Marken för Kleven under Svarvarebacken blir formellt avgränsad 1803 och är nu alltså över 200 år gammal som brukad mark. Själva byggnaderna för ett torp byggs 1836 av  av Torparen Lars Pehrsson.

Fr v ett skissartat försök att märka ut de historiska gränserna för;
Kleven under Svaravarebacken/(senare Klevens såg),
Kleven under Löten och Ambjörntorps skifte,

Ambjörnstorps skifte brukades under de år Ambjörntorp och Löten samägdes som ett skifte, ofta sambrukat av brukaren till Kleven under Löten - norr därom; Kleven under Dyngesäter och längst bort Kleven under Gruvesäter.

Klefven under Svarvarebacken bestod av hela den skiftesdel, som här kom att kallas för Klevar under respektive gård och bebyggdes. 1893-03-14 köper Gustaf Nilsson fri förpantningen Klefven från Svarfvarebacken och söker lagfart.
 

Detaljbild - Utsikt från Ramlaklev över bl a Klevens såg. Här ser man bl a den vackra bron över Ännebäcken med vägen över Åkerdals ägor som var vägen under lång tid till torpet före 1905. Bron hade träöverbyggnad ordentligt stensatta brofundament, som finns kvar än idag - se bild nedan!

Bostadshuset var vid tiden placerat med veranda och ingång från väster, då den tidigare utfartsvägen gick över bäcken och ut förbi Åkerdal till landsvägen. Framsidan var alltid vänd mot infarten.

Ännebäcken på 1960 års karta med sina två delar, samt Klevens såg under Svarvarebacken.

Kartan är roterad för att få norr uppåt i i bilden. På denna detaljkarta från storskiftet 1803 ser man att Ännabäcken hade 1 hägnad vid hus och ladugård, samt en på andra sidan landsvägen österut och rakt norrut inne i skogen. Dessa är markerade som hägnader som redan fanns inom Kronoparken innan den skiftades 1803.

Markerna runt Ännabecken tilldelas enligt följande;

XXXII    = Hammars Qvarn
XXXIII   = Svarfvarebacken
XXXIV   = Löten
XXXV    = Ambjörnstorp
XXXVI   = Dyngesäter
XXXVII  = Grufvesäter

Boningshusets läge för Svarfvarebackens skifte (Klefvens såg) på kartan 1877 tyder på att det funnits ett äldre hus med annat läge uppfört 1836 av Torparen Lars Pehrsson alldeles nära nuvarande ekonomibyggnad - tidigare ladugården. Man ser också ett antal mindre ekonomibyggnader i rad ner mot bäcken, vilket kan vara rester från den ramsåg som sägs ha varit anlagd här då Petter Lindqvist tog över 1855.

Utsikt från Ramlaklev över bl a Klevens sågs ägor med nytt hus troligen uppfört av Johan Fredrik Svahn under början av 1900-talet.

2017 kan man fortfarande se de brofundament i sten som skapades för träbron över Ännabäcken med väg ut förbi Åkerdal till landsvägen, vilken var den enda utfartsvägen från Klevens såg ända till 1905.

Klefvens såg 1950-tal med den äldre ladugården  i bakgrunden.

Den förra baksidan av huset är nu framsida med väg över Kleven under Löten och upp förbi Röset och Kleven under Dyngesäter till landsvägen.

Avskrift ur dokument vid bodelning efter avlidne Gustaf Nilsson Klefvens såg som visar försäljning av Klefvens såg under Svarfvarebacken på auktion 12 december 1899.

Bouppteckningen efter Gustaf Nilsson visade på tillgångar om  8 620 kr efter skulder AI:v144259.b269.s529

Formalia;
Johan Fredrik Svan, född i istrum 1869-08-27, gift 16/12 1900 - dör i Klevens såg 29/1 1926
Sofia Augusta Svan, född i Västervåla (Västmanland) - änka 29/1 1926 - dör i Klevens såg 13/3 1926

Tyvärr var inte Ängerås representerat för grannen Ännebäcken vid förrättningen, så den inställdes förutom i delar som gällde ny utfartsväg, vilket överenskoms grannarna emellan för att senare fastställas i domstol.

Kartan 1905 visar exakt placering av bostadshuset vid ladugården vid gränsen till Klefven under Löten.

På storskifteskartan för skiftet av Billingeliderna 1803 fastställdes aldrig någon väg just till Ägan under Svarfvarebacken - se karta nedan! Nu löstes detta 1905 med ny väg upp över Klefven under Löthen upp till den 1803 fastställda utfartsvägen för denna fastighet upp till landsvägen.

Texttolkning;
"Angående utfartsväg för lägenheten (Kleven under Svaravarebacken) öfver angränsande lägenhet, äfven den kallad Klefven, som eger A. G. Adamsson, träffade dels gemensam förening Bilaga B och vidare afgöranden i afseende å utfartsväg påfordrades icke."

Väg avsatt från landsvägen ner till XXXIV, dvs ägan under Löthen.

Markerna runt Ännabecken tilldelades enligt följande;
XXXII    = Hammars Qvarn
XXXIII   = Svarfvarebacken  - fick här ingen väg avsatt! Brukade utfart västerut vid Åkerdal (ej utsatt).
XXXIV   = Löten
XXXV    = Ambjörnstorp
XXXVI   = Dyngesäter
XXXVII  = Grufvesäter

Från vänster; Hjalmar Pettersson, hans hustru Tyra Karlsson, bakom Tyra, sonen Sven Warnskog och dottern Lilian Warnskog, Astor Mård, Våmb, Sven Johansson i Vasen. Sittande Oskar Johansson i Vasen (Höka-Oskar)

Fotot taget i Klevens Såg där 'Petter' med familj bodde.

Formalia kring boende i Klevens såg;
Arbetaren  Johan Fredrik Svan, f. Istrum 1869-08-27 -köper & flyttar in 1900 - dör här nu 29/1 1926
Hustrun      Sofia Augusta Petersson, född i Väster Våla, Västm l, 1862-04-13 - dör här nu 13/3 1926
H:s s. f. ä.  Per Hjalmar, född i Väster Våla, Västm l 1887-03-21 - ut 1/11 1901 - in 1907 - ut Sköfde 1917
(Not; Sågverksarbetare)

Nya boende;
Gjuteriarbetare Karl Erik Nyman, f.i Uddevalla 1912-09- 22 - fr Uddevalla 26/4 1926 - ut Sköfde 26/11 1935
Tjänarinnan      Ingrid  Matilda Nyman, född i S:t Johannes Sthlm 1909-07-10 - in fr Skallmeja 16/9 1926
                         - ut till Lidköping 6/12 1927

Ny ägare 1926 blir hustruns son;
Gjuteriarbetare Per Hjalmar Pettersson, född i Väster Våla, Västm l 1887-03-21, gift 15/9 1917, in med familj
Hustrun              Matilda Josefina Nilsson, född i Varnhem 1884-08-15
H:s första äskap Ingrid Matilda Nyman, född S:t johannes Sthlm 1909-07-10 - t, Skalmeja 10/11 1925
Son                     Sven Hjalmar, född i Väster Våla, Västm l 1917-07-20
Dotter                  Lilian  Maria Cecilia, född i Sköfde 1918-11-22
Dotter                  Maj-Britt, född i Sköfde 1923-09-28
Son                     Per Olof, född i Varnhem 1925-07-27
Dotter                  Birgit Signe Augusta, född i Sköfde 1928-10-04    
                            - Klevens såg säljs och hela familjen flyttar till Sköfde 26/11 1935

Sonen Per-Olof (kallad Olle) med familj hyrar Klevens såg under några år av sina föräldrar

Formalia;
Per Hjalmar Pettersson, född i Västervåla, Västm län - gift 15/9 1917 - död Tomtegården, Skövde 3/8 1962
Matilda Josefina Nilsson, född i Varnhem 1884-08-15 - änka 3/8 1962 - död i Mariestad 21/9 1971
Per-Olof Warnskog, född i Varnhem 1925-07-27 - gift 28/11 1974 - död i Gullaskruv, Småland 12/1 2008
Sven Hjalmar Warnskog, född i Varnhem 1917-07-20 - änkling 20/2 1997 - död i Skövde 12/6 1997
Hustrun Lilly Viola Warnskog, född i Trästena 1920-11-18 - gift 5/8 1939 - död i Skövde 20/2 1997
 

Per Warnskog skriver i Varnhemsbygden 1988 om sitt barndoms Ljungstorp bl a följande;

Jag bodde i Ljungstorp till 1935., då vi till min sorg flyttade därifrån. Sommaren 1936 fick jag vra sommarbarn hos Herman Holgersson, som då hade handelsträdgård i Ljungstorp. Varje lördagsmorgon var en fest, då jag fick sköta tömmarna när vi med vagnen, dragen av Pärla, åkte till Skövde med grönsakerna. Där fick jag också sälja. ....  Sommaren hos Holgersson var en dröm. Jag levde mest på jordgubbar och tjock grädde. Det är i alla fall vad jag mest kommer ihåg.

En som brukade ett litet jordbruk var Oskar i Ännebäcken. Han plöjde med kor. Långsamt gick det och i varje dikeskant skulle korna ha sig en 'slick grönt'. Ingen gjordes sig någon brådska, allraminst Oskar. Korna hade ok och styrdes inte med tömmar utan med 'hit' och 'frå'. Det var detsamma som vänster och höger.

'KroaGustaf' var en annan figur., glad och nöjd fast han inte ägde mer än de kläder han gick och stod i. Och dom var det inte mycket med. Varje fredag var Gustaf 'på snusen'. Han kom då, glatt nynnande nerifrån Ljungstorps station. Vid genvägen genom 'Kal-Augusta' hage, där jag passade honom, för nu var det pengar att tjäna. Varje fredag sjöng jag *Drinkareflickans död' och 'Bredvid sin häst i gränden'. Jag hade ett arvode om 25 öre. Gustaf grät lite grand över de hemska öden som skildrades i visorna och så gick var och en hem till sitt. Han hade några höns som bodde i samma rum som Gustaf. Där gjorde de alla höns gör då och då, de var inte rumsrena. Det kunde vara i en stekpanna lika gärna som på golvet.

Albin Mars var en annan. Han hadde mist sin ena arm. Detta till trots fanns det ingen som slog Albin i bärplockning. Han var fenomenal. Hans vedstackar var en fröjd för ögat, huggen ved, där inte en enda vedbit stack ut en millimeter längre än den skulle. Han trädgård ver en Edens lustgård. Inte ett ogräs, blommorna prunkande i snörräta rader. Han bodde mittemot där Herman Holgersson bodde med sin kära Judit och tvillingarna Bojan och Greta. Där var Albin ofta gäst på middag. Judit hade ett hjärta av guld.

Anna i Ljungstorp skötte järnvägen. Hon hade nog ganska jobbigt. Väntsalen användes mer av traktens ungdomar än av resande. Hon var nog ute och 'hötte med näven' åt ungdomarna då och då, men dessa hade ju ingenstans att ta vägen då, det fanns inga bygdegårdar på den tiden. Det var i stort sett bara missionshuset och där härskade Emilia med fast och vänlig hand.

'Post-Karlsson' var också en man jag minns. Han kom knegande uppför backarna varje dag, i ur och skur. Han talade aldrig om enbart 'Posten', utan Kungliga Postverket. Enligt vad jag minns lär han också ha dött på sin post. Han hittades på vägen med sin väska och cykel.

En slaktare fanns det också, som sålde kött, fläsk och korv. Ur en trälåda serverade han sina läckerheter. Sommartid finns det flugor och dom fanns i rikligt mått i lådan. När locket på lådan lyftes steg dessa flugor som ett ett litet moln ur lådan, när det var dags att stänga locket var de påpassliga nog att landa igen. En gång klagade min mor och sade; 'Förra veckan var falukorven sur.' 'Sur', svarade slaktarn, 'stek´en hårdare bara!' Det var då det.
 

Detta andelsbevis visar att Karl Andersson ägde Klevens såg 1948!

Ägaren var Karl Georg Andersson, född i Fägre 1884-04-23 gift 13/5 1911 med hustrun Emilia Kristina Andersson .f Widén född i Virestad, Kronobergs län. De bor 1950 båda i Ödelöthen 2:1, där han står som f.d. rättare.

Formalia;
Karl Georg Andersson, f. i Fägre 1884-04-23 gift 13/5 1911 - död i Skattegården Jung, Kvänum 4/2 1969
Emilia Kristina Andersson f. Widén i Virestad, Kr-berg 1891-01-22 änka 4/2 1969 - död i Alvesta 2/3 1970

Karl och Emilia Andersson med mågen, dotterns andre make Knut Svantesson från Edsvära, dottern Kerstin samt deras barn Aina och Uno Ljungström; - 1950 bor de på Ödelöten men äger också Klevens såg.

Med huset vänt åt väster poserar lantbrukaren Karl Johan Johansson, född i Varnhem 1883-05-26, framför verandan på 1950-talet. Han bodde här med hustrun Anna Emilia Johansson f Andersson, född i Östra Gerum 1889-09-05 - gift 1924-05-02. De båda bor kvar även vid mantalsskrivningen 1960.

Formalia;
Karl Johan Johansson, född i Varnhem 1883-05-26, änkling 5/11 1962 - död här 5/6 1966
Anna Emilia Johansson, född Andersson i Östra Gerum 1889-09-05, gift 2/5 1924 - död här 5/11 1962

Klevens såg 1973 med Ramlaklev i bakgrunden.

Huset 1974 från bergshållet.

Anette i skidspåren runt huset.

Man kan se tydligt hur huset växte med sina utbyggnader i första skedet - ritade 1977.

Ett växthus går ju inte att avstå från när man flyttat ut på landet! Anette och Ingvar med taklagskransen på!

Först en tillbyggnad på längden ....

... husets första tillbyggnad skapade denna miljö.....

... sedan ytterligare en tillbyggnad på tvären.......

Ungdomarna fick ett eget tillhåll uppe på altanen i garagehuset.

Den gamla vägen på Ambjörntorps skiftesdel utmed stängsel till Kleven under Dyngesäters hage. Direkt innanför gränsen till Klevens mark, ligger en stuga som sonen i Klevens såg, Martin Fernholt, lät bygga som en del i sin utbildning.

Stugan används inte och förfaller sakta. I bakgrunden ser man den nya maskinhallen på Kleven under Dyngesäter och vägen nära gränsen till Hålltorps marker som sedan svängde ner över Klevens mark och med en stig når rakt fram till den gamla landsvägen.

Djur kom att flytta in på Klevens såg.

Grannens kor passade fint in i kulturmiljön.

Man fick även prova på att plöja på gammeldags vis med David på Lötens hästar.

Även andra draghjälper provades - här en Bolinder Munktell till makarna Fernholts glädje.

Grannarna på Löten - David och hans hästar - har ofta inramat traditionellt midsommarfirande på Klevens såg.

Tal av Anette Fernholt vid Ljungstorps bygdegårds vid den tiden traditionella Valborgsfirande.

Med Ramklaklev som scenbakgrund fixades en skördefest på traditionellt vis som aldrig kommer att glömmas!

Nu skall här skålas för den goda skörden!

Det smakar gott med en styrketår i det hårda skördearbetet - vad som fanns i flaskan är en väl förborgad hemlighet.