Store Kullens gård -  Skiellmezkulla -
Storekullen 1 - en enda gård till 1850 -
-1856 köps 36/176 mtl av gården  med
  mangårdsplatsen = halv ursprungsgård
- blir 1869 i laga skiftet Äga B. 36/176 mtl
- 1875 ur Äga B. säljs halva - 18/176 mtl

Det är alltså redan i tidig medeltid troligt att någon röjde mark här uppe på Billingen alldeles under diabasbranterna och efter hand byggde upp en 'allmänningegård'.

En 'allmänningsbonde' hade av gammalt äganderätten till sin jord med odlarens rätt."
Skiellmezkulla är gårdens äldsta namn från de första jordeböckerna, vilka infördes av Gustav Vasa 1540.

Skiellmezkulla (Skälmkullen) - som det då kallades efter att brukarna av den ursprungliga 'allmänningsgården' 'skälmskt' hade försökt att 'lura' uppbördsmännen med skattekraften för gården som påförts av Gustav Vasa. Vår tolkning enligt tidiga uppbördsdokument som nämner 'Bonde-skälmar' i detta avseende. 

'Bondeskälm' var en vanlig term efter det att Gustav Vasa skattelagt alla typer av gårdar, även då de enligt yngre Västgötalagen på 1300-talet bildade 'allmänningegårdarna' - som den här på på berget 'Billingh'.

Det är den första bosättningen till vänster när man kör in på Storekullevägen idag (2023), som då utgjorde den ursprungliga platsen för  Storekullens gårdsbyggnader.

Från bron över bäcken på kartan är det ca 300 meter till gården. Dåtida väg mot Orrsjö korsade bäcken på södra sidan av dagens riksväg 49.

På kartan finns också en enda ytterligare byggnad, förutom själva gården, en stuga, inritad vid Nr 54 = betesmark enligt kartan. Det torde vara det första torpet som anläggs inom Storekullen, förutom Lillekullen vilket avknoppades 1596.

Det fanns 1846 ingen väg i dalen till Skövde, utan vägen till Storekullen gick över Ljungstorp och kom ut vid Ljungstorps 'gård' (förpantningslägenhet Jungstorp under Storekullen 1849). På sydbillingen gick den vidare mot Orrsjö. Gränsen söder om Storekullen är mot Segerstads socken.

Store Kullen var en enda gård med endast ett litet torp tills den delas genom försäljning 1854 - 1861!

Den delas då i fyra mindre ägarandelar fastställda genom laga skiftet 1869 - Ägorna A. - D. Därefter fortsätter uppsplittringen av ägorna ända in i modern tid med senaste avstyckningen 2009.

Totalt finns idag 23 olika bebyggda fastigheter på forna Store Kullens ägor och många fler stugor har bebotts sedan mitten av 1800-talet. Vi har lyckats beskriva 34 olika husobjekt här på vår hemsida!

Gustava Larsdotters 18/176 mtl av Äga B. köp 1875 inkluderade mangårdsplatsen.

Idag heter platsen/gården för urpsrungsgårdens mangårdsbyggnader med reducerad mark:
Storekullen 1:25

Kronotorpet Lille Kullen skiljs 1596 från huvudgården Stora Kullen - Lillekullen 1 - torpbyggnad återuppförd på platsen ett flertal gånger, senast en 1890-talsbyggnad

All mark på denna detalj ur kartan  till höger vid storskiftet av Billingeliderna 1803, förutom Lille Kullen, var då Kronoparken Billingen.

'Lilla Kullen' var 1794 fortsatt ett kronotorp under Kronan.

Lillekullen har alltså varit 'graverat' (belastat) av att ha legat på 'förbjuden mark', dvs i Kronoparken Billingen. Det donerades till Greve Magnus de La Gardie 1645 och togs ifrån honom 1681 genom beslut i Reduktionskommissionen.

1796 friköpt från Kronan till skattegård av Anders Jonsson och upphörde som torp 1940 - senare sommarbostad och numera övergiven sedan årtionden.

Lillekullen köptes av Hålltorps 1848 - nu uppköpta av ägaren till Torp - och forna Lillekullen saknar idag egen fastighetsbeteckning.

'Äldre Liden' från 1833 på ofri grund bl a på Lillekullens skogsmark
-> 1848 'Lillekullen 1/16 mtl
-> 1890 namnat 'Kullaliden'
 

På karta 1877 framgår av 'hagmarken' runt  'Äldre Liden' - här Liden - att det varit en  odlingsbar boplats, som aldrig formellt avskiljts men ändå försörjt boende som ett torp -  på kartan markerat med rött och som tidvis varit bebott av inhyses.

'Äldre Liden' är först ett bostadshus med ladugård med tillhörande backstuga - alla på ofri grund - tills Anders Pettersson på Hålltorp 1845 också köper Lillekullen och delar marken i två torpställen med 'Äldre Liden' som boplats för den ena halvan kallad 'Lillekullen 1/16 mtl från och med 1848.

Bostadshuset friköps med tomtmark 1979. Ladugården kvarligger  på Hålltorps mark med avtal - senare vidaresålt.

'(Äldre) Liden' lever som namn 'Liden' fram till 1848 - då det blir 'Lillekullen 1/16 mtl' i husförhörslängderna och 1890 får det ett eget namn som 'Kullaliden'.


Benämns idag  Kullaliden Hålltorp 3:2.

Backstugan från tidigt 1800-tal på ofri grund - hör först till Äldre Liden -> hänförs ett tag till Lillekullen -> men ligger 1849 på förpantningen (Nya) Liden, dvs Storekullen Liden 1:2

Backstugan byggs tidigt och flyttas senare något längre in från vägen och hänförs i husförhörslängder ibland till (Äldre) Liden och efter Hålltorps köp av Lillekullen 1848, till Lillekullen. Fastighetsmässigt ligger den formellt på (Nya) Lidens ägor tills den friköps så sent som 1949.

Dagens kvarvarande husbygnad härrör från 1896, då den byggdes upp efter en brand som också tog med sig grannhuset 'Kullaliden'.

1959 vid legaliseringsförrättning ser man hur fastigheterna A = 1:27 Tre Hjärtan   och B = 1:28 Liden fastställs med sina gränser.

Storekullen 1:8 Bergalid  finns då sedan 1914 avsöndrat ur Storekullen 1:2 med tillköpt mark Lillekullen 2:3.

Idag betecknas fastigheten med Tre Hjärtan Storekullen 1:27

Jungstorps förpantning säljs från Storekullenskiftet 1:1 på 49 år och bebyggs 1843 -> Storekullen 1:7
 

Marken i form av förpantning på 49 år under Storekullen 1 såldes första gången 1843 och torpet byggdes inför giftermål 1844 för ägaren Lars Andersson Ljungqvist.

Det finns en direkt koppling mellan namnet på den förste byggaren och det senare namnet Ljungstorp. Dessutom skrivs hans namn i olika handlingar växlande mellan Ljungqvist och Jungqvist.

Familjen Andersson, som fr o m 1904 blir banvakter i tre generationer, köper fri gården år 1900 - som då bli Ljungstorp. 

Den framför lägenheten byggda järnvägs-hållplatsen blir 1904 Ljungstorps anhalt, vilken ger hela området dess namn - Ljungstorp. Innan talade man om hela området som Billingeliderna.                                                             
I dag är den ytterligare frånstyckade gården Storekullen 1:32.

Backstuga Jungstorps förpantning 
Storekullen 1:7 byggd 1843 revs 1903

Ljungstorps backstuga mitt emot inhysesstugan 'Klorisa-Kajsas' finns inte tydligt med på expropriationskartan, kanske för att den redan var på väg att avvecklas eller redan hade tagits bort. Det tycks dock som om kartritaren har lämnat ett litet tomt område just där den låg. I alla fall hamnar alla ev. rester av stugan direkt under järnvägsspåret enligt exproprieringskartan.

Mitt för Backstugan låg 'Klorisa-Kajsas', vilken stuga också revs i samband med järnvägsbygget 1902-1904. På kartan ovan från 1844 är den betacknad med Nr 1676 med inäga.

På exproprieringskartan för Skövde Axvalls järnväg 1904 ser man att inhysesstugan 'Klorisa-Kajsas' har hamnat mitt i den vägändring som görs för Storekullenvägen, vilken flyttas norrut ett stycke. Stugan är precis i den nya vägdragningen, som gäller än idag, och revs följdaktligen i samband med järnvägsbygget.

Enkelstuga Jungstorps förpantning
byggdes troligen 1840-tal - revs 1903

Hon kallar den 'Anna Krestins' stuga - låg på Jungstorps förpantning väster om Liden. Den låg troligen närmare järnvägen än vad Gunborg ritat och försvann när denna drogs fram 1904.

Vi har inte hittat kopplingar till de boende i denna stuga direkt i husförhörslängderna.

Här har Gunborg Ferm ritat ut den -  röd ring!

(Nya) Lidens förpantning säljs från Storekullenskiftet 1:1 på 49 år och bebyggs 1848 -> Storekullen 1:2
 

I övre delen av mark med littera Nr 2 ser man ett bostadshus och ladugårdsbyggnad för 'Nya Liden' uppfört 1846. Nya Liden avdelas från Storekulleskiftet 1:1 och blir senare Storekullen 1:2, efter att Carl Gustaf Isaksson köpt förpatningen efter 49 år (1898).

'Äldre Liden's backstuga' som låg i den östra delen av den nu avsöndrade Lidens förpantningslägenhet är inte utmärkt på kartan, då den användes som inhysesstuga/backstuga och fördes till Lillekullen både på viss kartor och i husförhörslängd.

Ändebäcken rinner tvärs över ägan i dess västra del.


Ägan utgör en del av Storekullens skifte tilldelat 1803 vid Kronans storskifte av Billingeliderna och dess fortsättning västerut blev alltså år 1846 förpantningslägenheten Jungstorp.

Idag heter ägan Liden Storekullen 1:28 med reducerad mark.

Marsa-stugan på ofri grund vid (Nya) Liden - en inhysesstuga byggd 1849 - rivs 1930

På kartan kan man skönja 'Marsastugan' nästan dold av n-et i namnet Storekullen söder om 'Nya Liden', här markerad med röd ring.

Stugan stod kvar även efter att järnvägen dragits fram trots närheten till det tänkta spåret på den här kartan från 1877 (svagt rödmarkerad linje) , men så dröjde det också 25 år innan någon bana byggdes och järnvägen exakt placerades i terrängen. Stugan revs efter den sista noterade boende där 1930.

Äga A. och dess boplatsområde i nordvästra laga-skiftesdelen inom Storekullen på karta 1869 (till höger) - -> säljs och bebyggs 1854

Hela ägan A. = 18/176 (9/88) mtl = Storekullen 1:3 

• 18/176 mtl köps & bebyggs 1854
• 1856 lagfart Gustaf Nilsson
• 1863 delas ägan med dotter & svärson
• 1869 kvarboende med bostad vid nr 9
• Tomteplatsen och ladugård enligt kartan

Nr. 9 = Tomtplats enligt karttexten, dvs där bostadshuset ligger  - man kan se att den gamla vägen till Storekullen, från landsvägen Varnhem - Skövde  i nuvarande Ljungstorp, går mellan bostadshus och ladugård - se foto på bostadshus och ekonomibyggnad - från början av 1900-talet!

***************************************************

• 1863 ett nytt boningshus byggdes då granne med det gamla - rivs 1942
• 1876 togs hela ägan över efter köp från Gustaf och hans hustru Maja (Maria)
• 1890 far och son delar på ägan
• 1909 sonen delar nu med styvbrodern som  bygger nytt hus på sin halva 1:33
• 1942 byggde Karl Ohlsson nytt hus 1:34

***************************************************

Legaliseringsförrättning 1975, fastställde:

• Del av äga A. = del av Storekullen 1:3 blev 1975 Storekullen 1:33 
• Del av äga A. = del av Storekullen 1:3 blev 1975 Storekullen :34

Kartan visar att den första boplatsen 1854 (enda utritade på kartan) låg på dagens äga för Storekullen 1:34, i söder av ägans nord-västra del. Foto av ursrpungshuset 1910.







Äga A. består av flera delägor inom gränserna för den forna ursprungsgården Storekullen.






Slutligen delas Äga A. formellt 1975 i Storekullen 1:33 och 1:34, med de två boplatserna uppförda 1854 (1:34) och 1909 (1:33) - för 1:33 se nedan vid årtalet för byggnation.

Äga B - 1856 Storekullen 36/176 mtl,
nytt hus byggt 1860, blir Storekullen 1:4 => restdel av ägan med samma  boendeplats blir Storekullen 1:25

Kvarboendet enligt laga skiftet 1869 på ursprungsgårdens boplats blir boplatsen för Äga B. 

****************************************************

Storekullen 36/176 mtl och senare Storekullen 1:4 säljs i olika mindre delar 1873 - 1893.

• 1/1 äga = 36/176 mtl = Storekullen 1:4 - delas efter hand upp ytterligare 1873 - 1893;
• 1/2 äga = 18/176 mtl = 1:25 lagfart 1875
• 1/6 äga = 6/176 mtl lagfart 1875 (av 1:22 + 1:26) + 3/176 mtl (1:23) köps 1888 - med lagfart 1897
• 1/6 äga =   6/176 mtl säljs hälften = 3/176 mtl = 1:23 och hälften 3/176 mtl (1:22 +1:26) - båda 3/176 mtl lagfart 1873
• 1/6 äga = 6/176 mtl kvar hos sterbhuset , överlåtes med lagfart 1893.    

***************************************************                                                                       
Därefter följer försäljningar och viss uppdelning av även dessa delar!

Hemmansklyvning sker formellt 1925, då Storekullen 1:4 genomgår fastighetsklyvning:
Storekullen 1:22
Storekullen 1:23
Storekullen 1:24
                           Storekullen 1:25
Storekullen 1:26

- från några av dessa avstyckas ytterligare fastigheter fram tills våra dagar - se nedan för respektive fastighetsbebyggelseår!

Äga B. - 1856 Storekullen 9/176 mtl,
bebyggd 1825, nytt hus byggt 1856, blir Storekullen 1:6


 

På kartan längst till höger ser man tre byggnader inom det som nu 1869 blivit Äga D.

Den södra delen med bostad och ladugård (Nr 37) är den gamla intäkten för Storekullens gård markerad på karta 1849 Nr 59 - se karta 
                                                                  här =>
Troligtvis var detta boende en del av föregångaren till Äga D., dvs Storekullen 9/176 mtl inköpt 1854.

Det norra huset på kartan längst till höger är troligen byggt av Anders Larsson som köpt ett annat lika stort område inom Storekullen, dvs 9/176 mtl som kom att bli Äga C. 1869. Han flyttade in i bostaden 1861 och fick samma år besked om att huset måste flyttas till hans nya Äga C. i samband med laga skiftet.

Fr o m 1854 köps alltså de 9/176 mtl Storekullen som skulle bli Äga D. av Johan Pettersson, som bosätter sig här med sin familj, innan han säljer vidare till Anders Johansson med familj som köper och flyttar in 1856 och bygger nytt hus. De två byggnader man ser på karta från 1877 just här ovan î

Boende för två av de nyköpta sambrukade ägorna, som senare blir Ägorna A. - D., bor alltså här nära varandra under några år innan laga skiftet 1869 och det ena huset beläggs med utflyttning.

Äga C. och dess boplatsområde i norra delen av ägan - bebyggd 1865 med två boendehus -> idag Storekullen 1:5

1865 - bostadshus 1 + 2

Området bebyggs med två boendeplatser och en ladugård.

Äga C. och dess boplatsområde utmärkt med blått på karta 1877 (det finns dessutom en tillhörande skogmarksdel mer österut). På kartan från 1877 till höger har vi enbart tagit fram platserna de först uppförda byggnaderna byggda 1865 - mer tillkommer!

Backen
Förutom 'ägargårdshuset' finns här västerut stugan för 'intäkten' som kallades 'Backen'. Byggd och ägd som en slags 'arrendestuga' av brukaren för gården upplåten i samband ägarbytet av nye köparen. Man kan se en särskild stigväg upp till Backen. Backen säljs till ägarna av gården och rivs 1909.

Ägarhuset
Väg finns här till området öster om Backen till Ägarhuset med byggnader som uppförs av Sven Pettersson som köper ägan 1865 (lagfart 1870).

Troligen är då ladugården gemensam för gårdsägare och 'intäktsbrukaren' (som ibland står som brukare i husförhörslängd). Huset var ägt av brukaren och såldes 1909 tillbaka till gården, som då fick arrendatorer för hela gården. Då byggs också ett nytt huvudhus på ägan och Backen rivs. Ägarfamiljen är fostersonen till den ursprungliga köparen.

Ur äga B. säljs 3/176 mtl  1873 - blir 1:23
- idag Storekullen 1:38 + 1:23 - bebyggd 1872

1/6 äga av B. =   6/176 mtl delas i två  3/176 mtl -
den ena delen köps och bebyggs 1872 - den andra blir Storekullen 1:23, som efter avstyckning blir -
Storekullen 1:38 + en skogsmark 1:23

Första huset på platsen byggt 1873 - revs 1940.



Nybyggt hus på platsen 1940.












Äga Storekullen 1:23 på två platser, där den västra vid avstyckning 2009 blir Storekullen 1:38.


















Ägan 1:23's västra del har nu blivit Storekullen 1:38 med hus byggt 1940.

Arvslott  6/176 mtl ur äga B. 36/176 mtl - idag Storekullen 1:24 - bebyggd 1873

Ägare 1873 blir forne skogvaktaren på Orrsjö med familj, som också bygger huset.


På karta 1927 ser vi hur Storekullen 1:24 formellt skapas - markerat med grönt.











På karta 1960 ser vi delar av 1:24 utmärkta med rött.












På dagens flygbild med fastighetsbeteckningar ser vi vad som är kvar av Storekullen 1:24

Storekullen 1:22 utgör 6/176 mtl av Äga B.  36/176 mtl =  Storekullen 1:4,vilken regleras år 1927 i 5 olika delar Storekullen 1:22 - 1:26.

Storekullen 1:22 motsvarar den år 1875 sålda 6/176 mtl ur hela ägan B. Då byggs också bostadshus och ladugård och familjen Lindblad flyttar in 1876.

Foto av dagens Hultet, dvs Storekullen 1:22.






Foto av Hultet 1960-tal.











 

Karta 1927 som visar de delar som då hörde till ägan 6/176 mtl ur Äga B. - Storekullen 1:22 - markerade med rött.















Idag återstår endast den västra markdelen som Storekullen 1:22.

1875 - ytterligare bostadshus 3 på Äga C. = Storekullen 1:5 - Svenstorp eller 'Kullarns'
 

På området byggs ännu en stuga, kallad Svenstorp, åt före detta hemmansägaren från Lillekullen som flyttar hit 1875 med sin hustru.

Stugan byggs norr om intäktsstugan Backen,  alldeles vid gränsen för ägan norrut mot skogen. Se mer under avsnitt; Backen - byggs 1865

Namnet kan kopplas till dåvarande ägaren Sven Pettersson. 

Genom titeln för 'Kullarn' som skrivs som arbetskarl kan vi dra slutsatsen att han inte huvudsakligen brukade jord. Hans 'tillnamn' gav också huset namnet 'Kullarns' eller 'Kullastugan'. Stugan har sedan 1930-talet stått obebodd, har förfallit och utplånats som boende.










Den rikskände konstnären, musikern och författaren Hjalmar Arleman bodde tillfälligt i 'Kullastugan' under en tid i början av 1900-talet.










2003 var huset i hög grad förfallet.

1877 - bostadshus 4 - ytterligare bostadshus på Äga C. = Storekullen 1:5
 

Området bebyggs med ytterligare ett 'ägarhus' 1877 till den nye ägaren för hela 9/176 mtl med familj, fostersonen Fredrik Vilhelm Wallin.

Huset byggs mitt emellan fosterföräldrarnas 'ägarbostad' och intäktsbostaden 'Backen'. 

Huset rivs, liksom Backen och sammanförs till ett nytt bostadshus för Storekullen 1:5 1904 med släkten som nya arrendatorer.

Efter att ett år ha arbetat som dräng i Öglunda, återkommer Fredrik Wallin1877 som ägare till Storekullen 9/176 mtl, dvs Äga C. = Storekullen 1:5, efter att ha fått hela gården i gåva av sina fosterföräldrar, med lagfart 1878.

Han har då med sig hustrun Charlotta Olausdotter, f i Wing 1852-08-20, och året därpå föds deras dotter Ellen Maria, född i Varnhem 1878-05-11.

1881 får Karl Kyrk bygga sig en boplats på delen 2/176 mtl av Gustaf Lindblads mark 6/176 mtl köpt 1875 (idag på Storekullen 1:26) & där bruka 2,25 hektar mark kallat 'Ängen' (1/128 mtl, inte hela dagens Storekullen  1:26)
- ingår senare i Storekullen 1:26


På 1960 årts karta finns Ängens bostad markerad på ägan 1:26.






Stugan på foto 1950-tal.

Ur Olaus Svenssons 9/176 mtl av 18/176 mtl avsöndras 1895 2 hektar 84,15 ar - 'Vasen' bebyggd redan 1886 - Lagfart 1895 - idag Storekullen 1:19




Vasens marker på karta 1960.





Vasens bostadshus med gamla landsvägen framför.














Vasens gamla ladugård före 1956.

1892 - bostadshus 5 byggs på Äga C. för trätoffelfabrikens kompanjon med familj + trätoffelfabrik

 

Ett sista bostadshus byggs för ägarens svåger Johan Olausson och hans familj vid etableringen av trätoffelfabriken 1892 i skogskanten nordost på ägan.

Huset monteras ner 1899 och flyttas till Ransberg, Fagersanna och deras nya plats för trätoffelfabrik.

Samtidigt uppfördes i närheten av den gamla ladugården en trätoffelfabrik, som senare kom att förses med en vindmotor innan allt monterades ner och byggdes upp i Ransberg, Fagersanna. Vindmotorn blev dock kvar och såldes senare på auktion.

Trätoffelfabriken är inte utmärkt på kartan, men enligt utsaga krävdes det ett 9 meter högt torn för vindmotorns vingar för att inte komma i lä för den näraliggande ladugården (utmärkt med svart rektangel på kartan.)

Storekullen 1 -> Storekullen 1:1 -> 18/176 mantal Storekullen -> Storekullen 1:3 ->
delas till 2 x 9/176 mantal Storekullen -> blir slutligen 1975 Storekullen 1:33 bebyggd 1909 och 1:34 (bebyggd 1854)



Deläga 1869 i laga skiftet - delas för det mesta mellan två brukare (ägare utan formell avsöndring).












Dagens boningshus på 1:33 inrymmer huset som byggdes 1909.









Marken mellan 1:33 och 1:34 regleras formellt genom avstyckning 1975 i delarna A.1 - A.4 och B.1 - B.4.

Signeliden bebyggt 1912 avstyckat från Liden 1:2 + Lillekullen 2:3 -> Bergalid Storekullen 1:8 (+ Lillekullen 2:3)

SIGNELIDEN - PRÄSTFAMILJEN HEMBERGS SOMMARHUS 1912 - 1935

På väg in mot Ljungstorps anhalt från Skövde passerar järnvägen alldeles under ett ställe som kallades Bergalid, efter 'Bergaliden' - backen/liden på den urgamla väg som ledde till Storekullen från dagens anhalten den gamla landsvägen mellan Skövde - Varnhem.

Bergalid blev 1933 namnet på det  hus som nu först byggts som Signeliden.

Efter järnvägens tillkomst valde prästparet Hemberg i Skövde att 1912 bygga sitt ståtliga sommarhus just här, alldeles granne med SAJ-banan, där prostinnan Signe Hemberg var drivande för bygget.