A. 49 "Nya" Rättarebacken - Rättarehagen
"Klosterbergs intaga" -> Rättarebacken/Rättarehagen på Hålltorps mark kallad "Broddenstorp el. Rättarebacken -> boende upphör tidigt 1900-tal
Klicka på bilden för att se den större! Flygfoto skänkt av Leif Crona, godkänt för publicering av Försvarsstaben, augusti 2014
"Nya" Rättarebacken (ungefärligt med rött inritad) anlades således på den gamla marken för Broddenstorp el. Rättarebacken. Båda benämningarna likställdes vid skiftet 1803, då denna mark tillföll Stora Hålltorp (markerad med vitt).
Fördjupad översiktsplan 2014; husplaner för Broddenstorpsägan
I Skara kommuns planer för Ljungstorp finns planer på bebyggelse för en del av forna Broddenstorps och Gruvesätters tidigare ägor - se vidstående karta.
I detta område har legat åtminstone 3 boningshus under 1800-talet - Broddenstorp inte direkt inom bebyggelseområdet;
1. Broddenstorp/Rättarebacken
(finns i Riksantikvarieämbetets fornsök)
2. "Nya" Rättarebacken
3. Inhysesstuga för rotens sol- dater mellan "Nya" Rättarebacken och Bäcktorp på tidigare mark för Gruvesätter - se 1877 års karta
Med rött markerat är "Klosterbergs intaga"= Tjäders torp = Rättarebacken
Ortsnamnsregistret:
Har ingen direkt referens till denna äga i förhållande till den gamla
Rättarebacken = Broddenstorp.
Namnformer;
På 1794 års karta inför skiftet av Billingeliderna inritas och namnges en intaga just norr om västra hörnet på Gruvesätters mark med soldattorp Nr 331. Inhägnaden kallas "Klosterbergs intaga" efter den soldat som fått hägna densamma på Kronomark. Han hette Anders Klosterberg, född i Högentorp 1753 - flyttar in med fru år 1775 i Soldattorp Nr 331 (senare Bäcktorp).
Kronan hade gett honom tillåtelse till att hägna in ett område norr om sitt Soldattorp Nr 331's marker på Kronoparksmark. Detta fanns registrerat och utmärkt på skifteskartan och skedde någon gång på tidigt 1780-tal. Denna "Klosterbergs intaga" är en del som i förrättningsprokollet ges till Stora Hålltorp, som "fyllnad", jämte resten av "Rättarebacken el. Broddenstorp" som tilldelas Stora Hålltorp i skiftet av Billingeliderna.
Detta blir senare Rättarebacken i folkmun för torpet i kurvan söder om Lövberga utmed landsvägen. Torpet låg i Rättarebackens/Broddenstorpsmarkens östra hörn och kallades också för 'Rättarehagen'.
"Odlade delen av ägan Rättarebacken i öster":
Ägan är del av den äga som skiftades till Stora Hålltorp 1803 och som då utgjorde "Broddenstorps el. Rättarebackens" äga med mark från Flinkebacken i väster till landsvägen rakt i öster (i en spets fram mot dagens forna järnvägsbank.) F.d. soldaten Johan Tjäder skriver torparkontrakt för denna mark 1861. Det var den enda delen av Rättarebackenägan som var uppodlad och så ser det ut även idag 2014.
"Klosterbergs intaga" på kartan 1794 - Nr 117
Kartan vänd för att visa ungefärligt norr uppåt!
Karta 1794 visar med nummer gamla inhägnader och bosättningar som fanns före skiftet, dvs 1700-tal, och vem de tilldelas i skiftet helt enligt förrättningstexten.
Fanns före skiftet:
Nr 116 = Soldattorp Nr 331 (senare Bäcktorp) under Gruvesätter
Nr 117 = "Klosterbergs intaga"
Nr 118 = Broddenstorps el. Rättarebackens äga
Tilldelning i skiftet:
XLIV = Stora Hålltorps tilldelning av Nr 118 samt Nr 117 som "fyllnad"
Kartan visar alltså ett utnsitt trakterna runt den gamla landsvägen (Ljungstorpsvägen) från fägatan ner mot Sörbillingen (senare Ferma-gatan) upp förbi dagens Lövberga i övre högra hörnet.
Den gamla "Kulla-vägen" går in över den prickade allmänningen strax söder om Bäcktorp.
"Klosterbergs intaga" ligger just där en backstuga/inhysesstuga under Hålltorp kom att byggas. Inhägnaden gjordes under Klosterbergs tid på Bäcktorp som soldat - troligen 1780 och på Kronomark med hägnadstillstånd av Kronan.
Kanske var den avsedd för ett hus för "pemnsionärsboende", men att han dog innan han lämna tjänsten som pensionär. Anders Klosterberg dog 1790.
Karta 1877 visar äga för "Nya" Rättarebacken eller 'Rättarehagen' sydväst om Lövberga
På bilden finns "Nya" Rättarebacken också benämnd "Rättarehagen" markerad med röd gräns under bokstäverna St Hålltorp, vilket helt motsvarar gränserna för den gamla intagan som inhägnades nästan 100 år tidigare på Kronomark. Nu 1877 ligger den på Stora Hålltorps mark efter skiftet 1803.
Alldeles söder om "Nya" Rättarebacken kan man också se ett mindre hus på Gruvesätters mark, troligen en "pensionärsstuga" för f.d soldater - flera familjer skrivs i husförhörslängderna som inhyses på Nr 331, vilket inte var fysiskt möjligt - så troligen bodde de då bl a här.
Väg upp mot Storekullen kan ses gå in norr om Slottet från Ljungstorpsvägen och det fanns även en anslutande "kostig" från Jungstorps gård ner till denna väg - tunt markerad på kartan. Även järnvägen som kom 25 år senare än kartan är utmärkt som en röd linje (tidig provstakning utmärkt).
Johan Tjäder med familj flyttar in på Hålltorps äga 1860 och byggde detta torp söder om dagens Lövberga i samband med inflytten. Han skrev dagsverkstorparkontrakt 1861 med Arvid Pettersson på Hålltorp och familjen bodde här i 30 år.
Om Johan Tjäder före tiden som Hålltorpstorpare 1807 - 1860
Johan Tjäders historia ur husförhörslängder och Generalmönsterrulla;
1807 den 30/11 föds han i Göthened (går inte att bekräfta via Hfl) - hans namn; Johan Svensson (enl. GMR)
1830 den 2 oktober börjar soldat Johan Tjäder en tjänst tillsatt av Rotebonden på Kjerrtorp, Lundby och flytttar
in i soldatboställe Nr 118
1831 blir Johan antagen som soldat enligt Generalmönsterrullan för Nr 118;
Soldat u. Kjerrtorp Westergötlands Regemente 2:a Majorens Compagnie N:o 118, Röxtorps Rote -
här skrivs han i Hfl som; "Johanne Kjäder" - i nästa Hfl; "Johan Kjäder" och slutligen; "Johan Tjäder"
1832 flyttar hans fru Beata Olofsdotter, född i Hassled 1807 den 30/11 - in till soldattorpet vid Kjerrtorp från
Wing - och de borde ha gift sig då
1835 den 22/11 föds tvillingarna Anders och Stina
1836 dör Stina
Ett år i stuga på Lillekullens äga!
1837 flyttar Johan med familj till Lillekullen 2 (platsen för nuv. Slottet) och står där som;
Soldaten Johan Tjäder, född i Göthened 1807 den 30/11 - in 1837 med familj från Kjerrtop, Lundby
Hustrun Beata Olofsdotter, född i Hasseled 1807 den 30/11
Son Anders, född i Varnhem 1835
- den lilla soldatfamiljen flyttar åter till Kjerrtorp, Lundby till soldatställe N:o 118 1838
1838 flyttar familjen tillbaka till Kjerrtorp, N. Lundby från Lillekullen 2, dvs stugan på Lillekullen 2's mark
(föregångaren till dagens Slottet).
1839 föds sonen Fredric, född den 13/7
1846 dör hustrun Beata Olofsdotter.
1849 gifter Johan Tjäder om sig med Britta Maria Johansdotter, född i Bolum, Broddetorp 1818 den 9/11
hon flyttar in och de bor nu här med barnen;
Son med första hustrun; Fredric, född i Lundby 1839 - trumslagare, flyttar till Grufvesätter 1855
Son med första hustrun; Anders, född i Lundby 1835 - flyttar till Skara 1853
Son med andra hustrun; August, född i Lundby 1850 den 2/2 - dör här den 17/3 1850
Dotter med andra hustrun; Maria Charlotta, född i Lundby 1851 den 13/4
Son med andra hustrun; August, född i Lundby 1853 den 21/10
Son med andra hustrun; Carl Johan, född i Lundby 1859 den 15/4
1859 erhåller Johan Tjeder interrimsavsked den 21 maj och ersätts med Johannes Blank den 28/3 1860
- se regementschefens beslut och afskedspass nedan!
1860 läkarintyg från regementsläkaren Dr Edgren i Axvall den 2 juli 1860 - se nedan!
1860 attest den 2 juli från vicepastorn Carl Bergstrand - se nedan!
1860 flyttar familjen som inhyses under Stora och Lilla Hålltorp;
f.d. soldaten Johan Tjäder, född i Göthened 1807 den 30/11 - flyttar in med familjen från Kjerrtorp N. Lundby
Hustrun Brita Maria Johansdotter, född i Broddetorp 1818 den 9/11
Dotter Maria Charlotta, född i Varnhem 1851 den 13/4
Son August född i Varnhem 1853 den 21/10
Son Fredrik, född i Varnhem 1839 den 13/7 - trumslagare
Son Carl Johan, född i Varnhem 1859 den 15/4
Regementschefsbeslut och avskedspass för Johan Tjäder 1859
Publiceras med tillstånd av www.ArkivDigital.se
Chefen
för N:o 6 Konl Westgötha Regemente
"Gör veterligt att jag, uppå derom gjord ansökning och med vederbörande Rusthållares begifvande, funnit godt att från Regementet ad interim afskeda Soldaten för Rushållet N:o 118, Kjerrtorp vid Wadsbo Kompani, beläget i Lundby Socken af Skaraborgs Län,
Johan Tjäder, före antagandet i krigstjenst kallad Johan Svensson, hvilken är född den 30 November 1807 i Göthened Socken af nämnde Län och tjenat vid Regementet sedan den 2 oktober 1830 samt derunder sig troget och välskickat; Egande Tjäder, som är berättigad till underhåll på expectans, att vid nästa General Mönstring med Regementet sig infinna, för erhållande af General Mönster Herrens afskedspass.
Skara, Axvall den 21 maj 1859
E. Lilliehöök
Regements Chef
Afskedspass för Soldaten N:o 118 Johan Tjäder
Sjukintyg Johan Tjäder vid avskedet från soldattjänsten 1860
Att f.d. Soldaten vid N.o 6 Westgöta Kongl Regementes Wadsbo Kompani, N:o 118 Johan Tjäder i anseende till ålderdom och ögonsjukdom är till vidare krigstjenst oförmögen och oanvändbar; äfvensom att han äger ringa arbetsförmåga det varder, under reptition af min Embets-ed och; så sant mig Gud hjelpe till lif och själ! intygadt och bekräftadt. Axvall den 2 juli 1860 Dr Edgren Regements Läkare
Attest från kyrkan vid avskedet 1860
f.d. Soldaten vid Westgötha Kongl Regemente Wadsbo Companie N:o 118 Johan Tjäder är född den 30 november 1807, eger försvarlig Christendomskunskap, obehindrad nattvardsgång och god frejd.
Attest Warnhem den 2 juli 1860 Carl Bergstrand, v. Pastor l.
Byggare av torpet på Rättarehagenägan är Johan Tjäder, Hålltorp - troligt byggår 1860-61 - här hans Torparekontrakt med Hålltorp
År 1861 tecknar Johan Tjäder på Hålltorp under ett dagsverks - och torparkontrakt för bygge av ett sådant torp på Hålltorps mark - på "den odlade jorden som är belägen i den östra ändan af den så kallade Rättarebacken".
Här avskrivet av Verna Andersson, 2013:
Kontrakt
Till f.d. soldaten Johan Tjäder bortlämnar jag undertecknad den odlade jorden som är belägen i den östra ändan af den så kallade Rättarebacken mot följande hvilkor nemligen:
1. Att Tjäder utgör, på egen kost, en dag i hvarje vecka hela året igenom, samt dessutom skall han om sommaren göra 8 mansdagsverken vid påkallan, likaledes på egen kost, äfven är Tjäder skyldig att vid påkallan utgöra 4 qvinsdagsverken på ägarens kost.
2. Tjäder skall årligen låta spinna 4 skålpund Lin, samt lämna 4 kannor Lingon då sådana finnes.
3. De hägnader som är ofvanstående äga tillhörig att underhålla, är Tjäder skyldig att hålla i laga stånd då vilket härtill får tagas på ägarens skog efter anvisning af ägaren.
4. Nödigt vedbränsle äger Tjäder att upphugga stubbar och enris till på ägarens skog, men icke något annat utan dertill särskildt tillåtelse af ägaren.
5. Bryter Tjäder mot något af hvad ofvanstående kontrackt innehåller eller beter sig med någon annan laglig förbrytelse är hans skyldig att genast afflytta den ofvannämnda lägenheten utan fardag, annars fortfares härmed till uppsägning å någonderas sidan skedt.
Sålunda öfverenskommet som skedde på Hålltorp den 19:de November 1861 Anders Pettersson
Med ofvanstående kontract förklarar jag mig nöjd och förbinder mig till dess i allo att uppfylla,
År och dag som ofvan Johan Tjäder
Bevittnas af Gust. Larsson C Qvick
Ur husförhörslängderna
Husförhörslängd 1854 - 1862 + 1862 - 1869 + 1869 - 1880 + 1880 - 1895:
"Stora och Lilla Hålltorp";
In flyttar f.d. soldaten Johan Tjäder 1860 och bor här i 30 år (!) till 83 års ålder;
Inhyses
f.d. soldaten Johan Tjäder, f. Göthened 1807 den 30/11 - in m. fam.från Kjerrtorp N. Lundby - dör här 1990 (bodde alltså här i 30 år!)
Hustrun Brita Maria Johansdotter, född i Broddetorp 1818 den 9/11 -ut till sonen Karl Johan 2/5 1890
som arrenderar Uppsala fr o m 2/5 1890 - inflyttad i sin tur från soldattorpet i Lundby.
Dotter Maria Charlotta, född i Varnhem 1851 den 13/4 - flyttar ut som piga till Hålltorp 1867 - heter då
Johansdotter och hon flyttar vidare till Göthlunda 1868
Son August född i Varnhem 1853 den 21/10 - finns ingen notering vart han flyttar eller när
Son Fredrik, f. Varnhem 1839 den 13/7 - trumslagare; ¨omförd till "Färgaregesäll" arbetsbetyg 1866
Son Carl Johan, f. Varnhem 1859 den 15/4 - in Kjerrtorp, Lundby som soldat Nr 118 Dahlberg 1876
Enligt generalmönsterrulla antagen 1876 som 19-åring till soldat, ogift, 6 fot och 1,9 tum lång.
Hans tidigare namn var Carl Johan Johansson och han är soldat på Kjärrrtorp Nr 118 och ogift
tills han gifter sig den 2/5 1890 och in på Uppsala tillsammans med både hustru och modern!
Utdrag bouppteckning för Johan Tjäder 1890 - boende i Rättarehagen
Här framgår att Tjäder verkligen bodde på Rättarehagen vid sin död. Huset med uthus var värt 130 kr kan man se i bouptteckningen som inleds som ovan.
Boende i "Nya" Rättarebacken efter Tjäder 1890
En stark muntlig tradition säger att i Rättarbacken i svängen nedanför Lövberga där bodde i början av 1900-talet en "Slåttars- Johannes".
Den traditionen gör att man gärna söker ett samband mellan de Slott (Slåttars-) som har funnits i området och namnet Johannes.
En sådan koppling finns från "Slottet under Stenhammar" (Lilla Slottet) - där finns 1892:
Statkarl Johannes Andersson, född i Wing 1835 den 24/10 - flyttar in med familj i Lilla Slottet 1873
Hustrun Kajsa Andersdotter, född i Varnhem 1836, den 19/4
Barnen flyttar ut efter hand och de bor ensamma kvar efter sista dotterns flytt till Ulunda 1891 - se länken ovan!
1892 tar sonen till förre ägaren efter giftermål över Lilla Slottet och de båda är nu 57 och 56 år gamla!
De flyttar till en del av Hålltorp (Lilla Slottet var dagsverkstorp till Hålltorp) - som inhyses i det hus som fanns i svängen nedanför Lövberga och som kallats Rättarebacken (vi kallar det "Nya" Rättarebacken). Detta hus hörde också till Hålltorp och låg på Hålltorps mark (den gamla "Klosterbergs intaga").
Formalia;
Johannes Andersson, f. Norra ving 1835 den 24/10, änkling 6/6 1908 och dör på ålderdomshemmet 1924
Kajsa Andersdotter, född i Varnhem 1836 den 19/4, gift, och dör på Stemhammaren 1908 - noteras att i Hfl står Lilla Slottet under Stenhammaren (Stenhammaren som boende var då borta sedan drygt 30 år).
De båda flyttade till "Nya" Rättarebacken under Hålltorp - men de står fortfarande som skrivna på Stenhammar (i praktiken Lilla Slottet) tills hon dör och han flyttar in på ålderdomshemmet 1916.
De fick inte plats i Lilla Slottet tillsammans med en ny familj som flyttar in med man och hustru;
Arbetaren Anders Gustaf Andersson, född i Varnhem 1866 den 1/5 - in 1892 från dräng på Hålltorp
med nyblivna frun, gifta den 4/10 1892
Hustrun Ida Matilda Svensson, född i Ledsjö 1865 den 25/10
Här blir det rejält trångt när två fosterbarn också flyttar in 1905.
Det finns också minnen från den siste drängen på Hålltorp som bodde i "Nya" Rättarebacken innan det revs. Han var duktig på trädgårdarbete och hade så fina tulpanodlingar och blommor i rabatterna - det finns kvar som en muntlig tradition enligt Gunborg Ferm, Ljungstorp.
Ur Verna Andersson samlingar/anteckningar;
"Stugan låg ca 10 meter från landsvägen. Här bodde Kajsa och Slåtta-Johannes i början av seklet. De var gamla då. Stugan hade varit rödmålad men grånade tydligt. Johannes var torpare på Hålltorp. Ladugården revs 1912."
Johannes Alm berättade:
"Slåtta-Johannes svor förfärligt! När johannes Alm och hans skolkamrater gick från skolan i Lundby hände det att de tog några äpplen på marken under hans stora apel. Då kom han ut och svor åt dem. Han brukade fråga Johannes Alm. "Lever den gamle jäveln än?" Då menade han Per på Hålltorp!"