A. 82 b Lövåsen - en sommarstuga

En jordlägenhet Löfåsen under Sven Mikaelsgården, Klostret -> Lövåsen 16:10 -> frånstyckas Lövåsen 16:13 - blir sommarstugor

Flygfotot skänkt av Leif Crona, 2014 - godkänt för publicering av Försvarsstaben augusti 2014 Flygfotot skänkt av Leif Crona, 2014 - godkänt för publicering av Försvarsstaben augusti 2014

Sven Mikaelsgården/Ryttaregårdens skifte i Billingeliderna markerat med rött. I öster fanns från 1864 en jordlägenhet Lövåsen avsöndrad 1858 från Sven Mikaelsgården/Ryttaregården, Klostret - utmärkt med namn på flygbilden.

Längst upp till höger är markerat den nya avstyckningen 1932, Lövåsen 16:13, som såldes av Theodor Krantz till Lydia Essén, Skara 1930. Hon ägde då också Backstugan uppe vid vägen, vilken hon köpte 1927 och rev 1934. Troligtvis hade hon tänkt sig att flytta stugan ner till de nya ägorna, men köpte istället Götenehus prefabricerade utställningstuga från Axvellautställningen 1935 och placerad i den östligaste delen av den nya ägan 16:13.

Sandbäckens ursprungliga äga öster om landsvägen - här till vänster på bilden - och den sträcker sig ända upp på berget liksom de övriga skiftena här. På bilden har från Sandbäckens ursprungliga äga avstyckats Björkängen och senare Ängen vid landsvägen.

Kartan 1960 visar ägan Lövåsen 16:13

På 1960-talskartan syns Lövåsens äga 16:10 och det 1932 avstyckade Lövåsen 16:13, dvs bostadshuset med en mindre omgivande mark med plats också för nya ägaren Lydia Esséns Götenehus från Axvallsutställningen 1935. Allt var använt som sommarnöje för ägaren, men också av Föreningen Vita Bandet Skara, som senare kom att få ta över som ägare.

Kvarvarande mark hörde fortfarande till huvudgården Sven Mikaelsgården/Ryttaregården, på kartan nu numrerad som 20:1 (IV). Ägare var Kungliga Vitterhetsakademin sedan köp 1959 av Ryttaregården från Carl Pettersson.

Jordlägenheten Lövåsen avsöndrades år 1858 av ägaren till Sven Mikaelsgården 1/2 mtl, Jägmästaren O. Friberg, född I Haddestad, Harstads socken år 1800 29/6 i en handlarfamilj från orten. Han dör 3/4 1869. Han upplät det till sin statardräng och hans familj, som bosatte sig på Lövåsens jordlägenhet.

Lövåsen idag från väster - blev att av husen på avstyckningen 16:13

Lövåsen 2016. Foto Kent Friman Lövåsen 2016. Foto Kent Friman

 

Götenehus första prefabricerade hus på Axvallsutställningen 1935 blir hus Nr 2 på ägan 16:13 - på ny plats idag (2016)

Foto Kent Friman, 2016, copyright Foto Kent Friman, 2016, copyright

Denna lilla prefabricerade utställningsstuga vid Axevallsutställningen 1935, kom efter köp samma år, att först placeras av ägaren Lydia Essén i den östra delen av den avstyckade ägan av Lövåsen 16:13 - i en särskild östlig rektangel av avstyckningen - se karta nedan för själva tomtmarken. Den flyttades 1979 av Roland Holm närmare upp mot Björkelund.

Lydia Essén hade först köpt Backstugan uppe vid landsvägen 1927, troligen för sina syften för Vita Bandets sommarvistelser. Hon var mycket aktiv i den blivande föreningen som stadgades i Skara 1938. Hon hyrde istället ut Backstugan mellan 1929 - 1934. I stället köpte hon en jordbit med den gamla Lövåsenstugan 1930 av Theodor Krantz - tillräckligt stor mark för att kunna få plats med ytterligare en sommarbostad.

Då hade hon redan rivit Backstugan och sålt till ved. Troligen var den inte i skick att flytta ner till det Lövåsen 16:13 hon köpte 1930 - troligen med samma syfte. Dit flyttade hon alltså i stället denna stuga som blev inköpt på Axevallautställningen 1935. De båda stugorna och hela fastigheten skänktes 1949 sedan till Vita Bandet av Lydia.

Götenhus första prefabricerade stuga - en sportstuga - visas på Axevallautställningen 1935 och köps till Lövåsen av Lydia Essén

Bild från Götenehus historiehemsida Bild från Götenehus historiehemsida

Götene-Stugan ca 1935 - enligt Götenehus egen historieskrivning för bilden. Kan mycket väl vara den stuga som byggdes till Axvallauställningen 1935 och i så fall samma stuga som Lövåsenstugan som finns kvar ännu idag, även om den modifierats vad gäller dörr och fönster!

"Götenehus bildades 1931 under namnet Götene Träindustri när bröderna Arthur, Martin och Eric Storck övertog AB Göteneds Snickerifabrik med anor från slutet av 1800-talet.

Redan året därpå tillverkade vi en monteringsfärdig sportstuga som kallades Götene-Stugan. Snart tillverkades även villor för permanent boende, och huskatalogen som gavs ut 1932 var den första i sitt slag i Sverige. Allt som kunde göras av trä tillverkades i vår egen snickerifabrik – från husstommar och trappor till fönster och dörrar" - skriver Götenhus.

 

Ni hittar mer om historien för Götenehus här: http://www.gotenehus.se/om-gotenehus/historia/

Dagens läge (2016) för den lilla sportstugan nära Rosenlund

Nära Björkelund och vid Rosenlund 1 (sonen Joakim Holms hus) ligger idag den flyttade lilla sportstugan 1997 från Lövåsen 16:13 och 1935 från Axevallautställningen. Platsen är också nära det gamla Ödesgårdstorpet och den där senare liggande lilla sommarstugan.

Kartor  1932 och 1877 visande läget för Lövåsens olika delar

Karta från Roland Holm, Björkelund, Ljungstorp, 2016 Karta från Roland Holm, Björkelund, Ljungstorp, 2016

Avstyckningskartan från 1932 visar ägan 16:13 samt resterande äga Lövåsen 16:10 (Littera A på kartan) - men också platsen för Backstugan ute vid landsvägen. Lydia Esséns lilla sportstuga från Götenhus var då ännu inte placerad på tomten 16:13 - den kom 1935.
 

Karta från Roland Holm, Björkelund, Ljungstorp, 2016 Karta från Roland Holm, Björkelund, Ljungstorp, 2016

Detalj av avstyckningskartan från 1932 visar ägan Lövåsen 16:13 samt resten av Lövåsen 16:10 (A 2 - 4).
 

Det tycks finnas 3 st byggnader vid tiden på ägan. Boningshuset med TC/vedskjul på sin ursprungliga plats väster om huset (nu flyttat öster om huset) samt ett uthus nära platsen för den forna ladugården, som då låg utmed stenmuren i norr mot Ödesgårdsskiftet enligt karta 1877.

Margit Olle Ann besök Lövåsen153 Margit Olle Ann besök Lövåsen153

På det här fotot från Lövåsen kan man se det lilla uthuset vid ägan nära boningshuset.

På karta 1877 kan man se Lövåsen ett stycke ner mot Uppsalas ägor på Ryttaregårdsskiftet. Dåtiden väg tycka ha varit den väg som fanns från landsvägen ner till Uppsala och vidare till Ängeråsen, med infart alldeles i hörnet av västra Ryttregårdsägans möte med landsvägen i gränsen mot nästa skifte i norr.

På detalj av kartan ser man hur Lövåsen 1877 var bebyggd med boningshus och ladugård på platsen för senare avstyckning till Lövåsen 16:13. Man ser också att den enda vägen ner till Lövåsen var runt ägan norr ut upp mot Ljungstorp - en väg från Ängarås och Uppsala upp till landsvägen.

Lydia Essén köper Lövåsen 1930 av Theodor Krantz

Lydia Susanna Essén, född 11/2 1862 i Österplana - dog som ogift 1/11 1950 skriven på Vilan i Skara.

Föräldrar;
Folskolllärare Johan August Essén
, född i Gingri (Älvsborg) 1830 22/3 - in från Gingri 1853
Examinerad i Skara 13/6 1850. Antagen den 22/5 1953.  Tillträdde 1/8 1853.
Han är lärare i Österplana Folkskola mellan 1853 - 1899. Flyttar därefter till Skara 26/1 1900.


Hustrun Clara Augusta Johansdotter, född i Gingri (Älvsborg) 1936 21/1- flyttar in från Gingri 1858 gift 20/4
Son         Ernst Probus, född i Österplana 1859 16/4
Dotter     Lydia Susanne, född i Österplana 1862 11/2
Dotter      Thora Agneta, född i Österplana 1965 21/1
Dotter      Sara Hildur, född i Österplana 1878 20/10
Dotter      Signe Lovisa, född i Österplana 1878 20/10 - tvillingar

Essén var en släkt med kopplingar till både Skara och Kinnekulle. Man kan finna många lärare i släkten.
Lydia Essén var mycket aktiv i Skaras lokalförening av Vita Bandet * och de använda från start 1938 stugan som utgångspunkt för många av sina möten och förnöjelser. Vita Bandet fickk till slut Lövåsen 16:13 som gåva 1949 av fröken Lydia Essén. Vita Bandet i Skara upphörde 2000.
 

Gunnar Hallingberg minns 2016;
"Essén, en lärarinna från Skara. Hon var med i Vita bandet, för kvinnor. Min mor och fröken Essén tog hand om serveringen i Lövåsen (Vita bandet). Fröken Essén var en lärarinna med pondus. Fröken Essén bodde som sommargäst i Lövåsen 1937-38-39 - som han minns henne."
 

* Svenska Vita bandet är en ekumenisk kvinno- och nykterhetsorganisation och bildades ursprungligen i Sverige 1897. Den 28 oktober 1901 bildades en nationell centralstyrelse. Året därpå blev föreningen allmänt känd genom det första nordiska mötet som hölls på Emilie Rathous initiativ. Där underströk hon kvinnans sociala ansvar. Samma år hölls stora rösträttsdemonstrationer över hela Sverige, i Stockholm bildades den första föreningen för kvinnans politiska rösträtt och inleddes en omfattande kampanj mot den lagligt reglerade prostitutionen. Vid nyår 1903 öppnades Vita Bandets första byrå, en period av intensiv upplysningspropaganda igångsattes, och en social verksamhet av dittills oanade mått påbörjades. Inom kort hade hundratals lokalföreningar och över 200 fredsföreningar bildats. Vita Bandet bedrev kursverksamhet för kvinnor och gav utbildningar i teoretiska och praktiska ämnen, exempelvis till barnsköterska och inom samhällskunskap. Man startade barnkrubbor, semesterhem för kvinnor, sommarkolonier för barn och mödrahem för nyfödda. Organisationen agerade även politiskt som lobbyist, och skrev förslag till motioner och skrivelser. Ofta handlade det om alkoholpolitik och kvinnors rättigheter.

Tillfällig hyresgäst hos Lydia Essén var 'hälsoprofeten' Rosenberg

2016 och Bertil Malm i Rödjan kommer ihåg Rosenberg som en man  som kom till Falks när de hade Hälsokolonien i Kristinefors (Kosmos). Rosenberg spred sitt budskap (Are Waerland) i artiklar och föredrag, praktiserade själv med gymnastik och stod på händer.

Under en period hyrde han mark för sitt tält och hus hos Lydia Essén i Lövåsen för att sprida sitt budskap för folk som kom till hans tält för att lyssna!

Kort om Are Waerland, som anses som Hälsorörelsens stiftare;

Are Waerland, född som Paul Henrik Fager 13 april 1876 i Ekenäs, Finland, död 20 november 1955 i Alassio, Italien, var en finlandssvensk författare och föredragshållare, främst känd som ideolog inom hälsoämnet. Waerland var son till köpmannen och honorärkonsuln Henrik Nikolai Fager och hans hustru Hilda. Han växte upp i den sydfinländska staden Ekenäs och var äldst av nio syskon, varav två dog i tidig ålder. Han tog det norskklingande namnet Are Waerland i samband med att han blev svensk medborgare 1912.

Waerland är känd för den hälsofilosofi han beskrev i många skrifter, framförallt med den banbrytande "In the Cauldron of Disease" (1934). Den kom ut i svensk översättning 1952 under namnet "I sjukdomarnas häxkittel". Den finns sedan våren 2008 också att tillgå i en nyutgåva, där texten moderniserats lite och tre tidigare oöversatta kapitel lagts till.

Waerlands grundläggande principer var:
Vi har inte med sjukdomar att göra, utan med livsföringsfel. Avskaffa dessa och sjukdomarna försvinner av sig själva. Man botar aldrig en sjukdom, utan man botar en sjuk kropp. Man botar en sjuk kropp endast genom att man återställer dess ursprungliga livsföringsrytm.

Waerland menade att många sjukdomar orsakades av brist på viktiga näringsämnen samt en förgiftning av kroppen genom olika slaggämnen och gifter som tillförts, men inte funnit vägen ut.

Det kosthåll som förordades kallades laktovegetariskt, d.v.s. mjölkprodukter var tillåtna, men resten av födan skulle vara vegetarisk. Kruska var en av Waerlands käpphästar. I övrigt ansågs "icke eld-behandlad" mat särskilt värdefull. Med rätt mathållning skulle colonrytmen hållas i form. Detta är dock idag inte särskilt kontroversiellt, utan omfattas numera även av skolmedicinen om än i mindre extrem form.

Are Waerlands har sin gravvård på Djursholms begravningsplats. Texten lyder: "För livets storhet och skönhet."
Waerland var karismatisk och kontroversiell. Efter inre stridigheter inom Svenska Frisksportförbundet lämnade han detta förbund. Istället grundade han 1938 Allnordiska Förbundet för Folkhälsa, senare Allnordisk Folkhälsa, som idag är verksamt som Hälsofrämjandet. 1940 grundade han tidskriften "Solvikingen" som efter hand bytte namn till "Waerlands månadsmagasin", till en början med sig själv som utgivare. Tidskriften angav som sitt syfte att medverka till "de nordiska folkens andliga och kroppsliga pånyttfödelse". (Wikipedia)

Samling i Lövåsen med Theodor Krantz i trädet

Krantz i trädet. Rosenberg med mustach och hans hustru till vänster. Linnea Ullberg med döttrarna Gun och Margit - i mitten Anna Krantz och troligen Lydia Essén med 'Vita Bandet-syster' till höger!

FöreningenVita Bandet, Skara, får Lövåsen i gåva av Lydia 1949

Dokument ur Roland Holms samling, Björkelund, Ljungstorp, 2016 Dokument ur Roland Holms samling, Björkelund, Ljungstorp, 2016

Det visar sig vid Länsttyrelsen prövning och genom en Resolution att föreningen egentligen inte kunde vara ägare av en sådan fastighet som Lövåsen utgjorde. Det verkar inte vara någon som brydde sig om dett faktum.

Lars och Britta Swanemo från Skövde hyrar stugan sommartid under 32 somrar av Vita Bandet - 1959 - 1991

Foto ur Jaen Frimans samling, Ljungstorp, 2016 Foto ur Jaen Frimans samling, Ljungstorp, 2016





1950-tal och paret Swanemo i Skövde.


 

Ovanstående text fortsätter nedan och är textolkad där. Ur paret Swanemos dagböcker från Lövåsen tillhandahållna av Jaen Friman, som via sin mor Astrid fick dessa att hantera inför framtiden.



Lars Anders Elon Swanemo, född 1/1 1915 i Bredsäter - död 19/10 2006 på Alströmersgatan 2 i Skövde gift 4/10 1941 med
Britta Gunvor Kristina, född 9/5 1913 i Skövde, - död 27/12 2000 på Alströmersgatan 2 i Skövde

Lars Swanemo, skrivet i dagboken från Lövåsen år 2000:
 

4 oktober 91 firade vi vår 50.de bröllopsdag tillsammans. Det var näst bröllopdagen den största dagen i våra liv. Men Brita blev aldrig fri från bältrosen och mycket klenare undan för undan. Det kändes hemskt tungt att hon inte orkade några fler år i stugan Lövåsen, där vi bott i 32 år (somrar).

Där vi träffade familjen Ullberg, Bror, Linnéa, Astrid med sin familj m.fl. Det var många sköna somrar, och Brita älskade alla dessa somrar och blev särskilt fästad vid Astrid. Brita var en så underbar människa att leva tillsammans med. Hon hade inga nycker eller later för sig, utan fin, ärlig och anspråkslös. Hon kunde glädjas mest åt små anspråkslösa saker. Hon hade så mycket av barnet i sig även som vuxen. Vi fick nära 60 år tillsammans i vårt äktenskap. Det var en så lycklig lång tid som vi var mycket lyckliga att få uppleva.

Men som alla sagor slutade denna med Brita som avled lugnt och stilla i sin säng i vårt hem 27 december 2000 kl. 11.00. Diagnos: Lunginflammation (hon hade haft 3 st lunginflammationer under år 2000).
Lars

Foto ur Jaen Frimans samling, Ljungstorp, 2016 Foto ur Jaen Frimans samling, Ljungstorp, 2016

Lövåsen 1960-tal sommarstuga från sydväst.

Foto ur Jaen Frimans samling, Ljungstorp, 2016 Foto ur Jaen Frimans samling, Ljungstorp, 2016

Lövåsen som sommarstuga med enkelt liv.

Lövåsen 16:13 köps av Roland och Barbro Holm 1995

Dokument ur Roland Holms samling, Björkelund, Ljungstorp, 2016 Dokument ur Roland Holms samling, Björkelund, Ljungstorp, 2016

Texttolkning;


"Utdrag ur protokollet från Skara Vitabandsförenings styrelsemöte hos Birgit Nyberg den 24 januari 1995.

§ 2
Diskuterades angående Ljungstorp (Lövåsen 16:13) och hur det bästa skulle vara att låta det gå till försäljning. Uppdrogs åt ordförande Gunvor Jansson att undersöka möjligheten att få någon intresserad köpare.
Dag som ovan, Gullborg Karlsson, sekr.

Dokument ur Roland Holms samling, Björkelund, Ljungstorp, 2016 Dokument ur Roland Holms samling, Björkelund, Ljungstorp, 2016

Stugan underhålls och utvecklas sakta med tiden

Foto Kent Friman, 2016 Foto Kent Friman, 2016

Stugan har kunnat användas av barnen Holm innan de själva byggt sina hus på de gamla Ryttare- och Ödegårdsskiftena och även som gäst och sommarstuga på sommaren.

Den har numera sommarvatten med Vättervatten och underhålls kontinuerligt. Den är ett fint exemplar på en 1800-talsstuga med välbevarad karaktär i Ljungstorp.