C. 7 Loviseberg - ett torp under Ängerås

Ängerås skifte i Billingeliderna -> torpet Loviseberg 1820 - 1915
- senare en mindre festplats för Ljungstorpsbor under 1930-1950-tal

Kosmosområdet karta Verna Kosmosområdet karta Verna

Karta med såväl gamla vägar och hus liksom nyare! Vägsystemet är idag ändrat på vissa sträckor, även om de äldre sträckingarna fortfarande går att uppfatta i naturen - flera hus är borta!

Förutom inom denna huvudrubrik till vänster, C. Området runt Kosmos - Backa, kan ni kan läsa mer om husen på kartan närmast gamla landsvägen Skara - Skövde som finns under rubriken A. Vägen över berget samt under www.varnhemshistoria.se - rubriken F. Backagård med underliggande boningar -  klicka på länk nedan:


www.ljungstorpshistoria.se (denna hemsida):                 www.varnhemshistoria.se - rubriken Backa gård

A. 92 b Granbacken
A. 97 Hagen                                                                    F 3. SOLDATTORP NR 326 1660 - FALLET
A. 96 Haga                                                                      F 4. TOBAKSLYCKAN 1764 - TORP UNDER BACKA
A. 99 Fogdehagen                                                          F 9. SANDLID UNDER BACKA 1800 
A. 99 a Löfstad - Lövvik

A. 101 Ändabäcken
A. 110 Kleven under Gruvesäter
A. 111 Grönelid
A. 112 a 'Holmbergs-Mari's'
A. 112 b Stentomten

A. 112 c Öjebacka

(Uppgifter och karta Verna Andersson, Ljungstorp 2013)

Ängerås skifte i Billingeliderna 1803 med senare Loviseberg

Området vid skiftet  av Billingeliderna från Kronoparken Billingen. 1794 års karta. Då fanns här inom området inritat Wästorps hemman eller Svedjan (senare Svea), Solberga Gård, de båda Mellomgårdarna i Wäberga by och Backa Gård. De två största gårdarna inom området var Solberga Gård (numera helt borta) och Wästorps hemman. Backa gård utgjorde ännu vid sekelskiftet 1800 bara ett 1/2 mantal.

(Kartan vänd ett halvt varv för att få Norr mer rakt upp i bilden.)
 

Skiftena i nummerordning från norr;
Wäberga by

I.     Solberga 1 mantal
II.    Wäberga Nohlgården 1 mantal
III.   Wäberga Håkansgården eller Moragården 1 mantal
IV.   Backa 1/2 mantal (Väster om Tobakslyckan)
V.    Backa 1/2 mantal (Öster och väster om Fagerdamm och norr om bäcken)  
VI.   Wässtorp eller Svedjan 1/4 mantal (Mellan Brokjärret och No 129)

Skarke by:
VII.    Dunagården 1 mantal
VIII.   Skräddaregården 1 mantal
IX.     Mellomgården 1 mantal
X.      Ledsgården 1 mantal
XI.     Tomten 1 mantal
XII.    Tåbo  3/4 mantal  
XIII.    Kyrkebo 1/4 mantal (Kyrkebo och Tåbo räknas tillhopa)
XIV.    Prästegården  1 mantal
XV.     Ängerås  1 mantal
XVI.    Uppsala  1/4 mantal
XVII.  Nygård 1 mantal (Med senare Nyttorp i väster och Jägarebacken i öster) 
 

Ängerås skifte i Billingeliderna österut från Wästtorps marker - bebyggs i östra delen med torp 1820 av en f. d. soldat Pik

Ängerås ägor Billingeliderna 1805 - klicka på kartan för att se den bättre! Ängerås ägor Billingeliderna 1805 - klicka på kartan för att se den bättre!

På kartan 1805 ser vi Ängerås skifte i Billingeliderna öster om Wästorps ägor och inritade bostadshus.
Loviseberg kom att byggas vid markeringen av en f.d. soldat Pik år 1820.


F.d. soldat Pik och hans familj var bosatta på Ändebäcken mellan 1812 - 1820 - och han  tar alltså också upp ”Ett nyhemman under Engarås” (som blir Loviseberg) samtidigt som familjen bor på Ändebäcken. (Vilket gör att det blir svårt för kyrkoskrivarna att hålla ordning på Loviseberg och Ändebäcken som olika boenden - se nedan!)

I husförhörslängden noteras; "Piken anses äfven såsom Torpare under Engarås, hälst han på dess ägor upptagit ett Nyhemman." Detta torp kom att bli ett torp som kom att hysa många verkligt fattiga i socknen under olika perioder.

Loviseberg är ett torp mellan 1820 - 1915, då namnet upphör med sitt boplatsnamn i kyrkboken och den siste boende flyttar ut. Det är långa perioder som det inte nämns i husförhörslängderna, vilket inte innebär att det inte bodde någon där i stort sett hela perioden. Många som bott där kan ha bokförts på annat sätt, t ex som boende 'På socknen' eller på gården Ängerås som inhyses - utan att ange var.

Karta 1877 med Loviseberg utmärkt med byggnader

På kartan 1877 är det relativt lätt att hitta Ängeråsens skifte som då hade Nyhemmanet Loviseberg etablerat 1820 som det första torpet på ägan. Bostadshus och ekonomibyggnad finns med på kartan.


Förstoring visar att vägen till boplatsen Loviseberg gick norrifrån som en mindre väg/stig - man kan också ana att det fanns en fortsättning även ut till landsvägen vid Ändebäcken från husen ner förbi Jägarebackens bostadshus från 1825 och vidare mot Grönelid och Kleven under Gruvesäter.

Redan 1912 saknas hus på kartan över Loviseberg under Ängerås - men namnet kvarstår för hela ägan

Ägokarta 1912 Ängerås Ägokarta 1912 Ängerås
 
Loviseberg låg rakt nedanför Stentomten (till höger på denna karta) och var senare en uppskattad samlingsplats senare för underhålling (diktläsning) och gymnaster på ett lastbilsflak och fotboll. Man kan se planen särskilt utmärkt på kartan som Nr 3.

Karta 1960 över torpmarken för Ängerås

På kartan 1960 finns inget hus markerat på ägan Ängerås 3norr om Nygården Jägarebacken 14 mitt för Stentomten. Man kan se att man markerat än nu mer växtlighet på platsen för planen.

Ett växande Ängerås under 1800-talets andra hälft - sedan försäljning

Efter en fördelning från Kronan, som fördelade mark till granngårdarna från huvudgården Ängerås kom gården att utökas - sedan tidigare fanns Torpet Ännebäcken - se A. 101 Ännebäcken och Torpet Ödelöten - se A. 119 Ödelöten.

Skiftet med Loviseberg och vissa andra mindre ägor spridda över bergssidan upp över dagerns Ljungstorp fanns redan tilldelade från storskiftet av Billingeliderna 1803 och andra fördelningar. På ett av dessa markområden byggde f.d soldaten Pik år 1820 ett Nyhemman som kom att få namnet "Loviseberg".

När Ängerås inte längre var ett kompanichefsboställe för Skaraborgs Regemente efter 1876, så blev det svårt att motivera stora arealer för dessa Kronogårdar. Nedantående Köpebrev visar Kronans försäljning av Torpet Ännebäcken enligt Kungörelsen den 17 oktober 1913 angående grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från vissa kronoegendomar. 

Hela Ängarås såldes 1937 till arrendatorn Anders Gustaf Jonsson, som då hade arrenderat och brukat gården sedan 1902.

Ängaråsvisan 1880 -talet  från en uppväxt son på torpet Loviseberg

Alf Brage har i Billingsbygden 1998 skrivit följande i en artikel;
En visa diktades på 1880-talet av sjukvårdsfuriren Carl Alfred Frisk, uppväxt på torpet Loviseberg under Ängerås, senare avflyttad från bygden som soldat.

Visan kallas Ängaråsvisan och handlar om husbondefolket Åkerhjelm, som var svåra mot sina anställda där i sig några beskrivs som knepiga:


ÄNGARÅSVISAN (Om Åkerhjelms som husbondefolk med sitt tjänstefolk)

Hör ni raske drängar som ämna taga tjänst i år
be Gud han bevarar er för Ängarås gård
Jag har tjänt i städer och jag har tjänt på land
men när jag kom till Ängarås då träffa jag på fan

Åkerhjelm han bjuder sina drängar på kalas
den store av en rörkäpp och den lille av karbas
Friherinnan uti köket hon gör på samma vis
hon piskar sina pigor med tvaga och med ris

Ty köksan är förbannat dum
för femti liter brännvin det tappa hon i brunn
och lagårsa hon haver en sån underlig tur
det bästa hon haver det ger hon till sin tjur

Ja här får vi ligga bland hör och bland strå
och knappt en gång om året vi rena lakan få
ja här får vi ligga bland ankor och gäss
och mitt uppå natten då kackla de som bäst

En gång i veckan då får vi äta kött
utav den store oxen som utav hunger dött
Men andra dar i veckan då få vi äta sill
och några liter kärnmjölk och vassla därtill

En gång i veckan då får vi fläsk
utav den store ornen som göddes av en häst
En gång i veckan då får vi äta kål
då får vi av den plantan som stått i trenne år

Nu har jag färdigt dikten och visan den är slut
och har ni inga penningar så langa hit en sup
Om någon önskar veta vem som visan diktat har
så är det Friskens Erik som dräng på gården var.
 

Om Erik Frisk;
Erik Frisk född i Våmb 2 juli 1891, är son till Carl Alfred och Matilda Frisk och har troligen upptecknat den efter sin far, eftersom visan är skriven på 1880-talet under Åkerhjelms tid på gården, men sedan överförts med poetens rätt till sonen. Sonen kan inte ha varit dräng under Åkerhjelms på 'herrgården', som de kallade den, då friherren Åkerhjelm lämnade Ängerås 1889 och dog 1894.
 

Carl Alfred Frisk var tydligen känd som en framstående 'verssmidare', eftersom han t o m blev ombedd av Nordiska Museet i Stockholm att skriva en dikt om den "Den gamle indelte knekten", vilket han också gjorde.


Vill ni lära känna Carl Alfred Frisks egen levnadsskildring - så klicka på PDF-filen nedan!

Kyrkböckerna hade flera svårigheter att föra in Loviseberg rätt - både Loviseberg och Ändabäcken hörde till Ängerås - därav förvirringen



"Ändebäcken - Loviseberg - Ändabäcken - Loviseberg och över allt ihopa "Ändabäcken" - namnet ändras flera gånger för samma bokföring i husförhörslängden. Ännu ett exempel nedan!

Från www.arkivdigital.se - husförhörslängd Från www.arkivdigital.se - husförhörslängd

"Ett Nyhemman - Ändebäcken - Loviseberg" - det var lite svårt att hitta rätt när man skulle skriva in namnet i kyrkböckerna.

Nedan ser man hela sidan i husförhörslängden som tydligen gett skrivaren mycket huvudbry!

Från www.arkivdigital.se - husförhörslängd 1836 - 1846 - klicka på bilden för att se den större!

Boende på Loviseberg under Ängerås 1820 - 1895 enligt kyrkböckerna

Varnhem (1815 - 1836)
Ett Nyhemman under Ängerås

Torparen Lars Pik
, född i Berg 1780-11-16 - flyttar in mem familj från Ändabäcken 1820
Hustrun Stina Andersdotter, född i Varnhem 1791-07-01
Dotter Greta, född i Hästhagen (Rödjan) 1806-12-15
Son Johannes, född i Ändabäcken 1816-04-12
Dotter Cajsa, född på platsen 1821-01-04
Dotter Anna, född på platsen 1823-07-19
- familjen lämnar Loviseberg för Nyttorp i Wäberga 1826

Hit kommer också;
Soldat A. Loft
, född i Varnhem 1786-04-29 - flyttar in 1823 Not, Bräcklig - dör här
Hustrun Anna Dorothea Olofsdotter, född i Marstrand 1778-01-22 - dör här 1833

Varnhem (1836 - 1846)
Loviseberg


In 1836;
Mannen Johan Ericsson, född i Varnhem 1803-05-26 - in från Hagen 1836
Hustrun Lisa Olofsdotter, född i Wing 1799-05-01
Son Olaus, född i Wing 1829-12-01
Son Carl Johan, född i Wing 1833-01-13 - död här 1843
Son Gustaf, född i Wing 1836-10-17
Dotter Christina, född i varnhem 1846-04-18
- familjen flyttar ut 1843

Hit kommer också som Inhyses en kort tid 1843;
f.d. Torparen Johan Larsson
, född i Broddetorp 1807-12-24

                                Not; Afstraffad med vatten och bröd och uppenbar kyrkoplikt för olaglighet i stöld den 19
                                april 1841 - afstraffad 1841 för andra resan stöld 15 dagar på vatten och bröd & kyrkoplikt

Hustrun Britta Andersdotter, född i Brodetorp 1806-01-15
Son Anders Gustaf, född i Broddetorp 1833-01-09
Son Carl, född i Broddetorp 1835-01-22
Dotter Maja-Stina, född i Varnhem 1846-08 - död här
- familjen flyttar ut 1844
 

Under åren 1844 - 1862 kan man inte följa Loviseberg i kyrkböckerna av någon anledning - troligen familjer bokförda på socknen utan specificering.

Varnhem (1862 - 1869)
Loviseberg


In 1862;
Torparen senare inhyses Olaus Jonsson, född i Varnhem 1825-10-08 
Hustrun Anna Kajsa Eriksdotter, född i Varnhem 1821-12-01
Dotter Emma Charlotta, född i Varnhem 1854-12-26
Dotter Ottoliana Carolina, född i Varnhem 1858-11-26
Son Alfrid, född i Varnhem 1861-10-26
Son Adolf, född i Varnhem 1865-02-22
- familjen flyttar ut till Kleven under Gruvesäter 1869

Inhyses hos familjen;
Enkmannen Jonas Johansson
, född i Sköfde 1796-12-18 - dör här 1867

Varnhem (1869 - 1880)
Loviseberg


In 1869;
Torparen/arbetskarlen August Larsson, född i Sjogerstad 1836-12-02 - in från Redsvenstorp 1869
Hustrun Johanna Magnusdotter, född i Borggunda 1836-09-24
Son Johan Linus, född i Borgunda 1861-12-12
Dotter Alma Christina, född i Eggby 1865-06-23
Dotter Mathilda Sofia, född i Eggby 1866-12-22
Son Gustaf Lorenz, född i Skarke 1869-02-12
- familjen flytar till Habo 1872

Ny familj in 1872;
Torparen Lars Andersson
, född i Sventorp 1825-05-17 (Kallad 'Prästa-Lars')
Hustrun Kajsa Larsdotter, född i Horn 1826-07-15
Son Anders Gustaf, född i Varnhem 1863-10-29
Son Carl Alfred, född i Varnhem 1867-01-25
Dotter Märtha Christina, född i Varnhem 1872-07-26

Varnhem (1880 - 1895)
Loviseberg


Kvarboende familj;
Torparen Lars Andersson
, född i Sventorp 1825-05-17
Hustrun Kajsa Larsdotter, född i Horn 1826-07-15
Son Anders Gustaf, född i Varnhem 1863-10-29 - död här 1885
Son Carl Alfred, född i Varnhem 1867-01-25
Dotter Märtha Christina, född i Varnhem 1872-07-26
Dotter Augusta, född i Wåmb 1854-12-14 - flyttad in från Acklinga 25/10 1880 - ut Fridene 1881
   
Hennes oäkta son Carl Johan, född 1889 i Larstorp
- familjen flyttar ut till Larstorp 1884 - där hustrun dör 1885

Varnhem (1895 - 1922)
Loviseberg

 

Ny boende 1915;
Hyrande Sven Johan Svensson, född i Sventorp 1839-01-21 - änkling 28/5 1911 - dör här 26/5  1919
Son gårdfarihandlaren Johan Robert Svensson, f. Våmb 1880-10-29
- till Fagerdalen som arrendator 1919

Här upphör kyrkböckerna med namnet Loviseberg. Det troliga är att byggnaderna är så dåliga så att de rivs och ägan återgår till hemgården Ängerås.

Det finns muntlig tradition att Arvid Bäckströms hustrus mamma skulle ha bott här som liten eller som gift. Många som bott här har inte kyrkobokförts under namnet Loviseberg utan på anant sätt. Huset från 1825 har hunnit bli gammalt och inte ha varit så stabilt - då det redan 1915 är borta från kartorna samtidigt som den siste boende flyttar ut.

Tiden efter att någon bodde på Loviseberg blev platsen en festplats och fotbollsplan kallad "Slätta"

Roland Holm berättar 2020 minnen från 1950-tal:
 

"Loviseberg har alltid för mej varit Slätta. Det var en öppen gräsplan mitt i skogen nedanför Stentomten. Här spelade vi fotboll på 50 talets början.Alla åldrar från 10-40 år minst en gång i veckan.EN dag när vi kom dit var halva planen bara jord, marken som tillhörde Ängarås hade då låtit kyrkan hämta halva gräsmattan för att lägga på murarna i ruinerna. Men det blev väl åter gräs med tiden. Här ordnades också fester med pilkastning, luftgevärsskytte och bollkastning på burkar, även en gymnastikgrupp från Skövde uppträde.Ström till högtalare fick dras från Stentomten. Mina minnen från tidigt 50 tal."

Av Egon Holm i Varnhemsbygden 1989 Av Egon Holm i Varnhemsbygden 1989






 



 

Festplats Loviseberg Festplats Loviseberg

Någon gång engagerades någon utifrån så det blev lite extra festligt

Festplats Loviseberg - Källermarks - foto Gillis Andersson Festplats Loviseberg - Källermarks - foto Gillis Andersson

Källermarkers var en akrobatgrupp/familj som uppträdde på en vagn med gummihjul. De var från Falköping. Ledaren för truppen hette Anders Källemarker med sina döttrar Ingun och Kristina. Källemarker hade tidigare uppträtt med en grupp som kallat sig "Tre Arvids", där Egon Folin i Klevenssåg var en av de medverkande.

En gummihjulsförsedd hästvagn med ett flak, utgjorde scenen för deras framförande. För högtalarna som hängts upp på ett par störar erfodrades ström, till detta ändamål hade man dragit ut en elkabel från Stentomten och ned till fastigheten.