Marken för Dyngsäters skifte blir formellt avgränsad 1803 och är nu alltså över 200 år gammal. 1919 tillkom efter köp från Nohlgården - avstyckningen Gubbalyckan på andra sidan vägen.

Själva byggnaderna för ett torp på Dyngesäters Klev byggs 1854 av torparen  Anders Johansson, född i Varnhem 1802 och kom då att kallas Klefven under Dyngesäter. Vid köp med köpebrev 1895 samt 1907 fastläggs namnet till Klefven.

Fr v ett skissartat försök att märka ut de historiska gränserna för;
Kleven under Svaravarebacken/(senare Klevens såg),
Kleven under Löten och Ambjörntorps skifte,

- norr därom; Kleven under Dyngesäter och längst bort Kleven under Gruvesäter.

Ett foto som sänts till Amerika på Klefven under Dyngesätter och nu återvänt per mail över 100 år senare. Det ålderdomliga huset har spåntak och en aning insjunkna takbjälkar.

Klefven under Dyngesäter 1954 när Vernas mor och far, Gustav och Agnes Andersson, tagit över fastigheten. Här har fastigheten redan haft tegel ett bra tag med tanke på algbeläggningen.

Från Svea till Kleven 1954 - av Verna Andersson

Våren 1954 flyttade min mor och far, Agnes och Gustaf Andersson, min bror Rune och jag från Svea till Kleven i Ljungstorp. Min bror Arne hade flyttat hemifrån tidigare och bodde i Lyckenborg i Skultorp med sin familj Maria född Olsson och barnen Gunnel och Kerstin.

Jag minns att det gick flera flyttlass från Svea med häst och vagn som min far och min bror Rune körde och hur mor och jag gick från Svea, tog farväl av grannen Anna Dahlström i Nytorp, och gick vidare till Kleven i Ljungstorp.

Att flytta upp till Ljungstorp var en stor händelse för mig även om jag gått i skolan där, handlat i affären och lånat böcker i biblioteket. Jag var 13 år och gick i sjunde klass i Öglunda skola sista terminen. Då åkte vi bil från Ljungstorps skola till Öglunda. Men att få flytta till och bo i metropolen Ljungstorp var en stor händelse då. Det var så stort så jag saknade inte Svea trots min fantastiska uppväxt där sedan 1940.  Kleven var mycket mindre än Svea. Svea hade två våningar, en stor ladugård och stall och flera åkermarker och äng. Men det gjorde inte mig något. Nu kom jag upp till ungdomarna i Ljungstorp. Första kvällen gick Berit Ferm och jag hela ljungstorpsvägen och njöt.

Att flytta från Svea till Kleven var förstås en lättnad för mina föräldrar. Min far fyllde 60 år det året och min mor 53. De hade slitit hårt i Svea sedan 1940 och min far hade ändå byggnadsarbete i Skövde. Som mest i Svea hade min mor fem kor att mjölka varje dag, för hand förstås, och att sköta om kalvar och kvigor, två hästar och fyra grisar och en flock höns som jag minns. Och en arg tupp.

Min farmor Matilda bodde i Svea till sin död 1951 och periodvis också min morfar Anton. Så matlagning var också en stor del av dagen för min mor. Dessutom att bära fulla hinkar med vatten till köket. De vevades upp ur brunnen i trädgården, men i ladugården fanns en vattenpump för vatten till djuren. Om vintern skötte farmor vedhämtning på sparken så länge hon levde. Värmen i huset var vedspis i köket, kakelugn i ett rum och öppen spis i ett. På andra våning var det järnspis i det som tidigare varit kök och kamin i rummet där farmor och jag hade våra sängplatser tills hennes död.

Vi hade kor i Kleven också. Så mjölkningen fortsatte men inte i den omfattning som var i Svea. Ungdjur hade vi och höns. Huset var inte stort, två rum och kök. Det fanns vatten i köket, en pump, och en vedspis, i rummet en öppen spis. Vedspisen och öppna spisen ersattes senare av en vedpanna i köket och element i huset och en elektrisk bänkspis som senare byttes mot en större. Det blev lite utbygge, ett rum på vinden som först blev mitt, senare Runes, ett badrum och en veranda byggdes till och man höjde taket. Rune kunde inte gå rak. Ett garage byggdes också och så småningom två rum i uthuset. En fristående källare fanns.

År 1964 köpte Arne och Maria en tomt som styckades av från Kleven och byggde en sommarstuga som fick namnet Stenröset.

År 1977 köpte Alf Brage och jag den tomten med sommarstugan av Arne och Maria. Alf och jag bodde då sedan 1966 i Göteborg, flyttade 1985 till Skara.  År 1989 utökade vi sommarstugetomten och byggde vårt hus som vi då döpte till Röset och flyttade in i. År 2008 avled Alf. Jag bor kvar i Röset.
Min bror Rune tog över Kleven då båda våra föräldrar var borta. Rune och Inga Malmkvist bodde tillsammans i Skara och hade Kleven som sommarbostad.

Rune sålde Kleven år 1996 till Arnes och Majas dotterson Joachim Larsson, född 1969 och Marita Moberg, född 1974. Nu skedde en stor förändring i Kleven. Ett större hus byggdes upp delvis på grunden till det gamla. Trädgården utökades, källaren revs. Ladugården byggdes om till stall och en stor verkstad byggdes upp. Från 1 juni 2016 är Joachim Larsson också ägare av Röset.

Persondata:
Min far Gustaf Andersson född 19 juli 1894, död på KSS i Skövde den 17 mars 1974.
Min mor Agnes Andersson, född Johansson 13 augusti 1901, död på sjukhemmet i Skara 1 april 1991.
Min bror Arne Andersson f. 24 december 1924, död på sjukhemmet i Boulognerskogen i Skövde 18 juli 1999. Arnes maka Maria, född 23 augusti 1925, död på sjukhemmet i Boulognerskogen Skövde 19 december 2016, deras barn Gunnel f 17 mars 1949 och Kerstin f 7 juni 1952.
Min bror Rune Andersson, född 15 mars 1929, död på KSS Skövde 2 mars 2007.
Bodde tillsammans med Inga Malmkvist, född 17 april 1932.

Verna Andersson, född 21 augusti 1940. Bodde tillsammans med Alf Brage, född 29 november 1931.
Alf död på KSS Skövde 11 november 2008.
Joachim Larsson, son t. Arnes & Majas dtr Kerstin, född 20 mars 1969 & Marita Moberg, född 13/10 1974. Deras barn är Mattias, Emelie, Martina, Ellen och Linnéa.
 
Sammanfattning gjord av Verna Andersson
2017-07-05

Märta Johansson, född i Stenslund av Karl och Elisabet Ask, vid Ännebäckens bro framför Kleven under Dyngesäter under tidigt 1950-tal.

Verna skriver;
"Det blev lite utbygge, ett rum på vinden som först blev mitt, senare Runes, ett badrum och en veranda byggdes till och man höjde taket. Rune kunde inte gå rak. "

"Ett garage byggdes också och så småningom två rum i uthuset. En fristående källare fanns." Här Gustaf Andersson med stora kliv.

Den lilla ladugården med loge.

Kleven från söder 1958.

Sidi-plattor kallades de eternitbaserade plattorna som kom att täcka många hus på 1960-talet.

Vinterbild från samma år.

Ännebäcken på 1960 års karta med sina två delar, samt omgivande skiften för Svararebacken, Löten, Ambjörntorp och Dyngesäter samt Gubbalyckan (14:10) inritade med rött.

Man kan se att ladugården har hamnat inne på Hålltorps mark. Hålltorp köpte Smedsgården äga Nr B i Varnhem och därmed detta Smedsgårdsskifte i Billingeliderna redan 1874. För användandet av marken fick ägaren till Kleven årligen erlägga en summa pengar för marken till Hålltorp.

Vänd karta för att visa norr ungefärligt uppåt.

På denna detaljkarta från storskiftet 1803 ser man att Ännabäcken hade 1 hägnad vid hus och ladugård, samt en på andra sidan landsvägen österut och rakt norrut inne i skogen. Dessa är markerade som hägnader som redan fanns inom Kronoparken innan den skiftades 1803.

Markerna runt Ännabecken tilldelas gårdarna enligt följande;

XXXII    = Hammars Qvarn
XXXIII   = Svarfvarebacken
XXXIV   = Löten
XXXV    = Ambjörnstorp
XXXVI  = Dyngesäter
XXXVII  = Grufvesäter

- obs att det finns en bäck/surdrag i norra delen av Dyngsäters skifte utmed landsvägen

Kartan 1844 visar inga byggnader på någon av Kleverna

- endast för Ännabäcken, Gubbalyckan (Aa) samt Klefven under Grufvesäter.

Troligt bebyggdes;
Klefven Svarfvarebacken 1836
Klefven Löthen 1848
Klefven Dyngesäter 1856

Dyngesäters skifte uppdelat i 3 (A. - C.) delar vid karta 1862.

Skiftet under Dtngesäters skifte  i söder heter då Lilla och Stora Löten - egentligen Löthen och Ambjörntorp, eftersom det var dessa gårdar som här tilldelades var sitt skifte 1803.

Karta 1862 med inägorna till 1/16-dels mantal Dyngesäter och skogen till 1/8-dels mantal Dyngseäster.

Aa, Ab, Ac och Ad är tillhöriga de 4 olika ägarna av Ambjörntorp och utgör Ambjörnstorps skifte.
Ba, Bb, Bc och Bd är tillhöriga de 4 olika ägarna av Löthen & utgör Kleven under Löten (nu; Strömstugan)

Karta 1866 visar inga byggnader utritade, trots att det finns byggnader här sedan 1848.

Du hittar mer om Korpral Anders Andersson här;  A. 70 Nohlgårdsskiftet - Trollehöjd - Nohltorp

Textolkning:
"Under Största Wördnad får jag aller Ödmjukast anhålla att Konungens Höga Befallningshafvande täcktes föranstalta så att mina ägande lägenheter Nohltorp och Gubbalyckan omkring 3 tunnland 15 kappland under Nohlgården Öfverbo i Walle härad och Skarke socken, blifver behörigen skattlagda i År i sammanhang med Korpral S. (Sven) Ferms lägenhet af samma socken, hvilka äro hvarandra närbelägna.
Mitt Köpekontrakt af den 25 juli 1874 får jag i afvskrift i lika Ödmjukhet bifoga

Nohltorp den 4 September 1880.
A. Andersson / Korporal

Här utmärkta med namn på 1877 års karta med Dyngesäters skifte med bostadshus utmärkt - då kallat Klefven.

Dyngesäters skifte uppdelat i 3 ägodelar vid karta 1862.

Delarna A., B. och C.  på kartan var den mark som var brukad och försålt som Klefvens förpantning under Dyngesäter, men med återlämningsskyldighet till gården efter avtalat antal år. Den köps 1854 och bebyggs. 1869 köps den av Carl Svensson Ödelöthen, som arrenderar ut förpantningen.

Skiftet i söder heter då Lilla och Stora Löten - egentligen Löthen och Ambjörntorp, eftersom det var dessa gårdar som här tilldelades var sitt skifte 1803.

 Hus- och byggnadsplatser på norra delen av ägan 1862.

Äga A. tilldelades 1863 Carl Andersson, Dyngesäter 1/32-del mantal - motsvarande littera-beteckning för A.

Äga B. tilldelades 1863 Jonas Jonsson, Dyngesäter 1/16-dels mantal - motsvarande littera-beteckning för B.

Äga C. tilldelades 1863 Per Lundahl, Dyngesäter 1/32-dels mantal i skogen samt Torpet Klefven - motsvarande littera-beteckning för B.

OBS! Att här kallas Klefven för Torpet Klefven!

Boende Klefven u. Dyngesätter 1882 - 1909;

Ägaren Carl Svensson, född i Warnhem 1829 
              - dör här den 22/7 1909
Son       Sven August, född i Warnhem 1865
              - flyttar till Dimbo den 30/10 1884
Son       Carl Johan, född i Warnhem 1867 den
              - flyttar till Sjogerstad den 20/10 1886
Son       Alfrid, född i Warnhem 1871 den 23/4
              - flyttar till Nord Amerika den 27/2 1891

Husförhörslängd 1880 - 1895
AID;v17796.b117.s109
Klefven å Dyngesäters mark - nu ägs marken sedan 1867 av Carl Svensson i Ödelöthen

Ägaren flyttar in 1882;
Mannen    Carl Svensson, född i Warnhem 1829-11-13
Son           Sven August, född i Warnhem 1865-04-19 - flyttar ut till Dimbo 30/10 1884
Son           Carl Johan, född i Warnhem 1867-01-16 - ut till Sjogerstad 20/11 1886
Son           Alfrid, född i Warnhem 1871-04-23 - emigerar till Amerika 21/2 1891
Son           Frans Gustaf, född i Skärf 1861-01-25 - hem igen 1885 - ut Hornborga 20/10 1886

Piga (hustru) Anna Lisa Sandberg,
f. Berg 1844-03-16  - in med husbonden 1882
(flyttade in på Ödelöthen redan 1878)
oäkta son; Karl Axel, född i Varnhem 1881-03-13
(Not; Make avvikit till Amerika - attest Dala 1878)
Modern och sonen flyttar till Kyrketorp 2/11 1890


 

Anmärkning;
Troligtvis är det Karl Svensson som är fadern till Anna-Lisas oäkta barn, men erkänner det inte! Pigan Anna-Lisa hade förlorat sin man som avvikit till Amerika, så hon kunde inte heller ange Karl Svensson som fader, för hon var fortfarande formellt gift.

Hon får barnet året efter hans frus död, när hon bor med honom i Ödelöthen inflyttad 1878. Eftersom barnet i så fall var koncipierat innan makans död den 20/11 1880, så fanns det säkert skäl för Karl Svensson att inte erkänna faderskapet med tanke på skammen.

Hon döper barnet till Karl och flyttar med sin husbonde Karl Svensson när han flyttar till Klefven under Dyngesäter och lever med honom där i ytterligare 8 år. 12 år sammanlagt för en piga i ett hushåll var inte vanligt om det inte fanns verkliga band.

Läs mer om Anna-Lisa här; Anna-Lisa Sandberg

Sven August Carlsson, född 1865 - farfars far till Eric Carlberg, Jamestown, New York, USA


Sonen Sven August Carlsson, född i Warnhem 1865, flyttar ut som dräng till Piltagården i Dimbo 1884 - vidare till gården Wersholmen i Borgunda den 12/3 1887 - därifrån vidare samma år till Anders Larsgården, Borgunda

- varifrån han emigrerar till Nord Amerika den 12/4 1890

Fotot från Leepers studio i West Newton, Amerika strax efter ankomsten till landet 1890.

Han återvände till Sverige för att besöka fadern och brodern Carl Johan 1902. När han återvände hade han med sig en av sina kusiners döttrar till Amerika.

När Sven kom till Amerika tog han sig till arbete i West Newton, Pennsylvania.

Han och hans bröder arbetade i kolgruvorna där.

Senare flyttade han till Jamestown, New York, där han köpte en gård som idag hans sonson Eric Carlberg äger och brukar idag.

De ändrade sina efternamn till Carlberg. Eric har fått veta att de ville behålla sin faders namn Carl och satte till berg på grund av de kom från berget Billingen.

Se familjen Sven Karlssons familjesida här!

Dessa två par träskor hade Sven med sig till Amerika när han först emigrerade 1890! De finns nu hos sonsonsonen Eric Carlberg, Jamestown, USA.

Eric Carlberg - Carl Svenssons sonsons sonson i USA är nuvarande ägare till den gård som Sven Carlberg drev i Jamestown, USA.

Han är alltså sonsons sonson till Carls & Anna Greta's son Sven August Carlsson, född 1865 - i USA ändras namnet till Carlberg - efter far och berget Billingen!


Se också sidan - Familjen Carl Svensson!
Sidan har tillkommit med välvilligt bistånd med bilder och text från Eric Carlberg - Carl Svenssons sonsons sonson i USA via mail, 2014-2015.        

Han är alltså sonsons sonson till Carls & Anna Greta's son Sven August Carlsson, född 1865 - i USA ändras namnet till Carlberg - efter far och berget Billingen!

                                                                                  Här en ny son i den stora familjen Carlberg 2015-05-16!
                                                                                  Grattis Eric Carlberg, fader, med fru och familj!
 

Översättning av engelsk text från Erik Carlberg av Bo och Ingegerd Hermansson, Varnhem:

Carl Svensson gifte sig med Anna Greta Pettersdotter. När paret var nygifta bodde de i Skärvs socken. Den 25 januari 1861 föddes deras förste son Frans Gustaf Carlsson i Skärvs socken. 1862 flyttade det unga paret till ett torp som hette Ödelöten i Varnhems socken. Här föddes alla de andra barnen. Den 28 februari 1863 föddes andra sonen Oscar Carlsson.

Sven August Carlsson föddes den 19 april 1865. Carl Johan Carlsson föddes den 16 januari 1867. Alfrid Carlsson föddes den 23 april 1871. Till sist föddes Per Linus Carlsson den 15 oktober 1874 och dog den 18 oktober 1879.

Alla barnen växte upp på Ödelöten och deras mamma Anna Greta Pettersdotter dog den 20 november 1880. Oscar flyttade till Stenstorp socken den 21 oktober 1881.

Den 14 oktober 1882 flyttade Carl Svensson med alla barnen utom Oscar till ett torp som hette Kleven i Varnhems socken. Från Kleven flyttade senare alla barnen ut. Oscar Carlsson emigrerade till Usa år 1889 p g a militära regler och brist på mark och förutsättningar. Han tog sig snart till Seattle, Washington.

År 1890 emigrerade Sven till Amerika, följd av sin bror Alfred 1891 och Karl 1893. Resan var lång och stormig och företogs under vintermånaderna. För de med lite eller utan pengar var det nödvändigt att ta med tillräckligt med mat för resan. Filmen ”The emigrants” gav en klar bild på reseförhållandena. Efter ankomsten till USA  tog sig de  tre bröderna till Collinsburg, Pennsylvania, inte långt från Pittsburgh. Det fanns fler svenskar i staden: Brostroms, Backstroms, Emil Pettersson och senare Ulanders och Hellmans. På inrådan av andra emigranter ändrade bröderna sitt namn från Carlson till Carlberg eftersom det var många andra Carlsons i området.

De unga männen fick arbete i kolgruvorna nära West Newton. Pensylvaniagruvorna var en mycket chansartad anställning.  Fackföreningsstriden var våldsam och blodig. Säkerhetsföreskrifterna var undermåliga. En annan dålig del av systemet var att man måste köpa livsmedel  i ”bolagsaffären” och i många fall vara tvungen att betala hyra i ”bolagshuset”. Det blev lite pengar kvar att spara.

Sven gillade det nya landet och siktade snart in sig på att bli medborgare. 30 december 1895 hade han klarat proverna och fick tillstånd att rösta. Under hela sin levnad missade han aldrig att rösta, såvida det inte var omöjligt för honom att ta sig till valurnorna. Då det inte fanns några kvällsskolor, där man kunde lära sig engelska, måste det ha varit svårt att lära sig läsa och skriva tillräckllgt för att klara medborgarproven.

Den 21 september 1895 gifte sig Sven August Carlberg med Bertha Hodgkinson i West Newton.  De skapade sig ett hem i ett hus på Main Street i Collinsburg. Den 12 november 1896 föddes sonen Charles Joseph. Dottern Jenny Priscilla, född den 22 maj 1900, följdes av Sara Elizabeth den 26 januari 1903.

August hade aldrig tyckt om gruvorna och 1904 hade han sparat tillräckligt med pengar till handpenningen på en gård. Han flyttade med familjen till vad som idag är The old Carlberg farm på Carlberg road nära Jamestown, N,Y. Huset var bara delvis färdigbyggt.  Endast två rum var inredda.  Huset var utrustat med vattenpump i köket. Ladan var liten och all mark var inte röjd. För att kunna köpa livsmedel och jordbruksutrustning gick August till arbetet på ”Halls Mills” , ett kamgarnsspinneri ca 4 miles från gården. Han arbetade 12 timmar om dagen 6 dagar i veckan. Sedan gick han hem och fortsatte med arbetet på gården. Han köpte boskap, röjde mark och köpte några maskiner. I sinom tid blev det möjligt att producera och sälja bär samt etablera en försäljningsrutt för mjölk och smör. Under tiden August arbetade i spinneriet var Bertha ensam hemma med barnen.

Vid tiden då hon var 28 år måste det ha varit mycket ensamt. Vägarna till gården var nästan obefintliga så de hade litet eller inget umgänge. Bertha var skräckslagen för den stora mjölkormen som bodde under golvet i vedboden. Vi vet att de är helt ofarliga men på soliga dagar, när de kröp ut, var hon skräckslagen.

För att hjälpa till med finanserna drev hon en affär i ett utav rummen i huset, där hon sålde mönster, tråd och mindre sytillbehör.  Ett kassaskrin med plats för mynt och sedlar stod i en skänk i det gamla gårdsköket tills det renoverades. Det kallades för pengalådan men det innehöll allt annat än pengar. Den 9 februari 1905 föddes ytterligare en dotter, Emily Ann, med hjälp av barnmorskan fru Boberg. Ytterligare en dotter, Elma Viola, föddes 6 september 1910 när August var på väg att hämta den hjälpsamma fru Boberg. Bertha måste ha tänkt att nu får det vara nog så när Alfred Oscar föddes den 20 december 1913 så skedde det på WCA Hospital i Jamestown.

Tiden gick och en efter en började barnen  i Ellicott School, som låg ungefär en mile från gården i korsningen mellan Peck Settlement Road (Falconer – Stillwater Road) och Buffalo Street  Exstension. Förhållandena var dåliga. 60 elever i ett klassrum för 20 och en lärare för alla 8 årgångarna. Dricksvatten bars till skolan i en hink från granngården.

När jag (Eric) började skolan var förhållandena mycket bättre. Det fanns inomhustoaletter och vatten bars och hälldes i en isolerad kylare.  Pappersmuggar tillhandahölls för att ersätta den gemensamma vattenskopan. Området hade delats upp så att antalet elever var en tredjedel av vad det hade varit. Det fanns ett bibliotek med moderna och klassiska böcker, inte så många men jag tror att jag läste allihopa. Föräldrar var fortfarande tvungna att köpa skolböckerna och eftersom lärarna inte stannade så länge och alla använde olika böcker, var det en ganska stor kostnade att varje år köpa de erforderliga böckerna.

Charles slutade skolan innan han gått färdigt 8:e klass. Han arbetade på gården och hjälpte till med smörturen och senare mjölkturen. Han startade tidigt med den trogna hästen Bob och med en vagn lastad med mjölkkrukor,  snipor och kvartsgallonmått.  Om jag kommer ihåg rätt så hade han även ett pintmått med sig. Varje kund måste ställa ut en kanna eller tlllbringare, en del med lock och en del utan. Charles tog det stora måttet som han hade fyllt med mjölk från den stora krukan och med måttet  mätte han upp den mängd mjölk som kunden hade beställt. Den noggranna husfrun bar omedelbart mjölken till källaren för att hålla den kall. Några enstaka  lyckligt lottade hade isskåp, där man använde is som hade tagits från sjön och som ”ismannen” sålt från hus till hus.

En sidohistoria när det gäller is: lantbrukarna samlade is från dammar och bäckar. Under vintern samlades grannarna för att såga is. Isen sågades och lastades på slädar. Man måste vara försiktig  eftersom det var lätt att kana ner i det isiga vattnet  och bli nerkyld. Isen lastades in i ett ishus på varje gård. Ishuset hade  dubbla väggar med flera tum sågspån som isolering. Sågspån ströddes också på isbitarna. En sommarläckerhet var att göra glass. Detta skedde sällan, då isen måste räcka till vädret blev kallare på hösten. Isen användes till att kyla mjölken och stora bitar lades runt mjölkkrukorna för att hålla mjölken kall vid leveransen.  På vintern placeraden en tänd lampa under en tjock segelduk för att hindra mjölken att frysa.

Priscilla gick färdigt 8:e klass. Det gjorde inte Sara eftersom hon hade ögonproblem. Emily Ann gick färdigt 8:e klass och ett år i Jamestown High School och ett år i Fredonia Normal School. Alfred slutade skolan på sitt första år på high school  för  att arbeta hemma på gården.

De äldre flickorna tog anställning som hushållerskor i de mer välbeställda familjerna i James Town. De fick laga mat, tvätta, stryka och städa. Det var under en sådan anställning som Emily Ann sparade pengar till att köpa sig ett piano och hon blev en ganska avancerad  pianist. Hon hade tagit musiklektioner som ung men  hennes enda möjlighet att öva var på en gammal tramporgel. Hon sparade också pengar till sin företagarkurs på college. Allt detta på 8 dollar eller mindre i veckan.

Tiden gick och ändringar gjordes. August köpte mer mark så snart som möjligt. Det var nödvändigt att vara sparsam. Ingen fick nya skor innan pengar för dessa var ihopsparade. Nya maskiner köptes, en brunn borrades ca 1915. Innan dess togs allt vatten från grävda brunnen som var kopplad till pumpen i köket. Alla arbetade, rensade ogräs i trädgården, plockade bär både vilda och odlade, kycklingar föddes upp, ägg  såldes till många av mjölkkunderna. Men det fanns även nöjen. Skolan var ett socialt center och Halloween festen och Julprogrammet var höjdpunkter. Vid Jul gick hela familjen till skolan som var dekorerad av barnen. En julgran, en färglagd målning på svarta tavlan och alla var klädda i sina finaste kläder. Programmet bestod av korta pjäser och sånger och till sist kom jultomten!  Sedan den långa vandringen hem  med snön knastrande under fötterna. Sömniga och trötta men medvetna om att nu var det jullov.

På sommaren arrangerades en glassfestival, vanligtvis på skolan.  Det gav de äldre en möjlighet att  besöka  skolan och de yngre ett tillfälle att umgås. Många förhållanden började vid dessa mötestillfällen.  De yngre ogifta flickorna bar med sig en dekorerad lunchlåda för två som de unga ogifta pojkarna fick buda på. Varje man hoppades naturligtvis att han visste vilken låda hans favoritflicka hade tagit med sig så att han kunde buda högst på den.

En stor händelse skedde 1917 då föräldrarna köpte en bil, en Wills-Owerland personbil: svart läderinredning. Naturligtvis var vägarna dåliga och efter varje sommarregn körde man fast i lerhålorna. När det var torrt storknade man av dammet.  Däcken var små, hade liten diameter och ett lufttryck på 4 kg. Däckexplosioner och  punkteringar var vanliga. Till varje bil ingick en utrustning för däcklagning.  Man var tvungen att ta bort däcket från fälgen och laga det på platsen. Under vintern tog man av hjulen och bilen pallades upp.  Batteriet lagrades i en verkstad i staden. Det var ett stort äventyr att åka till Grape Country, då man åkte över West Field-backarna, då folket brände sina bromsar på vägen ner och kylarna kokade på vägen upp.

Under första världskriget var man rädd för att bli inkallad som alltid under krigen. Det var speciellt ont om socker och  mjöl. Eftersom vi bodde på en gård klarade vi oss bättre än andra. August odlade  vete, malde det till mjöl för att baka bröd. Nötkött, grönsaker och lönnsirap hjälpte till att variera dieten. Under krigsåren följde August  de  olika armeernas rörelser i  Europa genom att läsa dagstidningen ” The James Town Morning Post” och lokaliserade platserna på en stor karta som hängde på matsalsväggen bakom dörren. Jag kommer ihåg att jag hjälpte till att leta efter orterna samtidigt som han läste namnen ur tidningen.

Tiden gick och den 24 augusti 1922 gifte sig Charles med Stella Janson, en granntös, och flyttade till Johnson Farm nära skolan. Lois Martha föddes 20 februari 1924. Charles Gordon föddes 28 september 1926 och Herbert Burdette den 25 september 1928. Tragiskt nog dog Stella av lunginflammation den 19 december 1928. Herbert  uppfostrades av August och Bertha. Gordon bodde med Priscilla och George. Charles gifte om sig den 19 augusti 1942 med Hilma Johnson. Priscilla gifte sig med George Gustafson den 22 maj 1923 och lämnade familjehemmet efter att ha flyttat till Falconer-Frewsburg Road. Återigen slår olyckan till då Priscilla omkommer i en järnvägsolycka på Falconer Road den 12 december 1941. Sarah gifte sig med Arvid Gustafson den 30 augusti 1923. Arvid var bror med George. Arvid och Sarah fick fyra barn. Gibert Leroy född 9 januari 1928, Doris Elaine född 15 april 1931, Ruth Marie född 25 augusti 1933 och Robert Norman född 25 juni 1935. Efter en lång tids sjukdom dog Arvid den 22 augusti 1953.

Emily Ann gifte sig med George A. Clarke i juni 1927. De fick två barn: George Allen Junior född 19 maj 1928 och Dorothy Ann född 27 december 1930. Efter att varit sjuk i flera månader dog Emely Ann den 22 maj 1934.
Elma Viola, kallad ”Vi” gifte sig med Julian Andersson 1931. De fick en son: Julian Bard Junior född den 9 februari 1932. Julian avled den 12 januari 1971 efter flera års sjukdom.

Alfred gifte sig med Lela Kasten i mars 1942. De fick fyra barn: Janice Carol född 10 oktober 1942, Nancy Jean född 22 januari 1948, Dennis Alfred född 11 maj 1950 och Gregory Lawrence född 17 maj 1954.

Sven August Carlberg dog vid 77 års ålder den 14 december 1942 efter ett långt liv med hårt arbete på gården. Gården hade utvecklats: elektricitet hade installerats, vägarna förbättrats, ett avloppssystem hade anlagts och ett badrum byggdes i en liten utbyggnad på baksidan av huset. Vatten hade anslutits till ladugården och ett antal lantbruksmaskiner hade inhandlats.

Arbetet  på gården bars upp av Albert och Lela. Bertha dog den 27 mars 1960 vid 84 års ålder. Både August och Bertha ligger begravda på Allen kyrkogården. Båda var hårt arbetande och var mycket intresserade av lokal och nationell politik och båda deltog både vid de lokala och de  nationella valen.  August uppskattade möjligheterna i Amerika till skillnad från Sverige, där de yngre sönerna i familjen  inte hade någon annan möjlighet än att bli arrendatorer.

Texttolkning;
 

 Så här var boningshus och ladugård placerade vid tiden för Carls köp 1882 av förpantningen Klefven under Dyngesätter. Det är också denna del - Littera A. och B. - halva sin förpantningslägenhet) han köper fri genom 2 (!) köpebrev - ett 1895 och ett 1907 - innan köpet kunde lagfartsbeläggas 1908 - ett år innan sin död.

Kartan är från 1862. Det finns också ytterligare byggnader på bilden, säkert fähus nere vid Fägatan utmed gränsen till Ändebäcken - kanske någon lada. Ute vid landsvägen i nordväst ligger troligen den stuga som kallades 'Dyngestöva' efter att ha blivit flyttad hit från Dyngesäters mark.

Den avgränsade marken under A. + B. var därefter namnad Kleven efter Karl Svensson köp 1895 av halva förpantningen som han redan då innehar. Troligen fortsatte han med brukande av den resterande halva delen av förpantningen som var äga B. på karta över hela skfitet ovan.

I mitten Karl och Eva Andersson som ägde och bodde i Kleven under Dyngesäter ett år 1936 - 1937. Här nygifta och hemkomna från Canada.

Ny ägare 1936;
Arbetaren Karl Albin Andersson, f. Marka 1906-04-01 - in Canada 28/2 1936 (Linjearbetare Trollhätte kraft)
Hustrun    Eva Alice Margareta f. Karlsson i Berga - gifta 21/11 1936 - flyttar in samma dag i Kleven
                  - paret säljer och flyttar till sitt nu av fadern inköpta Grönelid redan 22/10 1937
Hans far  Gustaf Albin Andersson, född i Ö. Gerum 1862-12-09 vilken med familj ägde Grönelid fr om 1913.
Modern    Matilda f. Johansson i Ö. Gerum 1864-06-17 - dog i Grönelid 28/10 1932.

Till vänster Ester Krantz och till höger Karl-Henry Andersson.

Foto från tiden före ombyggnaden 1958. Agnes bär vatten.

Ombyggnad på går 1958. Paret Gustaf & Agnes poserar.

Även uthusen ombyggdes.

På bilden fr v; Greta Carlsson, Skövde, Gustaf, Agnes och Verna i samband med bygget av rum i uthus 1958.

Höet hässjat och tid för kaffestund!

Interiör från Kleven. Fr vä; Karin Bäckström, Kleven, Britta Persson, Stentomten, Gustav Andersson, Kleven, Gustafs son Arne Andersson, Gustafs hustru Agnes Andersson. Fotot taget i mitten av 1950-talet.

Agnes i köket i Kleven 1958.

Vernas mor kikar ut.

Den traditionella påskelden vid Kleven med Verna, Gustav och Agnes.

Gustav och Agnes Andersson, Kleven.

Auktion på Katthagen, Axvall;

Fr v
Henrik Lindström, Granbacken, Gustaf Andersson, Klefven,
Oskar Alm, Katthagen, Axvall

Familjen Andersson i Kleven;
Sittande fr v Agnes och Gustaf, stående Rune, Verna och Arne.

Gustav och Agnes vid Kleven.

Foto 1972. Gustav Andersson, Kleven, 1894 - 1974.

SKLT skriver om Joachim 2014.