A. 9 Tre Bäckar

Klicka på bilden för att se den större! Flygfoto skänkt av Leif Crona, godkänt för publicering av Försvarsstaben, augusti 2014 Klicka på bilden för att se den större! Flygfoto skänkt av Leif Crona, godkänt för publicering av Försvarsstaben, augusti 2014

Du hittar klickbara rubriker här!                                                                  Föredrag 2017-03-30 ->

Vill du ladda ner en redigerad version av A. 9 Tre Bäckar som Word-fil för personligt bruk  är det bara att klicka på filen nedan - enkel att skriva ut! Tänk bara på copyright och publiceringsrättigheter!!

Du kan ladda ner en oredigerad .PDF-fil (15,9 Mb) för hela denna objektsida - klicka på filen här nedan:

Hålltorps Qvarn --> Tre Bäckar 1:1

Tre Bäckars ägor inritade med rött på 1960 års karta. Tre Bäckars ägor inritade med rött på 1960 års karta.

Under åren 1939-1940 bygger Agda Österberg i Varnhem huset Tre Bäckar med ateljéer och väveri.

Ur ortsnamnsregistret;
Tre Bäckar är uppfört på (Stora) Hålltorps mark och är ett nynamn, efter att tre bäckar rinner samman här.


Anm;
De tre bäckarnas sammanrinning hänger samman med anordningar med den större bäcken för att få fram kvarnvatten

genom trumma och kanaler.  
(Info Bengt Jonsson 2013, Skara)

Agda Österbergs målning av sitt nyfärdiga Tre Bäckar 1940

Foto på plats i Tre Bäckar 2017, Kent Friman Foto på plats i Tre Bäckar 2017, Kent Friman

Det nybyggda Tre Bäckar målat med glädje av byggherren Agda Österberg, arkitekt Edvin Neuendorf, Skövde

Ett bildspel från Tre Bäckar 2017

Foto Kent Friman, 2017 - för in muspekaren över bilden så kommer text!

loading...

Tre Bäckar

I ett historiskt perspektiv

1960 års kartor från Lantmäteriet Historiska Kartor 1960 års kartor från Lantmäteriet Historiska Kartor



En inritning (KF) av Stora Hålltorp med grund från 1769 visar Tre Bäckars placering i förhållande till de gårdshus som försvann i mitten på 1800-talet.

Då med tre bostadshus på hustomten och vägsystemet runt Lilla Hålltorp, Stora Hålltorp och Redsvenstorp lite annorlunda (brun linje).

Placeringen enbart ungefärlig! Husen låg kanske något mer i nord-sydlig riktning - enligt kartan nedan.












<-- Till sidans rubriker!

1758 års karta Stora Hålltorp

 


Här en mer exakt detaljbild av de tre boningshusens läge på karta från 1758 över Stora Hålltorp för uppdelning av varje markdel på tre ägare.

Platsen ligger väster om nuvarande Tre Bäckar.

Idag kan husplatsen skönjas som en liten sammanhängande kulle som delas av nuvarande väg till Redsvenstorp från riksväg 49.



Lantmätaren skriver i karttexten:

A. Mangårdstomten delas inte "tymedelst at ther finnes trenne huseplatsar och gården ej mera bestod än af 3/4 hemman."














 

<-- Till sidans rubriker!

Handritad skiss över Hålltorps kvarnar i relation till Tre Bäckar

Kartan handskissad av Nils Lann 2002. Den beskriver hur Hålltorps kvarnar (gamla och nya-1899) låg i förhållande till nuvarande Tre Bäckar. Bäcken använts med täckta och öppna kanaler och ger så de tre "bäckarna" som sammanstrålar där Tre Bäckar bygger sitt hus 1939.                              (Tillhandahållen av Verna Andersson, Ljungstorp, 2013)

Se mer på rubriksidan A. 10 Hålltorps kvarn!

<-- Till sidans rubriker!

Tre Bäckar ett konstnärshus i historisk miljö

Agda Österberg intervjuas av Clas Astin i ett radioprogram 1967-08-24 om Tre Bäckars tillblivelse, pensioner och anställda - bara klicka på startknappen! Tid: ca 10 minuter

Vykort ur Jan Johanssons (från Vibonätt) samling, Skövde, 2015 Vykort ur Jan Johanssons (från Vibonätt) samling, Skövde, 2015
Vykort ur Jan Johanssons (från Vibonätt) samling, Skövde, 2015

Tre Bäckar byggt 1939-40 med en av "kvarndammarna" som så småningom blir en modern swimmingpool. Från början grunden till kvarnbyggnaden själv! Funkishuset Tre Bäckar ritade hon med hjälp av arkitekten Edvin Neuendorf, Skövde, som kombinerad bostad, ateljé och väveri. Det är 650 kvadratmeter stort med tre våningar plus ett litet vindsrum ovanpå taket.Tre delar - bostad, ateljéer och flera visningsrum - skulle rymmas under samma tak, men ändå vara separerade. Väveriet låg på bottenvåningen. Foto från ca 1960 ur Tre Bäckars arkiv.
 

(Bild med tillstånd av Agda Österbergsällskapet - www.agdaosterberg.com)


<-- Till sidans rubriker!

Tre Bäckar byggs - Harald Främst, Varnhem  är byggare

Bild från Anders Främst album, Varnhem nov. 2015 Bild från Anders Främst album, Varnhem nov. 2015
Taklagsfest på Tre Bäckar med taklagskrans.
Bild från Anders Främst album, Varnhem nov. 2015 Bild från Anders Främst album, Varnhem nov. 2015
På taket till Tre Bäckar med utsikt.

Här byggs kanten för bassängen som blir simbassäng i den gamla grunden för Hålltorps kvarn. Elsa Främst far, stenhuggaren Viktor från Åsa, tar sig ett bloss.

Hålltorps kvarns byggnader på platsen för dagens Tre Bäckar

Här är Hålltorps kvarns bostadshus, ladugård, uthus och med kvarnbyggnaden som skymtar i bakgrunden på andra sidan bäcken som då gick mellan kvarnen och dåvarande boplats. Bilden tagen troligen 1929, dvs exakt 10 år innan de revs och fick ge plats för Tre Bäckars byggnadskomplex. Bilden tagen ett bit söder om nuvarande riksväg 49 - i stort sett från Tre Bäckars nuvarande infartsport.

(Bilden förmedlad 2013 av Bengt Jonsson, född i Ivarstorp och med modern född här!)

Bilden förmedlad 2013 av Bengt Jonsson, född i Ivarstorp och med modern född här! Bilden förmedlad 2013 av Bengt Jonsson, född i Ivarstorp och med modern född här!

Bild från 1929 som visar kafferep hos "mjölnarns" och frun ha hängt upp sina textilier på tork på skigärdesgården i den västra delen av området för senare Tre Bäckars byggnader. Som en föraning om platsens senare betydelse för den textila utvecklingen!


Mjölnarparet Linus och Charlotta Berg bjuder frikostigt Britta Wallin på kaffe med dopp i sin trädgård på ett för tiden modernt ihopfällbart bord. Även kaffepannan var av en senare modell.

Bilder från Helena Bromér, 2014, dotter till Iris Bromér, född Ohlsson. Dotter till Karl Ohlsson, Storekullen. På bilden längst till höger. Bilder från Helena Bromér, 2014, dotter till Iris Bromér, född Ohlsson. Dotter till Karl Ohlsson, Storekullen. På bilden längst till höger.

På den här bilden 1942 vid Tre Bäckar, som platsen redan nu döpts till, ser vi delar av det första gänget medarbetare hos Agda Österberg. Man kan se kvarngrunden vid bäcken bakom dem till höger.  Det ser ut som om delar av byggnad finns kvar till vänster om gruppen och nytt virke efter bygget av Tre Bäckar ligger bakom dem till vänster. Tre Bäckar ligger åt vänster utanför bild och stod färdigt 1940 i sin första etapp.

Tre Bäckars arbetsgäng består av från vänster;
Inga Olsson, Märta Persson, Britta Löfgren, Gösta Lundblad och Iris Olsson.

Farfar och farmor till Inga och Iris Olsson;
Johan O. Ohlsson och Anna Maria f. Kyrk, Storekullen/Björkedalen, Varnhem
Far & mor till Inga och Iris;
Karl & Hilda Olsson, Storekullen

Västergötlands Museum - bildarkivet/bildnummer: A145127:8 Fotograf: Nils Lann Västergötlands Museum - bildarkivet/bildnummer: A145127:8 Fotograf: Nils Lann


 

Gamla landsvägsbron ovanför Tre Bäckar. Bron var en s.k. valvbro och satt av kalksten och mycket stabil. Troligen byggd på 1860-talet. Foto från 1930-talet.

Då nya väg 49 byggdes 1958 revs den och ersattes med en betongbro. Bilden tagen från platsen för den gamla kvarndammen.               
                 (Text NIls Lann)

Hålltorps kvarns byggnader på karta 1877

Hålltorps kvarn byggdes under 1800-talets senare halva och var också en boplats med ladugård och uthus.

På kartan till höger ses boplatsen markerad med grönt, samt en kvarnmarkering söder om bäcken med egen tillfartsväg från dåvarande Skövdevägen i gränsen till Stenhammarens mark.

Se också A. 10 Hålltorps kvarn - klicka här!


<-- Till sidans rubriker!

Agda Österberg-mångkonstnär

Se massor av Agdas mattor, annan konst och historia på "Agda Österberg Sällskapets" hemsida: http://agdaosterberg.wordpress.com/about/

Agda Österberg 1891-1987

Agda Elisabet Österberg, keramiker och textilkonstnärinna, född i Stockholm den 28 oktober 1891, dotter till guldsmed Per August Österberg och Amalia Mittag. Fadern dog redan 1903 då Agda bara var 12 år gammal och resten av ungdomsåren bodde hon tillsammans med mamman på Sigtunagatan i Stockholm. 1909 inledde Agda sina studier vid Althins målarskola och under perioden 1912-14 gick hon på Konstfack. Under studietiden och fram till ca 1920 formgav och dekorerade hon nytto- och brukskeramik för St. Eriks Lervarufabriker i Uppsala. Hon gör även studieresor till ett tiotal europeiska länder under 1920-talet.

I mitten av 1910-talet börjar Agda även att intressera sig för mönsterritning. Perioden 1916-26 var hon medlem av Handarbetets Vänner i Stockholm och deltog vid flera av deras utställningar, bl.a. på Liljevalchs konsthall. Agda var under flera år ledare för textilateljén Libraria i Stockholm och hade även några få uppdrag för Varbergs Stenkärlsfabrik på 1920-talet.

(Text och bild från
http://www.signaturer.se/Sverige/AgdaOsterberg.htm
)

(Bild med tillstånd av Agda Österberg-sällskapet) (Bild med tillstånd av Agda Österberg-sällskapet)

Inte bara textil i Agda Österbergs konstnärsliv - En unik terrin, målad och signerad med hennes namn och HKS, från hennes studietid vid Högre konstindustriella skolan

Villa-Nåås byggt 1932 ägdes då av Anna Katarina Johansson, Stationsvägen 10, Lidköping (Tureberg) - ur församlingsbok Varnhem 1922-1938 Villa-Nåås byggt 1932 ägdes då av Anna Katarina Johansson, Stationsvägen 10, Lidköping (Tureberg) - ur församlingsbok Varnhem 1922-1938

Agda Österberg lämnar Stockholm 1933 och bosätter sig i Villa Nås, Varnhem, där hon hyr en vacker italieninspirerad 1920-talsvilla på Billingens sydsluttning väster om Varnhem. Edvin Neuendorf tillhörde Agda Österbergs vänkrets. Han har ritat Villa Nås i Varnhem, där Agda Österberg bodde under sin första tid i Skaraborg. Även Tre Bäckar har Neuendorf som arkitekt efter Agda Österbergs önskemål och idéer.

Bild från Anders Främst album, Varnhem nov. 2015 Bild från Anders Främst album, Varnhem nov. 2015

Bygget av Villa Nås 1932. Byggare var Harald Främst.
Taklagsfest med enris och flagga!

Harald Främst t h på Villa Nåås - okänd man t v.

I privat ägo 2016 I privat ägo 2016

Denna vackra vävnad var en byteshandel med en av traktens konstnärinnor för tavlor från hennes ateljé.

Västergötlands Museum - bildarkivet/bildnummer: A165001:6227 Fotograf: 	Stig Rehn Västergötlands Museum - bildarkivet/bildnummer: A165001:6227 Fotograf: Stig Rehn
(Bild med tillstånd från Agda Österberg-sällskapet) (Bild med tillstånd från Agda Österberg-sällskapet)

Agda Österbergs textila palett var stark och färgrik!

Den dramatiska kormattan "Människans åldrar" eller "Livsvandringen" i Varnhems Klosterkyrka vävd till kyrkan 1951. I viss mån speglar inslag i den hennes då komplicerade liv med bl a en svår skilsmässa just bakom sig.

Västergötlands Museum - bildarkivet/bildnummer: A145127:10 Fotograf: Nils Lann Västergötlands Museum - bildarkivet/bildnummer: A145127:10 Fotograf: Nils Lann


Hålltorps kvarndamm på 1930-talet. Dammen låg ovanför landsvägsbron c:a 250 m från kvarnen.

När mjölnaren behövde malvatten fick han gå hit och öppna luckorna. Vattnet rann sedan fritt till en krök av bäcken. Här leddes det in till kvarnen genom en stensatt trumma som gick under "Kvarnagärdet".

Bilden är tagen vid en översvämning efter ett ymnigt regn.

Hålltorps kvarn låg bakom nuvarande Tre Bäckar.


Av kvarnhuset återstår endast undervåningen, vilken gjordes om till simbassäng.

                 (Text NIls Lann)

<-- Till sidans rubriker!

Klicka på bilden för att se kartan större! Klicka på bilden för att se kartan större!

- textilkonstnär

Västergötlands Museum - bildarkivet/bildnummer: A165001:6228 Fotograf: 	Stig Rehn Västergötlands Museum - bildarkivet/bildnummer: A165001:6228 Fotograf: Stig Rehn

Hon övertar Axevalla-Varnhemsslöjd 1935 och inleder egen verksamhet med väveri och broderiateljé. Bland de första beställningarna på kyrklig textil är mässhakar för Lidköping 1934.

Prins Eugen beställer en matta till Waldemarsudde år 1936.

Deltar i Världsutställningen i Paris 1937 med broderiet ”Johannes uppenbarelse” (nu tillhörigt Gustav Adolfskyrkan, Borås).

Under åren 1939-40 bygger Agda Österberg i Varnhem huset Tre Bäckar med ateljéer och väveri. Huset ligger verkligen vid tre bäckars möte vid forna Hålltorps kvarn norr om Varnhems klosterkyrka. Den gamla kvarngrunden blev med tiden en vacker swimmingpool!.

(Fyra textstycken från hemsidan www.agdaosterberg.com)

 
Vid årsskiftet 1939-1940 flyttade hon till Tre Bäckar, som kom att bli hennes hem och arbetsplats fram till 1987 då hon avled. Hennes liturgiska textilier är väl representerade i de västgötska kyrkorna.
(Text; Johanna Austrin, 1:a konservator, Västergötlands museum)

Bild från Bror Antbäcks samlingar, Björsgården, Varnhem, 2014. Bild från Bror Antbäcks samlingar, Björsgården, Varnhem, 2014.

Firmakuvert från tiden av Agda Österbergs övertagna ägande av Axevalla - Varnhems - Slöjd.

Bild från Anders Främst album, Varnhem nov. 2015 Bild från Anders Främst album, Varnhem nov. 2015













 

Agda Österbergs gåva till byggaren Harald Främsts hustru Elsa Främst - i privat ägo inom släkten Främst.

Klicka på bilden för större bild! Bild via Verna Andersson, Ljungstorp Klicka på bilden för större bild! Bild via Verna Andersson, Ljungstorp

Fr vänster, de som är på andra sidan bilen:
1) Agda Österbergs mor (i vit hatt),
2) Anna-Lisa Olsson Nyttorp (bakom Agdas arm)
3) Agda Österberg (i prickig kappa),
4) ? från Stockholm, ljus
5) ? från Åsa N Lundby, mörk,
6) ? (med hatten långt nerdragen över ögonen,
7) Solveig Larsson (skomakare Larssons dotter) man ser hennes ben och fot. Agda blandar här både nya och gamla vänner i en bil nedkörd från Stockholm med modern på besök i nybyggda Villa Nåås på 1930-talet.

Verna skriver vidare: Fotot är från min svägerska Maria Andersson, gift med min bror Arne. Lisa på fotot är en syster till Maria. Maria född Olsson, har arbetat på Tre Bäckar. Lisa har gjort det också. Maria och Lisa är barn i familjen Olsson,
Nytorp, C. 48.

Agda Österberg vid olika åldrar i sin hemmiljö på Tre Bäckar - ett hem som också var hennes atelje och arbetslokal för framställning av textilier.

(Bild med tillstånd av Agda Österbergsällskapet; hemsidesadress: www.agdaosterberg.com) (Bild med tillstånd av Agda Österbergsällskapet; hemsidesadress: www.agdaosterberg.com)











 

Västergötlands Museum - bildarkivet/bildnummer: A17819 Fotograf: Nils Fredrik Beerståhl Västergötlands Museum - bildarkivet/bildnummer: A17819 Fotograf: Nils Fredrik Beerståhl




Agda Österberg i sin ateljé. Foto juni 1972.

År 1951 tilldelades Agda Österberg Illis Quorum, femte storleken för betydande konstnärlig gärning. 1965 tilldelades hon Skaraborgs läns landstings kulturstipendium och 1975 Västergötlands Fornminnesförenings förtjänstmedalj i guld.

 

<-- Till sidans rubriker!

Läs gärna en längre artikel kring Axevalla-Varnhemsslöjd och Agda Österberg med Tre Bäckar nedan - klicka här! - eller scrolla sidan ner!

Kormattan i Varnhems klosterkyrka - vävd 1951

"Livsvandringen" kormatta i Varnhems klosterkyrka av Agda Österberg 1951. Vykort E. Danielsson AB, Genevad. Fotograf Roland Svensson. "Livsvandringen" kormatta i Varnhems klosterkyrka av Agda Österberg 1951. Vykort E. Danielsson AB, Genevad. Fotograf Roland Svensson.

Text till kormattans presentation på vykortet av Birgitta Sträng, Ljungstorp:

"Mattan visar en ålderstrappa i de liturgiska färgerna. Den börjar i väster, där fröna gror i jorden och barnen växer i det gröna. I det röda möter de unga kärlekens eld och i det violetta besvikelserna. Framför altaret tar brudparet emot Guds välsignelse innan de går ut i livet och bygger upp sitt hem och åter möter tårarna. Den lilla familjen omsluts av Marias blå himmelsmantel. Åren går, barnbarnen kommer. Håren grånar och livsvandringen fullbordas med urnorna i jorden. Den röda bården runt mattan symboliserar Guds kärlek som omsluter oss under hela livsvandringen ända ner i graven, men också bortom."                                          

(Citerat med tillstånd av Birgitta Sträng)


Birgitta fastställer också att mattan av Agda Österberg döptes till "Livsvandringen" - bekräftat 2013 av Börje Österberg.

Se också särskild artikel nedan kring mattan - klicka här!

<-- Till sidans rubriker!

En sida om kormattan i Varnhemsbygden 2015, artikel Alf Hansson

Kort om Agdas personliga liv

År 1934 gifte sig Agda Österberg med konstnären Gunnar Lindström. Äktenskapet var barnlöst och stormigt. Gunnar Lindström hade under 20-talet arbetat som stuntman i Hollywood åt bl.a. Douglas Fairbanks. År 1951 skilde sig paret. Agda Österberg sörjde dock för Lindström fram till hans död. Han hade tillgång till en ateljé i källaren på Tre Bäckar.                                                                          (Text från Agda Österberg-sällskapets hemsida)

Under den "aktiva" tiden för skilsmässan stoppade Lindströms advokat t o m verksamheten vid Tre Bäckar, för att "reda ut" affärerna. Hela hennes personliga, konstnärliga och affärsmässiga liv drogs alltså in i den processen innan skilsmässan var klar och påverkade också de anställda som inte fick lov att arbeta under en tid.

(Uppgift 2013 av Bengt Jonsson, arbetande på Tre Bäckar 1947 - 1963)


Fakta:
Exmaken Axel Gunnar Sixten Lindström född 5/10 1897 i Skövde, död 1959 19/5 i Skövde, Lennart Torstenssonsgatan, frånskild sedan1952 14/6.
Agda Österberg född i Stockholm, död på Ekebergs sjukhus 1987.

 

AGDA ÖSTERBERG FÖDS 1891  STOCKHOLM
- livet fram till Varnhem

1891
Född i Stockholm den 28 oktober - uppväxt i hyggliga familjeförhållanden i Klara tills hennes far dog när hon var 12, - "då blev det fattigt" och familjen hade fattigunderstöd.

c:a 1909 - 11
Plats som hembiträde hos en Överstefamilj på Östermalm och kvällsstudier vid Althins Målarskola. Det sägs att hon inte tyckte att värdfamiljens bordsdukar var vackra, och erbjöd sig därför att brodera nya. På så sätt kom hennes konstnärliga begåvning i dagen, och arbetsgivaren såg då till att hon fick möjlighet att utverka stipendium i december 1911.

1912 - 14
Studier hos Tekniska skolans i Stockholm huvudavdelning, Högre konstindustriella skolan (HKS) som möjliggörs genom telefondirektör H. T. Cedergrens stipendium från januari 1912 - maj 1914. Stipendiet löd på sextiofem kronor i månaden, vilken 1913 höjdes till åttiofem kronor.
 
1914
Efter examen, anställd som mönsterriterska hos Föreningen Handarbetets Vänner (HV) i Stockholm, under Carin Wästbergs ledarskap. Två år senare ändrades anställningen till artist, dvs konstnärlig medarbetare.

c:a 1910 - 1921
Omkring 1910 fick Agda Österberg kontakt med S:t Eriks Lervarufabriker i Uppsala. Hit åker hon på lördagar och söndagar för att utveckla sitt kunnande om keramik. Formger och dekorerar brukskeramik, bl. a. hel servis hushållsgods 1917 för Hemutställningen på Liljevalchs Konsthall, Stockholm. Godset skulle även användas som vinster i ett konstindustriellt lotteri. Centralförbundet för socialt arbete hade bett Svenska Slöjdföreningen att utlysa en tävling om bostäder och bohag, enkla och billiga för gemene man. Edgar Böckman och Agda Österberg lyckades lämna in sina tävlingsbidrag i tid, före den första april 1917, och båda fick pris för huhållsgods. Hon blev assistent åt utställningskommissarien David Blomberg vid Hemutställningen 1917.
 
1920

Deltar i HV:s utställning i Liljevalchs konsthall. Komponerar tillsammans med Maja Andersson mattor för Patentverket i Stockholm.

1921
Deltar i Uppsala Hantverksförenings utställning, Visar bland annat fyra trädgårdsurnor i klassicerande former med vit tennglasyr, målade med gracila bårddekorer i blått, gult och manganviolett. Hennes robusta mönster från 1917 hade nu ersatts av dekorer påverkade av 1700-talets fajansmåleri. Urnorna såldes av lervarufabriken ännu på 1930-talet.

1922
Svenska Slöjdföreningens och Kommerskollegium resestipendium för fem veckor, dels för en av Kommerskollegium anordnad gruppresa till Hantverksutställningen i München, och dels för studier i textil och keramik i Italien och Tyskland, bl. a. vid konstskolan Bauhaus i Weimar. Hennes textilkonst präglades av de moderna strömningar vilka genomsyrade den skolan.

1923
Deltar med textila verk i Göteborgsutställningen, bl. a. med ryan "Djurgården", som senare inköps av Röhsska konstslöjdsmuseet i Göteborg.
Biträder Maja Sjöström i arbetet med textilierna för Stockholms stadshus.

1925
Deltar i Världsutställningen i Paris.
Komponeras de två flossamattor, vilka ingår i Stockholms stads gåva till kronprinsparet. Mattorna finns numera i Gustaf Adolfs vardagsrum på Ulriksdal.

1926
Deltar i HV:s utställning i Röhsska konstslöjdsmuseet. Museet förvärvar ryamattan "Djurgården".

Slutar den 1 april hos HV och övergår till Libraria, "där hon redan under närmast föregående 2 à 3 år haft sin verksamhet samtidigt med sitt arbete hos Handarbetets Vänner".

c:a 1922-1933
Verksam vid Libraria i Stockholm. Från 1926 chef och konstnärlig ledare vid ateljén.


1927
Deltar i Utställningen "Swedish Contemporary Decorative Arts" i New York
, Detroit och Chicago med broderiet "Den heliga staden" och ryan "Djurgården" (tillhörig Röhsska konstslöjdsmuseet, Gbg).

1932
Levererar bland annat en handknuten rya till Waldorf Astoria, NY.

 

Fotot ett lån ur boken om Agda med författarens lov.
Fotot ett lån ur boken om Agda med författarens lov.

LIBRARIATIDEN

Av styrelseprotokollen framgår att fröken Agda Österberg anställdes som föreståndare för avdelningen för kyrklig konst den 1 april 1926 med en lön av 300 kr i månaden. Agda skulle själv svara för avdelningens textilateljéer, dess löner och materialkostnader samt tillgodoräkna sig den vinst som kunde uppkomma ur ateljéns arbete sedan Libraria tillgodoräknat sig 20% på försäljningspriset på alla levererade textilier. En slags ”franschisingverksamhet” alltså. Ateljén skull få förläggas till Librarias lokaler.

Librarias bokförlag gick knackigt och bolaget brottades med ekonomiska problem. Textilverksamheten utvecklades dock väl, men merparten gick ju till Agda. Redan i oktober 1931 börjar styrelsen fundera över hur man ska kunna ta över ateljén. I ett protokoll noteras ”klagomål från flera håll mot fröken Österberg” och att hon inte ”rättat sig efter styrelsens direktiv”. I oktober 1933 tar Agda hjälp av advokat och tillskriver styrelsen med ett förslag om utköp.

I januari 1934 är förhandlingarna avklarade. Lager och inventarier säljs till Libraria den 1 april 1934 för sammanlagt 20 000 kr (inventarier 5000 och lager 15 000 kr). Agda har då redan tillträtt sin nya befattning i Axvall.

20 000 SEK
år 1930 kunde köpa lika mycket varor & tjänster som 612 557 SEK år 2017 mätt med konsumentprisindex

Tidningsurklipp med foto okänt årtal.
Tidningsurklipp med foto okänt årtal.

1931 - byggdes AVS's utställningslokal i Varnhem

Axvall och bildandet av "Axevalla-Varnhemsslöjd"


Rektor Georg Arninge vid Skaraborgs läns folkhögskola i Axvall, startade en hemslöjdsverksamhet år 1927 i Västgöta Regementes byggnader. Denna verksamhet omvandlades 1931 till ett omfattande företag, under namnet Axevalla-Varnhemsslöjd (i form av en ekonomisk förening u p a).

Den första styrelsen betod av följande personer:
Landshövding Axel Ekman, ordförande
Landshövdingskan fru Marianne Ekman, vice ordförande
Domänintendent B Ekberg, sekreterare
Ryttmästare G A Klingspor, ledamot samt
som verkställande direktör rektor Georg Arninge

Suppleanter var länsarkitekten Allan Berglund samt friherrinnan Klingspor, Hällekis

Detalj från foto ur Verna Anderssons samling, Ljungstorp Detalj från foto ur Verna Anderssons samling, Ljungstorp





 

Agda Österberg erbjöds anställning i Axevalla-Varnhemsslöjd av landshövdingen
- uppgiften var att konstnärligt leda arbetet.

Agda Österberg, då i Stockholm, hade fått kontakt med rektor Arninge och gjort en del mönster åt honom.

Till Stockholmsutställningen 1930 designade hon tre mattor, som vävdes i Axvall. Dessa ställdes ut under psedonym. Hon ägde då den då välkända firman Libraria i Stockholm och arbetade med kyrkotextilier. Hon var inte helt nöjd med den utveckling hon hade tänkt sig i samverkan med bokförlaget Libraria från vilket hon hade tillstånd att använda namnet.

Då landshövdingen i Skaraborgs län, Ekman, ordförande i styrelsen för Axevall-Varnhemsslöjd, erbjöd henne ledaranställning i företaget, sålde hon Libraria (avslut 1934) och slog sig därefter ner i Västergötland för att till början designa mattor, som ledare för AVS. Nu hade hon kapital.

Artikel i Husmodern Nr 20 1952 kring Agdas gärning

Klicka på texten för att läsa den enklare!!
Klicka på texten för att läsa den enklare!!
Klicka på texten för att läsa den enklare!!

Något från Gunnar Lindströms släkt

Foto av  & från Peter Nässén, 2015 - bilden är hans mormors syster Hildur (med make), som utvandrade till USA 1912 Foto av & från Peter Nässén, 2015 - bilden är hans mormors syster Hildur (med make), som utvandrade till USA 1912

Peter Nässén berättar;


"Min mormors man var Gunnar Lindströms farbror.
Mormors far Nils Johan ju var en ganska bekant rumlare i staden vid just den här tiden (dömd till straffarbete 1893).  Nils Johans syster och systerson dömdes också för olika brott 1894 resp. 1897.

Lite pikant då alltså detta var vid tiden då Gunnars far August Hallberg Lindström var Extra Polis i Skövde några få år innan han arbetslivet ut blev vaktmästare på Skaraborgs läns Enskilda bank i Skövde (Skaraborgsbanken)."

Kort från projektet kring Gunnar Lindströms släkt:

Fadern August Hallberg Lindström i Skövde mellan 1894 - 1924 (därefer saknas uppgifter i församlingsbok).

Tomt Nr 38 1894 - 1897 & August Hallberg Lindström:
Här ser man att han varit stamanställd innan flytten till Skövde och att han flyttade till Skövde 1894 från Helsingborgs Garnisonsförsamling.*

* Helsingborgs Garnisonsförsamling var en församling i nuvarande i Lunds stift i nuvarande Helsingborgs kommun. Församlingen
   uppgick 1897 i Malmö garnisonsförsamling, dvs några år efter att August lämnat Helsingborg.


1894 den 9/11 skrivs August i Skövde på tomt Nr 38 som F.d. Husaren K:73 vid 6:e Sqvadronen - han är också Extra Polis i Sköfde och namnet Lindström var ytterligare ett namn har han fått med sig från militären!

1896 den 9/11 gifter han sig med Emma Lovisa Larsson, som flyttar in från Tomt Nr 5 i Sköfde.

1897 den 5/10 föds Axel Gunnar Sixten och August får vaktmästarjobbet oc familjen flyttar in i Skaraborgs läns Enskilda Banks vaktmästarlägenhet 1897 (Inte konstigt att han fick det jobbet, då han var Extra Polis i Skövde.)

Det fanns också en notering om han tillhört ”Kören stora under 2 år”. (ArkivDigital; AID: v25255.b313.s302)

Tomt Nr 6 - under åren 1897 - 1924 - familjen Lindström:
Kvarteret nr 6 ägdes av Skaraborgs läns Enskilda Bank och han står där löpande som vaktmästare i en av bankens lägenheter fr o m 1897. Han skrivs nu som: Vaktmästare Johan August Hallberg Lindström
De får här barnen Axel Gunnar Sixten, född 1897 den 5/10 och Karin Elisabet Ingeborg, född 16/12 1898.

Familjen tar sig piga ett år efter inflyttningen - en funktion de sedan behåller med olika pigor genom alla åren. Inte alla förunnat. Första pigan kom från fruns födelseort Synnerby och flyttar in 1898. 
(ArkivDigital; AID: v25255.b53.s42)

(Kuriosa: famlijen har för perioderna 1900-1924 en helt egen sida i Husförhörslängden med pigorna noterade längst ner på sidan - nästan en ny varje år som brukligt.)

1910 skrivs Gunnar Lindström som studerande (tog studenten!)
1921 den 5/12 skrivs han in i församlingsboken sidor över obefintliga (USA?)

(ArkivDigital; AID: 114293.b75.s63)


Johan August Hallbergs föräldrar:
Utgångspunkt i att han är mantalsskriven 1890 hos sin morbror Carl i Wesstorp, född 1873 i Björkängs församling (Riksarkivet) Formalia; Karl Johan Johansson, född 1847 10/7 i Fägre - död 12/2 1935 på Dalaholm i Skövde. Hans hustru Emma Johansson född Andersdotter 13/3 1854 i Fägre död 5/7 1897 i Västorp (Wesstorp) Varnhem.

Födelseboken Björkäng + husförhörslängd 1873:
Johan August född den 4/5 1873 av Jord Arrendator/arbetaren August Andersson Hallberg, född i Fägred 1840 den 3/2 med hustrun Lotta Johansdotter, född i Trästena den 10/3 1845 - återfinns vid hans födelse  1873 i Björkäng Kilen (pag. 139). Sonen och brodern Carl Emil, född 1870 15/9 - dog här 23/5 1872.

Johan August och föräldrarna flyttar till Sjogerstad den 11/11 1877 (här saknas inflytningsuppgifter).

Vid poolen Tre Bäckar 1950





 

Foto från Peter Nässén, 2015.

Peter Nässén (f. 1949) skriver:
"På bilden ser man min kusin Steneric Gustafson i Stockholm till höger på luftmadrassen i poolen. Han är vid tillfället ca 15 år (född 1935). Den vänstra killen är en dansk grabb som var på besök. I bakgrunden ser man bl.a. min far Olle Nässén hållande undertecknad i famnen. Min mor Eva Nässén, f. Hallberg, sitter till höger vid bordet."

 
Foto från Peter Nässén, 2015.

Peter Nässén berättar:
"På den här bilden sitter mina föräldrar båda vid bordet och jag är nedsatt i barnvagnen. Detta är alltså bevis för att jag själv besökt Tre Bäckar, men som du förstår har jag inga minnen av detta. Någonstans i närheten finns säkert Gunnar Lindström."

Gunnar Lindström - tavlor och skisser

Foto av målning på baksidan av masonit av Gunnar Lindström, 1933. Storlek; 40x42 cm Räddad undan uppeldning och hänger nu hos Bror och Kerstin Antbäck  i Varnhem, 2014. Foto av målning på baksidan av masonit av Gunnar Lindström, 1933. Storlek; 40x42 cm Räddad undan uppeldning och hänger nu hos Bror och Kerstin Antbäck i Varnhem, 2014.

Kanske en bild av Gunnars drömgestalt av Agda Österberg efter hans tid i Hollywood. Hon var ju känd för sina hattar och kreationer! Vissa drag av Agda kan man kanske ana!? Jämför med urklippet angående Illis Quorom 1951 ovan!

”Zorro” tycks också ha varit framme - med ett bakvänt ”Z” för "Zorros märke” - kanske ser hon sig i spegeln - ”Zorro” var en filmgestalt under b la 1940-50-talet - men fanns också som en tidig film av Douglas Fairbanks, för vilken alltså Gunnar var stuntman på just 1920-talet. Kring konst kan man ju ha många spekulationer.

Zorro var också namn på en av Agda Österbergs bulldogs vid tiden.

<-- Till sidans rubriker!

Foto på plats i Tre Bäckar 2017, Kent Friman Foto på plats i Tre Bäckar 2017, Kent Friman

Gunnar Lindströms tavla från 1933 vid tiden för giftermålet med Agda Österberg.

Bild av tavla av Gunnar Lindström från Robert Vikström, ordförande Agda Österbergsällskapet - tavlan hänger hos en släkting. Bild av tavla av Gunnar Lindström från Robert Vikström, ordförande Agda Österbergsällskapet - tavlan hänger hos en släkting.
Ägaren i släkten Lindström, Steneric i Stockholm har fotograferat tavlan, 2014 - förmedlad via Per Nässén, släkt till Gunnar Lindström.
Hålltorps kvarndamm på 1930-talet. Dammen låg ovanför landsvägsbron c:a 250 m från kvarnen. Västergötlands Museum - bildarkivet/bild- nummer: A145127:10 Fotograf: Nils Lann Hålltorps kvarndamm på 1930-talet. Dammen låg ovanför landsvägsbron c:a 250 m från kvarnen. Västergötlands Museum - bildarkivet/bild- nummer: A145127:10 Fotograf: Nils Lann

Jämför tavlan ovan med motivet för fotot nedan och man kan ana att Gunnar använde motiv från sin närhet vid Tre Bäckar för sitt måleri!

Ägaren i släkten Lindström, Steneric i Stockholm har fotograferat skiss ur Gunnar Lindströms efterlämnade skissbok - förmedlad via Per Nässén, 2014, släkt till Gunnar Lindström.

Gunnar tycks ha haft ett pågående samtal med döden i sitt konstnärsskap och i livet. Han blev 62 år gammal och dog av ett liv med mycket alkohol - hans alkoholism var svår att dölja, så den blev allmänt känd i vida kretsar.

Mail från Peter Nässén, 2015-05-23;
"Jag tänkte bara sända över ett nytt verk av Gunnar Lindström. Vi var uppe i Sthlm och hälsade på min kusin Steneric och hans fru Mai, och då fick jag välja en skiss ur det där blocket som Steneric fick efter Gunnars död 1959. Vi har nu ramat in skissen. Jag tycker den blev väldigt bra och jag är mycket glad över att få ha den på vår vägg!
"



Stumfilmen Zorros märke - "The mark of Zorro"- med Douglas Fairbanks som Zorro, gjorde succé år 1920 och för vilken alltså Gunnar Lindström var stuntman/ersättare i flera filmer - se artikel nedan!




















 


<-- Till sidans rubriker!

Artikel ur Film- och Bildjournalen, Nr 8, 1954, 1:a årgången

Du kan läsa två separata kolumner text av det fortsatta reportaget här nedan
- bara klicka på vald fil - antingen 1. PNG, 2. JPEG eller 3. PDF:

Biografi Agda Österberg

Klicka på texten för tydligare läsning! Klicka på texten för tydligare läsning!


Biografi - löst blad från utställningsbok om Agda Österberg tryckt i Skövde 1991, Skövde Konsthall

 

<-- Till sidans rubiker!

Axevalla-Varnhemsslöjd & Tre Bäckar; med utställningshall i Varnhem - i Varnhemsbygden 1990 av Ing-Britt Holm, Ljungstorp

(Sammanställnng och bildinsamling; Kent Friman)

I januari 1931 är en ritning under utarbetning för den planerade utställningslokalen i Varnhem inför turistsäsongen.

Länsstyrelsen fastställer att Axevalla-Varnhemsslöjd u p a får tillstånd att förvärva 1/2 mantal Klostret Trädgården Nr 15 i Varnhems socken om 1 046 kvm, vilket föreningen köpt den 12/10 1930 för 1 595 kronor.

Axel Forsén och Sigurd Curman ledde också arbetet med kyrkans renovering och klostermuseets anläggning fram till 1927.

                                 På bilden Erik Lann, 1931 byggmästare för utställningshallen, då 41 år gammal.
 

Utställningshallen Varnhem med närvarande horatorius vid öppnandet sommaren 1931. Bild från Aspelid ab, gm Håkan Bergsten. Utställningshallen Varnhem med närvarande horatorius vid öppnandet sommaren 1931. Bild från Aspelid ab, gm Håkan Bergsten.

 

Med start i Axvall och bildandet av "Axevalla-Varnhemsslöjd"
 

Rektor Georg Arninge vid Skaraborgs läns folkhögskola i Axvall, startade en hemslöjdsverksamhet år 1927 i Västgöta Regementes byggnader. Denna verksamhet omvandlades 1931 till ett omfattande företag, under namnet Axevalla-Varnhemsslöjd (i form av en ekonomisk förening u p a).

Den första styrelsen betod av följande personer:
Landshövding (1917-1935) Axel Ekman, ordförande - i mitten av bilden med sin hustru
Landshövdingskan fru Marianne Ekman, vice ordförande
Domänintendent B Ekberg, sekreterare - längst till vänter på bilden
Ryttmästare G A Klingspor, ledamot - näst längst till höger på bilden
som verkställande direktör rektor Georg Arninge - längst till höger på bilden (se - klicka här!)

Suppleanter var länsarkitekten Allan Berglund (näst längst till vänter på bilden) samt friherrinnan Klingspor, Hällekis.



 

Utställnings- och försäljningslokalen för Axevalla-Varnhemsslöjd färdig 1931, ritad av Axel Forsén och byggd av Erik Lann. Fotot tillhandahållet av Aspelid ab  Möbler & inredning, gm Håkan Bergsten Utställnings- och försäljningslokalen för Axevalla-Varnhemsslöjd färdig 1931, ritad av Axel Forsén och byggd av Erik Lann. Fotot tillhandahållet av Aspelid ab Möbler & inredning, gm Håkan Bergsten

 

Klipp från 22 juli 1931 Skara Tidning;

"Utställningsbyggnaden i Varnhem öppnas. För Axevalla- Varnhemsslöjd har under vårens och sommarens lopp efter ritning av arkitekten Axel Forsén, Göteborg, i omedelbar närhet till Varnhems Klosterkyrka och utmed landsvägen Skövde-Skara uppförts en utställnings- och försäljningsbyggnad, som i söndags öppnades för sitt ändamål. Byggnaden, som uppförts av byggmästare Erik Lann, Varnhem, inrymmer en utställnings- och försäljningslokal med så gott som hel glasvägg mot söder. Framför fasaden har ordnats en plantering.

Öppningen ägde rum under stor tillslutning av intresserade från olika delar av landskapet. Bland de närvarande märktes bland annat riksantikvarien Sigurd Curman. Med stort intresse studerade de församlade alstren vid vernissagen. Axvalla folkhögskola representerades av kollektioner av möbeltyg, dukar, draperier, väggbonader, röllakan och mattor i flossa och rya mm.

AB Libraria, Stockholm, utställde antependium, mässhakar och en del andra kyrkliga utensilier." Redan här fanns Agda Österberg med i utvecklingen!

Byggnaden som avses är den byggnad som senare blev Varnhems församlingshem innan nuvarande församlingshem byggdes.

Axel Forsén och Sigurd Curman ledde också arbetet med kyrkans renovering och klostermuseets anläggning fram till 1927.

Agda har kontakt med Axevalla Varnhems-slöjd (AVS) - t ex vid Stockholmsutställningen 1930

Utställningshallen såldes som församlingshem redan 1935

Gamla församlingshmemet - foto Harald Bjurklo, kyrkoherde Gamla församlingshmemet - foto Harald Bjurklo, kyrkoherde

Redan 1935 såldes utställningshallen i samband med att Agda Österberg tog över hela Axevalla Varnhems-slöjds verksamhet. Köpare var Varnhems församling som nu kom att använda huset efter viss ombyggnad till församlingshem. Bl.a. förändrades och förminskades de stora utställningsfönstren, som enligt ovanståend bilder gick nästan ner till golvet i hallen.

Foto av byggnaden vid branden 1979

Utställnings- och försäljningslokalen för Axevalla-Varnhemsslöjd färdig 1931, ritad av Axel Forsén och byggd av Nils Lann. Här sekunder från att för alltid utplånas i Varnhemsbranden 1979. Utställnings- och försäljningslokalen för Axevalla-Varnhemsslöjd färdig 1931, ritad av Axel Forsén och byggd av Nils Lann. Här sekunder från att för alltid utplånas i Varnhemsbranden 1979.

Se mer om gamla Församlingshemmets öde vid branden - www.saj-banan.se!  Klicka på länken och vänta tills bilden stannar på skärmen!

(Bild från Margaretha Dahlin, Varnhem 2013 - copyright)

Tre Bäckar står klart 1940

Tre Bäckar vid färdigställandet 1940 från norr med Sydbillingen i bakgrunden. Bild från Varnhemsbygden 1990. Tre Bäckar vid färdigställandet 1940 från norr med Sydbillingen i bakgrunden. Bild från Varnhemsbygden 1990.

Tre Bäckar som det byggdes och stod klart 1940 - en mindre byggnad än efter senare utbyggnader.

Tidningsnotis Skara Tidning den 5 januari 1932:

"Axevalla-Varnhemsslöjd får nya beställningar. Varnhemsslöjden har i dagarna fått beställning på tre stora handknutna flossmattor av Svenska Amerikalinjen för motorfartyget Gripsholm. Att levereras i början av februari innan båten anträder sin Västindienresa.

Dessutom har beställts en jättematta i handknuten flossa av Göteborgs Systembolag för dess direktionsrum. För närvarande är under arbete en hel serie mattor andra textilier för Skara Stadshotell och Stadskällaren i Skara. Dessa senare mattor utföres i Ava teknik, vilken som bekant är rektor Arninges speciella nyhet inom textilområdet. För närvarande sysselsättes ett 25-tal personer."

Agda Österberg erbjöds anställning i Axevalla-Varnhemsslöjd av landshövdingen - köper sedan företaget

Agda Österberg, då i Stockholm, hade fått kontakt med rektor Arninge och gjort en del mönster åt honom. Till Stockholmsutställningen 1930 designade hon tre mattor, som vävdes i Axvall. Hon ägde då den då välkända firman Libraria i Stockholm och arbetade med kyrkotextilier. Hon var inte helt nöjd med den utveckling hon hade tänkt sig i samverkan med bokförlaget Libraria från vilket hon hade tillstånd att använda namnet.

Då landshövdingen i Skaraborgs län, Ekman, ordförande i styrelsen för Axevall-Varnhemsslöjd, erbjöd henne anställning i företaget, överlät hon Libraria 1931 och slog sig ner i Västergötland för att till början designa mattor.

Det visade sig att företaget Axevalla-Varnhemsslöjd inte var så ekonomiskt bärkraftig, så efter några år bestämde hon sig för att köpa den 1935. Hon kallade firman Firma Agda Österberg. tekniken med Avaflossa fick Agda Österberg ta med i köpet - men inte namnet. Hon kallade flossan för "Criterion" och utvecklade den vidare.

Efter köpet tog hon ner en vävlärarinna och en brodös från Stockholm och med deras hjälp fick hin fimran på fötter!
Hon anställde unga flickor från bygden, som lärdes upp i yrket och snart kunde hon uppvisa skickliga medarbetare.

Rektor Arninge hade hjälpt henne att få hyreskontrakt på Villa-Nås, dit hon flyttade 1933. På Villa-Nås startade hon en broderi-ateljé. Där arbetade sedan fem flickor från bygden som brodöser. Bland dessa första flickor var Britta Pettersson, född Nilsson från Åsa. Då, 1934, var hon 14 år och hon följde med till Tre Bäckar när det byggdes och arbetade där ända till 1947 då hon slutade.

Agda österberg gifte sig 1936 med Gunnar Lindström - känd som filminredningsexpert i Hollywood och målare. De började arbeta tillsammans i ett gemensamt företag som de kallade Agda Österberg-Lindström.

Nu tog militären tillbaka barackerna de hållit till i Axvall, då de behövde dem för eget bruk. Då köpte de tomten vid Hålltorps kvarn i Varnhem och byggde där för att få allt under ett tak. Tre Bäckar stod helt färdigt 1940-41.

Bild från Varnhemsbygden 1990. Bild från Varnhemsbygden 1990.

Gösta Lundblad var anställd som vävare i Axvall och han följde med till Varnhem. Han hade börjat hos Arninge som tonåring och han kom att arbeta på Tre Bäckar fram till sin död 1988. Ett femtioårigt arbetsliv med vävning och textilier!

Karin Österberg - syster till Agda - kom ner från Stockholm och en anställning på Libraria, där hon fortsatt arbeta som brodös. På Tre Bäckar kom hon att arbeta med inköp och dessutom sydde hon albor och broderade kollekthåvar.

Under 1950-talet arbetade Monica Bertilsson med arbetsritningar - hon har sedan haft egen ateljé i Vara - åt Agda Österberg. Till dessa tog hon ut färgerna. Då var det väldigt mycket mattbeställningar. Det avtog sedan på 1960-talet. Då satsades det istället på väggvävnader, som ryssväv och röllakan, vilka var de stora alstren.

Rode Johansson, Vibonätt och Kerstin Persson med en mässhake i slutet av 1950-talet. Bild från Varnhemsbygden 1990. Rode Johansson, Vibonätt och Kerstin Persson med en mässhake i slutet av 1950-talet. Bild från Varnhemsbygden 1990.

Kerstin Persson berättar att hon började arbeta på Tre Bäckar 1951. Hon gjorde då mönster till alla mässhakar och antipendium. De stora mattorna och väggvävnaderna ville Agda Österberg göra själv. I början gjorde Kerstin i första hand efter Agdas skisser.

Kerstin Persson hade fem år på Slöjdföreningens skola i Göteborg och ett år på ateljé i Köpenhamn och därefter hade hon arbetat som slöjdassistent i Göteborg. Hon hade ett gott samarbete med Agda, även om de kunde ha olika åsikter.

Agda Österberg kunde åka ut till någon kyrka som beställt någon textil, för att på plats se på färgskalan och efter det gjorde hon en enkel skiss. När hon kom hem lämnades till Kerstin med orden "så här ungefär ska det vara, gör nånting av det" och så arbetade Kerstin fram det som skulle göras.

Kerstin och Agda hade olika stilar med passade ändå ihop. De hade inte samma färgskala. Agdas färger var starka, mera sprakande, medan Kerstin arbetade med mildare och lugnare färger.

Agda Österberg år 1963 i kvarnfåran nära grunden till den gamla kvarnen som blivit simbassäng. Foto Kerstin Persson. Bild från Varnhems- bygden 1990. Agda Österberg år 1963 i kvarnfåran nära grunden till den gamla kvarnen som blivit simbassäng. Foto Kerstin Persson. Bild från Varnhems- bygden 1990.

På 1940-talet var det mycket påkostade broderier. Många guldbroderier. Det var vanligt med s k "Japanguld", vilket är riktigt bladguld som är pålagt en silkeskärna till en tråd som är mycket dyrbar! Numera svårt att få tag i och används idag bara till renovering av äldre broderier.

Kerstin berättar att det tog lång tid att brodera en mässhake, flera veckor, då det är svårt att brodera med denna tråd.

 

Agda Österberg tyckte om att ha mycket folk omkring sig. Öppet hus där gäster kunde komma och gå. Hon ordnade fester och personalfester på hela teman. Det var sagolandet med utklädda sagofigurer ur tusen och en natt. Det var en 1800-tals bal, där man hyrde uniformer till herrarna och fina balklänningar till damerna. Dansprogram tillverkades. Agda älskade att ägna sin tid åt detta!

Mässhake ca 1963 samt detalj av ett antependium. Foto Kerstin Persson. Bild från Varnhemsbygden 1990. Mässhake ca 1963 samt detalj av ett antependium. Foto Kerstin Persson. Bild från Varnhemsbygden 1990.

På 1950-talet ordnade Kerstin Persson och Monica Bertilsson dansskola på Tre Bäckar. Det började med pojkarna som arbetade där. Bengt Jonsson, Gösta Lundblad och Ingemar Johansson. Så tillkom några ytterligare från Ljungstorp. Danslektionerna var först i källarvåningen på spänngolvet. Men sedan kom det fler både flickor och pojkar från Varnhem, då fick man flytta ut i den lilla byggnaden. Som avslutning på lektionen fick de gå in till köket och få te med knäckebröd, smör och ost, vilket Agda bjöd på.

I väveriet som var inrymt i nedervåningen fanns det sex vävstolar, varav tre kunde vävas mattor i. På de mindre vävde man dukar och lite mindre saker. I den största vävstolen kunde det vävas mattor på 5,5 meters bredd. Då måste de arbeta två och två och de kunde också vara tre och tre som vävde. Senare blev det inbyggt tryckluft i vävstolen för att underlätta för den som vävde, eftersom det var tungt arbete som kunde ge skador i ryggen. Den stora vävstolen byggdes då prins Eugen beställde en stor matta, eftersom det då inte fanns någon vävstol som klarade måtten.

1983 installerades en maskinvävstol för tyger med ett invecklat system för att kunna väva på samma sätt som när tygerna vävdes för hand. De som arbetade på Tre Bäckar fick alltmer lära sig att göra allt i textilier från vävning till broderi och vitsömnad, samt till att sy albor. Arbetet blev mer omväxlande och gav större effektivitet, då arbetet inte stannade upp någon avdelning om det var lite att göra just där.

Firma Agda Österberg, Tre Bäckar (som den hette då) överläts 1974 till Ella och Börje Österberg. Deras son Ulf Österberg övertog firman 1988, som då blev till namnet Tre Bäckar.

Kerstin Persson blev då också konstnärlig ledare. Hon berättade, som exempel hur hon inför arbetet med en vävnad till Posten i Skövde, tidigt på morgonen 1983 åkte till Skövde för att rita skisser och fotografera, innan staden vaknade och all trafik kom igång. På vävnaden blev det posthuset, museet och kyrkan vid Hertig Johans Torg, Boulognerrestaurangen och brevbärare samt brevduvan.

Det kom beställningar från församlingarna till deras församlingshem och då ville kunden ha någon bild från bygden eller något som funnits i historien. Det gällde att göra olika förslag, skisser och färgställningar, en fyra, fem stycken att välja på.

Många gånger var det gamla kunder som redan hade någon textil från Tre Bäckar. Då kunde Kerstin Persson gå till det arkiv som fanns ända från 1930-talet och plocka fram tygprover, broderigarn och skisser. Med detta som underlag arbetade hon fram ett nytt förslag. Det kom beställningar från hela landet, rätt mycket från de norra landskapen, men även mycket från västra Sverige förstås.


Att Tre Bäckar även var ett turistmål kunde man se under sommaren, då det var många bussresenärer som gjorde ett besök där. Resenärerna blev då guidade runt under pågående arbete. Det kunde bli fyra eller fem sällskap under en dag, när det var säsong för bussresor. Detta kunde också ge nya beställningar tex beställdes på det sättet en stor matta till den nya Missionskyrkan i Nässjö, Småland.


(Hela artikeln är Ing-Britt Holms, Ljungstorp, efter intervjuer med flera människor, i Varnhemsbygden 1990, tidningsklipp framtagna av Alf Brage, Ljungstorp - artikeln lätt redigerad 2013 av Kent Friman)

 

Ett broderi växer fram. Foto Kerstin Persson

<-- Till sidans rubriker!

Tre Bäckar efter Agda

  (Bild och text med tillstånd från Agda Österberg-sällskapet) (Bild och text med tillstånd från Agda Österberg-sällskapet)



När Agda Österbergs konstnärliga gärning gick mot sitt slut övertogs verksamheten vid Tre Bäckar av Agdas bror Frans´ son Börje Österberg.

Textilkonstnärinnan Kerstin Persson, som varit knuten som medarbetare till AÖ från 1951, var konstnärlig ledare vid Tre Bäckar under denna tid och fram till år 2004 då all verksamhet vid Tre Bäckar upphörde. Kerstin Persson avled 2009.

Kerstin Persson arbetade framförallt med de kyrkliga textilierna under åren med Agda.

Då verksamheten lades ner blev de duktiga medarbetarna arbetslösa. Tre av dem startade då Ateljé Westragothia i Synnerby utanför Skara. År 2003 gick dessa i pension.

Skövde Konsthall med anledning av Agda Österbergs 100-års utställning 1991

Skövde Konsthall med anledning av Agda Österbergs 100-års utställning 1991

Foto Birgit Carlsson, text i artikel i Västgötabygden 2016 Anna Faxgård Foto Birgit Carlsson, text i artikel i Västgötabygden 2016 Anna Faxgård

Ur Västgötabygden 2016 kan vi läsa att efter 2003 tog Helena Jönsson och kollegan Karin över verksamheten i Westragothia och flyttade den till Kinna. Där Agdas ande ännu delvis vilar över verksamheten eller att den åtminstone har sina rötter hos Agda Österbergs verksamhet i Varnhem.

Foto Birgit Carlsson, text i artikel i Västgötabygden 2016 Anna Faxgård Foto Birgit Carlsson, text i artikel i Västgötabygden 2016 Anna Faxgård

Ur Västgötabygden 2016 kan vi se att Agdas mattor fortfarande behandlas med stor respekt. Här lagar textilkonservator Ingeborg Skaar genom sitt bolag Ingeborg Skaar Textilvård AB en matta från Agda Österberg.



Akvarell av Hålltorp (Lilla) av Kerstin Persson som en återkoppling till historien nära platsen där hon verkade.

(Publiceras med tillstånd av nuvarande ägaren Verna Andersson, Ljungstorp, 2013. Foto Verna Andersson, copyright)












<-- Till sidans rubriker!

En växande marknad med ökat intresse


ÖSTERBERG, AGDA, Varnhem 1950-tal. Matta, röllakan. Såld för 150 000 SEK. 2012


- See more at: http://goteborgsauktionsverk.se/vi-soker-modern-design/#sthash.DA9r409m.dpuf

Agda Österbergs liknande textilier/mattor har sedan dess sålts för runt 160 000 kr vid olika tillfällen hos olika auktionshus av de verk som lagts ut till försäljning och har en stark amerikansk publik.



















 




<-- Till sidans rubriker!

Kunskapens träd på gott och ont

Vykort  av AB Belero, Helsingborg. Agda Österbergs "Kunskapens träd på gott och ont". Foto Foto-Centrum, Lidköping. Vykort av AB Belero, Helsingborg. Agda Österbergs "Kunskapens träd på gott och ont". Foto Foto-Centrum, Lidköping.

Ännu ett verk av Agda Österberg, som Bengt Jonsson medverkat till som vävare. Hängde i fonden på det gamla biblioteket i Lidköping.

(Vykort förmedlat av Bengt Jonsson, 2013)

<-- Till sidans rubriker!

Ett textilarbete utfört av Inga-Lill Jonsson via konstnärens direktiv

Ett foto förmedlat av Bengt Jonsson 2013 av ett av hans frus vackra arbeten utifrån Agda Österbergs "ritningar" och direktiv. Ett fantastiskt hantverk. En mässhake som idag finns i någon kyrka, troligen i Västergötland. Om någon vet - hör gärna av er via kontaktsidan!
 

<-- Till sidans rubriker!

Från arbetsplatsen Tre Bäckar

Ett vävargäng 1942 med 25-årsfest för Nils Larm. Från vänster Gösta Lundblad, person 2 och 3 i bakre raden är okända, nr 4 Märta Persson, 5 Gun Mellblom och i främre raden finns från vänster Britta Löfgren, Iris Olsson och födelsedagsbarnet Nils Larm med okänd längst till höger på bilden.

Från vänster Britta Löfgren, Gösta Lundblad och Iris Olsson 1943 i Tre Bäckars nedre rum för lite grövre arbeten på mattorna - se också nedan!

Dessa bilder nedan är från Bengt Jonssons privata album - lämnade 2013 och från 1950-talet.

Läs mer om Bengt Jonsson som en av fem generationer på gården Ivarstorp, Ljungstorp -
klicka här! eller gå in på rubriken; A. 11 Ivarstorp

Bengt Jonsson född 1931, den siste i släkten Jonsson på Ivarstorp, arbetade på Tre Bäckar mellan åren 1947 - 1963, huvudsakligen som vävare och ibland med andra uppgifter. Han har deltagit i många av de stora textila verken av Agda Österberg. Här sitter han med stolthet på den största mattan han var med och vävde. "Livsvandringen"/ "Livets åldrar" i Varnhems klosterkyrka. Han har därefter varit med att tvätta mattan på Tre Bäckar under senare år.

Även hans maka, Inga-Lill Jonsson född 1929, som arbetade på Tre Bäckar mellan 1950 - 1993-02-26, fanns med som medarbetare på denna stora textil, 12 meter lång och vävd 1951.

Mattan vävdes för att bli färdig inför Kungabesöket i Varnhem 1951 och i vävningen av klosterkyrkans matta var även praktikanter involverade. De ordinarie vävarna fick skjuta på semestern för att mattan skulle bli färdig till Eriksgatans besök i Varnhem.

(Bild från Bengt Jonsson, 2013)

<-- Till sidans rubriker!





Några foton från Bengt Jonssons arbetsplats på Tre Bäckar;

I vävateljen.




Framför garnhyllan.



Agda Österberg och hennes syster Karin höll ofta stora fester för personal och folk i bygden.

Här en lusse-fest för personal på 1950-talet, med en del av Agdas konst på fondväggen.

(Uppgifter och bilder Bengt Jonsson, 2013)


 

Stora salen med konst på väggarna och den stora mattan var ofta platsen för fester- na.

Ofta gjordes stora omändringar i både möblering och konstinstalla- tioner inför sådana fester.

(Info Agda Österberg-sällskapet)






Personalen hade också tillgång till den bassäng som skapats av den forna kvarn-grunden!

Till höger ses Bengt Jonsson inta sin lunch.

 

Bengt Jonsson som spikar fast en nyvävd matta i golvet med galvaniserad spik innan den tvättas. En ram gjordes innan tvätt för att hålla formen. När Klosterkyrkans matta tvättades senast gjordes det på tre Bäckar. Förutom Bengt Jonsson skurades den av Börje Österberg, Kennet Johansson (bördig från Ljungstorp Vibonet) och Sten Arvidsson som också bott i Ljungstorp. Fotograf Stig Johannesson som var gift med en brorsdotter till Agda.

(Fotot finns i Tre Bäckars arkiv.)
 

Bengt Jonsson och Gösta Lundblad som limmar mattor som dom tvättat på Tre Bäckar. Limmet har dom kokat i den stora konserveringsapparaten. Mattorna limmades för att hålla formen och bli användbara. Fotograf Stig Johannesson som var gift med en brorsdotter till Agda.

Gösta pensionerades 1982 efter 45 år i den stora vävstolen! Den första matta han vävde gick till prins Eugen på Waldermarsudde - se när Prinsen var i Ljungstorp
- klicka här!

(Fotot finns i Tre Bäckars arkiv.)


<-- Till sidans rubriker!

En minnesbekrivning från Tre Bäckar - Varnhemsbygden 2015
Artikel av Alf Hansson

Slutar sitt liv i Varnhem - på Ekebergs sjukhus 1987

Agda Österberg efter den mest aktiva tiden som textilkonstnär. I slutet av 1970-talet lade hon ner sina arbetsverktyg.

(Bild med tillstånd från Agda Österberg-sällskapet) www.agdaosterberg.com
 

<-- Till sidans rubiker! 

Urklipp från Agdas Tre Bäckar 1980

Urklipp tillhandahållna av Annette Magnusson, scannade av Verna Andersson och redigerade av Kent Friman
Klicka på texten för att kunna läsa den bättre!

Urklipp från Agdas Tre Bäckar 1981

Urklipp tillhandahållna  av Annette Magnusson, scannade av Verna Andersson och redigerade av Kent Friman Urklipp tillhandahållna av Annette Magnusson, scannade av Verna Andersson och redigerade av Kent Friman

Klipp från Tre Bäckar ur Skövde Nyheter 26 oktober 1981: Reportage Karin Jonsson och foto Anders Andersson.

I broderisalen tillverkas en rad kyrkliga textilier. Brita Peterson (längst bort) arbetar med en bursa till nattvardsfirandet. Marianne Falk monterar en vävnad. Mässhaken på väggen har varit inne för reparation.

Mattor och väggbonader i starka klar färger dominerar stora rummet på Tre Bäckar. Agda Österbergs konstnärliga gärning finns kvar.

Klicka på texten för att kunna läsa bättre!

Tre Bäckar 2012 - som privatbostad för del av släkten

Samtliga foton nedan publiceras med särskilt tillstånd från fotograf Eva Bäcklund, Göteborg och bilderna har förmedlats via Elisabeth Wikström. Fotona har av olika skäl getts en relativt låg upplösning.

Du hittar fler bilder här; http://bizaz.biz/varnhem/

Tre Bäckar idag - frontsidan mot riksväg 49 från gårdsplanen. Foto: Eva Bäcklund, copyright

Tre Bäckar idag - trädgårdssidan med den forna kvarnbäcken under träbro. Foto Eva Bäcklund, copyright

Tre Bäckar idag - den gamla kvarngrunden på andra sidan bäcken är vattenfylld. Idag som modern swimming-pool. Foto Eva Bäcklund, copyright

Tre Bäckar 2012 interiört

Tre Bäckar idag - "stora salen" som den ser ut idag med fortfarande stark prägel av Agda Österberg. Foto Eva Bäcklund, copyright.


 


















Tre Bäckar idag - interiörerna blir fascinerande i detta speciella hus som varit både bostad, konstnärsateljé och tillverkningslokaler.

Foto Eva Bäcklund, copyright







 

Foto Eva Bäcklund, copyright

 

<-- Till sidans rubriker!

Ett uppslag i Gård & Villa Nr 4 2014

Med publiceringstillstånd 2015-05-25 av Uno Olofsson, Gård & Villa Med publiceringstillstånd 2015-05-25 av Uno Olofsson, Gård & Villa