A. 46 Jordkulan - "Liris jordkula" och tidigare "Slotts Kerstins intaga"

"Slotts Kerstins intaga" -> Backstuga -> Jordkula; ett boende -> "Liris - jordkula"

Klicka på bilden för att se den större! Flygfoto skänkt av Leif Crona, godkänt för publicering av Försvarsstaben, augusti 2014

Fördjupad översiktsplan 2014 visar husplaner nära boplatsen


Alldeles ovanför - norr om - "Slotts Kerstins intaga" från 1700- talet eller senare "Liris jordkula" fram mot 1900-tal planeras bygge av ett stort antal bostäder - se vid- stående karta.

Liris jordkula på kartan 1877!

På kartan 1877 ser man en inritning just vid läget för Liris jordkula, vars rester kan ses ännu idag (2014). Det är exakt samma plats om beboddes av 'Slotts-Kerstin" i slutet av 1700-talet.

(Kartan är förstärkt med färger av Kent Friman, 2013)

Vacker mark för boplatshistoria - granne med nytt bostadsområde

Boplatsen från söder vid en gammal väg mellan Björkedalen och Lilla Slottet - vidare ut till gamla Ulfstorp.

Idag ägs huvuddelen av marken för forna Lillekullen 2/Slottet av Skara Kommun som planerar bostäder nära inom området - norr ut på bilden som är tagen i söder. F. n. arrenderas marken av Stora Ulunda gård, Bo Hermansson för nötkreatursbete på ekologiskt vis.

KLicka på bilden för att se den större! Slotts Kerstins intaga = Slottet = Liris jordkula = rödmarkering. Lantmäteriet Historiska Kartor KLicka på bilden för att se den större! Slotts Kerstins intaga = Slottet = Liris jordkula = rödmarkering. Lantmäteriet Historiska Kartor

Ortsnamnsregistret;
Här saknas uppgifter om "Liris jordkula" och "Slotts Kerstins intaga"

Namnformer;
Namnet jordkula skapat av den delvis nedgrävda backstuga som återstod av boningshuset på  "Slotts Kerstin inta- ga" . Hon hade själv grävt sig ner i jordkulle och skapat sitt hus - se tidningsartikel ur Göteborghs Tidning 2/9 1790 nedan!

Liri är smeknamn på någon där boende.

Gunborg Ferms teckning av platsen för jordkulan eller backstugan.
 

"Enligt muntlig tradition bodde här "Liri" med sin make, som när han dog bars ut med hjälpa av Per Pettersson på Hålltorp."                                                                                      (Information från Gunborg Ferm, Backen . Ljungstorp, 2014)

Gunborg Ferms foto av platsen för den forna jbackstugan - "Liris Jordkula", delvis nedgrävd i jorden i en kulle.

Foto av platsen för backstugan 2014

Foto Kent Friman, 2014, copyright Foto Kent Friman, 2014, copyright

På platsen för både "Slotts Kerstins intaga" fr o m 1761 och senare "Liris Jordskula" ända fram mot 1900-talet!

Passar ju väl med 2014 års Kerstin Lidberg, född Lann på Björkedalen, vars mark gränsar till forna Lillekullen 2's - senare Slottets - mark här, söder om resterna av jordkulan.

Bild av en möjlig konstruktion för platsens boningshus - jordkulan



Backens ladugård byggdes 1888 och före den fanns enligt muntlig traiditon en backstuga på platsen som i så fall kan ses ännu idag, som en del av den då byggda ladugården.

Byggnaden syns på kartan 1844 som en svart fyrkant vid landsvägen för hussamling runt tomtplats med boningshus och ladugård - se här!

Stugan var ingrävd i backen (som här bestod av sand) med stenväggar i själva "hålan" och timmer och trä i övrigt. Nedgrävning var ett sätt att spara timmer och vinna värme.


Backens ladugård, vid tid på bild runt 1900, hade Winters tillbygge österut (bakåt) på en tidigare delvis nedgrävd stenbyggnad utmed landsvägen.

På bilden har den tillbyggda ladugården retuscherats bort för att man skall kunna se hur stugan såg ut före den blev ladugård.

Den delvis nedgrävda byggnaden har gett upphov till en muntlig tradtion att här låg en tidig backstuga, möjligen från 1600-1700-talet.

(Uppgift Gunborg Ferm, 2014)


Ladugården finns kvar, men något moderniserad. Stendelen kan ses och uttolkas på plats ännu idag - se bild här!










 

Ursprungliga Slottet="Slotts Kerstin intaga" - Kerstin bor där 1762

På kartan 1801-02 finns det en byggnad inritad ungefär där dagens Slottet ligger vid landsvägen. Det finns ingen markerad gräns med någon form av inhägnad, som för övriga hus på kartan. Byggnaden är troligen ett boninghus utan ladugård. Möjligen en avlastningsstuga för de soldater med familjer som måste få en fristad efter soldattiden. Det tycks ha funnits flera sådana hus runt i området efter hand. Det stämmer delvis också med husförhörslängdens placering här vissa tider - se under A. 49 Slottet.

Tydligt däremot så finns Slottet utmärkt, t o m utstkrivet, vid den på 1794 års karta markerade "Slotts Kerstins intaga". På den här kartan är marken ännu inte skiftad utan utgör Kronoparksmark.

 

De markeringar som gjorts på kartan är med svart ifyllda namn, med grönt förstärkt gränslinje för soldatmarken, svart för de båda inhägnaderna, samt ifyllda bäckfåror med blått. För tolkning av kartan i övrigt - gå till A. 44 Strängstorpet

Samma karta med med fokus på Slottet = "Slotts Kerstins intaga" som den kallas vid skiftet år 1803 karta från 1794. En liten inhägnad med hus och möjligen kreatursskjul/ladugård lite norr om huset/backstugan. Inhägnaden är gjord på Kronoparksmark före 1750, troligen tillkommen som "pensionärsstuga" för någon soldat ev. med hustru.

Det finns ju en parallell intäkt mitt emot ”Slotts Kerstins” norrut, som bevisligen hade fått inhägnas av soldaten Rosenbom. Han var aktiv soldat på Nr 357 enligt följande:

1776 - 1791 Petter Rosenbom, född 1753, gift och han har tydligen fått inhägna för sin ”pensionering” det som i förrättningstexten för skiftet 1803 heter ”Rosenboms intäkt” - inritat med bostadshus! och som på kartan 1801-02 kallas för Hagen.

Det skulle ju passa bra i tid om någon av de tidigare soldaterna tidigt byggt sig en ”pensionärsbostad” just här och lite tidigare - här mitt emot den senare inhägnade "Rosenboms intäkt" - som en slags backstuga på Kronomark.

På kartan 1794 (littera Nr 111) är denna mark inhägnad och innehas av "Slotts Kerstin" - den kallas alltså följdenligt för "Slotts Kerstins intaga".

När ”Slotts Kerstin", dvs Änkan K. Kerstin Andersdotter, född i Lundby 1729, flyttar in här under 1760-talet så skrivs hon 1779 i första husförhörslängden som ”inhyses under Lilla Hålltorp”. Hålltorp hade marken närmast Lillekullen, där inhägnad gjorts och byggnad uppförts. Namnet Lilla Slottet kom sedan att skrivas om det torp som byggdes på Hålltorps mark i grannhagen och Slottet vid vägen drog också till sig namnet till Lillekullens mark.

Hon bodde där i nästan 40 år, så idet är nte underligt att man namngav intäkten efter just henne i förrättningstexten 1803 - hon dog den 16/4 1800 av Bröstfeber - "Slotts Kerstin” - då 71 år gammal.

"Slotts" torde på sätt ha blivit namngivare för båda torpen med namn Slottet både på Lillekullens (1860-tal) och Lilla Hålltorps marker (1860-tal). Här är det ju uppenbart att det är en intäkt som slagits till hö - ”slåttats” och markerna runt om var säkert slåtterängar/hagar, därav namnet "Slotts/Slåtts" av "slåtter".

Slotts Kerstins son gifter sig och tar hit sin hustru 1792. Själv dör hon 1800 och i husförhörslängden för den här sista tiden för henne skrivs; "Vid Hålltorps rote, Slottet”. Sonen dör här 1812.

På kartan 1794 finns ingen byggnad utritad här, men de finns tydligt utritade här ovan på karta 1801-02, så de borde ha funnits här sedan åtminstone mitten av 1700-talet enligt husförhörslängd och att kartmaterialet för den militära kartan och skifteskartan samlades in under en tid innan kartan ritades.

Kerstin Andersdotter lovordas i Götheborgs Tidningar 2/9 1790

Ur Varnhemsbygden 2017 - artikel av Per Räf och sammanställning från www.ljungstorpshistoria.se    

Boende på "Slotts Kerstins intaga" - senare "Liris jordkula"

Husförhörslängd 1779 - 1787 + 1786-1791:
Inhyses vid Hålltorp, Hålltorps rote;

Enkan K. Kerstin Andersdotter, född i Lundby 1729 - finns införd boende 1779 - men har troligt bott här en tid
Dotter  Catharina Carlsdotter, född i Eggby 1755 den 10 juni
Son      Gustaf Carlsson, född i Eggby 1761 - flyttar ut till Kongelf 1781
Son      Anders, född i Rökstorp 1752 - ut 1779 till Bjellum, Ranåker och flyttar hem igen 1782 från Bjällum
 

Husförhörslängd 1792 - 1800:
Inhyses vid Hålltorp, Hålltorps rote;

Enkan K. Kerstin Andersdotter, född i Lundby 1729
Dotter  Catharina Jansdotter, född i Eggby 1755 den 10 juni
Son      Gustaf Carlsson, född i Eggby 1761 - flyttar ut till Kongelf 1781
Son      Anders (Andreas), f. i Rökstorp, Lundby 1752 - ut 1779 till Bjellum, Ranåker - hem igen 1782 från Bjällum

Sonen flyttar hem och gifter sig och tar hit frun 1792;
Son/make  Gustaf Carlsson, född i Eggby 1761
Hustrun      Maria Bengstdotter, född i Klostret 1754

Husförhörslängd 1800 - 1815:
Inhyses vid Hålltorp, Hålltorps rote - "Slottet på Lillekullensägan";
(Det är nu man skriver Slottet för ägan Nr 111, dvs "Slotts Kerstin intaga" i skifteshandlingarna för 1803)

Änkan tycks nu ha avlidit - men kvar bor;.
Dottern  Catharina Jansdotter, född i Eggby 1755 den 10 juni

Son/make  Gustaf Carlsson, född i Eggby 1761 -  bara 51 år gammal dör han här nu 1812
Hustrun      Maria Bengstdotter, född i Klostret 1755

v17789.b27.s43 med tillåtelse från www.arkivdigital.se
 

Enligt Pelle Rääfs forskning så kan man hitta änkan Kjerstin i dödboken den 16/4 1800, vilket stämmer med fynden i husförhörslängden. Där står hon som skriven från Sten, vilket markerna ofta kallades runt hemmanet Sten på bergsslutntingen här nära. Hon dog av Bröstfeber 71 år gammal enligt dödboken.

Husförhörslängd 1815 - 1836:
Inhyses vid Hålltorps rote; Lille Kullen - Slottet
(fortfarande "Slotts Kerstins" - inte Slottet vid vägen som ännu inte finns med det namnet!);

Kvarboende;
Enkan Maria Bengstdotter, född i Klostret 1755 - dör hon här nu 1824
Pigan  Catharina Carlsdotter, född i Eggby 1755 den 10 juni - antaget fattighjon - dör här också 1824!

Nya inflyttade till Slotts Kerstins 1824;
Modern/änkan   Anna Wetterberg, född i Mariestad  1752 den 25/12 - modern dör här 1834
Sonen                 Anders Wetterberg, född i Kristinehamn 1780 26/11 - båda in 1824 från Klostrets Thå

Husförhörslängd 1836 - 1846 :
Inhyses vid Hålltorps rote; Lille Kullen - Slottet
(fortfarande "Slotts Kerstins" - inte Slottet vid vägen som ännu inte finns med det namnet!);

Kvarboende;
Sonen                 Anders Wetterberg
, född i Kristinehamn 1780 26/11 - bor ensam i 5 år sedan dör han här 1839

Därefter kan man inte följa denna enskilda bostad.

1855 säljs hela ägan Lillekullen 2 inklusive "Slotts Kerstins" till en Johannes Andersson som blir tydlig ägare i Hfl och detta blir nu "Nya Slottet" - hela den nya ägan tar alltså då över namnet från Kerstins intaga, Slottet.

Det byggs under 1860-talet en ny bostad på platsen för det hus som legat ute vid landsvägen, som blir det Slottet vi känner idag. Två backstuguliknande hus ("Slotts Kerstins" och "huset vid landsvägen") blir en sammanhållen lägenhet som försäljs - Slottet.

Tydligen låter man huset för Slotts Kerstins vara kvar och låter den bebos av fattighjon - vilka då skulle kunna vara en "Liri" med make i slutet av 1800-talet. Tyvärr går det inte att hitta någon passande kandidat för boendet och namnet "Liri" är troligen ett öknamn/smeknamn.