnhem den 4/10 1899 - flytar in 1815 från Berg
Dräng Olof Johannes Jonsswon, född i Väberg 1789 - flyttar in från Nohlgården 1808 och ut 1809
Gossen Jon Svensson, född i Bolum 17/1 1793 - flyttar in från Bolum och ut till dahla 1812
Inhyses - ett uppdrag för gården!
Salpetersjudaren
Mannen Andreas Häggblom, född i Klostret den 29/12 1765
Hustrun Stina Andersdotter, född i Klostret 30/9 1759
Dotter Cajsa, född i Klostret den 4/7 1891 - flyttar ut 1813
Son Anders, född i Klostret 5/3 1801
- se artikel om Salpetersjudare här nedan!
Kvarboende 2:e hälftenägaren;
Änkeman Per Svensson, född i Häggum 1718 - han dör här nu 1802
Sonen/
Mannen Anders Persson, född på Sörgården den 8/4 1757
Hustrun Stina Anderssdotter, född i Klostret den 13/12 1764
Son Petter, född på /örgården 1795 - krympling, dör här nu den 8/11 1806
Son Anders, född i Sörgården 8/1 1799
Dotter Maria, född i Sörgården den 22/11 1801
Dotter Stina, född i Sörgården den 29/4 1805
Son Johannes, född den 16/11 1807 - död här 1808
Son Peter, född i Sörgården den 14/3 1813
Pigan Brita Petersdotter, född i Klostret 1785 - flyttar in från Sköfde 1804 och ut till Skarke 1809
<-- Till sidans rubriker!
Artikel om Salpetersjuderi och salpetersjudare ("saltbittersjudare")
Copyright © 2000 Föreningen för främjande av forskning i Jämshög med omnejd. Teckning av John Käll.
Salpetersjudare var ett yrke vars uppgift bestod i att samla in urinindränkt jord för att kunna ta tillvara salpeter. Salpeter uppkommer när biologiskt material bryts ner i jord och en viktig källa för detta är stalljord.
På Gustav Vasas tid började armén allt mer övergå till eldvapen. De laddades med krut, som till 75% innehöll salpeter, som fanns i stor koncentration under ladugårdar. Tidigare hade huvuddelen det krut som användes inköpts från utlandet, men man såg nu behovet av att storskaligt börja tillverka eget krut i Sverige. Följaktligen förklarades jorden under ladugårdarna för krono regale. Alla bönder (prästerna såg till att ingen blev glömd) tvingades leverera sin ålagda kvot av salpeterjord tillsammans med aska, ved och kol till närmsta sjuderi. Denna skyldigheter ersattes 1634 av en salpeterskatt. Salpetersjudarna kom nu istället att själv hämta jorden under böndernas ladugårdar. Salpeterskatten ersattes 1801 av en skydlighet för varje mantal att årligen leverera 1/2 lispund salpeter till staten. 1830 upphörde salpeterskatten helt.
Bönderna ålades att ha trägolv i ladugårdarna för att denna salpeterbildning skulle kunna ske. Sjudningen varade årligen från den 1 maj till 29 september. Bönderna klagade över dessa pålagor och över sjudarnas besök. Denna sjudning pågick under 6 -7 dagar eller tills ett ägg kunde flyta på ytan. Efter detta tillsattes kalk och aska vilket fick den ingående koksalten att kristalliseras och som därmed kunde avlägsnas. Därefter fick det hela svalna till ca 25 grader då salpetern började kristalliseras. Denna råsalpeter transporterades sedan till krutbruken. Sjudarna hade rätt att ta bränsle för kokningen.
För att effektivisera och bättre kontrollera att all gödseljord togs tillvara tillsattes under den krigiska stormaktstiden speciella salpetersjudare, som reste omkring bland böndernas byar. De hade rätt att till och med låta sitt arbetslag bryta upp stallgolven om så skulle behövas. Dessutom skulle de hållas med mat och logi så länge arbetet pågick. När de var klara fick bönderna själva fylla på ny jord och eventuellt lägga nya golv i fähusen. De våldgästande statliga arbetarna, som vart femte år knackade på dörren, kallades föraktfullt ”pissegubbar”.
De salpeterlador som anlades från och med mitten av 1700-talet tog vara på allt som kunde ge salpeter. Där blandades kalk och jord med latrininnehåll och ruttet kött från hushållen i städerna. Komposten kokades och urlakades. Arbetsförhållandena var mycket svåra och personalen bestod ofta av kvinnliga fångar under uppsikt av sjudare och vaktpersonal.
År 1723 gavs bönderna genom en kunglig förordning rätt att själva tillverka salpeter och att sälja denna till Kronans krut-tillverkare. Eftersom sjudarnas besök var ovälkomna utnyttjade bönderna alltmer denna rätt.
Vid riksdagen år 1800 bestämdes att kronans rätt till jorden under gårdarnas uthus skulle upphöra vid 1804 års slut. Men bönderna var fortfarande ålagda att leverera ½ lispund (4½ kg) salpeter årligen per hemman. I mitten av 1800-talet upptäcktes stora saltlager i Sachsen. Detta kunde användas vid kruttillverkning. Härigenom minskade behovet av salpetersjudning av jord. När sedan upptäckten av bomullskrutet gjorts upphörde sjudningen. Därmed upphörde ett näringsfång som bedrivits under nära 500 år och vållat både Kronan och bönderna stora bekymmer.
Texten hämtad från: http://sv.wikipedia.org/wiki/Salpetersjudare
<-- Till sidans rubriker!
Husförhörslängd 1815 - 1836;
Sörgården, 3/4 mtl Öfverbo Rote - nu en ensam ägare av gården efter att ha övertagit hälften av ägaren Erik Larsson, som köpt gårdshalvan efter Jonas Larssons sterbhus och sålt den vidare till Lars Jansson;
Kvarboende ägaren;
Mannen Lars Jansson, född i Bolum den 27/1 1790
Hustrun Maria Andersdotter, född i Eggby den 2/8 1789
Dotter Cajsa Beata, född i Sörgården den 15/10 1813
Son Johannes, född i Sörgården den 19/3 1816
Son Adolph, född i Sörgården den 4/12 1819
Dotter Maria Stina, född i Sörgården den 19/5 1822
Dotter Johanna, född i Sörgården den 25/3 1826 - hon dör här 1826
Dotter Johanna, född i Sörgården den 30/4 1828
Son Carl Gustaf, född i Sörgården den 12/8 1831
Tjänstefolk;
Dräng Olaus Johansson, född i Warnhem den 28/2 1799 - in 1816 från Nohlgården - ut Kjempenstorp 1817
Dräng Lars Olofsson, född i Broddetorp den 30/11 1796 - in 1818 från Doterbo - ut 1819
Dräng Peter Andersson, född i Broddetorp den 2/5 1796 - in 1821 från Hospitalskvarn - ut 1824
Gift piga Cathrina Andersdotter, född Häggum den 16/9 1795 - in 1826 och ut 1828
Dotter Cajsa, född i Sörgården den 15/7 1827
Kvarboende inhyses - ett uppdrag för gården!
"Saltbittersjudaren";
Mannen Andreas Häggblom, född i Klostret den 29/12 1765
1:a Hustrun Stina Andersdotter, född i Klostret 30/9 1759 - dör här 1818
Dotter Cajsa, född i Klostret den 4/7 1791 - flyttar ut 1813
Son Anders, född i Klostret 5/3 1801 - flyttar ut till Öglunda 1821
2:a hustru Kajsa Jonsdotter, född i Dala den 16/8 1781 - flyttar in 1821 och dör här 1827
3:e hustrun Anna Jacobsdotter, född i Lekåsa den 25/10 1801 - flyttar in 1828 - hon är då 36 år yngre!
- se artikel om Salpetersjudare här ovan!
Arrendator har flyttat in efter köp av ny ägare; Erik Larsson;
Mannen Andreas Nilsson, född i Broddetorp den 26/1 1799 - in med familj 1922 från Wing via Fogdegården
Hustrun Maria Jansdotter, född i Warnhem den 21/4 1787
Dotter Maria Greta, född i Sörgården den 16/7 1824
Son Johannes, född i Sörgården den 16/1 1828
- familjen flyttar till Ulunda 1830
Inhyses; - noteras: ("skall hafva köpt eller förpantat en plats till upodling")
Mannen Anders Esbjörnsson, född i Klostret 27/10 1789 - flyttar in 1817
1:a hustrun Maria Andersdotter, född 1/5 1791- in 1818 från Solberg - dör här 1834
Son Gustaf, född i Sörgården den 26/5 1818
2:a hustrun Stina Svensdotter, född i Sjogerstad 24/2 1801 - flyttar in 1834 från Kjerrtorp
Dotter Cajsa Lena, född i Sörgården den 30/9 1835
Dräng Carl Andersson, född i Wing den 18/2 1824 - flyttar in 1845 och ut Snickaregården 1846
<-- Till sidans rubriker!
Husförhörslängd 1836- 1846;
Sörgården 3/4 mtl, Öfverbo Rote - med en gemensam ägare;
Ensamägaren; (Häradsdomaren)
Mannen Lars Jansson, född i Bolum den 21/1 1790
Hustrun Maria Andersdotter, född i Eggby den 2/8 1789
Dotter Cajsa Beata, född i Sörgården den 15/10 1813 - åter hem 1843 från Backa
Son Johannes, född i Sörgården den 19/3 1816 - flyttar ut 1841
Son Adolph, född i Sörgården den 4/12 1819
Dotter Maria Stina, född i Sörgården den 19/5 1822
Dotter Johanna, född i Sörgården den 25/3 1826 - hon dör här 1826
Dotter Johanna, född i Sörgården den 30/4 1828
Son Carl Gustaf, född i Sörgården den 12/8 1831
Inhyses - "Salbittersjudaren"; - se artikel ovan!
Mannen Anders Häggblom, född i Warnhem den 29/12 1765 - dör här 1839
Hustru/Enka Anna Jacobsdotter, f. i Lekåsa den 25/10 1801 - 36 år yngre, lysning 1840 - till Amundtorp 1841
<-- Till sidans rubriker!
Husförhörslängd 1846- 1859;
Sörgården 3/4 mtl, Öfverbo Rote - Häradsdomare Jansson dör , Sterbhuset äger och säljer 1853;
Ensamägaren; (Häradsdomaren)
Mannen Lars Jansson, född i Bolum den 21/1 1790 - dör här nu 1853
Hustrun Maria Andersdotter, född i Eggby den 2/8 1789 - dör här 1849
Dotter Cajsa Beata, född i Sörgården 15/10 1813 - 1848 från Kärrtorp - piga Sörgården ny ägare 1853
Son Adolph, född i Sörgården den 4/12 1819 - flyttar ut tilll Sköfde 1852
Dotter Maria Stina, född i Sörgården den 19/5 1822 - gifter sig med ny ägare till Sörgården 1851
Dotter Johanna, född i Sörgården den 25/3 1826 - hon dör här 1826
Dotter Johanna, född i Sörgården den 30/4 1828 - flyttar ut 1853
Son Carl Gustaf, född i Sörgården den 12/8 1831 - flyttar ut 1853
Dotterns man som delägare flyttar in 1851;
Mannen Gustaf Florell, född i Larf 31/3 1824 - in 1851 från Larf - är gift med Häradsdomarens dotter
Hustrun Maria Stina Larsdotter, f.i Sörgården 1822 den 19/5 - in 1851 dotter till ägaren häradsdomaren
Dotter Adina Maria Josephina, född i Varnhem den 31/1 1852
Dotter Hilda Beatha, född i Varnhem den 1/11 1849
Dotter Augusta, född i Varnhem den 9/9 1852
- familjen flyttar till Larf redan året efter 1852
********************************************
Ny ägare köper hela gården, Sörgården 3/8 mtl 1853;
Mannen Isac Magnusson, född i Varnhem den 5/10 1812 - köper och flyttar in med familj 1853
Hustrun Maria Pettersdotter, född i Sköfde den 19/6 1811
Dotter Anna Christina, född i Varnhem den 9/2 1840
Dotter Johanna, född i Varnhem den 8/2 1842
Son Johannes Magnus, född i Varnhem 22/4 1845
Dotter Charlotta Margaretha, född i Varnhem 12/3 1847
Tjenstefolk;
Dräng Olof Larsson Thor, född i berg den 15/8 1834 - in 1853 från Berg och ut till Sköfde 1854
Dräng Anders Larsson, född i Varnhem den 18/5 1826 - in 1853
Arbetaren Anders Pettersson Snygg, född i Varnhem den 3/3 1830- in 1853 - ut till Tomten 1854
Pigan Cajsa Beata Larsdotter, född i Varnhem den 13/10 1813 - häradsdomarens dotter blir 1853 piga här
Pigan Britta Lisa Jonasdotter, född i Lerdala den 12/2 1827 - in 1853 och ut till Kjerret 1854
<-- Till sidans rubriker!
Husförhörslängd 1854- 1862;
Sörgården 3/4 mtl, Öfverbo Rote;
Kvarboende ägarfamilj;
Mannen Isac Magnusson, född i Varnhem den 5/10 1812
Hustrun Maria Pettersdotter, född i Sköfde den 19/6 1811
Dotter Anna Christina, född i Varnhem den 9/2 1840
Dotter Johanna, född i Varnhem den 8/2 1842
Son Johan Magnus, född i Varnhem 22/4 1845
Dotter Charlotta Margaretha, född i Varnhem 12/3 1847
Dotter Hilda Beata, född i Varnhem den 1/11 1849
Dotter Augusta, född i Varnhem den 9/9 1852
Son Alfred, född i Varnhem den 1/10 1859
Tjenstefolk;
Pigan Cajsa Beata Larsdotter, född i Sörgården den 1/10 1813 - är kvar hos familjen Magnusson till 1855
då hon blir inhyses under Sörgården - där hon bar kvar under resten av sitt liv - dör här 1880
Dräng Anders magnus Nilsson, född i Skärf den 23/5 1833 - flyttar in 1854 från Qvarntorp - ut Wing 1855
Dräng Johan Andersson, född i Broddetorp den 8/4 1834 - in 1854 från Broddetorp - ut 1855
Dräng Anders Larsson, född i Varnhem den 18/5 1826- in 1853 från Ulfsgården - ut till Ökulls Qvarn 1858
Dräng Lars Johan Carlsson Quick, född i Varola den 27/9 1838 - in 1855 och ut 1856
Dräng Johan Andersson Asp, född i Varnhem den 3/5 1824
Dräng Pehr Alfred Johansson, född i Sköfde den 8/4 1833 - in 18555 från Häggum - ut 1857
Dräng Johannes Jonsson, född i Varnhem den 8/5 1833 - in 1857 från Kärrtorp - ut till Kärrtorp 1858
Dräng Anders Gustaf Larsson, född i Skärf den 3/9 1841 - in från Wing 1858 - ut till Wing 1859
Dräng Johannes Pettersson, född i Lundby den 3/3 1837 - in från Häggum 1859
Arbetskarl Carl Gustaf Larsson, född i Varnhem den 12/8 1831 - flyttar in 1858 (sjuklig - dör här 1/6 1862
Inhyses;
Pigan Cajsa Beata Larsdotter, född i Sörgården den 1/10 1813 (häradsdomarens dotter)
<-- Till sidans rubriker!
Husförhörslängd 1862 - 1869;
Sörgården 3/4 mtl, Öfverbo Rote;
Kvarboende ägarfamiljen;
Mannen Isac Magnusson, född i Varnhem den 5/10 1812
Hustrun Maria Pettersdotter, född i Sköfde den 19/6 1811
Dotter Anna Christina, född i Varnhem den 9/2 1840
Dotter Johanna, född i Varnhem den 8/2 1842
Son Johan Magnus, född i Varnhem 22/4 1845
Dotter Charlotta Margaretha, född i Varnhem 12/3 1847
Dotter Hilda Beata, född i Varnhem den 1/11 1849
Dotter Augusta, född i Varnhem den 9/9 1852
Son Alfred, född i Varnhem den 1/10 1859
Tjenstefolk;
Dräng Johannes Andersson, född i Broddetorp den 8/4 1834
Dräng Johannes Pettersson, född i lundby den 3/3 1837 - flyttar ut till Wårdinge den 30/9 1864
Dräng Johan Petter Jonsson, född i Sventorp den 571 1841 - flyttar in 1849 - ut till Olofström 1862
Dräng Alfred Olofsson Dag, född i Varnhem den 18/10 1847 - flyttar in 1865 - ut till Sköfde den 20/11 1863
Dräng Carl August Jophansson, född i Varnhem den 22/8 1850 - flyttar in 1857 - ut till Ökull 1869
Inhyses;
Pigan Cajsa Beata Larsdotter, född i Sörgården den 1/10 1813 (häradsdomarens dotter)
<-- Till sidans rubriker!
Husförhörslängd 1869 - 1880;
Sörgården 3/4 mtl, Öfverbo Rote;
Kvarboende ägarfamilj;
Mannen Isac Magnusson, född i Varnhem den 5/10 1812
Hustrun Maria Pettersdotter, född i Sköfde den 19/6 1811
Dotter Anna Christina, född i Varnhem den 9/2 1840
Dotter Johanna, född i Varnhem den 8/2 1842
Son Johan Magnus, född i Varnhem 22/4 1845
Dotter Charlotta Margaretha, född i Varnhem 12/3 1847 - ut Sköfde 1873 - hem igen1879
Dotter Hilda Beata, född i Varnhem den 1/11 1849
Dotter Augusta, född i Varnhem den 9/9 1852 - flyttar ut till Kyrketorp den 1/11 1879
Son Alfred, född i Varnhem den 1/10 1859
Tjenstefolk;
Dräng Alfred Olofsson Dag, född i Varnhem den 18/10 1847 - flyttar ut till Westernorrland 1874
Dräng Carl August Jophansson, född i Varnhem den 22/8 1850 - flyttar ut till Dimbo 1870
Dräng Nils Petter Carlsson, född i Varnhem en 4/6 1855 - flyttar in 1872 från Höjentorp - ut till Ek 1874
Dräng Alexander jacobsson, född i Warnhem 1/12 1855 - flyttar in 1873 från Mariestad
Dräng Fredrik Andersson, född i Ledsjö den 1/5 1857 - in 1876
Pigan Emma Charlotta Jakobsson, född i Warnhem den 9/5 1850 - in 1878 - ut till Sköfde 1879
Inhyses;
Pigan Cajsa Beata Larsdotter, född i Sörgården den 1/10 1813 (häradsdomarens dotter)
<-- Till sidans rubriker!
Husförhörslängd 1880 - 1895;
Sörgården 3/4 mtl, Öfverbo Rote; - nu dör ägaren och sterbhuset tar över; sterbhuset kan inte köpa ut varandra, så Sörgården bestäms skall delas upp mellan arvingarna genom en delningsförrättning genomförd 1891;
Kvarboende ägarfamilj;
Mannen Isac Magnusson, född i Varnhem den 5/10 1812 - han dör nu här 1883
Hustrun Maria Pettersdotter, född i Sköfde den 19/6 1811 - hon dör nu här 1890
Dotter Anna Christina, född i Varnhem den 9/2 1840
Dotter Johanna, född i Varnhem den 8/2 1842
Son Johan Magnus, född i Varnhem 22/4 1845 - flyttar ut den 5/11 1890
Dotter Charlotta Margaretha, född i Varnhem 12/3 1847 - ut Sköfde 1873 - hem igen1879 - ut Rånna 1883
Dotter Hilda Beata, född i Varnhem den 1/11 1849- gifter sig på Sörgården - tar till sig maken 1889
Dotter Augusta, född i Varnhem den 9/9 1852 - flyttar ut till Kyrketorp den 1/11 1889
Son Alfred, född i Varnhem den 1/10 1859 - excersis 1880
Sterbhusdelägare - dottern gifter sig med drängen;
Mannen Fredrik Andersson, född i Ledsjö 1/5 1857 - återflyttar gift till Sörgården 1889
Hustrun Hilda Beata Isaksson, född i Varnhem den 1/11 1849 - flyttar ihop på gården
Son Carl Axel, född i Warnhem den 26/10 1889
- den lilla familjen flyttar som ägare/brukare av 3/8 Nohlgården 1890
Tjenstefolk;
Dräng Fredrik Andersson, född i Ledsjö 1/5 1857 - flyttar ut 24/10 1883
Pigan Emma Charlotta Jakobsson, född i Warnhem den 9/3 1850 - ut till Nääs 1879
Pigan Anna Maria Johansdotter, född i Warnhem den 11/6 1864 - in 1882- ut till Felliongsbro 20/10 1886
Dräng Anders Gustaf Andersson, född i Warnhem den 1/1 1862 - in 1883 - ut till Fellingsbro 20/10 1886
Dräng Wilhelm Frid, född i Skärf den 12/1 1868 - in 1886 och ut till Lundby 18/11 1887
Pigan Augusta Johansson, född i Wing den 2/4 1869 - in 1886 och ut till Skärf 17/10 1889
Dräng Gustaf Wilhelm Fredriksson, född i Friggesåker den 17/4 1867 - in 1887 och ut 5/11 1889
Pigan Johanna Andersson, född i Eggby den 23/11 1871 - in från Skärf 1889 - ut Herrestad 20/10 1890
Dräng Karl Josef Karlsson, född i Suntetorp den 20/11 1872 - in från Suntetorp 1890 - ut Sventorp 22/10 1892
Pigan Sofia Kristina Andersson, född i Bolum den 12/6 1869 - in från Borddetorp 1890 - ut 11/11 1892
Pigan Anna Maria Klang, född i Suntetorp 13/6 1875 - flyttar in 1892
Dräng August Wilhelm Gustafsson, född i Warnhem 29/1 1877 - flyttar in 1892 och ut igen 13/11 1894
Inhyses;
Pigan Kajsa Beata Larsdotter, född i Sörgården den 1/10 1813, (häradsdomarens dotter) dör här nu 6/4 1880
<-- Till sidans rubriker!
Husförhörslängd 1895 - 1922;
Sörgården har nu delats upp ursprungligen i fem delar mellan arvingarna till Isac Magnusson 1891 och någon del är redan såld; Se mer om ägodelningen 1891 - klicka här! Detta är vad Församlingsboken omfattar;
Boende på Sörgården 3/4 - 15/28 delar ägare och 18/28 delar brukare;
Isac's Son Alfred Isaksson, född i Varnhem den 1/10 1859
Delar av hans tjenstefolk;
Pigan Tyra Maria Alexander, född i Varola den 1/9 1899 - flyttar in från Varola 22/11 1921
Dräng Nils Löfgren, född i Västmanland, Fortana, 4/5 1903 - flyttar in 1918 och dör här den 2/8 1920
Pigan Hulda Josefina Tjernberg, född Fortana 16/4 1897 - flyttar in 1917 och ut 1921
Dräng Johan Oskar Svensson, född i Väring den 27/6 1884 - in från Sjogerstad 1917 - ut Väring 29/12 1917
Isac's son Johan Magnus, född i Varnhem 22/4 1845 - flyttar ut till Wåmb 30/10 1899
Hemmansägare;
Isac's dotter Anna Christina Isaksson, född i Varnhem den 9/2 1840
Hemmansägare - äger 3/28;
Isac's dotter Johanna Isaksson, född i Varnhem den 8/2 1842
3/28- dels ägare;
August Hjern, Ljungby, Kronobergs län
Tjenstefolk i övrigt på hela gården - inte uppdelade mellan de olika ägarna;
Dräng Gustaf Edvin Wass, född i Warnhem den 3/2 1879 - flyttar in 1886 och ut 1892
Pigan Alina Maria Klang, född i Suntetorp den 13/6 1875 - flyttar ut 3/11 1892
Pigan Hulda Elisabet Karlsson, född i Walltorp den 2/11 1876 - in 1897 och ut till Sköfde den 29/10 1899
Dräng Karl Albin Karlsson, född i Bolum den 7/5 1880 - in från Bolum 16/11 1897 - ut den 2/11 1898
Dräng Karl Axel Sjöberg, född i Warnhem den 13/3 1881 - in 1989 - till Öglunda 1900
Pigan Ottilia Amanda Dag, född i Warnhem den 1/1 1878 - in 1899 och ut 1900
Dräng Karl Ludvig Johansson, född i Warnhem den 2/10 1884 - in 1900 och ut 11/11 1901
Pigan Ellen Maria Johansson, född i Warnhem den 4/11 1883 - in 1900 och ut N. Ving 21/10 1901
Dräng Johan Reinhold Gustafsson, född i Eggby den 16/7 1883 - in 1901 och ut Stockholm 12/11 1903
Dräng Axel Birger Johansson, född i Hornborga den 18/10 1884 i från Sätuna 1901 - ut Bolum 21/10 1902
Pigan Elin Sofia Johansson, född i Wåmb den 20/12 1876 - in från Bolum 1901 - ut dit igen 26/11 1903
Pigan Maria Greta Salström, född i N. Lundby den 13/12 1874 - in från Lundby 1903 och ut dit 26/11 1903
Dräng Gustaf Hägg, född i Broddetorp den 10/3 1870 - in 1903 och ut Skärf den 20/10 1905
Pigan Maria Greta Salström, född i N. Lundby den 13/12 1874 - in igen 1904 och ut 1907
Dräng Alfred Verner Nilsson, född i Ek den 20/7 1883 - in från Ek 1905 och dit igen 20/10 1906
Dräng Karl Bertil Modin, född i Varnhem den 9/9 1893 - in 1908 och ut igen 1909
Pigan Elin Kristina Engelbrektsson, född i Vrnhem den 19/3 1888 - in 1908 och ut igen 1909
Pigan Maria Charlotta Kling, född i N. Lundby den 21/9 1883 - in från Lundby 1909 - ut 1911
Dräng Karl Gustaf Andersson, född i Väring den 10/2 1887 - in 1911 och ut 1912
Pigan Selma Sofia Sträng, född i Varnhem den 4/7 1885 - ut igen 1912
oäkta son Karl Magnus, född i Varnhem den 13/4 1909 - ut med modern 1912
Dräng Gustad Adolf Björsell, född i Skärf den 21/6 1896 - in 1913 - ut lifgardet, Stockholm 27/10 1919
Pigan Thyra Adina Emil, född i Undenäs den 10/11 1892 - in Undenäs 1914 - ut Sjogerstad 15/11 1916
Dräng Karl Rikard Grot, dräng, född i Frösve den 8/1 1898 - in Marum 1914 och ut Händene 22/10 1915
<-- Till sidans rubriker!
Husförhörslängd 1922 - 1938;
Sörgården med kvarboendedelen (nuv. gårdstun);
Boende på Sörgården - 15/28 delar ägare och 18/28 delar brukare;
f.d. Kyrkvärden,
Isac's Son Alfred Isaksson, född i Varnhem den 1/10 1859 - han dör på Sörgården den 5/2 1937 (ogift)
Arrendator av hans ägor;
Mannen Georg Svensson, född i Sventorp 28/7 1891 - flyttar in till Sörgården med familj 1925
Hustrun Hildur Lovisa Johansson, född i Locketorp den 9/8 - gifte sig 5/7 1917
Dotter Hildur Svea Margareta, född i Sventorp 16/11 1917
Son Sven Hilding Lennart, född i Eggby den 5/9 1919
Dotter Ingegerd maria Kristina, född i Eggby den 7/4 1921
Dotter Märta Eleonora Lovisa, född i Eggby den 8/9 1922
- hela familjen flyttar till N. Lundby den 15/8 1933
Ny arrendator flyttar in;
Mannen Johannes Jonsson, född i Kinneved den 25/4 1895 - flyttar in från Skara 15/9 1933
Hustrun Anna Emelia f. Johansson i Kvänum den 8/2 1898
'**************'
Systern till Alfred på Sörgården 3/28;
Hemmansägare Johanna Isaksson, född 1842 - dör här nu den 12/11 1923
*****************
Tjänstefolk till "Sörgårdarna";
Dräng Harry Vlademar Svensson, född i Skärv 22/8 1907 - in från Skärv 1929 - ut igen 1932
Dräng Sven Gustaf Eriksson, född i Götlunda 14/4 1909 - in från Acklinga 1927 -till Undenäs 31/12 1930
Tjänarinna Edit Sofia Moberg, född i Edsvära den 18/12 1911 - in från Eggby 1926 - ut Ryda 7/11 1927
Dräng David Julius Ivar, född i Bjurum den 26/2 1905 - in från Lundby 1924 - ut Lundby 11/12 1925
Dräng Ivar Jakob Waldemar Larssson, född i Kungslena den 3/2 1902 - in 1923 - och ut Våmb 4/8 1925
Dräng Erik Harald Timberg, född i Kungslena 31/3 1906 - in 1922 och ut igen 1923 - se bild!
Hembiträde Ester Kristina Larsson, född i Sventorp 26/3 1900 - in 1922 och ut Skärv 28/11 1923
Hembiträde Tyra Maria Wallander, född i Varola den 1/9 1899 - in 1921 och ut Mariestad - död 1922
<-- Till sidans rubriker!
KONTAKTFORMULÄR FÖR DENNA SIDA!