Här låg också Lötens kvarn vid bäcken, sent fanns rester kvar vid bäcken. I annons från 1817 så beskrivs kvarnen som en  Husbehofvs Mjölqvarn - varaf hälften disponeras - den andra hälften disponerades av Ambjörnstorp. Vid kvarnen fanns också ett torp under Löten.

På kartan idag finns en markering söder om uppfartsvägen till Löten med Lötens kvarn.

Vid västra vägen till Löten mitt emot Löta tå låg ett ställe som ir 1900-talets början kallades "Inga vé le´t"- hon var mor till Johan Fredrik Andersson Svan, född i Varnhem 1869-08-27. Han fick namnet Svan som värvad. Väster om uppfartsvägen låg ladugården mitt emot bostaden. Namnet "Inga ve le't" kom sig av att huset stod nära själva ledet upp till Löten från landsvägen. Det var alltså ett torp under Löten sedan början av 1800-talet och där fanns också en husbehofskvarn för Ambjörntorp och Löten i bäcken.

Inga-vé-le´t hette Inga Andersdotter och var född i Sköfde 1833-05-02 och hon var gift med arbetskarlen  Anders Johansson, född i Varnhem 1821-06-21 och de båda bodde vid Rickesäter, Istrum när sonen föddes 1869. De hade sedan tidigare en son Carl Ludvig född i Varnhem 1864-09-12. 1870 flyttade de till Stora Närsäter. Johan Fredrik Svan bosatte sig efter giftermål 1900 i Klefvens såg.

Formalia;
Boende Svarfarebacken - Klefvens såg
Fredrik Andersson Svan, född i Örebro 1869-08-27, gift 16/12 1900, - död 29/1 1926
Sofia Augusta, född Pettersson i Väste Våla 1862-04-13 - död 13/3 1926

Ägarförteckning Klefvens såg:
1899 - 1926   Johan Fredrik Svahn
1926 - 1926   Änkan Augusta Sofia Svahn
1926 - 1935    hustruns son Per Hjalmar Pettersson

1771 ritades en intäkt in för Löten utmed landsvägen, vilket ger Hemmanet Löten marken hela vägen ner till vägen. Här ser man ockås att det finns ett Lille Swarfwarebackens Ägor på motsatt sida av vägen på ungefär halva sträckan av intägten.

Åboen Eric Nilsson i Löten hade begärt att få denna mark instenad för sin del för att uppodlas.

^ Enstakat hemman = avskilt genom enskild förrättning utan att vara del i storskifte eller Laga skifte. Ofta av Kronan avskilt Hemman eller Torp från Kronomark i övrigt med rågångar som utmärker tydliga gränser. Enstakade hemman kan vara både Kronoskattade, Frälse - befriade från skatt, eller friköpta för direktskatt, skattehemman.

Auktionsannonsen för Lötens försäljning visar bl a :

- Beqvämligt Mangårdshus och nybyggd ladugård
- Trenne torp
- Rökfri Kölna*
- Smedja
- Tobaks Torkhus**
- Husbehofvs Mjölqvarn - varaf hälften disponeras
- Fyra Gärden
- bär 70 korglass hö som vinterföda åt 16 á 18 nötkreatur, 3:ne hästar och 10 får
- Sommarbete nära vid gården på Kronoparken är att tillgå
- Tillräcklige Krydde-, Kåhl-, och Potatisland
- Tobaks plantage på gården som ger 50 Lispund Tobak
 

*Kölna (ytterst av lat. Culina ”kök”, ”flyttbar spis”), torkanordning för kött, fläsk, malt och spannmål. Den kunde vara en särskild byggnad i en eller två våningar, eller vara inbyggd i brygghuset. Torkningen skedde med varmluft eller rök. Liksom bastun var kölnan ett viktigt hjälpmedel vid konservering av föda. Termen används i dag om en anläggning för torkning av malt.

**1724 påbjöd Fredrik I tobaksodling i hela Sverige. 1760 fanns det tobaksodlingar i 72 rikssvenska städer. I Sverige har man odlat tobak under lång tid. Det var en lönsam och gillad sysselsättning. Successivt har odlingen minskat. Från 2000 till 2001 odlades de sista större odlingarna i Sverige av Kungssnus för exklusiv snustillverkning, idag finns ingen industriell lönsam verksam odling.
 

I I församlingsboken för 1922 - 1938 finns ovanstående notering för Lötans Tå;

"Lötans Tå 1/2 ägare Sven David Svarén i Ambjörntorp och 1/2 ägare Johan Svarén i Lötan - upptagen som självständig fastighet."

Det är samma fördelning som för kvarnen, så den låg på marken för Lötens Tå.