Ännebäckens marker ungefärligt markerade med rött.

Torpet har under århundrandena haft många stavningsformer;
Endebäcken
Ännäbäcken
Ännabecken
Ändabäcken
Ännabäcken
Ännebäcken

Arealbeviset fastställer 5,6960 hektar för Ännebäcken 1915 - samma areal som åsätts fastigheten idag i fastighetsregistret.

Historia ur Domstolshandlingar från 1768 - enligt Verna Andersson;
1768 bodde Lars Larsson i Ändabäcken. Han var vittne till att Jean Andersson i Stenhammar kallat Åkesberg i Djäknakrogen för 'flöt-luns'. Anledningen till det var att ett par barn som gick på vägen och tiggde hade kommit in i Ändabäcken och man bakade pannkakor åt dem. Händelsen drogs inför tinget och Jean fick 1 daler i böter."

Huset har till- och ombyggts bl a genom höjning och flytt av murstock, men än ligger spåntaken på ladugård och uthus! El-ledningarna i Ljungstorp var ännu inte nedgrävda. Familjen Hultgren köper Ännebäcken ett år senare, 1962.

Bilden föreställer Ändabäcken med Sven Johan Dahlberg sittande med en hund i knät och en mellan benen och till vänster sonen Valfrid - okänd man t.h. Fotot taget före 1919. Någon märklig 'vitdrapering' tycks finnas på fotot.

Sven bor med Ida som hushållerska i Ändabäcken mellan 1905 - 1916, där hon föder deras son Einar 1906.
Sven Johan Dahlberg dör i Ändabäcken den 22/3 1919 - 74 år gammal.                      

En modern bostad har tagit form genom åren på bäcktomten vid den gamla landsvägen mot Skövde.

Ännebäcken på 1960 års karta med sina två delar.

Tänk på att kartan har norr nästan snett nedåt i bild åt vänster. På den stora bilden av Ljungstorps skiften som de nu kom att bli 1803, ser man att Ännabecken redan fanns avgränsad före själva skiftet. Markerat med rött på bild.

Tänk på att kartan har norr snett nedåt åt vänster. På denna detaljkarta från storskiftet 1803 ser man att Ännabäcken hade 1 hägnad vid hus och ladugård, samt en på andra sidan landsvägen öster ut och rakt norrut inne i skogen. Dessa är markerade som hägnader som redan fanns inom Kronoparken innan den skiftades 1803.

Här stavas namnet Ännabecken. Markerna runt Ännabecken tilldelas enligt följande;

XXXII    = Hammars Qvarn
XXXIII   = Svarfvarebacken
XXXIV   = Löten
XXXV    = Ambjörnstorp
XXXVI   = Dyngesäter
XXXVII  = Grufvesäter

Ännäbäcken, som det skrivs på karta 1841, har sin ladugård längs med landsvägen och boningshuset på samma plats som idag. Grufvesäter tycks äga marken närmast i sydost benämnt med Grufvesäters ägor.

Den östra delan av ägorna på andra sidan landsvägen kallas på en karta för Ännabäckslyckan.

Några felritningar finns alltså på kartan - östra Ännebäcksägan kommer inte att nå landsvägen förrän vid ett ägoutbyte 1879 och gräsande mot Ändebäcken i öster är Dyngesäter.

På en annan karta från 1841 ser man området öster om Ännäbäckens ägor  heter Gruvesäters skog och tycks ha en mer östlig gräns än idag.

Det finns ett boningshus markerat rakt söder om Ännäbäckens äga i någon form av 'mellanland mellan Ännäbäcken och Klosters bys skog.

Här har också en liten ö som finns i själva bäckens fåra utmärkts, till vilken det går en stig österifrån.

Den lycka som finns markerad på karta 1794 inför skiftet 1803 -se karta ovan - blir bortbytt i slutet av 1800-talet. Här påskrivet på karta från 1841 "Ännabäckslyckan Bortbytt", vilket alltså skedde 1879 - se nedan!.

Markerad med svagt rosa färg finns Ännebäckens östra äga (2400) med själva bäcken på Laga skfite för Skarke by.

På Laga skifteskartan för Klostrets by är Ännebäckens östra del utmärkt med 0.

På en förenklad karta från 1858 ser man det står enbart Engarås och att området på andra sidan landsvägen inte längre har itats in. Boningshuset har inte utmärkts. Marken öster om skrivs som Grufvesäters.  I denna gräns finns nästan övermålade av gränsmarkeringen några mindre byggnader vid förstoring - se nedan!

Kikar man närmre tycks det finnas ett litet hus inritat precis i gränslinjen mot G:et i Grufvesäter med ett uthus på vardera sidan och väster om den väg som går in i gränsen med Ännebäcken. Här har linjerna markerats något för att kunna se bättre.

Ungefär samma figurer som ovan fins med för Ändebäcken 1877, som det då skrivs. Här finns Dyngesäters ägor dock inritade öster om Ändebäcken och inte benämnda Grufvesäters skog som tidigare.

Textolkning;
"Undertecknad får härigenom anhålla om förordnande för Kommisjonslandtmätaren J. Kolthoff att förrätta egoutbytet mellan Torpet Ännabäcken, under f.d. Kaptensbostället Ängarås, samt lägenheten Klfeven, som eges af Ola Larsson Lundqvist (Not; blind), inom Skarke Socken af Walle Härad, samt att verkställa hägnadsdelning omkring nämnde boställen.
Axvall Ängarås den 16 februari 1878
Axel Hulting arrendator af f.d. kaptensbostället Ängarås"

Man känner igen den lilla fyrkanten till vänster ägd av Ännebäcken som låg inne i Grufvesäters område redan 1803 - se ovan!

Området mitt för Dyngesäter tillbyts från Klefven under Grufvesäter och blir nu 1879 en del av östra Ännebäcksägan som nu kan nås från landsvägen direkt.

Köpekontraktet med Kronan via Landshövdingen (Konungens befallningshavande) i Skaraborgs län.

Arealbeviset fastställer 5,6960 hektar för Ännebäcken 1915 - samma areal som åsätts fastigheten idag i fastighetsregistret.

Sven Johan Dahlberg, född i Bolum 1845 13/1 - gifte sig 13/10 1894 med Kristina Magnusdotter, född i Hellestad Älvsb. l. 1852 20/7.

Skiljobrev från Skara Domkapitel 1/8 1900 - skilsmässan noterad 7/12 1899.

Sven bor med Ida som hushållerska i Ändabäcken mellan 1905 - 1916, där hon föder deras son Einar 1906. Ida var 23 år yngre än sin "husbonde"
                                                          Bilden föreställer Ändabäcken med Sven Johan Dahlberg sittande med

Han dör i Ändabäcken den 22/3       en hund i knät och en mellan benen och till vänster sonen Valfrid + okänd
1919 då 74 år gammal.                       
                                                         
Läs mer om Sven Johan Dahlberg - klicka här!

Detalj av foto från före 1919 visar svagt anletsdragen av en stolt man på sina äldre dar.

Oäkta sonen Einar Dahlberg nämns inte vid bouppteckningen efter Sven Johan Dahlberg den 19 juni 1919. Dahlberg hade erkänt faderskapet.

Barnen är uppräknade - nämligen;
"Gustaf Henning, Tekla Sofia, Frans Oskar, Nils Valfrid bosatt i 311, 9 th, st. Vindber, Pa. North Amerika och Hilda Viktoria gift med Oskar Andersson och bosatt i Ännebäcken, Varnhem."

Tekla Sofia "vistades på obekant ort" och försågs med tillförordnad förmyndare.

I boet fanns endast en liggsoffa, 3 st stolar, gångkläder, en lykta, en steklagg, en högaffel, järnspett & en hammare till ett ringa värde om 29 kr

Dotterns man, Otto Andersson, var skyldig 1 080 genom revers och Sven Johan Dahlberg var skyldig sin son Nils Valfrid 900 kr genom en revers.

Boet hade alltså en brist på 100 kr när om- kostnaderna skulle betalas.

Dottern Hilda och hennes man Oskar Andersson hade redan övertagit Ännebäcken när de flyttade in 1916 och det fanns inte med i bouppteckningen som en tillgång. (AID: v500894.b2310.s5)

Formalia;
Sven Johan Dahlberg, född i Bolum 1845-01-13
Frånskild man 7/12 1899
Död i Ännabäcken 22/3 1919
 

I ett brev till Arne Sträng 2003 från Eddie Dahlberg finns en fotokopia av ett foto av vad han tror är Ida Andersson - 'biologiska modern' till hans far.

Arne Sträng har sammanställt Idas olika boställen under sitt liv:

Ida Emmanuelsdotter Holm, född 1868 i soldattorpet till Per Andersgården i Högstena

1885 tar Ida ut ett flyttningsbetyg till Stenstorp - men lämnar aldirg in det

1887 lämnar hon tillbaka och får ett nytt betyg till Falköping Ranten nr 14, där hon tjänar piga hos postiljonen Jonsson

1888 flyttar hon till Fridene Vestarp Västergården

1889 flyttar hon till Årby Skattegården i Fridene

1890 flyttar hon till Lilla Alebäcken i Ljunghem

1891 till tändsticksfabriken Vulcan i Ångarps församling som arbeterska (= Tidaholm)

1892 tilbaka till Högsten och därifrån

1893 som piga till Måns Andersgården, Våmb

1895 gifter hon sig 25 augusti med Andreas Andersson och flyttar till Lillestigsmosse eller Berget i Våmb.

Idas 1:a giftermål med nyblivna ägaren till en intäkt Lillestigsmossen eller Berget i Våmb;
Mannen        Andreas Andersson, född 1840 22/11 i Vånga - hans 1:a hustru död 1893 - han dör 18/8 1904
2:a Hustrun  Ida Holm, född i Högstena 1868 16/10 - de får gemensamt barnen
Son               Karl Gustaf Viktor, född på platsen 1896 4/4 - flyttar till Vånga 20/11 1899 - hem igen
Son               Frans August Emil, född på platsen 1898 27/4

Lillestigsmossen låg uppe på berget i Våmb med utsikt över Skövde. Bostadshuset revs på 1960-talet. Stället kallades för "Falkes" efter Otto Hilmer Falk, cementarbetare, född i Broddetorp 1892 och hans hustru Ester Ingeborg från Karlstad och sonen Karl Åke Falk född 1922.
 

*****************************************************************************************************************************
Dynge-stöva och Ännebäcken;

1905 flyttar änkan Ida Andersson till Varnhem, 'Dynge-stöva' (under Dyngesäter) vid Ändebäcken med de båda pojkarna 21/11 och blir hushållerska hos Sven Johan Dahlberg, arrendator i Ändebäcken. De skrivs dock i husförhörslängden nu som inflyttade i Ändebäcken 28/11 1905. Hon föder också hans barn, oäkta sonen Einar Hjalmar Alexius, född i Varnhem 1906 27/9 - med Sven Dahlberg som antecknad fader i födelseboken. Makarna Broström i Gustafsberg var faddrar. Sven Johan Dahlberg dör i Ändabäcken 1919 och då tar hans 'legitima' dotter över torpet. Då hade Ida redan 'tvingats' flytta 1916.

Idas båda pojkar med Andreas Andersson lämnar Ändebäcken 1911 och 1913:
Carl Gustaf Viktor Andersson, f. Våmb 1896 4/4 - lämnar Storekullen 15 år gammal för Rådene 28/10 1911 - där blir han fosterbarn/dräng i familjen  - ger sig av till Amerika 1923 efter giftermål 1921 med Elin - åter hem 1938 med frun Elin - död 17/4 1990 - och sonen Gotthard född 1930 - Carl dör i Ljungarum  9 oktober 1981

Frans Gustaf Emil Andersson, f. i Våmb 1898 27/4 - lämnar 15 år gammal Storekullen för Ambjörntorp 1913
Frans Gustaf Emil lämnar sedan Sverige för Amerika, där han dör, troligen 1970-71 - se arvsbeslut i  Amerikansk domstol!

1916 flyttar Ida med sin son Einar som hyrande till Lindstorp

****************************************************************************************************************************

1917 till Storekullen, hyrande, varifrån sonen Einar flyttar som fosterbarn till Norra Kyrketorp 19/12 1917

1929 flyttar Ida vidare till sitt för 400 kronor inköpta Källebacken tillsammans med skrothandlaren Albin Gustafsson, född i Varnhem 1879 14/2 . De hade då bott tillsammans i 'Kullarnas stuga', Storekullen sedan 1927 då han kom dit som hyrande - hon dör på Källebacken  29/11 1935

Många av beskrivningarna är hämtade från sammanställningar av Verna Andersson, Ljungstorp.

Foto från Eddie Dahlberg

Fr v Einar Dahlberg och Karl Andersson - halvbröder, med Ida, född Holm, som moder - alltså olika fäder.

Carl Gustaf Viktor Andersson, född i Våmb 1896 4/4 - lämnar Storekullen 15 år gammal för Rådene 28/10 1911, gift med Elin från Gustaf Adolf, R-län, i Rockford IL, Amerika 28/4 1929 - återvänder till Sverige 1938 - får en son Gotthard - Carl dör i Ljungarum, Jönköping  9 oktober 1981.
Fader Idas make Andreas Andersson, Våmb.

Einar Hjalmar Alexius, född i Varnhem 1906 27/9 - blir fosterbarn i Skultorp vid 11 års ålder 1917 - gifter sig på Gotland med Eva och får 3 barn - Eddie, Else-Britt och Elly - Einar dör i Eskiltuna 1985.
Fader Sven Johan Dahlberg, Änna- bäcken - utom äktenskapet.

Den tredje brodern Carl Gustaf Viktor Andersson, lämnade Sverige för Amerika som sin bror - men stannade kvar och dog där.

Sonen Einar Dahlberg som rekryt - foto från Eddie Dahlberg

Einar Hjalmar Alexius Dahlberg, född i Varnhem 1906 27/9 - med Sven Dahlberg som antecknad fader i födelseboken - inte gift med modern Ida.

1917 - då 11 år gammal, flyttar han från Storekullen till fosterföräldrar i Norra Kyrketorp.

Fosterföräldrar blir Frans Gustaf Carlsson, född i Ödelöten och hans hustru Maria boende i Norra Kyrketorp.

De bor då i Sverkilsgården i Skultorp, Norra Kyrketorp. Här står senare att Einar då är resepredikant och pingstvän.

Fosterfadern dör i Carlshem i december 1946.

Dödsboet efter Kari sålde huset på ofri grund (Hålltorps mark) för 400 kronor.

Köpare var en ortsbo, Ida Andersson från Storekullen. Ida var född den 16 oktober 1868 i Högstena som yngsta dottern till soldaten Emmanuel Holm i Per Andersgården. Fadern dog när Ida var bara 2,5 månad gammal. Modern med fyra små barn tvingades flytta från soldatttorpet.

I kyrkboken förs de över till fattigstugan i Högstena. Barnaskaran splittras, döttrarna Emma och Augusta utvandrar till Amerika. Ida tar tjänst som piga på en rad olika platser i trakten, i Stenstorp, Falköping, Ljunghem, Fridene och Varola. Ett år arbetar hon på tänsticksfabriken Vulcan i Tidaholm.

1893 flyttar hon till Våmb och gifter sig där 1895 med en änkeman, Andreas Andersson i Lillestigsmossen. Med honom får hon två söner, Carl 1896 och August 1898, men blir själv änka 1904.

Hon flyttar då med sönerna till Ljungstorp, först till den så kallade "Dyngestöva" på marken vid Kleven under Dyngesäter, nära Ännebäcken. Hon kom därefter ganska snart som hushållerska till Sven Johan Dahlberg (se mer om honom vid A. 64 Äldre Missionshuset samt A. 101 Ännebäcken) i Ännebäcken i Ljungstorp (granne till Dyngestöva).

Med honom får Ida sonen Einar - se mer om honom - klicka här!. Ida kom därefter ofta att kallas Ida Dahlberg.

Redan 1916 får Ida lämna Ännebäcken och bodde då tillsammans med Albin Gustafsson (kallad Mars) i ett slags dåtida samboförhållande i den så kallade "Kullarns stuga" i Storekullen.Därav kom hon också att kallas "Marsa-Ida". En äldre benämning på henne är det svårtolkade "Drämbo-Ida".

Ida och Albin flyttade in i Källebacken efter en mindre reparataion 1929. Den reparationen svarade grannarna Gustav Stig  och Johan Apell för. Det var också den senare som utförde den redan omtalade utbyggnaden på baksidan 1932 i Billingen längesen, del 2 sid 61 - en utförlig beskrivning av ombygget av Verna Andersson - du hittar det här!

Ida, liksom hennes företrädare Kari, var ofta anlitad vid kalas och andra sysslor i trakten. Hon arbetade i skördetid både på Hålltorp och Ängarås. Hon dog alltså redan 1935 och Albin bodde därefter ensam kvar i huset.

Albin Mars

Albin Gustafsson, kallad Mars, var född 1872 i Liden. Hans föräldrar var Gustav Isaksson och Anna Britta Fogelberg (kallad "Marsa-gumman" i folkmun).

Albin var järnvägsarbetare men förlorade sin högerarm och hade en kort protes med en krok på. Han kallades därför "enarmingen". Det berättas att han hade en enorm arbetsförmåga och styrka i vänsterarmen. Stark hade han också varit, påstås det, då han skulle ha försökt dra isär loket och en tågvagn på järnvägsstationen i Stenstorp, men istället kom i kläm så att högerarmen måste amputeras. En annan version är att han något överförfriskad skulle ha gått på spåret och blivit påkörd av tåget.

Albin försörjde sig som skrot- och lumpsamlare, i viss konkurrens med "Höka-Gustaf", som var i samma bransch. Albin sågs ofta ute på landsbygden och inne i Skövde stad komma dragandes med sin kärra fullastad med skrot och lump. En annan födkrok var bärplockning - kröser/lingon och hjortron - som han sålde. Han var en duktig arbetare, väl orienterad om de bästa bärställena. Trots sitt handikapp kunde han plocka potatis och vara med vid skogsplanteringar. De sista åren i Ljungstorp sysslade han med att såga och hugga ved av enebuskar och hopsamlade grenar i skogarna ovanför Löten. Veden lade han i prydliga häser och sålde till Stora Ekebergs sanatorium.

Hans hälsotillstånd var dock inte det allra bästa och han hade därtill ett häftigt humör. Grannarna var rädda att han skulle göra sig själv och andra illa. Det berättas att man befarade att han skulle kunna resa livsfarliga vapen. Han tycks samtidigt ha varit något av en "filosof". En del uttryck lever kvar efter honom, som att "dä ha slocknat ena stjärna i Ljungstorp i natt", när någon i Ljungstorp hade dött. Han vistades tidvis på vilohemmet Hvilan i Skara, men blev slutligen tvångsinskriven på Ryhov, Jönköping, 1941, där han avled 1948.
 

Texten samlad och sammanställd av Verna Andersson och Arne Sträng i Varnhembygden 2003
 

Ur Vernas anteckningar om Mars;

Astrid berättade att Siv och hon varit hos Judit och städat i början av 1940-talet, när de såg Albin rörde sig mystiskt i trädgården och mumlade att han ville ta livet av sig. De sprang hem till Sandbäcken genom ängen. Det ledde till att Egon Friman som chaufför, tillsammans med grannen Sander och Holgersson körde honom ner till Ryhov, Jönköping, där han blev tvångsintagen på sinnesjukhuset.

Foto från Eddie Dahlberg i samma brev.

Berättelse från släktingen Simon Jyrknäs;

Einar Dahlberg flyttade efter Idas död 1935 till Gotland där han var lokalpolitiker (vet ej vilket parti, men skulle tro att det var Centern) där träffade han Eva Maria Elisabeth Larsson, född i Guldrupe Gotland 1905 11/6, dotter till Hemmansägaren Efraim Larsson från Hallbjäns, Guldrupe. De fick tre barn på Gotland.

Eddie Dahlberg, Else-Britt och Elly.
 

I början av 50-talet så flyttade familjen till fastlandet. Först till Lista utanför Eskilstuna där han drev ett jordbruk i några år. Han flyttade sen till stadsdelen Odlaren i Eskilstuna där han jobbade som transportarbetare på Metallpressen, sedermera Alfa Laval. Han var aktiv inom Blåbands rörelsen ända till slutet av sitt liv, bland annat som vice ordförande samt ordförande för Eskilstunaavdelningen. Han var även i unga år frälsningsofficer. Einar dog i Eskilstuna 1985.

Vi hittar honom även som resandepredikant i Skultorp boende i ett hus på mark från Jons Månsgård, kallat Carlshem. Det var ett sista boställe/hem för Frans Gustaf Carlsson, son till Carl Svensson från Ödelöten/Kleven, och Frans Gustafs hustru Maria. Einar var från 11 års ålder fosterbarn i familjen.

På ett foto i Skultorp ser vi troligen Frans Gustaf och Maria 1931, strax före hennes död. Vid den tiden hade de också en inneboende i fostersonen Ejnar Hjalmar Alexius Andersson, född i Varnhem 1906 27/9 - resepredikant som flyttar in 1930 från Säter och vidare till Kalmar 1931. Klicka här för att se bilden!

Oskar Andersson i Ändabäcken



Formalia;
Johan Oskar Andersson, född 6/2 1888 i Östra Gerum - gift 25/10 1911 -
                                                             - död i Ännebäcken 1:1 9/12 1957
Hustrun Hilda Wilhelmina Andersson f. Dahlberg, Varnhem 22/2 1886 
                                                              - död Ännebäcken 1:1 16/7 1965
Son - hemmboende Nils Ewert Andersson, född i Varnhem 11/6 1920
                                                             - död i Ännebäcken 1:1 28/6 1961



Anna-Brittas son Stig Andersson berättar 2017:

En bror till Hilda bodde i Boston, SA. Han var på väg hem med Andrea Doria, då båten krockade med båten Stockholm 1956 på Amerikanskt vatten. Han kunde återvända till USA och ta nästa båt till Sverige. Han bodde då hos sin syster Hilda och Oskar i Ännebäcken en tid. Han bjöd alla barnen på bio i Skövde, Roxy, - en Åsa-Nisse film.  De fick också  korv
och mos.

Slåtta-Karl i Klevens såg var också Hildas bror.

Evert Andersson på traktorn med sin familj hustrun Anna-Britta och längst bak hennes son Stig född 1950, samt sönerna Bo och Lars + okänd kamrat.

Anna-Brittas son Stig med kanin och halvbrodern Bo.

Bröderna Bo och Lars Andersson med barkbåt i Ännabäcken.

Gillis mor Märta Andersson.

Formalia för Oskar och Hildas dotter och dotterson;
Dotter      Märta Sofia Viktoria, född i Varnhem 1917-09-30 - flyttar ut 1931 - hem 1932 - ut 1936
                 - död 2 januari 1991 i Tibro
                 oäkta son Gillis; Bertil Ingemar, född i Varnhem 1935-10-22 - död 29 januari 2014

Formalia;
Gillis Bertil Ingemar Andersson, född i Varnhem 1935-10-22 - gift 20/6 1958 - död 29 januari 2014
Gärd Mona-Lisa Andersson, född i Lidköping 26/10 1937 - gift 20/6 1958 -

 Oskar Andersson håller i tömmarna på hästen Svarten och ger några i familjen skjuts i släde på
  Ljungstorpsvägen.

"Jag var tillsammans med min vän Bertil när jag träffade Gerd för första gången, ett möte som skulle
  bli livslångt för Gerd och mej. Vi firade att vi känt varandra i 60 år i mars 2013."

                Vårt första möte

Vintern höll sitt grepp ännu men värmen inom mej, blev Du
Vi var så unga du och jag och i varann vi fann behag.
Den förta gången jag dej såg var i den tidena gamla tåg.
I rök och ånga bars vi fram mot roten till vårt släktes stam.

Vi vandrade i vårlig lund där trasten sjöng son aftonsång.
Jag höll dej hårt uti din hand och drömde om din famn.
Trasten sjöng sin vackra sång och vandringen på grusad gång
var början på en levnad lång vi ännu vandrar på.

Jag smög från ditt finger en enkel ring, ville ju ha från dej någonting,
som gjorde att vi skulle ses igen, man vill inte mista en underbar vän.
Och visst fick vi se varann mången gång, fast väntan ibland kändes allt för lång.
Nu åren har runnit så fort förbi, men än kan jag minnas den gång vi

Vandrade i vårlig lund där trasten sjöng sin aftonsång.
Jag höll dej hårt uti min famn och drömde om din mun.
Trasten sjöng sin vackra sång och vandringen
på grusad gång
var början på en levnad lång vi ännu vandrar på

Vi har blivit så många nu, Ifrån att det en gång var
jag och du.
Urban och Katarina, våra kära två har gett oss en
lycka av många små.
Det kunde vi inte ana då, när vi en gång gick
vi båda på
en grusad gång och till fågelsång skulle en göra en
vandring, en levnad lång

Vi vandrade i vårlig lund där rasten tystnat med
sin sång.
Jag höll dig varligt i min famn, jag kysste ömt
din mun
och trasten tystnat med sin sång, vår vandring på
en grusad gång
var början på en levnad lång vi ännu vandrar på.

 

Sven Andersson, Ännebäcken köper marken Aa på kartan. Man kan se att 2 nya vägar skapas. En söder om den befintliga som utgör gräns mot Lövstad 1:1 och en väg till fastigheten Gruvesäter 1:3. Säljare är Karl August och Hildur Andersson Lövstad 1:1.

Marken såldes sedan vidare till brodern Evert som försökte bygga ett hus men bara kom till grunden. Evert sålde sedan marken 1957 till Simon Falk för 300 kronor.

Anna-Lisa Falk, född 1960-07-30 köper Lövstad 1:2 1977 - troligen då av sin far.
(ett stycke avstyckad mark vid Ljungstorpsvägen mitt emot Ännebäcken.) Hon är då endast 17 år gammal.

Sonen Mats Hultgren står på trappan efter köpet av Ännebäcken 1962.

Sonen Mats hittade första vintern sin spelplan på Ännebäckens is.

Fåren kom strax på plats i Ännebäcken! Här med Kleven under Löten i bakgrunden.

Hultgren ritar till- och ombyggnad av det befintliga huset till en för tiden modern bostad.

Bygget tar fart 1966.

Grunden på plats.

Bygget tar form.

Fårbetet mellan grannarna runt Ännebäcken.

Hennes son Jonas skriver;
"Hon framställde under mitten av 70-talet bilder av ulliga får på vårbete bland Billingens blommande körsbärsträd, skörd och vedhuggning om hösten, sparkåkning och timmertransport med häst och släde om vintern, osv. De idylliska skildringarna av livet på landet, präglat av årstidernas gång, bör inte underskattas.

De framställer också en livsmiljö som är vävarnas möjlighetsbetingelse, och pekar mot det engagemang i frågor om arbete, natur, miljö, ekologi som redan då var avgörande för Annette. Ömsinthet, varsamhet, konkretion och nära relationer i en omedelbar omgivning. 

Om fåren i grannens hage blir motiv i vävarna, är det också just deras ull som används i vävnaderna, kardad, spunnen och färgad av Annette."

Bygdedräkten visar makarna Hultgrens stora intresse för hembygdsfrågor.

Nya ägare medför nya reparationer och ombyggnader!

Marc tycks vilja 'dränka' sin fyrhjuling i Ännebäcken.

Hästen Senton blev 34 år och slutade sina dagar på Ännebäcken.