Familjen Jonssons familjesida
Till Smedjebacken flyttar skomakarfamiljen Jonsson in från Kyrkebo 1856 och ger ett hem för inte minst sonen Carl Jonsson som blir skomakare här i vuxen ålder och sedan i sin tur hans dotter Alma.
Troligen byggs detta större hus vid inflyttning av den förste ägaren 1846, Johan Holmberg, som sedan 10 år senare säljer till Jonas Jonsson och tillfälligt flyttar in i det lilla huset med familjen, innan vidare flytt till Nybygget på Sörgårdsskiftet 1859.
Tiden för fotot är antagligen runt 1910 eller något tidigare. Troligen är det nedanstående i familjen som är med på fotot - även om en del redan flugit ur boet:
Skomakaren Karl Jonsson, född i Warnhem den 25/1 1847 - gift den 24/10 1879 (här 63 år)
Hustrun Charlotta Gustafsdotter, född i Warnhem den 8/6 1855 (här 55 år)
Fosterdotter Elvira Karolina Anders., f. Katarina förs, Sthlm 1888-fr Sthlm 1898-t. Locketorp 1908 (här 22 år)
Fosterdotter Karin Elisabet, född i Warnhem den 19/1 1890 i Varnhem - ut till Eggby den 10/11 1910 - hem-
ut några gånger - gift m. Karl August Sigfrid Ternlind född 19/12 1894 - ut 1918 (här 20 år)
Dotter Alma Maria, född i Warnhem, 5/9 1880 -till Ramdalen i Jämtlands län den 24/9 1897 (här 30 år)
Fotot taget snett söderifrån och från Ljungstorpsvägen med gärdsgård bakom huset mot Bäckstorps ägor. Det större trädet i förgrunden står utmed Ljungstorspvägen. Huset ser relativt rejält ut med bra tak, bra omålad brädfording med hela vattenavrinningskanter och ljusa fina fönster och en vitlkalkad grund och skorsten!
Ingång något bortåt på långsidan av huset - även om det inte syns i skuggorna som blir i bilden. Se Gunborgs skiss nedan över det gamla huset med beskrivning sett nästan från samma håll som fotot ovan!
Första generationen Jonsson i Smedjebacken
1:a generationen i Smedjebacken
F.d statdrängsfamiljen på Kyrkebo, dit de kom 1849 från Näs Rote - Dagtorpet Brännebo under Ölanda - nu i Smedjebacken 1856;
Skomakare Johannes Jonsson, f. Varnhem 24/1 (enl dopbok) 1811 - in från Kyrkebo 1856 - dör 13/7 1877
Hustrun Charlotta Josephsdotter, född i Ulricehamn 28/9 1810 - blir bräcklig - dör här 9/1 1878
Dotter Lovisa, född i Varnhem 1835 - gift m. dräng Lars Petter Löfgren, f. 1838 - till Skövde 23/10 1877
Son Gustaf, född i Varnhem 1838 den 24/4 - till Frustuna som banvakt/stationskarl Gnesta 20/1 1863
Son Carl, född i Varnhem den 25/1 1847 - övertar huset 1877 - gifter sig den 24/10 1879
Lite om förhistorien för familjerna Johannes & sonen Carl Jonsson
Sonen Johannes övertar Brännebo, Ölanda, Eggby 1833
1833 efter giftermål tar sonen Johannes över dagtorpet Brännebo under Ölanda och står där som Skomakare. Faderns familj tycks också bo kvar under perioden.
Mannen Johannes Jonsson, f. Varnhem 24/1 (dopbok) 1811
Hustru Charlotta Josephsdtr, född i Ulricehamn 28/9 1810 - in från Torp
De får här barnen;
Dtr Sophia Lovisa, 1835 17/5
Son Gustaf, f. i Varnhem 1838 24/4 - till Frustuna 20/1 1863 som banvakt/stationskarl
Son Carl, född i Varnhem den 25/1 1847
Familjen till Kyrkebo 1849
Sonen Gustaf Johansson
Sonen Gustaf Johansson född i Varnhem 1838 24/4 - flyttar 20/1 1863 till Frustuna församling i Södermanland.
Här gifter han sig 24/5 1863 med Anna Sofia Haglund, född i Wårdinge 1843 7/4.
Dotter Ida Maria, född här 29/10 1863 - dör 10/12 1863
Son Knut August, född här 1865 13/1
Son Frans Emil, född här 1866 23/9
Han blir först banvakt - två år efter att stationen öppnat (1861) och ganska snart stationskarl vid Gnesta sta- tion.
Familjen lämnar Gnesta för Nord Amerika 1871, efter 8 år.
Anm; Frustuna socken i Södermanland ingick i Daga härad och är sedan 1992 en del av Gnesta kommun.
Gustaf & Anna-USA
Johannes föräldrar är dagtorpare vid Brännebo, Ölanda när han föds 1811 (han övertar 'dagtorpet' 1833 efter giftermål);
Vi hittar först föräldrarna vid Orreholmen, Ölanda Rote, Eggby församling i Hfl 1800 -1814;
Mannen Johannes Jonsson, f. Granstug, Eggby 1780 22/7
Hustrun Inga Abrahamsdtr, född i Sköfde 1770 2/7
Oä dotter Greta Andersdotter, född i Vinköl
Son Anders Andersson, född i Granstugan 1801 8/10 - flyttar till Åsaka 1817
- familjen flyttar till Brännebo - Dagtorpare vid Ölanda 1806
Där föds;
Sonen Johannes, 1811 24/1
Dottern Cajsa 1814 1/9 - flyttar ut till Wing 1830
De tar fosterbarnen in från Berg 1824;
Fosterson Anders Gustaf Johansson, Forshem 3/1 1815
- flyttar ut 1837
Fosterdtr, Maja Johansdtr, född i Forshem 1818 5/6 - ut 1833
Här finns också en oäkta son till fosterdottern; Carl född på Brännebo 1832 11/3
Hustrun Inga Abrahamsdtr, född i Sköfde 1770 - dör här 1834
Ny familjebildning 1844 - då är Johannes 64 år gammal & gifter sig med en 17 år yngre kvinna;
Mannen Johannes Jonsson, född 1780 gifter om sig 1844 - Hustrun Maria Andersdotter, född i Berg 1797 21/1- hon flyttar in från Ölanda 1844.
Dotter Sophia Cajsa, född 1835 17/5 - stryks utan förklaring (troligen död)
Dotter Anna Maria Johansdtr, född här 1836 20/6
Fosterdotterns son Carl född på Brännebo 1832 11/3
- denna familj flyttar till Fallet under Smedsgården 1840 & vidare 1845 till Undantag under Foxerna Helges- el. Skattegård - där Johannes nu står som Kyrkväktare intill sin död!
Johannes dör här 7/5 1858
Maria dör här 22/10 1859
'Sonen' Carl Johansson, arbetskarl Håkansgården 1858
Johannes farföräldrar är inhyses vid Granstugan, Eggby 1800, där Johannes far fötts 1780;
Granstugan, Näs Rote, Eggby församling år 1800;
Inhyses Jonas Svensson, född i Eggby 1735
Hustrun Maria Larsdotter, född i Forshem 1736 - dör här 1809
Son Johannes, född på platsen 1780 22/7 - flyttar till Klostret 1802
- änklingen Jonas Svensson till Brännebo 1809
JOHANNES KÖPER SMEDJEBACKEN1856; KÖPEKONTRAKT
FRÅN ÄGAREN JOHAN HOLMBERG SOM BYGGT HUSET
FRÅN ÄGAREN JOHAN HOLMBERG SOM BYGGT HUSET
Texttolkning;
"köpe kontrackt
jag undertecknad upplåter och försäljer här meddels till Skomakaren konstaterat Erfarne johannes jonsson och hans Hustru med börd jons Dotter på kyrke bo, mine med wederbörandes tillstånd uppå klosterssockens allmenne mark uppförde husböjnader och hägnader sådant som alt Sammans utom det minsta undantag nu för ögonen nu befinnes - och hwarjemte jag uppå köparna Transporterar den arrende Rättighet som jag innehafwer uppå förestånde Sockens der in vid liggande allmenna mark och Dätta alt emot en af oss emellan öfverenskommen köpe Summa stor 750 Riksdaler Riksmynt och med villkor som följer;
1o tillträdet sker den 1 Nestkommande Nowember så wäll med Husen som jorden och hägnaderne. Dock förbihålles Sig Säljaren att om han för Sin del skulle behöfva att få begagna den Lilla manbögnaden samt Ladugården tills dess den 1 maj 1857, men om han icke för sin Egen del Begagnar dem så eger han ej att öfverlämna denna Rättighet till Någon annan, och hwar jemte Säljaren förbinder sig att ansvara att husen lämnas uti Samma Skick som de nu befinnes, wid afträdesdagarne."
texttolknng fortsätter på hela dokumentet - inte avbildat;
"2dre Säljaren förbehålller Sig att få afföra fem enbets Lass Gödsel
3dje köpe Summan skall köparen Erlägga uti 2nne Poster Nemligen, wid tillträdet den 1 denn kommande November Betalas Fyrahundra femtio 450, Recksdaler Ricksmynt och återstoden Trehundrade Riskdaler samma mynt sort Betalas den 1 Maj 1857 alt utom Ränta, -
Sålunda öfverenkommit och afhandlat som skedde i kyrkebo den 1 September 1856;
J Holmberg/Britta maria Holmberg - Säljare Johannes Jonsson/ Maka; Charlotta Jonsson - Köpare
(Johan)
Jonssons säljer Smedjebacken till sin yngste son Carl 26/6 1877
Texttolkning;
"Köpekontrakt (sid1)
Vi underteck(nade) uplåter och försäljer härmeddelst, våra på Socknens almäna mark uppförda Hus och bögnader af hvad namn det varamå, till vår yngste Son Karl, och detta för oss en imällan öfverenskommen köpesumma stor Fyrahundra kronor (400 kr) och med följande villkor, nämligen;
1. Köparen tillträder Husen nu genast, med undantag af den lilla manbyggnaden, eller så kallade Flygeln belägen intill källaren, hvilka säljarna förbehållers ig uti sin lifstid.
2. Den ackorderade köpesumman kommer att betalas på så sätt att nu vid uppgjort köp betalar köparen 50 kronor och den 1ste januari 1878 betalas 100 kronor och den 1ste november samma år betalas 150 kronor, och den 1ste November 1879år betalar köparen sista köpeskillingen 100 kronor och skall ingen köpeskilling belöpa med någon beräkning av Ränta.
Sålunda handlat och öfverenskommit som skedde uti
Smedjebacken den 26 juni 1877/ Johannes Jonsson, Maria Charlotta Jonsson.
Kommentar;
Föräldrarna gör som Smedjebackens föregående säljare och undantar Lilla Stugan - här kallad 'Flygeln* och behåller den för egen räkning livet ut. Johannes dör strax härefter och även hans hustru ett halvår efter honom.
Skomakare Johannes Jonsson, f. Varnhem 24/1 (enl dopbok) 1811 - in från Kyrkebo 1856 - dör 13/7 1877
Hustrun Maria Charlotta Josephsdotter, född i Ulricehamn 28/9 1810 - blir bräcklig - dör här 9/1 1878
Bouppteckning Johannes Jonsson - död 13 juli 1877 - 1:a sidan
Texttolkning;
"År 1877 den 21 juli förrättades Laga Bouppteckning efter aflidne Arbetskarlen Johannes Jonsson på Smedjebacken i Kloster Socken, som med döden aflid den 13 i samma månad och efterlämnade sig Enkan Maria Charlotta Jonsson, och med henne sammanaflade 2 barn, en Son Carl och en Dotter Lovisa, båda myndiga, boet uppgafs av Enkan i den ordning som följer; .............."
Kommentar;
Johannes Jonsson står här som Arbetskarl - skomakaryrket har han troligen helt överfört till sin son, Carl.
Här ser man att Gustaf inte finns med som arvinge - har troligen då avlidit i Amerika före detta datum.
Huset var redan sålt till yngste sonen Carl 17 dagar före Johannes död och ingår inte i bouppteckningen.
Andra generationen Jonsson i Smedjebacken
2:a generationen i Smedjebacken
Sonen/
nu ägaren Carl Jonsson, född i Varnhem (Brännebo, Eggby) 25/1 1847 - tar 1877 över Smedjebacken -
gifter sig 24/10 1879 med
Hustrun Charlotta Gustafsson, född i Varnhem den 8/6 1855 - flyttar in 1879 från Ljungstorp(s gård)
Dotter Alma Maria, född i Varnhem 1880 5/9 - lämnar för Ramdala* i Blekinge 1897
Son Ernst Gustaf, f. i Varnhem 1886 6/10 - lämnar som 20-åring för Strömsund (Ström) 5/10 1906
* I Ramdala bodde hennes moster Augusta, som var mejerska och Alma jobbade på samma mejeri. Hon är
kvar i Ramdala till 1899 och flyttar då till Stora Levene, troligen jobbade hon på mejeri där också. (B. Larsson)
Karl Jonsson död 27/2 1932 i Smedjebacken, Varnhem,
Charlotta Gustafsdotter Jonsson död 10/9 1930 i Smedjebacken, Varnhem
**********************************************************************************************************************
Alma Maria Jonsson född 5/9 1880 i Varnhem - död ogift 19/9 1953 i Smedjebacken, Varnhem
- Hennes tvillingdöttrar som växte upp på Smedjebacken - med modern ibland på avstånd:
- Rut Charlotta Jonsson född 1/3 1906 i Varnhem - död ogift 6/7 1993 på Döbelnsgatan 9 i Skövde hennes son Erik Gunnar Jonsson född 14/6 1923 i Stenstorp - död 17/1 1924 i Smedjebacken Varnhem
- Ingeborg Maria Jonsson, gift Larsson, född 1/3 1906 i Varnhem - död 7/8 1998 på S. Bergvägen 26 i Skövde, gift 8/3 1930 med Karl Martin Larsson född 26/3 1904 i Ramsberg, Örebro län - död 7/3 1984 i Skövde, S. Bergvägen 26.Deras dotter Birgit Ingeborg Linnea Larsson född 10/1 1937
********************************************************************************************************************
Jonssons fosterbarn - Charlottas broder Johan Kullbergs barn:
- Elvira Andersson född i Stockholm 1888 Från henne härstammar Ledhagen i bl a Skövde o Ängelholm (maken till Arne Strängs brylling Marianne Ledhagen).
- Karin Elisabet gift Ternlind född 19/1 1890 i Varnhem
Familjen Jonsson samlad 1905
Skomakarmästare Carl Jonsson & hans hustru Charlotta 1925
Foto taget omkring 1925 i trädgården på Smedjebacken med ladugården i bakgrunden på andra sidan Ljungstorpsvägen.
Skomakaren Karl Jonsson, född i Warnhem den 25/1 1847 - gift den 24/10 1879 med hustrun Charlotta Gustafsdotter, född i Varnhem (Solberga) den 8/6 1855
Familjen Carl Jonsson med barnen och hustruns mor
Klicka gärna på bilderna nedan för att se dem större och ibland med angivande av fotograf!
Birgit ger en bild av Ernst
"Ernst flyttar som 20-åring till Ström- sund (1906). Där har hans morbror August en järnaffär och han arbetar där i hela sitt yrkesverksamma liv. Han gifter sig med Beda och de får en son Gunnar född 1924. Gunnar utbildar sig till ingenjör och så småningom gifter han sig med Kerstin, som är lärare. De tog namnet Grånemo. Gunnar avled år 2000 i Vällingby. Kerstin lever fortfarande född 1930.
Ingeborg och Ruth var väldigt förtjusta i Ernst när de var små och han i dom tror jag. Han var väldigt givmild och skickade fina gåvor till dem till födelsedagar och till jular. Bl.a. skickade han skidor till dem och det var kanske inte så vanligt på den tiden."
Birgit ger en bild av Alma
"Mormor Alma växte upp tillsammans med sin bror Ernst, som var sex år yngre och sin fostersyster och kusin Karin, som var tio år yngre. Efter några år flyttade även Karins syster Elvira till Smedjebacken.
Alma var duktig i skolan, hon hade bra betyg. Hennes lärare ville att hon skulle läsa vidare men det fanns inga ekonomiska möjligheter till det.
Alma flyttade till Ramdala* när hon var sjutton år och jobbade först som mejerielev och senare som mejerska. Där arbetade sedan tidigare hennes moster Augusta. Ett par år senare flyttade hon till Stora Levene. Hon har även arbetat bl.a på Rantens mejeri, Falköping. Hon återvände till Varnhem 1903. Året därpå flyttade hon till Stockholm och jobbade dels på ångslupen Kolga och och dels på passagerarbåten Östanå. Hon återvände till Varnhem 1906.
1908 fick hon plats i hushållet hos kyrkoherde von Sydow i Prästgården. Här lärde hon sig om matlagning,som hon senare skulle få användning för. Hon var där till 1913, då hon flyttade till Göteborg och började en anställning på Sahlgrenska sjukhuset, troligen i köket. När sedan Stora Ekeberg startade sin verksamhet 1918 flyttade hon dit som köksföreståndarinna. Hon var kvar där till 1940 då hon gick i pension vid 60 års ålder.
Under tiden i Göteborg har mamma berättat att hon och systern Ruth hälsade på ibland. Vid ett tillfälle bjöd hon dem på Stora Teatern och de såg "Anne på Grönkulla" .
Mormor Alma hade ganska mycket böcker av skilda slag. Det fanns ett skåp med glasdörrar och det var alldeles fullt med böcker. Hon hade bl.a. böcker av Johan Olof Wallin och Runeberg i skinnband, romaner, läkarböcker och inte minst kokböcker . Iduns kokbok från 1911 och Escoffiers kokböcker. Prinsessornas kokböcker och Bullen Berglunds kokböcker bl.a. Dessa böcker har jag kvar efter mormor, även om en del såldes vid den auktion som hölls efter hennes död.
Sina älskade katter betydde mycket för mormor. De var ett värdefullt sällskap när hon gick i pension.
Jag minns de sista hon hade, angorakatterna Sessan och Ulla."
Charlottas mor
Charlottas mor var Anna, född Jonsdotter i Berg 1825 - syster t. den två år yngre brodern Johannes Jonsson Sandblad - Bäckedalsmördaren 1856
Båda syskonen från mycket fattiga förhållanden, där fadern hamnar på Fattigstugan och en annan broder får fattigunderstöd efter deras moders död 1844.
Brodern Johannes Jonsson Sandblad blir möbelsnickare som bygger till möbelverkstad i Bäckedalen, fängslas 1856, och efter 20 år i fängelse - bygger upp och driver ett framgångsrikt möbelsnickeri i Lundby, på ägan Dahlgrenstorp under Tomten.
ANNA JONSDOTTER
När Charlotta föds bor hennes mor och far vid Solberga dit paret kom med Gustaf, först som Gårdsdreng, från Höjentorp, där de tagit ut lysning och gift sig 1850.
Rättaren Gustaf Johansson, född i Sköfde 1821 den 20/2
Hustrun Anna Jonsdotter, född i Berg 1825 den 11/5
Alla barnen:
Dotter Emilia Christina, född i Solberga 1850 den 15/3
Son Johannes, född i Solberga 1852 den 28/8
Dotter Charlotta f. i Solberga 1855 den 8/6
Son August, född i Solberga 1858 den 15/9
Dotter Augusta Wilhelmina, född i Forsby 1861 den 18/10
Son Carl Johan, född i Warnhem 1865 den 9/10
- familjen flyttar till Sventorp 1861, där maken är Mejerist - de köper Ljungstorps gård 1862
Fosterbarnen Karin & Elvira - Charlottas brorsbarn
Charlotta Jonssons syskonskara - barnens mostrar och morbröder
Ny ägare har köpt förpantningen Ljungstorp under Storekullen av Gabriel Bengtsson 1 /11 1862:
Mejeristen Gustaf Johansson, född i Sköfde 1821 den 20/2 - in 1862 den 12/11 med familj från Sventorp
Hustrun Anna Jonsdotter, f. i Berg 1825 den 11/5 - syster till 'Mördaren i Bäckedalen' Johannes Jonsson
Dotter Emelia Christina, född i Warnhem 1850 den 16/3
Son Johannes, född i Warnhem 1852 den 28/8
Dotter Charlotta, född i Warnhem 1855 den 8/11 - gifter sig 1879 med Carl Jonsson, Smedjebacken
Son August, född i Warnhem 1861 den 28/10
Dotter Augusta Wilhelmina, född i Forsby 1861 den 18/10
Son Carl Johan, född i Warnhem 1865 den 9/10
Formalia;
Johannes Gustafsson Kullberg, f. i Varnhem 28/8 1852 - ogift man - död i Hotellet, Grängesberg 5/1 1912
August Gustafsson, född i Varnhem 1858 15/9 - gift 27/9 1891 - död i Strömsund 18/10 1920
Karl Johan Kullberg dog vid 35 års ålder - ca 1897
Moster Augusta - Augusta Wilhelmina, född i Forsby 1861 18/10 - flyttar ut från Ljungstorp 1885 och blir mejerska i Ramdala
Alma flyttar dit - lämnar hemmet för Ramdala i Blekinge 1897
Alma flyttar dit - lämnar hemmet för Ramdala i Blekinge 1897
Morbror August blir järnhandlare i Strömsund och Almas broder Ernst flyttar som 20-åring till Strömsund (Ström) 5/10 1906
Almas morbror August Gustafsson, August, född i Warnhem 1861 den 28/10, gifte sig 27/9 1891 med Maria Lovisa född Karlsson i Högsby Kalmar län. Han var handlande boende i Bredgård dit han kom 1891 från Östersund. Han lämnade Ljungstorp/Varnhem 1881 - och står nu som Handlanden innan de båda flyttar in till näraliggande Ström 1903 där August för första gången står som Järnhandlare.
De kom till Bredgård vid Ström 1893. Hans bror Karl Johan Kullberg, som då står som bokhållare, flyttar till dem 15/5 1895 från Falun. De hade såväl piga som handelsbiträde i hushållet under perioden.
Almas bror Ernst Jonsson kom den 12/10 1906 att efterträda handelsbiträdet Axel Harald Barthelsson, född 1874. Den nya pigan som kom in samma år, Elsa Maria Lundqvist, kallas fröken och utträder den 5 juni 1911 Svenska Statskyrkan för inträde i Metodist Episkopalkyrkan enligt anteckning i husförhörslängd.
Ernst står sedan som bokhållare i Hfl 1912 i den Järnaffär som byggts upp efter branden. Där finns nu flera handelsbiträden boende samt andra hyresgäster i det stora huset, bl a Provinsialläkaren Anders Martin Jansson med familj.
1919 säljer August Gustafsson sin järnhandel till Östersunds Redskapshandel. Så man kan anta han överlät rörelsen på Östersunds Redskapshandel 1919 p.g.a, sjuklighet.
1920 18/10 dör August Gustafsson i någon form av tarmstopp/tarmvred (Ileus Instestional) 59 år gammal. Änkan bor kvar och i huset i övrigt bodde då både Postmästaren och f.d. landsfiskaler.
August Gustafssons järnaffär i Ström (Strömsund) fr o m1903
August Gustafsson lämnade sina föräldrar och Ljungstorp 1895. Han kom att driva en järnaffär i Ström (Strömsund) fr o m 1903 - här några bilder med tillstånd från; http://flata.net/gamlabilder/
Bredgårdsgatan vid August Gustafssons Järnaffär till vänster. Detta kvarter brann ned vid den stora Bredgårdsbranden 1907. Endast huset längst bort till vänster (Baudins fastighet) undkom branden. På brandplatsen byggdes sedan Grand Hotell och Lek- och Pappershuset upp. För försäk- ringspengarna byggde nu August Gustafsson upp ett nytt hus längre bort på Bredgårdsgatan, för att kunna
fortsätta att driva sin rörelse. På ovanstående bild där man ser träden där nya järnaffären byggdes, längst bort i bild. Jämför gärna med bilden här nedan från 1920-talet!
Fakta från Strömsund; Niklas Löfvenberg
År 1906 anslöt sig systersonen Ernst Jonsson till affären som jernhandelbiträde, då han lämnade Smedjebacken (Ljungstorp/Varnhem) för Strömsund (Ström).
Birgit berättar; Omkring 1950 när min pappa (Martin) skaffat bil (Borgward) åkte vi till Strömsund och hälsade på Beda och Ernst och då träffade vi även Kerstin och Gunnar, som då bodde där. Ernst jobbade fortfarande och vi besökte även järnaffären.
August Gustafssons Jernaffär brinner ner 1907
En ny Jernaffär byggs med hjälp av bl a försäkringspengarna
Aug. Gustafssons Järnaffär år 1915. Efter den stora Bredgårdsbranden 1907, flyttades verksamheten till nybyggda lokaler år 1908. Östersunds Redskapshandel ("Redskapen") tog över rörelsen 1919, då dom öppnade filial i Strömsund, med järnhandlare Carl Edv. Jonsson som chef. Några år var även vid denna tid, på övervåningen, Strömsunds juridiska byrå inrymd med Johan Lind som innehavare.
August föddes den 15/9 1858 köpman från Varnhem. Han dog den 18/10 1920. Så man kan anta han överlät rörelsen på Östersunds Redskapshandel 1919 p.g.a, sjuklighet. På slutet av 1960-talet revs byggnaden där August Gustafsson hade sin järnhandel och sedan 1970 står två hyresfastigheter där och det finns även en tennisbana på platsen. Fakta och bilder från Strömsund; Niklas Löfvenberg
Vid förstoring av bilden ser man svagt texten Aug. Gustafssons Jern på väggfrisen över herrarna på trappan.
Herrarna är August Gustafsson och troligen Ernst Jonsson, vilken anslöt till sin morbroder från Smedjebacken 1906 som järnhandels- biträde - senare bokhållare.
Fakta och bilder från Strömsund;
Niklas Löfvenberg
Klicka på bilden för att se bilderna bättre och läsa namnen!
Östersunds Redskapshandel till vänster i bild med Grand Hotell i bakgrunden, under 1950-talet. August Gustafssons byggde alltså huset till vänster för sin Jernhandel. På slutet av 1960-talet revs byggnaden där August Gustafsson hade sin järnhandel och sedan 1970 står två hyresfastigheter där och det finns även en tennisbana på platsen. Fakta och bilder från Strömsund; Niklas Löfvenberg
Morbror Karl Johan Kullberg, född 1865, flyttar från Ljungstorp till Falun 1884, vidare till broderns Järnaffär i Strömsund 1895 - som bokhållare
Karl Johan Gustafsson - byter namn till Kullberg.
Han flyttar till Falun där hans äldre bror Johannes finns sedan 1877 och återfinns som bokhållare hos sin bror August i Strömsund 1895.
August kom till Bredgård vid Ström 1893. Hans bror Karl Johan Kullberg, som då står som bokhållare, flyttar till dem 15/5 1895 från Falun.
Ut igen 1897 18/9 till Arvika N:o 87 som bokhållare för Jernhandlare Jakob Mauritz Olsson.
1899 flyttar han med Jernhandlaren till Nr 115 i Arvika och dör här 3/4 1900.
Han dör av hjärtfel på Sabbatsbergs Sjukhus och begravs den 11/4 i Stockholm, gravkoret å Nya Kyrkogården.
.
Almas moster Emilia flyttar från Ljungstorp 1882 till Stockholm
Johannes Kullberg, född 1852 lämnade Ljungstorp 1877 för Falun
Två av hans barn placeras som fosterbarn hos Carl & Charlotta:
Dotter Karin Elisabet, född i Warnhem den 19/1 1890 av modern/sömmerskan Carolina Andersson från Falun, med faddrarna Carl och Charlotta, Smedjebacken. Anges som oäkta - ingen fader nämnd.
Hon flyttar ut till Eggby den 10/11 1910 - hem och ut några gånger - gifter sig med Karl August Sigfrid Ternlind född 19/12 1894 i Åsle, - död 16/5 1959 på Uddevallagatan 8 i Göteborgs Gamlestadens kyrkobokföringsdistrikt. Karin flyttar ut från Smedjebacken 1918.
Dotter Elvira Karolina Andersson, född 1888 i Katarina församling, Stockholm - kommer till Carl & Charlotta 1898 Elvira flyttar ut till Locketorp 5/12 1908. Gifter sig 15/10 1921 med Erik Gottfrid Andersson, född i Skövde 1898 7/7 - död 11/6 1970.
Formalia;
Elvira Karolina (Andersson) Jonsson, född 1888 25/8 i Katarina församling, Stockholm - änka 6/11 1970 - död i Skövde 7/1 1976.
Johan har en passionerad kärleksrelation med mamman Carolina Andersson från Falun, vilken han aldrig gifter sig med. Han flyttade från Varnhem till Falun 24 oktober 1877.
Elvira föddes i Stockholm och var placerad i 2 olika fosterhem, när hon vid 10 års ålder kom till sin faster Charlotta och hennes make Carl i Ljungstorp och där finns då redan systern Karin.
Johan och Carolina lär ha fått ytterligare 2 barn;
en son Johan Ludvig f 1896 - död 1977 och
en dotter Helga f 1893 - död 1895
Uppgifter bygger delvis på berättelse från Marianne Ledhagen.
Johannes Kullbergs dotter Karin - får sin familj hos Skomakaren Karl Jonsson med hustrun Charlotta Gustafsdotter i Smedjebacken
Johannes Kullbergs dotter Elvira - får också sin familj hos Karl
Jonsson med hustrun Charlotta Gustafsdotter i Smedjebacken
Jonsson med hustrun Charlotta Gustafsdotter i Smedjebacken
Tredje generationen Jonsson på Smedjebacken - dottern Alma
Om Alma Jonsson .........
13 år gammal får Alma sitt avgångsbetyg från folkskolan i Lundby
Texttolkning;
Afgångsbetyg .
Alma Maria Jonsson från Smedjebacken född den 5 september 1880 och inskrifven i fasta folkskolan vid Amundtorp i Warnhem - Lundby skoldistrikt af Skaraborgs län den 17 februari 1890, har vid denna dag anställd avgångspröfvning enligt § 47 i folkskolestadgan erhållit följande vitsord; ........ samt visat mycket god flit och mycket godt uppförande.
Warnhem- Na Lundby den 4 December 1893
Å skolrådets vägnar: D. Holmgren Carl Nyberg/Skolans lärare
Kommentar från Arne Sträng;
Intressant att Alma hade betyg från den "fasta folkskolan". Med den formuleringen skiljer man Lundby-skolan från en ambularande skola som fanns tidigare då läraren gick till olika lokaler i socknen/byar.
1894 betyg från fortsättningsskolan i Lundby
Alma flyttar hemmifrån (Smedjebacken) 1897 17 år gammal.
Birgit Larsson (dotterdotter) skriver 2015;
I Ramdala bodde då hennes moster Augusta, som var mejerska och Alma jobbade på samma mejeri. Hon är kvar i Ramdala till 1899 och flyttar då till Stora Levene, troligen jobbade hon på mejeri där också.
Min mamma Ingeborg och hennes tvillingsyster Ruth är födda 1906 De växte upp hos sina morföräldrar Charlotta och Carl Jonsson eftersom deras mor Alma var ensamstående. Alma hade plats i Prästgården hos kyrkoherde von Sydow och 1913 flyttade hon till Göteborg och arbetade där på Sahlgrenska sjukhuset. 1918 när Stora Ekeberg startade flyttade hon dit som köksföreståndarinna. Hon jobbade där fram till sin pensionering vid 60 års ålder (1940). Hon avled 1953.
Alma ärvde Smedjebacken efter sina föräldrar 1932 och lät Josef Håkansson bygga om huset till en dåförtiden modern liten stuga. Fadern Carl dog det året och modern Charlotta hade då dött två år dessförinnan.
Angående de oäkta tvillingarna berättar Birgit att hon med hänsyn till nu levande ättlingar inte vill röja fadern som var känd för familjen, men som Alma valde att inte uppge vid registeringen i födelseboken. Alma hade ett foto av honom och Alma fick ett brev långt senare från honom när dotterdöttrarna var tonåringar att han önskade bidra och ville ha kontakt, vilket hon då avböjde. /Kent Friman
1906 föds tvillingarna Rut & Ingeborg - Alma 26 år gammal
I pigtjänst hos kyrkoherdefamiljen von Sydow 1908 -> 11/12 1913
Ingeborgs slutbetyg från Sparrsäters småskola 1914
Texttolkning;
Flickan Ingeborg maria Jonsson från Smedjabacken som under läsåret 1914 besökte Sparrsäters småksola 184 dagar och nu söker inträde i Folkskolan har vid läsårets slut förtjänt följande vitsord - se ovan!
Hon går vidare till Varnhems Folkskola den 10 september 1917 - där hon får Avgångsbetyg 29 juni 1918 för läraren Håkan Gabrielsson. Liksom sin mor Alma har genomgående mycket bra betyg i skolan. Likaså i fortsättningskolan där hon går till den 13 februari 1919 för samme lärare.
Ingeborgs småskolllärarinna Matilda/Tilda i Sparsäter, Ljungstorp
Tvillingarna Rut & Ingeborg i Lundby skola 1917
Tvillingdöttrarna här markerade med kryss på fotot. Alla Varnhemsbarn delade skola med Norra Lundbys skoldistrikt vid den här tiden, innan småskolan flyttade till Varnhem och Folkskolan i Varnhem startade upp hösten 1917. Detta måste alltså vara alldeles i samband med denna delning och de hann tydligen börja i Amundtorpsskolan.
Tvillingarna Rut och Ingeborg växer upp hos Carl och 'Lotta'
Alma arbetar från 1918 som köksföreståndarinna på Ekebergs sjukhus
Familjebild vid Smedjebackens östra gavel - före 1932
Här en bild från Smedjebacken innan ombyggnad 1932. Moder Alma Jonsson med fr v dottern Ingeborg här nygift - med mannen Martin Larsson (1930) och dottern Rut tillsammans med några av deras älskade katter. Bilden är från den östra gaveln med jordkällaren till höger, vars överstycke nu delvis har växt över.
Ingeborg Maria Larsson född 1/3 1906 i Varnhem - död 7/8 1998 på S. Bergvägen 26 i Skövde, gift 8/3 1930 med Karl Martin Larsson född 26/3 1904 i Ramsberg, Örebro län - död 7/3 1984 i Skövde, S. Bergvägen 26. Deras dotter Birgit Ingeborg Linnea Larsson föddes 10/1 1937.
Rut Charlotta Jonsson född 1/3 1906 i Varnhem - död ogift 6/7 1993 på Döbelnsgatan 9 i Skövde. Hennes son Erik Gunnar Jonsson född 14/6 1923 i Stenstorp - död 17/1 1924 i Smedjebacken Varnhem
Smedjebacken interiört början av 1930-talet - Almas hem
Stora rummet i Smedjebacken troligen före ombyggnaden - men spisen finns kvar än idag! På skänken står fotot av Carl och Charlotta (visas ovan!).
Alma som värdinna i Smedjebacken - interiör
Vardagssysslor vid Smedjebacken - Alma i jordkällaren
Smedjebacken såsom Alma ärvde stugorna 1932
Detta är ett foto på i stort sett så som det ursprungliga huset såg ut och så som det byggdes 1846 av Johan Holmberg, köpt av Johannes Jonsson 1856. Den Lilla stugan - eller 'Flygeln', som Johannes Jonsson kallar det i köptekontraktet till sin yngste son, Carl, är orörd och äldre än det stora huset.
Oklart vem som byggde detta lilla hus på allmän mark under första delen av 1800-talet och vem som bodde där. Men det finns en del människor skrivna på 'Allmänningen' som troligen har kunnat bo just i denna stuga innan det hela blev mer ordnat i husförhörslängderna genom det stora husets uppförande.
Ombyggnaden startade genast efter föräldrarnas död och här ännu utan veranda
Här kan man tydligt se hur stugan har höjts betydligt sedan det fotot från 1920-tal. Ny brädfordring och nya fönster. Det var Josef Håkansson som fick uppdraget.Ombyggnationen fullföljdes under åren 1932 - 1933.
Gunborg Ferm har gjort en "spräng"-ritning av Smedjebackens hus efter berättelse av Alma Jonsson, som när hon blev köksföreståndare på Ekebergs sjukhus i början av 1930-talet rustade upp Smedjebackens hus. Vad Gunborg missade var att stugan också innan hade ett fönster i kammaren till höger om entré-dörren.
Alma Jonsson berättar att;
"Stugan höjdes, man tog bort kammaren och gjorde en ny trappa till andra våningen - då den gamla låg (enligt skissen) i murstocken! Hon lät bygga verandan på huset och lät gräva brunnen. Stockarna i bjälklaget låg direkt på marken". Dessa lyftes upp. (Anmärkning; sk. dynstockar - förr en vanlig och dragsäker form av golvläggning - se avsnitt om detta här!)
Enligt Gunborg så var arrendet för tomten 10 kronor om året, då Alma köpte Smedjebackens hus 1932 och lät bygga om det. Det var Josef Håkansson som fick uppdraget.Ombyggnationen fullföljdes under åren 1932 - 1933.
Alma tar emot i ett färdigombyggt hus på Smedjebacken 1934
Bil förnöjer boendet i Smedjebacken - Alma delägare i en Ford
Tillsammans med kollegorna Hilda Sträng och Fröken Bergström köpte Smedjebackens Alma bil. Här glänsande ny parkerad framför Smedjebackens ladudgård på motsatt sida av vägen till boningshusen. Alma hade inget körkort, men Hilda Sträng var en av de första kvinnorna med körkort i bygden och hon var chaufför!
Enligt Fredrik Malmkvist/via Facebook.com/Varnhemshistoria är bilen en Ford Fordor V8 1934 i en fyrdörrarsvariant.
Kanske fanns det reklam på svenska som följde den här annonsen från Ford kring Ford Fordor 1934 och som riktar sig just till Kvinnor!? Bild lånad från; http://restoreyourford.com
Rut bor kvar hos Alma i Smedjebacken - ogift
Martin kommer in i Ingeborgs liv - bröllop och barn
1937 föds Almas dotterdotter Birgit
Dotter Ingeborg med familj gästar ofta Smedjebacken
På 1950-talet med bil i Smedjebacken
Familjen Larsson - Martin 50 år
Karl kommer in i Karins liv - bröllop och barn
Elvira lämnar Smedjebacken 1908 - gift 1921
Fosterdottern Elvira Karolina Andersson, född 1888 i Katarina församling, Stockholm - kommer till Carl & Charlotta 1898 - hon är dotter till Charlottas bror Johannes Kullberg, född 1852.
Elvira flyttar ut till Locketorp 5/12 1908. Gifter sig 15/10 1921 med Erik Gottfrid Andersson, född i Skövde 1898 7/7 - död 11/6 1970. Makarna levde inte tillsammans när barnen blivit vuxna, men tog aldrig ut skilsmässa. Erik arbetade som kommunalarbetare i Skövde och Elvira som sömmerska.
1. Sonen Ernst, född i Skövdde 1920 28/11 - död 2/7 1995, gift 1:a gången med Britta Källkvist, född 1929 27/11 - skilda. Andra gången med Ann-Britt Pripp, född 1929 16/3 - gifta 5/11 1966. Ernst och Britta får dotttern Maud, född 1954 14/2, - död 7/10 2010 - gift med Nabil Gazal, född 1947 3/7. De får barnen Nicole, Nora, Nabil och Nicolas. Ernst arbetade vid Posten och ägde Särnblads Tobak på Hertig Johansgatan, spelade fotboll i Skövde Aiks A-lag 49-50. Hans första fru Britta och dottern Maud bor i Sidney Australien. Äktenskap nr 2 med Ann-Britt, som lever och bor i Skövde, har under sitt yrkesverksamma liv varit hushållslärare på Eriksdalsskolan. I affären arbetade lillebror Stig men han gick tyvärr bort det året han skulle fylla 40 år. Ernst tog namnet Ledhagen 1945.
2. Sonen Sten Erik, född 1923 16/5 - död 6/8 2014 - gift 29/3 1958 med Marianne Thorstensson, född 1936 18/6. De får barnen Maria, Carin. Sten arbetade som planeringsingenjör på Pentaverken när makarna träffades 1956 men de flyttade till Skåne 1961 och hans idrottsliga bedrifter var tennis med Pentalaget. Sten tog också namnet Ledhagen 1945.
3. Dottern Maj, född 1926 16/2 - död 21/8 2004 - gift med Ture Karlsson, född 1906 23/3. De får dottern Eva, född 1959 10/10, som i sin tur får barnen Viktoria och Kevin. Maj arbetade i mjölkaffär, men hade senare hemarbete.
4. Sonen Rolf, född 1928 14/5 - död 8/9 2015 - gift med Ann-Marie Aronsson, 1931 8/7. De får barnen Per och Annika. Rolf var civilanställd på P4 var en duktig orienterare och tävlade för Hagen åkte Vasaloppet flera gånger och tog den svenska klassikern.
5. Sonen Stig, född 1933 19/5 - död 8/2 1973 - gift med Margareta Andersson, född 1935 1/5. De får barnen Anna och Anders.
Formalia;
Elvira Karolina (Andersson) Jonsson, född 1888 25/8 i Katarina församling, Stockholm - änka 6/11 1970 - död i Skövde 7/1 1976.
Berättat av Marianne Ledhagen, 2016
Efter 22 år och 60 år gammal pensioneras Alma från sitt arbete som köksföreståndarinna på Ekebergs sjukhus 1940
Almas arbetsplats från starten 1918 Stora Ekebergs Sjukhus, Axvall
Ekekbergs sjukhus 1930-tal ett sanatorium för tbc-patienter i stor skala. Alma köksföreståndare fr o m starten 1918! Klicka på bilden för att se den som panoramabild! Till höger personalbostäder, liksom längst upp i stora huset. Lägg märke till ljusinsläppen i gräset mellan den två byggnaderna, där fanns en korridor som förband källarna mellan de två husen med. Under stora huset fanns bl a kylrum för avlidna.
Kort historik;
Stora Ekebergs sanatorium var ett sjukhus för tbc-patienter nära Skara, vilket började byggas 1914 och invigdes den 3 januari 1918. Det ritades av Ernst Stenhammar. Åren 1918–1923 hade sjukhuset 180 vårdplatser, som senare utökades till 254 platser åren 1936–1947.
Här har bland annat offer från tyska koncentrationsläger vårdats vid 1940-talets mitt. Därefter behandlades allt fler kroniskt sjuka patienter, då behovet av sanatorieplatser minskade. Landstinget beslutade 1965 att avveckla Stora Ekebergs sjukhus som lungsjukhus då Kärnsjukhuset i Skövde skulle ta över. Det dröjde ända fram till år 1976 för de 64 platser för lungsjuka att flytta över till Kärnsjukhuset i Skövde. År 1980 byggdes två avdelningar om för långvård och 1989 upphörde all landstingets sjukvårdsverksamhet på Ekeberg, som sålts fem år tidigare.
Stora Ekeberg var under flera år ett vandrarhem, som låg strategiskt nära Sommarlandet utanför Skara.
Stora Ekeberg köptes i oktober 2012 av Bert Karlsson och en kompanjon. Idag används stora Ekeberg, med Bert Karlsson i spetsen, som flyktingförläggning.
Hämtat från Wikipedia