A. 2 Ängarås - ett kompanichefsboställe

Klicka på bilden för att se den större! Flygfoto skänkt av Leif Crona, godkänt för publicering av Försvarsstaben, augusti 2014.


Du hittar klickbara rubriker här!                                                     Sammanfattning hittar du här!

(Klicka på respektive länk eller scrolla nedför sidan och läs texter och se på bilder!)

Facebook;
Vill du se inlägg som publicerats på www.facebook.com/varnhemshistoria - så finns de också på denna sida - klicka här!
 

Vill du ladda ner en redigerad version av A. 2 Ängarås som Word-fil att redigera för personligt bruk  är det bara att klicka på filerna nedan! Tänk bara på copyright och publiceringsrättigheter!!

Du kan ladda ner en oredigerad .PDF-fil (13,2 Mb) för hela denna objektsida - klicka på filen här nedan:

Militieboställe --> Kaptensboställe och viss tid Löjtnantsboställe
Ängerås Nr 2-3

Ängarås med rött för nära ägor på karta 1960. Lantmäteriet Historiska Kartor Ängarås med rött för nära ägor på karta 1960. Lantmäteriet Historiska Kartor

Enligt ortsnamnsregistret:

 

Nr 1 i Jordebok Nr 1, 1/2 Kronomantal.

Tidigare stavning Ängeråsen med Nr 2-3.

Ängerås Nr 4 kallas område som var benämnt Skövde-Axvalls järnvägsområde Nr 5 (nu cykelbana - ägare Skövde kommun).

 

Namnutvecklingen fram till idag:

Engierås i Jordeboken (1651)

Ängerås (1749)

Engeråhs (1779 Hfl)

Engerås (fr 1800)

Ängeråsen (ek 1880)

Ängarås (Kb) .

Nuvarande ägare (2013) skriver själva namnet: Ängerås enligt 1960-talskartan.

Namnbetydelse (ortsnamnsregistret):

 

Består av bruten terräng, kullar och ängar samt rås = däldmark där på Billingens västsida - Änga-rås.

 

Gårdens ålder:

 

Av jordeboken framgår att Ängarås åtminstone har funnits som gård/äga sedan 1651- då stavat Engeierås. (Ortsnamnsregistret)

 

Ur mantalslängden 1666 framgår att Ambiörn med hustru Bengta bor på Engerås.

(Från renskriven/översatt Mantalslängd av Verna Andersson, Ljungstorp - tillhandahållen 2013)

 

Ängarås förvandlades till Kompanichefsboställe 1685 och beboddes då av kapten Johan Abrahamsson Brun, adlad 1695 med namnet Ridderbjelke född 1638, död 1699. Han bodde på gården mellan 1685- 1689. Släkten var av svensk börd och hette Brun och Bruncrona. Introducerades på Sveriges Riddarhus år 1697 som adlig släkt nr: 1337.

 

Gården var Militärt Boställe i 191 år ända till 1887 och arrenderades sedan ut under några årtionden fram till att den såldes till lantbrukare och kyrkvärden Anders Gustaf Jonsson 1937.

(Ur Regementsboken på Ängarås - tillhandahållen av Bengt Hofling, Ängarås, 2013)

 

På geometrisk karta från 1750 står gården som "Löjtnantsboställe".

Från och med den 14 mars 1876 upphörde Ängerås i likhet med Skaraborgs regementes övriga då kvarvarande boställen att vara militärboställe.

*****************************************


För Ängarås Torp se avsnitten A. 101 Ännebäcken  och A. 119 Ödelöten samt torpen avsnitt C. 7 Loviseberg och C. 23 Falebäcken

******************************************

1960 års karta ovan:

 

Karta 1960 visar Ängerås och de gamla vägar man fortfarande då kunde se upp till Svea och ner förbi Nygården. Vägen över till Svea hade ständigt stängda grindar vid järnvägen som fick öppnas vid passage och då överfors järnvägen på egen risk. Detta gällde för alla icke bevakade överfarter, men ofta stod grindarna permanent öppna.

 

Övergången med grindar kom till mycket på grund av att man under järnvägsbygget hade många arbetare förlagda till Ängerås, vilka efter järnvägens staketuppsättning lätt skulle kunna ta sig till sin inkvartering, men också för att det var en gammal färdväg för Sveaborna m fl.                                                          (Uppgift Bengt Hofling, Ängerås 2013)
 

<-- Till sidans topp!
 

Bildspel A. 2 Ängerås med 21 bilder från 2013- nov

Bilder tagna av Kent och Vibeke Friman november 2013, copyright - publiceringstillstånd från ägarna

loading...

För in muspekaren in över bildens kant och låt den vila där - så ser du förklarande bildtexter!
Vill du titta i egen takt - klicka på bilden och klicka dig sedan fram bild för bild!
Vill du starta automatiskt bildspel igen så klickar du bara på pilen till vänster under bilden!
Vill du se alla bilder i helskärm så klickar du på den sneda pil-ikonen ovan!

<-- Till sidans rubriker!
 

Ängarås idag

Så här ser Ängarås ut 2013 med marker som i stort bygger på gamla gränser och skiften, men också nyare tillskott bland skiftena från gården ut mot Ljungstorp där de förvärvat flera skiften efter hand.

Det saknas ett skifte i norr utanför kartan som hört till Dunagården och fördes till Ängarås 1827. Där byggdes en "backstuga under Engerås" - Falebäcken.

En tidigare sommarfärgbild på Ängerås huvudbyggnad visar en annan färgsättning än idag 2013.
Foto Verna Andersson, Ljungstorp, copyright

Nedan finns en av Västergötlans Museum väldokumenterad renovering av veranda och takkupa gjord 1998, med kort historia för huset - bara klicka på PDF-filen, läs och titta på 23 bilder från renoveringen (20-sidig Rapport):

Sommarbild på "förvaltarbyggnaden" mitt emot huvudbyggnaden.

Foto Verna Andersson, Ljungstorp - copyright
 

<-- Till sidans topp!

KLICKBARA RUBRIKER PÅ DENNA SIDA
(Du kan alltså klicka på rubriken och hamna vid texten för den på denna sidan!)

- Militieboställe --> Kaptensboställe och viss tid Löjtnantsboställe --> Ängerås Nr 2-3
- Ängarås idag
- Sammanfattning
- Bildspel Ängarås 2013
- Ur specialjordeboken 1825 - Ängeråsen
- Ängerås boendebyggnader & tidiga tillfartsvägar - handritad karta 1801
- Från originalkartan 1801 - en handritad militär karta med ortsnamn
- Ängarås ett kompanichefsboställe
- Karta 1750
- Karta1794 - Captains Bostället
- Karta 1794 i annat utförande
- 1805 efter skiftet av Billingeliderna från Kronoparken Billingen
- 1877 Ängarås skifte i Billingelederna - ett skifte med torpet Loviseberg
- Enskifte av Dunagården 1827, samlar mark utan särskild tomtplats
- Nya Dunagården till kaptensbostället Ängarås, liksom skifte Ljungstorp

- Ängarås samlade ägor på kartor 1841 - (särskild undersida!)

- 1861 ägoutbyte för väg på Späckatorps ägor -dåligt läge med sank mark
-
Ägoutbyte 1867 mellan Backas Späckatorp och Ängerås Dunagården
- Ett växande Ängerås under 1800-talets andra hälft - sedan försäljning
- 1912 års fastställelse av Ängarås på karta - inför arrendevärdering
- Försäljning av det till Ängeråsen hörande torpet Ännebäcken

                               
Boende och verksamma på Ängarås 1600 - 1900-tal:

- Kompanichefsbostället Ängerås minnestavla
- De boende militärerna på kompanischefsbostället Ängarås och vissa andra där boende
- Johan Abrahamsson Brun var knuten till Ängerås 1685-1689
- Claës Starenfelt var knuten till Ängerås 1689 - 1716
- Thure Lejonstolpe var knuten till Ängerås 1716 - 1719
- Svante Casper von Böhnen var knuten till Ängerås 1719 - 1722
- Jean Daniel Möllerstierna var knuten till Ängerås 1722 - 1729
- Carl von Otter var knuten till Ängerås 1729 - 1744

- En lucka i regementsboken av tillknytning mellan 1745 - 1826

- Löjtnant Nyberg bodde på Ängerås 1745
- Inspektoren Bäckström bodde på Ängerås 1751
- Löjtnant Düfe/Dufe bodde här 1752 - 1755
- Carl Georg Hård bodde på Ängerås under 1770/80-talet
- Kapten Sven Linde bodde på Ängarås 1781-1782
- Stabskapten Carl Fredrik de Frese bodde på Ängarås 1782 - 1786
- Schantz bodde på Ängarås 1793-1794
- Indelningshavare 1805 Captain L. Ruthensköld
- Olika personer i släkten Westfeldt bodde på Ängerås -> 1815

- Perioden 1815 - 1826

- Capitain Herr Hjerne fanns här och flyttade ut 1833
- Adolf Ludvig de Maré var knuten till Ängerås mellan 1826 - 1836
- Alexander Johan Wästfelt var knuten till Ängerås 1836 - 1847
- Gustaf Theodor Segersteen bodde på Ängarås 1847 - 1851
- Hyr på Ängerås 1851-1853 Hr W. F. Lagerstedt med mor & tjänstefolk
- Hans Frölich var knuten till Ängerås (och Dunagården) 1847 - 1860
- Hyrande på Ängerås Herr Major Svante von Silfverhjelm 1857 - 1860
- Thure Brandt bodde på Ängerås 1860 - 1862 knuten dit till 1865
- Axel Hulting bodde på Ängerås 1866 - 1876 - arrenderade till 1881
- Friherren Ulrik Mattias Åkerhielm född i Warnhems församling - boende på Ängerås 1881 - 1889
- Arrendatorerna på Ängerås 1889 - 1937 och hyresgäster bl a Majorskan Kuylenstierna

- Boendeförteckning Ängerås - indelningshavare
- Officers- och kaptensboställen
- Kungliga Skaraborgs Regementes Vapen

Den privata tiden:
- Makarna Jonsson arrenderar 1902; köper 1938 och äger till 1952 - många foton!
- Arvskiftesinstrument för arvskiftet efter makarna Jonsson 1955
- Kyrkliga söndagsskolan ca 1935 under ledning av prästen Karl David Ahlner


- Konstnären Olof Thunman på Ängarås - många foton!
- Några tavlor av Olof Thunman från Ängarås vid Billingskanten
- Projektarbete, Birgitta Lundén 2005/2006 samt utställning Västergötlands Museum 2007

- Nuvarande ägare familjen Hofling, 2013

Alla boende på Ängarås genom alla husförhörslängder/församlingsböcker:

- Alla Boende Ängarås enligt Husförhörslängder och Församlingsböcker 1779 - 1938

<-- Till sidans topp!

SAMMANFATTNING FÖR ÄNGARÅS
- ETT KOMPANICHEFSBOSTÄLLE


Av jordeboken framgår att Ängarås åtminstone har funnits som gård/äga sedan 1651- då stavat Engeierås.


Ur mantalslängden 1666 framgår att Ambiörn med hustru Bengta bor på Engerås.

Ängarås förvandlades till Kompanichefsboställe 1685 och beboddes då av kapten Johan Abrahamsson Brun, adlad 1695 med namnet Ridderbjelke född 1638, död 1699.


På geometrisk karta från 1750 står gården som "Löjtnantsboställe", vilket bekräftas i husförhörslängd 1776 under något årtionde.

Genom ett byte mellan Backas äga Späckatorp med Ängarås äga Dunagården, kom det "gamla Späckatorp" att 1867 bli tillhörigt Ängarås! Skälen till detta var bl a det uppenbara att ägorna bättre passade de nya ägarna av de båda gårdarna som kunde införliva dem i sina näraliggande ägor. Ängarås kunde också anlägga den större väg ut till Ljungstorpsvägen mitt emot Hålltorp, som man länge velat ha.

Från och med den 14 mars 1876 upphörde Ängerås i likhet med Skaraborgs regementes övriga då kvarvarande boställen att vara militärboställe.

Gården var Militärt Boställe i 191 år ända till 1887 och arrenderades sedan ut under några årtionden fram till 1937 då den såldes.

För Ängarås Torp se avsnitten A. 101 Ännebäcken och A. 119 Ödelöten samt torpen avsnitt C. 7 Loviseberg och C. 23 Falebäcken

Förste arrendatorn blev då Friherren Ulrik Mattias Åkerhielm, född i Varnhem 1841, som flyttar in 1866 från Winköl med fru Emma Charlotta Stjärnberg och till Vilske Klefva 1887.

Arrendatorn som flyttade in 1888 var Per August Pettersson, som ger sig av 1902 till Nord Amerika.

Efterföljande arrendator blir Anders Gustaf Jonsson född 1874 i Istrum med makan Hilda E. Andersdotter född 1876 också i Istrum - gifta 1900 den 18/4. De flyttar in från Eggby 1902 den 22/11. De tar senare en fosterson Karl Henry Lindqvist född 1915 den 1/9 i Skövde stad.

Lantbrukare och kyrkvärden Anders Gustaf Jonsson arrenderar fram till att han kunde friköpa gården Ängarås 1937.

 

^^^^^^^^^^^^^^^^^^

BOENDE OCH KNUTNA TILL ÄNGARÅS 1685 - 1937

Följande var knutna till Ängarås under den militära tiden som Kaptensboställe:

  • Johan Abrahamsson Brun, kapten, var knuten till Ängerås 1685-1689;  född ca 1638 - död 1699-11-25 i Stade, Bremen,Tyskland. Adlad 1695 till Ridderbjelke.
  • Claës Starenfelt, kapten, var knuten till Ängerås 1689 - 1716; född 1676-04-08 - död 1758-07-01. Släkten adlad 1718-07-03
  • Thure Lejonstolpe, kapten, var knuten till Ängerås 1716 - 1719; född 1691-11-12 - död barnlös 1750-01-23. Släkten adlad 1694-08-15
  • Svante Casper von Böhnen, kapten, var knuten till Ängerås 1719 - 1722; född 1696-08-01 - död 1763-09-22. Adliga släkten naturaliserad 1731-06-12
  • Jean Daniel Möllerstierna, kapten, var knuten till Ängerås 1722 - 1729;  född 1684-09-06 - död 1737-02-27. Släkten adlad 1718-02-11
  • Carl von Otter, katpten var knuten till Ängerås 1729 - 1744; född 1696 - död 1763. Adelssläkten införd i riket under första delen av 1600-talet
Löjtnantboställe under en tid:
  • Löjtnant Nyberg bodde på Ängerås 1745
  • Löjtnant Düfe/Dufe bodde här 1752 - 1755
Nu åter Kaptensboställe:
  • Carl Georg Hård, kapten, bodde på Ängerås under 1770/80-talet; född 1733 - död 1807. Gammal frälsesläkt. Introd. 1625. Uppflyttad i riddareklassen 1650.
  • Carl Fredrik de Frese, stabskapten, bodde på Ängarås 1782 - 1786; född 1731-10-03 - död 1800-03-18. Naturaliserad adel 1731-06-16.
  • Schantz, kapten, bodde på Ängarås 1793-1794; möjligen tillhörande adelssläkt
Blandat boende under perioden 1800 - 1826:
  • Indelningshavare 1803 1808 Captain L. Ruthensköld
  • Olika personer i släkten Westfeldt bodde på Ängerås fram till 1815 bl a  Fänriken Nils Vestfeldt född 1777, Nils Vestfeldt flyttar ut 1803, löjtnant G. Adrian Westfeldt född 1881, flyttar ut 1813, Överstelöjtnant Westfeldt fanns här och flyttade ut 1812. Släkten adlades 1681 4/1 i Stockholm av Konung Karl XI med namnet Westfeldt, och introducerades 1686
  • I. G. Liljhe, korpral, född 1791, 1/4 flyttar in 1815 från Broddetorp och flyttar ut 1817.
  • A. G. Gjötberg, kronolänsman född 1795 flyttar in 1817 från Solberga och åter 1818.Frun var Johanna Christina Otter, född på Ängarås 1796, 10/10 - dör 1818
  • P. Smedborgh, före detta Kronolänsman född 1782,  flyttar in från Solberga 1818 med familj och ut 1819.
  • Johan Rydberg, fältväbel, född 1790, flyttar in 1823 med stort hushåll och flyttar ut igen 1826
  •  A. G. Göthberg, länsman, med fru född Otter står här skriven
Mer renodlat Kaptensboställe igen 1819 - 1847:
  • Jesper Leijon, kapten, född i Varnhem 1788, flyttar in 1819 och lämnar Ängerås 1821
  • Harald Hjärne, kapten, född 1801 -  död 1885 i Umeå, fanns här och flyttade ut 1833
  • Adolf Ludvig de Maré, kapten, var knuten till Ängerås mellan 1826 - 1836; född 1796 – död 1877. Släkten de Maré adlades 1860
  • Alexander Johan Wästfelt, kapten, var knuten till Ängerås 1836 - 1847; född 1811 - död 1892.  Släkten Wästfeldt adlades 1681
Personer knutna till Ängarås 1847 - 1889:
  • Gustaf Theodor Segersteen bodde på Ängarås 1847 - 1851, som "indelningshafvare" står Baron von Knorring i Skövde; arrendator capitain Wetterberg på Backa"
  • Hans Frölich, kapten, var knuten till Ängerås (och Dunagården) 1847 - 1860; född 1806 - död 1870. Släkten Frölich introducerades som grevlig ätt vid Riddarhuset 1713
  • Svante von Silfverhjelm, kapten, hyrande på Ängarås 1857 - 1860; född 1802 - död 1872. Släkten von Silfverhjelm introducerades vid Riddarhuset år 1625
  • Thure Brandt, kapten, bodde på Ängerås 1860 - 1862, knuten dit till 1865; född 1819 - död 1895.
  • Axel Hulting, kapten, bodde på Ängerås 1866 - 1876 - arrenderade till 1881;
  • Ulrik Mattias Åkerhielm, friherre född i Warnhems församling - arrenderar Ängerås 1881 - 1889; född 1841 - död 1894. Släkten Åkerhielm adlad som friherrlig 1751.
  • Arrendatorn som flyttade in redan 1888; Per August Pettersson ger sig 1902 den 11/3 av till Nord Amerika.
Efterföljande arrendator blir:
  • Anders Gustaf Jonsson född 1874 i istrum med makan Hilda E. Andersdotter född 1876 den 5/1 också i Istrum - gifta 1900 den 18/4. De flyttar in från Eggby 1902 den 22/11. De tar senare en fosterson Karl Henry Lindqvist född 1915 den 1/9 i Skövde stad.
  • Hela Ängarås såldes 1937 till arrendatorn Anders Gustaf Jonsson, som då hade arrenderat och brukat gården sedan 1902.

LÄS GÄRNA SIDAN NEDAN MED KARTOR, BILDER OCH DJUPARE BESKRIVNING AV DE BOENDE!

Ängarås

Ur specialjordeboken 1825 - Ängeråsen

Klartext: "Warit helt hemman med 1/2 gammal förmedling i mantalet. Infanteri Hemman och Löjtnantens Boställe af Majorens Compagnie; På Kronoparken Billingen beläget (njutes Boskapspenningarna?). (Kommentar; Under slutet av 1700-talet och början av 1800-talet saknas regementslängden för kaptener vid Ängarås.)

Bild av Ängarås 1930-tal före uppsatt Regementstavla i brons och samma färgsättning som idag.

(Bild från Militärmuseet i Axvall, bildnummer: 436-1294, 2013)

<-- Till sidans rubriker!

Ängerås boendebyggnader & tidiga tillfartsvägar - karta 1801


Man kan se att Ängerås tidigt hade fler boendebyggnader än i senare tid. Mangårdsbyggnad med flygelbyggnad och andra byggnader visar hur så många olika familjer och tjänstefolk kunde bo samtidigt på gården som visas i husförhörslängder nedan.

Nuvarande huskropp uppfördes enligt uppgift på en äldre välvd källare av material från ett från Värsås flyttat hus 1875. Nuvarande ladugård är byggd 1878.
(Not; Alf Brage)

På en, ovanför en dörr sittande karm, fann man vid en ombyggnad skrivet: "Denna byggnad är upsat af Captain W.B. CR Strömbom. Bögmästare och snickare Jonas Jonsson på Falla. Förfärdigad Anno 1810." (Not; Alf Brage)
Då är frågan om denna karm kom med från Värsås, kanske? (Kom; KF)

Tillfartsväg kom från nordost - från Ljungstorspvägen längre upp i Ljungstorp, men även väg ner mot Varnhem - den s.k. Kyrkvägen.  

Vägen mot Hålltorp fanns då inte ännu. Den läggs först 1862.
(Not; Alf Brage)

(Karta avritad av Gerd Silversparre från större militär handritad karta från 1801.)

Alf Brage skriver i textblad;

"Gamla ladugården låg utmed "kyrkvägen". Platsen kallades "Husastan". Norr om kyrkvägen och väster om nuvarande (1975) ladugård. Där tillbygget på ladugården är, åt väster, fanns tidigare ett svinhus i sten.

"Gamle trädgår'n" kallades platsen som begränsas i väster av nuvarande trädgården, i norr av "kyrkvägen" och i öster av hagen mot järnvägen. Gamla flygelbyggnaden låg utmed "gamal trägår'n".

Kyrkvägen är vägen som går från Svea (Wästorp) över järnvägen, vidare över Ängarås mellan ladugård och magasinet och rakt mot Varnhem."

<-- Till sidans rubriker!

Från originalkartan 1801 - en militär karta med ortsnamn

Kartan via Olof Cassmark till Carl Arvid Tell, Backa gård. Den utgör en del av en handritad karta som omfattar området från Skara till Billingen. Kartan är handritad av fortifikationsunderofficeren Lindgren de första åren efter 1800  (enl. påskrift) Originalet fanns 1973 på milostaben i Skövde.

Här ser man Ängerås under slutet av 1700-talet med en kringbyggd gård mellan hus, flyglar och ladugård. Man ser också att vägen från Ängerås huvudsakligen gick ner mot Nygården och Varnhem, även om det också fanns en anknytning åt öster med Ljungstorpsvägen.

Gårdshusen var placerade med innergård som skydd av den stora flygelförsedda ladugården mot norr.

Den var säkert backig och besvärlig så det går lätt att förstå Ängerås önskan att få en större väg rakt ner mot Hålltorp för sina behov av kommunikation.
En fråga man snabbt kunde lösa till belåtenhet 1867 när man via ett ägoutbyte med Backas Dunagården kom över hela Späckatorpsmarken och därmed på egen mark snabbt kunde bygga en ny väg ner mot Hålltorp till Ljungstorspvägen. Men som sagt denna karta speglar tiden nästan hundra år tidigare!    (Namnförtydligande av KF, 2013)

Granbacken är alltså ett namn på det hus som senare flyttades och blev Granbacken under Fiskaregården - det hette naturligtvis inte Granbacken vid tiden för kartan.

(Kartan är avfotograferad vid besök hos Carl Arvid Tell Backa gård, 2013)

Vid förstoring av kartan kan man tydligt se hur gårdsbygganderna var placerade och att det vid tiden fanns ett mindre hus på utfartsvägen mot Varnhem på norra sidan. Man kan också se att vägen även gick runt Ängerås för de som kom från Ljungstorpshålelt och tog denna väg ner mot Varnhem, så att de slapp passera gårdsplanen.

<-- Till sidans rubriker!
 

Ängarås ett kompanichefsboställe

Ängarås huvudbyggnad några år tillbaka. Med kaptensskylten på väggen gjuten av gelbgjutare Jonsson i Skara 1947, då bostället uppmärksammades med denna ärofyllda utmärkelse för gångna tider i Kronans och Militärens tjänst. Då hade torpet varit i gårdsägaren och kyrkvärden Anders Gustaf Jonssons ägo i tio år, eftersom han inköpte stället från Staten år 1937.                                                                                                            

(Bild från Verna Andersson, Ljungstorp, 2013)

Mitt emot huvudbyggnaden på Ängerås så finns än idag detta hus där gårdsskötaren med familj bodde. Enligt mantalslängd tidigt kallad Inspektor och i senare husförhörslängder kallas någon för "statare". Oftast skrivs ingen separat i detta hus, utan ingår i de hushåll som presenteras för varje innehavare utan särskild "märkning".

(Bild från Verna Andersson, Ljungstorp, 2013)

De första som skrivs här 1821 särskilt i "Statarbostaden" är;
Stataren och
Torparen
  Lars Jonsson, född i Slöta 1777 den 7/4 - flyttar in med familj från Qvarntorp 1821
Hustrun    Annicka Johansdotter, född i Broddetorp 1793 den 16/6
Dotter        Johanna, född i Broddetorp 1816 den 21/3
Dotter        Stina, född i Warnhem 1819 den 11/9
- stannar ett år, flyttar ut till Klostret Trädgården, då ägd/brukad av Mjölnaren Anders i Hammarsqvarn 1822

Redan 1877 års karta visar de mindre antal byggnader som finns än idag på Ängerås med mangårdsboningen och gårdsskötarens bostads hus och gårdens ladugård. Man har också kunnat bygga väg ner mot Hålltorpskorset på Ljungstorspvägen.

<-- Till sidans rubriker!

Karta 1750

Geometrisk Charta öfver Lieutnants Bostället Ängerås uti Skaraborgs Lähn Walle Härad och Skarckie Sockn afmätt åhr 1750 uti Oktober månad. Lägg märke till benämningen "löjtnantsboställe"!

Klicka på bilden för störe karta! Klicka på bilden för störe karta!

Detta var 1750 hela Ängerås med alla sin i detalj angivna mark- och odlarlotters beskaffenhet.
 

<-- Till sidans rubriker!

Karta 1794 - Captains Bostället

I samband med att Kronoparken Billingen - delen Billingeliderna - skiftades 1794 ritades denna karta över Ängerås (Ängarås). Kaptensbostället tycks tidigt ha varit relativt stort och haft åtminstone 1 och 1/2 plan om man ser på lantmätarens schablon för sin akvarell av huset, precis som idag.

 

Mellan Ängarås och Ljungstorspvägen till höger låg Späckatorp och man hade inte genomfartsväg här då, utan den gick via Nygården och ner i Varnhem.Tänk på att norr är i stort sett rakt vänsterut på kartan!

(Lantmäteriet Historiska Kartor)

Karta 1794 i annat utförande

En annan variant av samma kartunderlag från 1794 visar Ängerås väg från öster ner mot Varnhem via Nygården och Knivaledet. Mot öster gick den fram till Ljungstorpsvägen. Tänk på att kartan har norr till vänster!

<-- Till sidans rubriker!

1805 efter skiftet av Billingeliderna från Kronoparken Billingen

1805 var det dags, som en efterföljd av storskiftet, till ett ägobyte mellan 'Engerås' och de omgivande gårdarna Kyrkebo och Tåbo, delvis gemensamma. På del av den mark som här tillfördes Kyrkebo (124. c - på kartan) uppfördes senare ett soldattorp - Ahltorp - med Kyrkebo som rusthållare. Ett soldattorp med stor närhet till Kaptensbostället.

<-- Till sidans rubriker!

1877 Ängarås del i Billingelederna - skifte med torpet Loviseberg

På kartan 1877 är det relativt lätt att hitta Ängeråsens skifte som då hade Nyhemmanet Loviseberg etablerat.

Dunagårdens tilldelning syns också väl på kartan och har här Falebäcken etablerats som Backstuga (B) - även om Dunagården själv inte längre fanns kvar som sammanhållen gård. Ägorna kallades av lantmätarna vid sina forna "lantmäterinamn" oavsett vem som ägde dem, som här 1877. Då ägdes skiftet fortfarande av Ängarås trots ägobyte mellan Dunagården och Späckatorp 1867.

<-- Till sidans rubriker!

Enskifte av Dunagården 1827- mark utan särskild tomtplats

Enskifte kom att ske av Dunagården 1827, som då ges mark utan utmärkt Tomteplats (husplats). I kartteten framgår att den på bostället boende fick lov att begagna de gamla husbyggnaderna t o m över vintern 1929 mot ersättning till den nya jordägaren.

Ur protokollet;
§10
"Dunagårdens åbyggnader får qvarstår till vintrene år 1829, ägandes innehafvaren att under denna tid begagna endast de platsar som husen med vägar dertill upptager, emot ersättning till jordägaren af 1 kappe Råg årligen för varje Kapplan samma platsar innehålla."


Enskiftet samlar alltså ihop mark från olika delar i omgivningen till en sammanhängande och lika stor markbit som den sammanlagda summan av tidigare markbitar som var placerade lite här och där.
Detta bryter så ut Dunagården ur bysamfälligheten.

Ovan;

"Littera A. Dunagården 1/2 mantal krono från helt förmedlat, Habo Capitains Boställe vid Skaraborgs Kongl Regemente, utflyttar från byen och erhöll enskifte:" (se karta nedan!)

Därefter hörde alltså inte Dunagården till Skarke by inför Laga skiftet 1839 och fördes i och med detta till Kaptensgården Ängarås tillhörande samma regemente. Ingen ny bostad uppfördes på ägorna och Habo kaptensboställe upphörde då att finnas här.

I karttexten framgår att "för Dunagården svarade indelningshafvaren Herr Capitain A. L. de Mare". Vilket borde betyda att det direkt tillfördes Ängarås, där han då var indelningshavare med samma regemente som ägare - se bild och text här!

<-- Till sidans rubriker!

Originalkarta över enskiftet Dunagården finns på Ängarås idag, 2014 tillställd genom familjen Hofling Originalkarta över enskiftet Dunagården finns på Ängarås idag, 2014 tillställd genom familjen Hofling

Enskifteskartan Dunagården med beslutspåskrift 1828 - "Tillhörer kartan öfver Dunagården".

Nya Dunagården till bostället Ängarås & skiftet i Ljungstorp

Karta från 1867 över Dunagårdens mark vid Backa. Karta från 1867 över Dunagårdens mark vid Backa.

 

Husförhörslängd 1854 skriver för första gången direkt "Ängarås och Dunagården".

Dunagårdens tilldelning av Billingeliderna 1803, torde då ingått i denna nya tillhörighet - se karttext ovan!

På så sätt uppfördes torpet Falebäcken på detta skifte under Ängarås ägor.

Enligt anteckning på karta 1912 för fastställelse av ägorna kan utläsas;

"Ännebäcken och Ödelöthen synes tillförda Dunagården enligt förta karta där."

På så sätt tillfördes de alltså också Ängarås när Dunagården fördes till detta kaptensboställe.






 

 

Ängarås samlade ägande 1841- för kartor klicka här!


<-- Till sidans rubriker!

1861 ägoutbyte för väg på Späckatorps ägor - sank mark

1861 bytte Ängarås till sig mark på Späckatorps ägor för att kunna få utfartsväg till Ljungstorpsvägen. Denna kom sedan aldrig att byggas då man upptäckte att den krävde stora insatser och var sankare än man hade föreställt sig. Det blev sex år senare ett av argumenten till att inför ägodelningsrätten få möjlighet till ett ägoutbyte med Backa gård och Dunagården och på så sätt komma över i stort sett hela Späckatorps forna ägor.

 

<-- Till sidans rubriker!

Ägoutbyte 1867- Backas Späckatorp och Ängerås Dunagården

Genom ett byte mellan Backas äga Späckatorp med Ängarås äga Dunagården, kom det "gamla Späckatorp" att 1867 bli tillhörigt Ängarås! Det var en aktiv tid från Regementets sida att förbättra Ängarås förutsättningar!

Skälen till detta var bl a det uppenbara att ägorna bättre passade de nya ägarna av de båda gårdarna som kunde införliva dem i sina näraliggande ägor.

På så sätt utplånades de båda gårdarna helt som namn på gårdar och blev bara namn på ägor.

Späckatorps marker tycks snabbt ha blivit språkligt direkt sammanknutna med Ängarås som gårdsnamn och upphörde att finnas, annat än på lantmäterikartor vid platsen för Dunagården - se karta från 1960 ovan! En bidragande orsak är säkert också att byggnaderna snabbt försvann från ägan.


Flinkebacken kom med som ett sent tillägg i ägoutbytet, men levde som förpantning redan sitt eget liv och fick regleras på annat sätt än genom övertagande från Ängarås sida! Backa behöll grundägan Flinkebacken med näraliggande ägor. Förpantningen intill 1914 ägdes vid tillfället för ägoutbytet av en änkefru Trotzig.

Dunagårdens, och därmed vid tillfället Ängarås äga, som ett skifte i Ljungstorp efter tilldelning av Billingeliderna 1803 ingick heller inte i utbytet av ägor, så det hörde fortsatt till Ängarås och kom att hysa en backstuga namnad Falebäcken under Ängarås. Se avsnitt - C. 23 Falebäcken


Kartbild som visar den del av Dunagårdens ursprungliga äga som inte fördes från Ängarås till Späckatorp och därmed Backa gård, för att ägorna skulle bli lika stora att byta med Späckatorps mark. Den delen finns alltså ingående ännu 2014 tillhörande Ängarås och som framgår av kartan blev det forna Dunagården som synes på kartan Späckatorp!

 

<-- Till sidans rubriker!


Se fastställelsebeslutet i Ägodelningsrättens sammanträde i Wetsttomten den 1 september 1868 - öppna foto!


Ett växande Ängerås under 1800-talets andra hälft - sedan försäljning


Efter denna förändring, som fördelade mark till granngårdarna från Kronan (Ängerås), kom sedan gården att utökas med Torpet Ännebäcken - se A. 101 Ännebäcken och Torpet Ödelöten - se A. 119 Ödelöten.

Skiftet med Loviseberg och Dunagårdens skifte med senare Falebäcken och vissa andra mindre ägor spridda över bergssidan upp över Ljungstorp fanns redan tilldelade från skiftet av Billingeliderna och andra fördelningar. På ett av dessa markområden byggde f.d soldaten Pik ett nyhemman som kom att få namnet "Loviseberg". Dess historia och Falebäckens finns under C. 7 Loviseberg och C. 23 Falebäcken

 

När Ängerås inte längre var ett kompanichefsboställe för Skaraborgs Regemente efter 1876, så blev det svårt att motivera stora arealer för dessa Kronogårdar. Nedantående Köpebrev visar Kronans försäljning av Torpet Ännebäcken enligt Kungörelsen den 17 oktober 1913 angående grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från vissa kronoegendomar.

Hela Ängarås såldes 1937 till arrendatorn Anders Gustaf Jonsson, som då hade arrenderat och brukat gården sedan 1902.

<-- Till sidans rubriker!

1912 års fastställelse av Ängarås på karta - arrendevärdering

"Kompletterad år 1935 bl a med 1841 års kartan för egendomen ett skogskifte å Billingen"

På kartan kan man här se anteckning om sammanslagningen av den till gården tillhörande Dunagården med själva hemskiftet, så att Dunagården upphör som fastighetsbeteckning. Här ser man också att vägen dragits upp från surmarken till att mynna mitt för Hålltorps utfartsväg på Ljungstorpsvägen.

Skövde - Axvalls järnväg ses i övre högra hörnet av kartan med den gamla kyrkvägen från Svea som korsar här. Den gamla vägen från Ljungstorp över Ängerås marker är markerad och går ihop med kyrkvägen från gårdsplanen vid Gröngatan.

Obs! Endast del av kartutsnittets skogsskifte. Obs! Endast del av kartutsnittets skogsskifte.

Till Ängarås finns ett skogsskifte om dryga 18 tunnland markerat å kartan med anteckningen; "Denna skift behandlas som kronopark under den 20 års perioden."

Vidare står skrivet; Förestående skifte är af undertecknad insatt å kartan efter en år 1841 af F. E. von Knorring upprättad karta öfver Engarås och Dunagården; och hafva rågångarna å bemälda karta varit föremål för rågångsundersökning, som vunnit laga kraft den 19 januari 1860. Mariestad i landtmäterikontoret den 19 maj 1914, John Johansson."

Stora Smedmanshagen (ca 3 km N.N.O. om hemskiftet) med anteckningen; till kartan okänt för arrendator Jonsson". Det står vidare; "Spekulant Karl Pettersson, Ryttaregården, Varnhem."


Längst ner finns tillagda skiften i Småbergsmarken på Sydbillingen som senare har sålts till Ulunda/ Fiskaregården.

Lilla Smedmanshagen gränsande till bl a Ödelöthen. Här står antecknat; "Säljes lämpligast till Erik Karlsson, Ödelöten, Varnhem"

<-- Till sidans rubriker!

Försäljning av det till Ängeråsen hörande torpet Ännebäcken

Kompanichefsbostället Ängerås minnestavla

Denna ritning till tavlan som uppsattes på huset ingår i den minnesbok som Kungliga Skaraborgs Pansarregemente då upprättade över tiden för det militära användandet.

(Boken tillhandahållen på plats för avfotografering av nuvarande ägarna, familjen Hofling, Ängarås, 2013)


<-- Till sidans rubriker!

De boende militärerna på kompanischefsbostället Ängarås och vissa andra där boende

Kungliga Skaraborgs Regementes Vapen under indelta tiden Kungliga Skaraborgs Regementes Vapen under indelta tiden

Adelshistoria


Den svenska adelns tillkomst räknas från 1280, då Alsnö stadga utfärdades av kung Magnus Ladulås. Magnus Erikssons landslag 1347 påbjöd en viss rangordning inom frälset. Vid Eriks XIV:s kröning 1561 utsågs grevar och friherrar för första gången.

Adeln är idag uppdelad i ridderskap (betitlad adel = grevar och friherrar) och adel (obetitlad adel). Baron är en annan benämning på friherre, men titeln används normalt i Sverige enbart vid muntligt titulering. Baronessa är en titel som ej används i Sverige.

   Johan Abrahamsson Brun var knuten till Ängerås 1685-1689

Vapen Släkt nr: 1337 Ridderbjelke - från http://www.svenskadel.nu/Ridderbjelke.htm Vapen Släkt nr: 1337 Ridderbjelke - från http://www.svenskadel.nu/Ridderbjelke.htm

 

 

Ängarås förvandlades till Kompanichefsboställe 1685 och beboddes då av kapten Johan Abrahamsson Brun, senare adlad 1695 med namnet Ridderbjelke. Född 1638 och död 1699. Han bodde på gården mellan 1685- 1689.

 

Johan Abrahamsson, adlad Ridderbjelke född ca 1638. Död 1699-11-25 i Stade, Bremen,Tyskland.

Gift med Märta Hadelin född ca 1660. Död 1698 i Kyrkefalla, Tibro, Skaraborgs län

 

Släkten var av svensk börd och hette Brun och Bruncrona. Introducerades på Sveriges Riddarhus år 1697 som adlig släkt nr: 1337. Här  bredvid släktens vapensköld i Riddarhuset.



<-- Till sidans rubriker!

   Claës Starenfelt var knuten till Ängerås 1689 - 1716

Adliga ätten STARENFELT nr 1558 †

 

Adlad 1718-07-03, introd. 1719. Utdöd 1772-08-04.

 

Albrekt Stare. Tjänstf. kronofogde i Norunda härad av Örbyhus' län 1674-03-13. Ordinarie kronofogde samma år 27/4. Avsked 1682. Ånyo kronofogde i samma distrikt 1683. Slottsfogde i Uppsala 1690-07-00. Suspenderad 1710-11-00–1712-07-17. Avsked 1719. Gift med Anna Pourelle, dotter av italienske hovspråkmästaren Bartolomeus Pourelle de Hatrize.

 

Barn:

Claes Stare,(1676-1757), adlad Starenfelt, född 1676-04-08 i Uppsala. Student därstädes. Volontär vid Upplands regemente 1692. Korpral vid Nils Bielkes regemente i Pommern 1693. Fältväbel vid Skaraborgs regemente 1702. Fänrik därstädes 1703-10-13. Löjtnant 1704-09-05. Sekundkapten 1709-01-20 premiärkapten 1716-08-13. Adlad 1718-07-03 (introd. 1719 under nr 1558) som Starenfelt. Major vid Skaraborgs regemente 1718-07-03. Avsked 1720-10-31. Död 1758-07-01 Sjöbonäs. Han blev vid stormningen av Veprik den 7 jan. 1709 illa blesserad. Likaledes i slaget vid Poltava den 28 juni samma år, men undkom till Bender, varifrån han 1715 återvände till Sverige och slutade sina dagar som major vid Skaraborgs regemente.

 

Gift 1717-03-13 i Lyrestads socken Skaraborgs län med Maria Mannercrantz, född 1697-01-25, död 1732-01-01, dotter av överstelöjtnanten Bengt Littman, adlad Mannercrantz, och Beata Catharina Levander.

 

Claës Stare deltog som officer i Karl XII:s krig, och blev alltså bland annat sårad och tillfångatagen i slaget vid Poltava. 1716 kunde han dock återvända hem och adlades två år senare den 3 juli 1718 under namnet Starenfelt. Han introducerades på Riddarhuset följande år med ättenummer 1558 och

Claës Starenfelts ende son, kaptenen i fransk tjänst Carl Fredric Starenfelt (1727-72), avled ogift och barnlös och slöt därvid ätten 1772.

(Från Wikipedia - http://sv.wikipedia.org/wiki/Starenfelt)

 

Slaget vid Poltava

 

Den 28 juni 1709, mycket tidigt på morgonen, ställde så den svenska armén, ca 19 000 man, upp till strid vid Poltava.  Skaraborgs regemente stred till fots.  Mannarna var utrustade med flintmusköter och värjor och vissa var pikenerare .  Bröstharnesk var nu bortlagt.  Regementet var decimerat till endast en bataljon om drygt 500 man.  Varje kompani hade en egen fana, vilken bars av fänriken.  Detta fälttecken skulle till varje pris skyddas och hållas högt i främsta ledet, som en symbol och riktmärke för respektive kompani i stridens rök och damm.  Kompanifanan visade Skaraborgs lejon på diagonalt delad duk i gult och svart, vackert broderad på siden.  Fanan försvarades av stora starka "bussar".

 

Skaraborgs regemente hade vid Poltava, enl. regementshistorien, gula vapenrockar med svarta uppslag samt svarta byxor.  Därtill svart trekantig filthatt och blå eller vita halsdukar.  Andra regementen hade i allmänhet blå vapenrockar och gula uppslag.

 

Då svenskarnas vänstra flygel vek undan inför övermakten och ryssarna bröt igenom, blev skaraborgarna kringrända och till större delen nedgjorda inklusive sin regementschef. Endast ca 40 skaraborgare överlevde slaget och retirerade tillsammans med resterna av de övriga regementens.  Ca 7 000 svenskar stupade, men ytterligare tusentals hade sårats eller givit sig till fånga.  Severin skadades i sitt knä och lår.

 

Den nedbrutna svenska armén förenade sig med sin tross, som också omfattade civilmilitär personal och ca 1 600 kvinnor och barn.  Den marscherade med kungen i all hast söderut, för att undkomma förföljare.  Den 30 juni, efter ca 9 mil, kom man fram till Perevolotjna vid Dnjepr-floden.  Endast Karl Xll med eskort och uppvaktning, ca 900 svenskar, hann ta sig över floden.

 

Påföljande dag kapitulerade svenskarna och avväpnades under stor bitterhet framför den uppställda ryska hären och tsar Peter.

(Hämtat från Susanne Johanssons sida - http://www.sussijohansson.n.nu/om-oss)

<-- Till sidans rubriker!

 

  Thure Lejonstolpe var knuten till Ängerås 1716 - 1719

Adliga ätten LEIJONSTOLPE nr 1315 †

Adlad 1694-08-15, introducerad 1697. Sannolikt utdöd 1837-09-24.

 

Ture Lejonstolpe, till Tumleberg i Essunga socken, Skaraborgs län. Född 1691-11-12 på Stora Husgärdet i Skärvs socken. Volontär vid Västgötadals infanteriregemente 1706. Underofficer vid Västgöta tremänningsregemente 1707. Fänrik vid Västgöta tremänningsregemente 1708. Löjtnant vid Skaraborgs infanteriregemente 1710-01-07 regementskvartermästare vid Skaraborgs infanteriregemente 1711-08-21. Sekundkapten 1713-03-12. Premiärkapten 1716-01-13. Konfirmationsfullmakt 1716-12-13. Överstelöjtnants avsked 1731-02-04. Direktör över skogarna i Skaraborgs, Göteborgs Bohus och Älvsborgs län samt Halland 1735-09-09 Överjägmästare i Älvsborgs län och Dalsland 1741 (Sj.). Tjänstledig (Sj.) 1747-02-23. Avsked 1748 (Sj.). Död barnlös 1750-01-23 och jämte sin fru begraven i Mariestads kyrka, där de-
ras gravsten lades men sedermera utflyttades på kyrkogården.

 

Gift 1722-04-15 med Beata Hård af Segerstad, född 1679-01-15, död 1752-07-09, dotter av överjägmästaren Adolf Hård af Segerstad, och Anna Hierta.

(Text och bild från - http://www.adelsvapen.com/genealogi/Leijonstolpe_nr_1315)

 

Ur underdånige Skogsstyrelsens berättelse:

 

Det redan tidigt under frihetstiden framträdande bemödandet att genom anordnande af ek- och bokplanteringar bereda ökad tillgång å dessa trädslag, föranledde, såsom omnämndt blifvit, den 1 september 1720 meddeladt förordnande för ränte- och proviantmästaren Nils Rahmn att vara direktör vid skogarne i Göteborgs och Bohus län samt Elfsborgs län och Halland »med rang, som i 36:te nummer i rangordningen vore införd, dock utan lön eller gravation i staten». Samma direktörsbefattning bekläddes efter honom af öfverstelöjtnanten Thure Lejonstolpe, men torde sysslan sedermera indragits.

(Från sidan - http://sv.wikisource.org/wiki/Sida:Bisos_Q_1870_1.djvu/38)


<-- Till sidans rubriker!

   Svante Casper von Böhnen var knuten till Ängerås 1719 - 1722

Adelsätten Böhnens vapen. (www.adelsvapen.com) Bilden är taggad för att försvåra otillåten användning! Adelsätten Böhnens vapen. (www.adelsvapen.com) Bilden är taggad för att försvåra otillåten användning!

Adliga ätten VON BÖHNEN nr 1854 †

Natural. 1731-06-12, introd. s. å. Utdöd 1875-07-31.

 

Härstammar från en urgammal adlig ätt i Hinter-Pommern, känd redan 1308 genom Otto de Böhnen, och för i vapnet tre över varandra springande hundar i rött fält. En gren upphöjd i bajerskt friherrestånd 1813.

 

Svante Casper von Böhnen, natural, von Böhnen (son av Casper von Böhnen, Tab. 1), född 1696-08-01, i Malmö. Volontär vid Smålands tremänningsinfanteriregemente 1710-05-05. Förare därstädes 1711-08-12. Sergeant 1712-02-19. Fänrik s. å. 13/9. Löjtnant vid Hälsinge regemente 1713-12-18. Avsked 1716-09-03. Kapten vid Skaraborgs regemente s. å. 13/8. Konfirm.fullm. s. å. 13/12. Avsked 1720-08-15. Natural, svensk adelsman 1731-06-12, jämte brodern (introd. s. å. under nr 1854). Regementskvartermästare vid adelsfanan 1743-09-21. Ryttmästare därstädes 1744-05-30. Sekundmajor 1757-01-21. RSO s. å. 28/4.Premiärmajor 1761-08-12. Avsked med pension 1762-03-09. Död 1763-09-22, på Vanstad i likanämnd socken, Malmöhus län.

 

Gift 1720-03-29, Kyleberg med friherrinnan Hedvig Margareta von Seidlitz, född 1697-08-03, i Livland, Död 1750-01-05, på Kyleberg, dotter av ryttmästaren, friherre Hans Christoffer von Seidlitz och friherrinnan Christina Catharina von der Pahlen.

 

(Från http://www.adelsvapen.com/genealogi/Von_B%C3%B6hnen_nr_1854http://www.adelsvapen.com/genealogi/Von_B%C3%B6hnen_nr_1854)

<-- Till sidans rubriker!

  Jean Daniel Möllerstierna var knuten till Ängerås 1722 - 1729

Adelsätten Möllers vapen. (Bild från: www.adelsvapen.com) Vapenbilden är taggad för att förhindra otillåten användning! Adelsätten Möllers vapen. (Bild från: www.adelsvapen.com) Vapenbilden är taggad för att förhindra otillåten användning!

Adlad 1718-02-11 introd. 1719. Utdöd 1776-08-28.

 

 

Daniel Möller. Bördig från Lübeck. Borgmästare i Nyen. Hans änka begraven 1695-07-14 i Nikolai församling, Stockholm.1

 

Barn:

 

Daniel Möller. Postskrivare i Stockholm 1674. Var postinspektör 1692. Postmästare i Stockholm 1706. Död 1718-03-17. Gift 1683-11-15 med Christina de la Vallée, född 1669, dotter av ämbetsborgmästaren i Stockholm Jean de la Vallée, adlad de la Vallée, och Anna Maria Boos.

 

Barn:

Johan Daniel Möller, adlad Möllerstierna, född 1684-09-06 i Stockholm. Student i Uppsala2 1691-02-21.Volontär vid Stralsundska infanteriregementet 1704. Sergeant därst. s. å. Fältväbel 1705. Fänrik3 1706-10-24. Regementskvartermästare vid konung Stanislai av Polen livgarde 1707. Kapten därst. 1708.

Kapten vid Upplands regemente 1709-02-24 och vid Skaraborgs regemente 1710-02-24. Konfirm.fullm. 1712-03-08. Major därst. 1715-01-28. Adlad 1718-02-11 (introd. 1719-12-07 under nr 1549). Överstelöjtnant vid sistnämnda regemente 1718-05-24. Död 1737-02-27. Han bevistade bl. a. slaget vid Hälsingborg den 28 febr. 1710 samt fälttåget i Norge 1718. Gift 1714-02-15 med Märta Steb, född 1694, död 1779-12-06 Mölntorp, dotter av extra ordinarie regeringsrådet Johan Steb, adlad Steb, och Christina von Bremen. (1Storkyrkans i Sth. kyrkoarkiv. 2Um. 3Lk.)

(Hämtat från - http://www.adelsvapen.com/genealogi/M%C3%B6llerstierna_nr_1549)

<-- Till sidans rubriker!

   Carl von Otter var knuten till Ängerås 1729 - 1744

Bild hämtad från - http://sv.wikipedia.org/wiki/Von_Otter Bild hämtad från - http://sv.wikipedia.org/wiki/Von_Otter
Von Otter är en svensk adelsätt.
Ätten härstammar från Bremen och inkom till Sverige med Casten Otter (1589–1657), som anlade det första faktoriet i riket. Gift med Christina Schemmelkorn (1619-1673)
 
Son Salomon (1647-1732) adlades 1691 under namnet von Otter och erhöll 1719 friherrlig värdighet. Gift med med Barbara Schaeil (1656-1734)
 
Kommentar:
Han var född den 11 oktober 1647 i Örebro och avled den 25 november 1732 i en ålder av 87 år. Han gifte sig den 3 september 1682 med Barbara Schaeij (1656-1734), dotter till rådmannen i Arboga Peter Schaeij och Margaretha Heijdrath. Guldbröllopet firades i närvaro av 23 barn, barnbarn och barnbarnsbarn. Av deras sju barn nådde fem vuxen ålder.
 
Barn
Sonen: Carl VON OTTER (1696 - 1763) gift med Catharina Tham (1711-1748) Vigdes: 20-05-1729
Födda: en son och en dotter.
Kort historia Carl von Otter:

Han började sin militära bana som volontär vid Östgöta tremänningsregemente redan 1711, 15 år gammal. 1720 blev han kapten vid Skaraborgs regemente som han tillhörde i 42 år. 1750 blev han överste och 1758 generalmajor i armén. Han är den officer som haft den längsta tjänstgöringstiden vid regementet. Han deltog i alla under sin tjänstgöringstid förekommande fälttåg och fick vid anfallet på Fredrikshall under 1716 års krig två blessyrer av skott. En i vänstra benet ovanför knät och en i huvudet, som tydligen inte inverkade menligt på hans militära karriär.

Han var först gift med Magdalena Cronhielm af Flosta, född 1701 och död 1727, tre veckor efter bröllopet och på hemresan. Hon var dotter till riksrådet och kanslipresidenten Gustaf Cronhielm. Därefter var han gift med sin broders hustrus syster Catharina Tham, född 1711 och död 1748. Hon var dotter till kommerserådet Sebastian Tham och hans tredje hustru Elisabet Cronström. De fick elva barn, fyra pojkar varav den äldste dog ung och sju flickor. (Tomas Forsling - http://www.forsling.eu/ms/p12ac6976.html)
 

   En lucka i regementsboken av tillknytning mellan 1745 - 1826

Det finns inga uppgifter i Regementsboken om kaptensboställets utnyttjande under de här åren. Mantalslängderna för tiden visar få uppgifter om Ängeråsen överhuvudtaget och inget om militärt kaptensboende. Däremot kan man i husförhörslängderna se att där fanns några löjtnanter under den tiden och på karta från 1750 över Ängerås så ser man också att det betecknas som löjtnantsboställe.

 

Anteckningar ger en bild av att man som militär boende inte mantalsskrevs på Ängarås under denna tid.

Adelssläkterna kom tillbaka kontinuerligt fr o m 1826 med undantag för Carl Georg Hård i slutet av 1700-talet och därefter familjen Westfeldt i början på 1800-talet.


<-- Till sidans rubriker!

   Löjtnant Nyberg bodde på Ängerås 1745

Ur mantalslängd 1745:

 

Löjtnant Nyberg bodde här med dotter , dräng och piga. Ängerås var för tiden "Löjtnantsboställe"
(Karta 1750).

   Inspektoren Bäckström bodde på Ängerås 1751

Ur mantalslängd 1751:

Inspektoren Bäckström levde här med hushåll.

Ur mantalslängd 1815:

En änka Bäckström hittar vi igen 1815 i husförhörslängden då hon flyttar ut från Ängerås.

Änkan hette Inga Christina Bäckström född i Ransberg 1774, 12/3 och hon flyttar 1815 till Grefbäck.

 

Inspektorn borde ha varit den som drev gården och bodde i tjänstehuset mitt emot Löjtnants-/Kaptensboställets mangårdsbyggnad och upprättade viss kontinuitet på gården.

   Löjtnant Düfe/Dufe bodde här 1752 - 1755

Ur mantalslängder:

 

Löjtnant Düfes/Dufe "på Bro"bodde här 1752-55 med dräng och piga.

<-- Till sidans rubriker!

   Carl Georg Hård bodde på Ängerås under 1770/80-talet

Adliga ätten Hård af Segerstad nr 17

Gammal frälsesläkt. Introd. 1625. Uppflyttad i riddareklassen 1650.

 

Rent agnatiskt sett är stamfadern Jöns Erlandsson (Liljesparre) som kanske fört ett sparre eller liljesparre vapen. Naamnet Hård härstammar från Johan "Joen" Hård (sparre) känd 1424 som var farfar till Gunnil Laurensdotter.

 

Hård af Segerstad är en månghövdad svensk frälsesläkt från Småland, känd sedan 1490. Den introducerades på Sveriges Riddarhus år 1625, som adliga ätten nr 17. I riddarhusstamtavlorna fick denna släkt Hård då tillägget "af Segerstad" för att skilja den från en annan adelsätt (nr 60) med samma namn och ursprung, som därvid benämndes Hård af Torestorp; de båda introducerade stamfäderna Peder Hård af Segerstad och Bengt Hård af Torestorp var bröder. Segerstad är ättens stamgård i Reftele socken i Jönköpings län. Några släktgrenar skriver sig endast Hård.

 

En grevlig gren av släkten utslocknade sannolikt under 1900-talets första hälft; möjligen kan den dock kvarleva i USA. Hård af Segerstad är en av Sveriges 10 största adelssläkter om man räknar antal medlemmar av släkten. Har även en släktförening grundad 1949. Medlemmar av ätten finns också i USA och Finland.

 

(Hämtat från - http://sv.wikipedia.org/wiki/H%C3%A5rd_af_Segerstad)

 

Ur husförhörslängden 1779-1787:

 

Carl Georg Hård, född 1733 i Acklinga, död 9 september 1807 i Mickelstorp.

Kapten vid Skaraborgs Regemente.

 

Gift med Christina Elisabeth Falk, född 1736 och död 1807. Paret fick två döttrar och två söner.
 

<-- Till sidans rubriker!

   Kapten Sven Linde bodde på Ängarås 1781-1782

Capitain
Välborne Herr        Sven Linde, flyttar in 1781 från Hög och flyttar ut igen till Hög 1782
Madmosielle          Maria Christina Bobeck, flyttar ut till Fröjered 1782

Välborne Herr Sven Linde tyder på adligt släktskap, då det användes för att titulera vanlig adel (Högvälborne=högadel=friherre och greve)

Bobeck, Maria Christina, f. 1757 (Munkebo), d. 1834 i Hjo landssn. (Boatorp). Ägde först 1/2 mtl. Munkebo, senare fr. 1813 1 mtl Munkebo tills. m. sin man kvartermästaren Anders Lenholm, f. 1770 i Acklinga, d. 1823 i Munkebo. Sterbhuset sålde gården 1825. (Hämtat från Fridene-Korsberga-Fröjereds Hembygdsförening)

<-- Till sidans rubriker!

   Stabskapten Carl Fredrik de Frese bodde på Ängarås 1782 - 1786

De Frese adelsvapen Nr 1856 De Frese adelsvapen Nr 1856

Adliga ätten DE FRESE nr 1856 †

Natural. 1731-06-16, introd. s. å. En gren uppflyttad i d. v. riddareklassen 1799 under nr 1856.

Urgammal bremisk adlig ätt, som först framträder i urkunderna med Gerhard Frese 1222. Grenar av ätten leva ännu i Tyskland.

I husförhörlängden 1779-1787 (text från www.adelsvapen.com);

Carl Fredrik de Frese, (son av Georg Christian Frese, natural. de Frese), född i Bitterna 1731-10-03. Volontär vid Västgöta kavalleriregemente 1746-09-15. Korpral därst. s. å. Kvartermästares avsked 1750. Sergeant vid Cronhielmska regementet s. å. 26/11. Fänrik därst. 1756-01-31. Löjtnant vid Björneborgs regemente 1765-06-07. Löjtnant vid Älvsborgs regemente 1769-11-29. Kapten därst. 1777-12-03. Genom byte stabskapten vid Skaraborgs regemente 1782-03-20. Avsked 1786-09-21. Död 1800-03-18 i Mariestad.

 

Gift 1759-10-05 med Brita Carolina Lilliestierna, född i Åbo 1739-04-20, död 1820-07-31 i Mariestad, dotter av lagmannen Carl Lilliestierna, och Brita Hirvo.


Barn:

Son    Carl Göran, född 1760-06-19. Volontär vid Älvsborgs regemente 1774. Furir vid Saltzas regemente i
        Göteborg 1779-11-16. Sergeant 1784-07-28. Styckjunkare vid arméns flottas svenska eskader s. å. 27/9.
        Fänrik vid arméns flotta 1785-08-15. Löjtnant vid Kronobergs regemente 1787-07-26. Kapten vid dalfrikåren
        1792. Kapten vid dalvargeringsregementet s. å. 2. RSO s. å. Död s. å. 18/12. Han förlorade vid stormandet
        av Elgsö batteri 1789-09-30 högra benet och vänstra armen, därav han dog.

Dotter Margareta Sofia, född i Sveaborg 1762-02-18, död ogift 1843-08-02 i Mariestad.

Dotter Johanna (Jeanna) Carolina, född i Sveaborg 1766-02-11, död 1791-10-30 i Mariestad. Gift 1789-05-14 med
         direktören Samuel Thelning.

Son     Gustaf Filip, född 1780-05-23 i Borås, död 1782-09-10 i Varnhems socken.

(Ur husförhörslängd och med tillstånd av www.adelsvapen.com)

Anmärkning;

Målaren Carl August Thelning 1791 Sweden
Born 30-Apr-1791 in Mariestad, Västmanland. Lived in the house of his grand parents captain Carl Fredrik de Frese (d. 1800) and Brita Carolina Lilliestierna in Mariestad. Adopted by the dean Carlander in Hova 1800. Only child. Died 16-Oct-1848 in Stockholm.

(Från http://www.thelning.com/hall_of_fame.html)

<-- Till sidans rubriker!

   Schantz bodde på Ängarås 1793-1794

RA; Krigsarkivets porträttsaml RA; Krigsarkivets porträttsaml

Schantz tycks enligt husförhörslängden inte haft någon fru medboende på Ängarås. Han står bara som "Capitain Wälborne Herr Schantz - och inget mer förutom drängar och pigor samt betjänten W. Frankenberg m fl betjänter - se nedan vid boendeförteckning.

Med anledning av tilltalet "Wälborne" i husförhörslängden tillhörde han en adelssläkt Schantz, vilket bekräftas av fyndet på Riksarkivets porträttsamling. Han hette Wilhelm Fredrik von Schantz född 1779 och död 1858 och blev major vid Kalmar Regemente.

I samma husförhörslängd finns familjen Per Andersson sedan 1788 skrivna högst upp på sidan under Engarås:

Per Andersson född i Mellplana med hustrun Maria Andersdotter och barnen Peter född i Lerdala 1786, sonen Johannes född på Engerås 1789, dottern Cajsa född här 1791 samt Gossen Andreas född i Skärfv.
Familjen flyttar 1794 till Våmb.
 

<-- Till sidans rubriker!

   Herr fänrik Nils Vestfeldt flyttar ut 1803

Fänriken Nils Vestfeldt, född 1777 i Böne och med fru Christina Petra Vahlberg född i Stockholm (1764 eller) 1774 och de födde här en dotter Margareta Kristina 1800 som dog den 25 augusti 1801.

Nils Vestfeldt med fru flyttar ut till Hofva 1803.

<-- Till sidans rubriker!

   Indelningshavare 1805 - 1808 Captain L. Ruthenskjöld

Adelsvapen ätten Rutensköld Nr 328 Adelsvapen ätten Rutensköld Nr 328

Indelningshavare 1805 Captain L. Ruthensköld - född 9 dec 1768
- flyttar in Ängeråsen 1803 från Bitterna och ut till Lyrestd 1808.
Död 1822.


Föräldrar:
Sten Georg Rutensköld, Catharina Ebba Rutensköld (född Natt och Dag)


Kort om den adliga ätten  Rutensköld, Nr 328:

Släkten härstammar från Västergötland. Äldste kände stamfader är godsförvaltaren av riksrådet friherre Gabriel Oxenstiernas egendom Lindholmen i Strö socken i Skaraborgs län Steen Påwelsson (1566-1650), vilken adlades 1645 6/8 på Stockholms Slott av Drottning Kristina med namnet Rutesköld, och introducerades
1647 2/3 under nuvarande nr 328.


Ätten uppflyttades 1778 3/11 i den då återinrättade andra klassen, riddarklassen, och är sedan 1973 21/10
utgången på svärdssidan.

   Olika personer i släkten Westfeldt bodde på Ängerås -> 1815

Adliga ätten  Wästfelt Nr: 1035

 

Släkten härstammar från Västmanland. Äldste kände stamfader är körsnären och rådmannen i Stockholm, Anders Erichson Westeman (död 1666).

 

Hans son, häradshövdingen i Bobergs, Gullbergs, Finspångs och Bråbo härader i Östergötland sedermera lagmannen på Gotland Anders Westman (1652- 1705), adlades 1681 4/1 i Stockholm av Konung Karl XI
med namnet Westfeldt, och introducerades 1686 8/11 under nuvarande nr 1035.

 

Huvudmannagrenen överflyttade på 1830-talet till USA där den fortlever och medlemmarna

skriver sig Westfeldt. Möjligen kan fler grenar fortleva där.

 

Ättemedlemmar skriver sig även Westfelt, Westfeldt och Nathorst-Westfelt.

(Från http://www.riddarhuset.se/jsp/index.jsp?id=553&state=2&postId=599)

 

Ur husförhörslängden 1792-1800 + 1800 - 1815:

 

Maria Elisabeth Schagerborg född 1771 flyttar in 1802 från Stockholm och flyttar ut till Hofva 1803.

 

Herr löjtnant G. Adrian Westfeldt född 1881, 11/3 i Böne med fru Märtha Lena Wetsfledt född 1886, 5/2 i Böne flyttar in med son född 1809, 3/12 i Wing och som dör här 1812 den 26 augusti. De får ytterligare en son och dotter på Ängerås. De flyttar ut 1813.

 

Överstelöjtnant Westfeldt fanns här och flyttade ut 1812.

Andra personer på Ängerås den här tiden:

En änka Bäckström hittar vi 1815 i husförhörslängden då hon flyttar ut från Ängerås.
Änkan hette Inga Christina Bäckström född i Ransberg 1774, 12/3 och hon flyttar 1815 till Grefbäck.

Dessutom finns en rad pigor och drängar noterade.

<-- Till sidans rubriker!

Perioden 1815 - 1826


Herr Corpral I. G. Liljhe
född 1791, 1/4 flyttar in 1815 från Broddetorp och flyttar ut 1817 till Vilske Klefva.

 

Herr Kronolänsman A. G. Gjötberg född 1795, 26/10 i Hangelösa flyttar in 1817 från Solberga och åter 1818.

Han hade med sig sin fru Johanna Christina Otter, född här 1796, 10/10 som flyttar in från Husaby men dör 1818.

 

Före detta Kronolänsman Herr P. Smedborgh född i Bottnaryd 1782, 25/10 flyttar in från Solberga 1818 med familj och ut 1819 till Eggby.

 

Fältväbeln Johan Rydberg född i Uddevalla 1790, 26/1 flyttar in 1823 med stort hushåll och flyttar ut igen 1826 till Näs, Eggby.

Länsman A. G. Göthberg med fru född Otter står här utan någon ytterligare angivelse.

Liksom änkefru Märtha Bovall född 1747 den 5/7 och som flyttar in under gården från Solberga 1818 och dör samma år. Hon tycks ha med sig (Demois) Johanna Sophia Wennerberg från Solberga och hon i sin tur flyttar ut 1819 till Eggby. De samma år (1818) inflyttade tre pigorna från Solberga och en från Torpet vid Solberga flyttar 1819 åt lite olika håll.

Herr Capitain Jesper Leijon född i Varnhem 1788 den 23/12 flyttar in 1819 med frun Johanna Elisabeth Frigell född i Ving 1796 3/3. De hinner få två söner innan de lämnar Ängerås 1821.

Änkefru Margaretha Westman född i Ving 1795 den 29/11 flyttar in 1817 och ut till Solberga 1818.

 

1824 - 1826 tycks alla drängar och pigor och andra på gården flyttat ut åt lite olika håll.
En soldat Johan Nordlöf finns bland dessa, född i Hova 1799 den 20/6, inflyttad från Björsäter 1819 och utflyttad 1821 Flistad.

<-- Till sidans rubriker!

Capitain Herr Hjerne fanns här och flyttade ut 1833

Harald Hjärne. Född 1801 i Salem Stockholm (Vaxholm). Död 1885 i Umeå. Kapten vid Skaraborgs regemente, Postmästare i Umeå.

(Hämtat från http://www.mingenealogi.se/forskning/065/00/126.htm)

<-- Till sidans rubriker!

   Adolf Ludvig de Maré var knuten till Ängerås mellan 1826 - 1836

Bild från - http://www.adelsvapen.com/genealogi/De_Mar%C3%A9_nr_2332 Bild från - http://www.adelsvapen.com/genealogi/De_Mar%C3%A9_nr_2332

 

 

de Maré är en svensk adlig ätt, stammande från Frankrike.

 

Ätten inkom till Sverige med kornetten Johan de Maré som blev kammartjänare hos pfalzgreven Karl Gustaf på 1640-talet. Hans äldste son, drabanten Jacob de Maré adlades Ridderborg.

 

Från en yngre son stammar brukspatronen Anders Baltzar de Maré som adlades 1860 och introducerades på riddarhuset som ätt nummer 2332.

 

Adolf Ludvig de Maré (född 29/3 1796 i Adelöfs socken – död 11/1 1877 i Stockholm begraven på norra begravningsplatsen i Stockholm)

 

 

 

                 (Obs! Vapenbild är taggad för förhindrande av otillåten användning!)

Adolf Ludvig de Maré; Bild från Regementsboken på Ängarås - genom Bengt Hofling, Ängarås, 2013 Adolf Ludvig de Maré; Bild från Regementsboken på Ängarås - genom Bengt Hofling, Ängarås, 2013

Kort historia:

1/3 1811 volontär vid Jönköpings regemente, 20/3 1812 sergeant, var med i fälttåget i Tyskland 1813 och affären vid Retschau 28/8, 16/11 1814 fänrik i Skaraborgs regemente, var med i kriget i Holstein och Norge 1814 och därmed affären vid Holmtval och Trögestad 11/8.16/6 1815 avlade han officersexamen, 20/2 1816 fänrik vid regementet, 1817 kommenderad till Göta Kanal, 14/4 1818 löjtnant, 1820 och 1821 befälhavare för kommenderingen av regementet till Karlsborg, 15/3 1826 kapten och kompanichef, kommenderad till Göta kanal samma år, 22/6 1837 riddare av första klassen av svärdsorden, major i regementet 4/5 1840 och vid regementet 31/7 1845, överstelöjtnant 28/11 samma år, 1848 kommenderad till Fyen, 1850 kommenderad till garnisonstjänstgöring i Stockholm, 3/4 1854 - 30/4 1858 kommendant för Stockholms garnison, överste i armen samma år 14/11, 2/4 1855 -4/5 1858 ledamot i krigshovrätten, erhöll 16/7 1855 Karl XIV Johans medalj, 27/4 1858 överste och chef för Skarabors regemente, Norska S:t Olavsorden den 4/7 samma år, 6/5 1864 avsked.


Gift 31/12 1827 på Gynge med Amalia Söderholm (född 15/8 1810 i Östergötland - död 18/12 1883 på Johanneslund i Skedevi socken i Östergötlands län) dotter till majoren Gustaf Söderholm och Charlotta Blom. Förutom barnen hade Adolf en fosterdotter Rosalie Wadström gift de Besche.


(Text sammanställd av Mathias och Erik de Maré - http://home.swipnet.se/de-mare/page20.html)

<-- Till sidans rubriker!

   Alexander Johan Wästfelt var knuten till Ängerås 1836 - 1847

Tyvärr finns ingen hänvisning i Husförhörslängd 1836-1846 kring anknytningen till Ängarås.
Framkommer enbart av Regementsboken på Ängarås. Troligen enbart indelningshavare och bodde möjligen inte permanent själv på gården.
Kaptenen senare Översten Alexander Johan Wästfelt född 1811 död 1892. Kaptenen senare Översten Alexander Johan Wästfelt född 1811 död 1892.

 Den adliga ätten  Wästfelt Nr 1035

Ingress


Släkten härstammar från Västmanland. Äldste kände stamfader är körsnären och rådmannen i Stockholm, Anders Erichson Westeman (död 1666).

 

Hans son, häradshövdingen i Bobergs, Gullbergs, Finspångs och Bråbo härader i Östergötland sedermera lagmannen på Gotland Anders Westman (1652- 1705), adlades 1681 4/1 i Stockholm av Konung Karl XI med namnet Westfeldt, och introducerades 1686 8/11 under nuvarande nr 1035.

Huvudmannagrenen överflyttade på 1830-talet till USA där den fortlever och medlemmarna skriver sig Westfeldt. Möjligen kan fler grenar fortleva där.

 

Ättemedlemmar skriver sig även Westfelt, Westfeldt och Nathorst-Westfelt.

(Från http://www.riddarhuset.se/jsp/index.jsp?id=553&state=2&postId=599)

 

Kaptenen senare Översten Alexander Johan Wästfelt född 1811 död 1892.

 

 

 

 

 


 

(Från minnesboken från Skaraborgs Regemente förvarad av familjen Hofling, Ängerås 2013)

<-- Till sidans rubriker!

Riksarkivet; Krigsarkivets porträttssamling. Riksarkivet; Krigsarkivets porträttssamling.

Den unge Wästfelt!

   Gustaf Theodor Segersteen bodde på Ängarås 1847 - 1851

Baron Carl Henric Gyllenhals dotter gifter sig med Majoren vid Skaraborgs Regemente Gustaf Theodor Segersten.

Gustaf Teodor Segersteen, son till Jon Segersteen, född 1802-10-03 på Edshult, Virserums sn (källa: Genline ID 1065.1.103700); överstelöjtnant vid Skaraborgs reg:te; avflyttade från Varnhems sn till Kyrkefalla sn 1851* (källa: Genline ID 1065.1.103700); † 1887-02-06 i Skövde. Gift 1847-09-08 i Istrums sn med Anna Gustava Sophia Gyllenhaal, född 1816-06-17 i Daretorps sn (källa: Genline ID 1065.1.103700), † 1911-02-05 i Linköping, dotter till generaltulldirektören Carl Henrik Gyllenhaal och hans 1:a fru Hedvig Charlotta Rudbeck.

Barn till paret Segersteen:

  • Carl Fredrik Gustaf Segersteen, född 1848; kapten; † 1898.
  • Aurora Charlotta Sophia Segersteen, född 1849-09-14 på Ängerås 1 mtl, Varnhems sn, dpt 30/9 (källa: Genline ID 1065.23.21400). Paret fick flera barn.

(Hämtat från http://www.mattiasloman.se/w/index.php?title=Segersteen)

 

* Husförhörslängden bekräftar avflyttning från Ängerås 1851 till Kyrkefalla.
Som "indelningshafvare står Baron von Knorring i Skövde"; arrendator capitain Wetterberg på Backa"
 

<-- Till sidans rubriker!


Hyr på Ängerås 1851-1853 Hr W. F. Lagerstedt med mor & tjänstefolk

W.F. Lagerstedt född 1824 med modern Enkefrun Charlotta Lagerstedt, född Aronius 1792 hyr in sig på Ängerås åren 1851 till 1853 - då de avflyttar till Foxerna. Med sig till Ängerås har de en piga och två drängar, som också lämnar Ängerås 1852-53.

<-- Till sidans rubriker!

Hans Frölich var knuten till Ängerås (och Dunagården) 1847 - 1860

Adelsätten nr 49 Frölichs vapen (www.adelsvapen.com) Adelsätten nr 49 Frölichs vapen (www.adelsvapen.com)

"Indelningshafvare var Baron von Knorring" och "Arrendator var capitain Wetterberg på Backa"

Hyrande var Herr Major S. von Silfverhjelm

********************************************************************
Frölich
, svensk adlig och grevlig ätt från Tyskland - som adelsätt med Nr: 1280

 

Ursprungligen var det en adlig ätt i Steiermark där stamfadern Didrich Frölich till Gerdorf levde under 1500-talet.

Den grevliga ätten utgår från en yngre son till Hans Christoffer Frölich, och introducerades som grevlig ätt vid Riddarhuset 1713 på nummer 49.

 

En gren av ätten inkom till Sverige med översten Hans Christoffer Frölich, som stupade i svensk tjänst vid slaget om Köpenhamn 1658. Från denne och hans hustru Elisabet von Plessen utgår den adliga ätten Frölich, som slocknade 1940 på svärdssidan.                                                               (Obs! Bild är taggad för hindrande av otillåten användning!)


Hans Frölich (1806 - 1870). Gift med friherrinnan Amelie Gustafva Posse af Säfby (1820 - 1889).

 

Hans (son av Hans Fredrik), född 1806-07-21 i Acklinga socken, Skaraborgs län. Rustmästare vid Skaraborgs regemente 1816-10-01. Furir vid Skaraborgs regemente 1820-01-01. Förare 1823-09-06.

Bataljonsadjutant 1827-09-01.                                                            

Fanjunkares n. h. o. v. 1829-07-23. Fältväbel 1830-03-04. Fänrik 1831-01-15. Löjtnant 1836-07-04. Kapten 1849-02-13. Avsked 1862-05-13. Död 1870-01-07 Stångsäter.

 

Gift 1843-01-31 Ingasäter med friherrinnan Amalia Gustava Posse af Säby, född 1820-03-29 Munstorp, död 1889-04-13 på Stångsäter, dotter av generaladjutanten, friherre Christer Posse af Säby, och Gustava Henrietta Agreville.

 

Barn:

Hilda Gustava, född 1843-11-26 på Stångsäter, liksom syskonen, död 1917-02-04 i Västerås. Gift 1874-02-17 på Stångsäter med fängelsedirektören i Västerås, kaptenen i Skaraborgs regementes reserv, RSO, Carl Oskar Lindeblad, född 1844-07-08 på Skartofta prästgård i Öveds socken, Malmöhus län, död 1909-01-22 i Västerås.

Carl Fredrik, född 1845-02-26. Var en tid bosatt i Amerika. Död barnlös 1876-10-11 i Skövde. Gift 1876-09-11 med Hulda Olsson i hennes 1:a gifte (gift 2:o i Amerika och där bosatt).

Amelie Henrietta Christina, född 1846-12-11, död 1847-09-10.

Amalia Vilhelmina Christina, född 1848-07-17. Död 1936-02-09 i Mörby, Danderyds förs., Stockholm. Gift 1875-11-25 på Stångsäter med lantbrukaren Ernst August Andersson i hans 2:a gifte (gift 1:o med Viktoria Almcrantz), född 1847-06-20 i Nya Dala, Dala socken, Skaraborgs län, död 1890-04-07 i Skövde.

Anna Hedvig Ulrika, född 1851-02-05.

Hans Axel Georg, född 1854-03-09. Lantbrukare.

Lars Ivar, född 1855-10-29, död 1861-10-09 på Stångsäter.

 

(Hämtat från - http://www.adelsvapen.com/genealogi/Fr%C3%B6lich_nr_1280)
 

<-- Till sidans rubriker!

  Hyrande Ängerås Herr Major Svante von Silfverhjelm 1857-1860

Vapensköld nr 93 von Silverhjelm med tillstånd från www.adelsvapen.com - (bilden är taggad av upphovsrättsskäl) Vapensköld nr 93 von Silverhjelm med tillstånd från www.adelsvapen.com - (bilden är taggad av upphovsrättsskäl)

Silfverhielm är en svensk adlig ätt från Småland som introducerades vid Riddarhuset år 1625. Nr: 93.

Svante Gustaf, (son av Carl Adam, Tab. 34), född 1802-04-15 Vänersnäs. Kadett på Karlberg 1816-10-15. Utexaminerad 1819-09-22. Fänrik vid Västgöta regemente s. å. 26/10. Löjtnant därst. 1828-04-21. Kapten 1840-08-13. RSO 1850-06-26. 2. Major 1855-07-05. Överstelöjtnant och 1. major 1858-07-17. Avsked 1870-05-20. Död 1872-02-15 Götala och begraven i Skara. Gift 1846-05-15 i Skara med Hilda Fredrika Elfgren, född 1821-09-19 i Göteborg, död 1901-04-19 i Lidköping och begraven i Skara, dotter av grosshandlaren Johan Fredrik Elfgren och Annette Busch.

Barn:

Carl Gustaf, född 1846. Kapten. Död 1903.

Fredrik Vilhelm, född 1848. Lanträntmästare. Död 1907.

Bror Mattias Liborius, född 1850-05-12 Torp. Mogenhetsexamen 1871-06-01. Student i Uppsala s. å. Extra ordinarie kammarskrivare vid tullverket s. å. 15/9. Bitr. kammarskrivare 1886-07-26. Kammarskrivare 1891-01-20. Föreståndare för paketutlämningsexpeditionen vid centralbangården i Stockholm 1896-03-01. Revisor i generaltullstyrelsen 1898-10-17. RVO 1909-06-06. Förste aktuarie å revisionsbyrån i nämnda styrelse 1910-09-30. Död barnlös 1916-07-13 i Stockholm, Engelbrekts församling. Gift 1904-09-22 i Stockholm med Maria Charlotta Andersson, född 1870-06-27 Högnäs. Dotter av lantbrukaren Anders Andersson och Brita Elisabet Göransson.

Syster Marie-Louise, född 1854-03-03 på Torp. Stiftsjungfru.

Fanny Elin Matilda, född 1858-12-17 på Månstorp i Åsaka socken Skaraborgs län. Stiftsjungfru. Död 1862-04-14 i Skara.

(Hämtat med tilstånd från http://www.adelsvapen.com/genealogi/Silfverhielm_nr_93#TAB_41)

Enligt husförhörslängden:

Familjen von Silfverhjelm flyttade in från Torp 1857 och ut till Skara 1860 - två år före familjefaderns och dotterns död - då bodde barnen Carl Gustaf, Fredrik Wilhelm, Fredrik Wilhelm, Bror Mathias Sibonius, samt dottern Syster Marie Louise på Ängerås och flyttade med till Skara. Där fanns också en inhyses med familjen: Änkefru Marie Dahlqvist född 1785.

Andra inflyttade till Ängerås olika stugor och hus, förutom drängar och pigor:

Prostinnan Ulrika M. Ekendahl född 1876 den 10/8 - hon flyttar in från Ledsgården 1855.
Hyresgästen Ingemar Carl Lustig född i Falun 1801 - han flyttar ut till Övergården i Eggby 1860.
Mamsell Ida Aurora Sofia Kullberg född i Mariestad 1838 den 26/1 - hon flyttar ut till Skara 1860.
Hyresgästen Johan Larsson, född här 1803 den 24/8, flyttar in med hustru och hushåll och ut till Solberga 1857.

<-- Till sidans rubriker!

  Thure Brandt bodde på Ängerås 1860 - 1862 knuten dit till 1865

M Thure E Brandt

Från en icke-adlig borgerlig släkt.

 

Född:1819-02-06 – Sventorps församling, Skaraborgs län
Död:1895-08-05 – Södertälje församling, Stockholms län

Arméofficer, Sjukgymnast 

Meriter

Brandt, Mårten Thure Emil, f. 6 febr. 1819 på Rävshult, Svenstorps församling, d 5 aug. 1895 i Södertälje. Föräldrar: kaptenen vid pioniärkåren Ture Gustav Brandt och Beate Sofi von Siettman. Inskrevs som rustmästare vid Skaraborgs regemente 11 mars 1832; avlade underofficersexamen 24 juni 1833; förare 30 dec. 1834; erhöll fanjunkares titel 17 nov. 1836; avlade officersexamen 30 apr. 1837; underlöjtnant 1 sept. s. å.; löjtnant av andra klass 27 juli 1841; elev vid gymnastiska centralinstitutet 1842—43; e. lärare därstädes 1843—44; praktiserande sjukgymnast i Norrköping; löjtnant 23 maj 1848; kapten av andra klass 12 apr. 1855; återupptog sin praktik som sjukgymnast; chef för Höjentorps kompani 9 maj 1860 och för Kåkinds kompani 6 maj 1864; major i armén 5 sept. 1865; erhöll avsked från militärtjänsten 11 febr. 1873 och överflyttade därefter till Stockholm, där han fullföljde sin gymnastiska verksamhet. RSO 1863.

Gift 19 mars 1850 med Hedda. Sofia Arnberg, f. 20 juli 1830, d 12 nov. 1879, dotter till fabrikören Johan Adolf Arnberg i Norrköping.

 

Kort Biografi

 

Efter sin korta tjänstgöringstid såsom lärare vid centralinstitutet slog sig B. såsom sjukgymnast ner i Norrköping, där han snart fick ett ganska stort kvinnligt klientel. Hans erfarenhet angående kvinnosjukdomar vidgades dessutom väsentligt därigenom, att han under sin femåriga Norrköpingstid tillbragte somrarna i Söderköping och där vann anställning såsom rörelsegivare hos den ansedde badläkaren O. Lagberg. På grund av militära kommenderingar, bl. a. till Fyen 1848 under danska kriget, avbröts för en tid hans gymnastiska verksamhet. Förutom åt militärtjänsten ägnade sig B. därefter några år åt lanthushållning, först å den av honom inköpta egendomen Brunntorp i Västergötland och därefter på det boställe, Ängarås, som var anslaget åt chefen för Höjentorps kompani. Sedermera sökte han emellertid transport till annat kompani för att kunna inflytta till Skövde.


(M Thure E Brandt, urn:sbl:18083, Svenskt biografiskt lexikon (art av S. Drakenberg.), hämtad 2013-05-03.)

Husförhörslängden 1854-1862:

Arrendator Capitainen vid Skaraborgs Regimente Mårten Thure Emil Brandt
född 1819 den 6/2
Hustrun Hedvig Sofia Arnberg född i Norrköping 1830 flyttar in med 6 barn från Skövde 1860.
De flyttar ut från Ängerås 1862 med 5 pigor som flyttar åt lite olika håll, nägra med dem tillbaka Skövde.

En dräng med familj; Lars Gustaf Svensson född i Fröjered 1830 den 12/5 som flyttat in från Wersås med fru och två barn, stannar kvar på Ängerås.

<-- Till sidans rubriker!

   Axel Hulting bodde på Ängerås 1866 - 1876 - arrende till 1881

Riksarkivet; Krigsarkivets porträttsamlingar Riksarkivet; Krigsarkivets porträttsamlingar

Axel Hulting, kapten & riddare, född 1825, 18/1,  i Habo och död 1901.


I sammanställning över Skara högre allm. läroverks lärjungar / Åren 1826-1869 / står följande: "Född i habo 19/1 1825, son av kaptenen Gustaf Ludvig Hulting och Maria Johanna Jungmarker. Från hösttermin 1836 och höstterminen 1837 2.n. Kom i tjänst vid Skaraborgs regemente 1841, underlöjtnant 1849, kapten 1862, chef för Höjentorps kompani 19865, avsked 1878. RSO. Död  1901."

(BIOGRAFISKA ANTECKNINGAR SAMLADE OCH UTGIVNA AV ELIS ERLANDSSON SKÖFDE, ISAKSSONSKA BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAGET 1922 - digitaliserad av Runeberg.org)


Gift med Jenny Maria Lovisa Hallenberg född 1830, 22/1 i Hemmansjö, Skaraborgs län,

De hade tre barn, varav en son dog 1874.

De städslade under perioden 1869 - 1880 10 pigor och tre drängar, vilka alla bodde kvar 1880, förutom en piga.

1870 flyttade arbetskarlen Anders Jansson med hustru och fyra barn till Wersås

Från och med den 14 mars 1876 upphörde Ängerås i likhet med Skaraborgs regementes övriga då kvarvarande boställen att vara militärboställe.



Ny arrendator dyker upp;
Per August Ludvig Pettersson född 1860 den 2/10 i Frösved - flyttar in 1888.

<-- Till sidans rubriker!

  Friherren Ulrik Mattias Åkerhielm född i Warnhems församling
 -boende på Ängerås 1881 - 1889

Åkerhielms Vapensköld Nr 232 Med tillstånd av www.adelsvapen.com - bilden är taggad för skydd mot kopiering! Åkerhielms Vapensköld Nr 232 Med tillstånd av www.adelsvapen.com - bilden är taggad för skydd mot kopiering!

Friherrliga ätten ÅKERHIELM AF BLOMBACKA nr 232

Friherrlig 1751-11-21, introd. 1752.

Ulrik Mattias, (son av Lars Ulrik), född 1841-01-14 på kaptensbostället Torp i Varnhems församling, Skaraborgs län. Friherre. Lantbrukare. Äg och beb Esstorp i Vilske-Kleva förs, Skaraborgs län. Död 1894-11-09 i Skara, Skaraborgs län. Gift 1:o 1866-12-08 i Vings socken, Skaraborgs län med Emma Charlotta Kjellberg, från vilken han 1891-02-04 blev skild gm Consistorii skiljebrev, född 1842-11-11 i Hammars socken, Örebro län, död 1929-02-10 i Hjo (db nr 6), dotter av lantbrukaren Olof Kjellberg och Helena Jonsson. Gift 2:o 1892-04-14 i Vilske-Kleva socken, Skaraborgs län med Anna Matilda Mellqvist, född 1868-03-14 i Skara, Skaraborgs län, död 1935-08-26 i Mölndal och begr. i Göteborg, Gamelstads förs (Partille förs, Göteborgs och Bohus län db nr 49), dotter av lantbrukaren Carl Mellqvist och Eva Märta Andersson.

Barn:

2. Nils Knut Teodor, född 1893-04-05 i Vilske-Kleva socken, Skaraborgs län. Ägnade sig först åt lantbruk, sedan furir vid livregementets grenadjärer. Avsked 1924-07-15. Föreståndare för Svenska bokcentralens distriktskontor i Skövde 1925. Avdelningschef vid dess huvudkontor i Stockholm 1926-10-01. Anställd vid Linguaphone-Institutet i Stockholm 1930–1933 och vid aktiebolag Förenade chokladfabrikerna därst. 1933. Gift 1:o 1924-08-04 i Stockholm Oscars förs med Enrica Roma Bertonotti, född 1893-03-23 i Germignaga, Italien, dotter av godsägaren Antonie Bertonotti och Rosa Giovanelli.

2. Ulrik Mattias, född 1895-03-15 i Skara, Skaraborgs län.

(Hämtat från http://www.adelsvapen.com/genealogi/%C3%85kerhielm_af_Blombacka_nr_232#TAB_8)


Ur husförhörslängd 1880-1895:
Arrendatorn Friherren Ulrik Mattias Åkerhielm, född i Warnhem 1841 den 14/1, flyttar in 1866 den 8/12 från Winköl och ut till Vilske Klefva 1887 den 8/11. Han flyttar med hustrun Emma Charlotta Stjärnberg, född 1842 den 11/11 i Hammar.

<-- Till sidans rubriker!


Arrendatorerna på Ängerås 1889 - 1937 och hyresgäster

Arrendatorn som flyttade in redan 1888; Per August Pettersson ger sig 1902 den 11/3 av till Nord Amerika.

Efterföljande arrendator blir:

Anders Gustaf Jonsson född 1874 i Istrum med makan Hilda E. Andersdotter född 1876 den 5/1 också i Istrum - gifta 1900 den 18/4. De flyttar in från Eggby 1902 den 22/11.
De tar senare en fosterson Karl Henry Lindqvist född 1915 den 1/9 i Skövde stad.

Hyrande 1912-1918;
Majorskan Eva Katarina Kuylenstierna, f. Hjort i Essunga 1851, 28/7 in 1912 fr. Södermanland, ut Wing 1918
(Not; Änka efter Majoren i Armén Carl Johan Ludvig Kuylenstierna)
Dotter Målarinnan Elsa Carin Maria, född i Essunga 1879 den 24/10 - lysn. 1915/vigsel 1916 - ut till Upsala 1916

Läs mer om Carins farfars farfars brorsdotter Änkefru Trotzig f. Kuylenstierna och  hennes tid i Ljungstorp - klicka här!

Publicerad med tillstånd av www.adelsvapen.com Publicerad med tillstånd av www.adelsvapen.com

Adliga ätten KUYLENSTIERNA nr 1304

Adlad 1693-11-30, introducerad 1697.


Carl Johan Ludvig, (son av Carl Vilhelm), född 1841-08-29 Gammalsjö.
Furir vid Skaraborgs regemente 1861-07-05.
Studentexamen i Uppsala 1862-09-18 och officersexamen 1863-04-29. Underlöjtnant vid Skaraborgs regemente 1863-07-17. Löjtnant 1877-06-01.
Kapten 1884-09-12. RSO 1887-12-01. Avsked med tillstånd att kvarstå i regementets reserv 1893-05-30.

Major i armén 1905-04-07. Död 1905-10-18 i Falköping. Ägde Åsen i Essunga socken, Skaraborgs län 1871-03-14–1883-03-14 och arrenderade Östvi invid Skara 1887-10-01–1895-10-01. Gift 1871-07-28 Tumleberg med Eva Catharina Hjorth, född 1851-07-28 på Tumleberg, död 1926-08-16 i Värnhems socken, Norra Lundby förs, Skaraborgs län ]], dotter av kronolänsmannen Carl Johan Nikolaus Hjorth och Carolina Fredrika Friberg.

Barn:
Louise, född 1872-06-07 på Åsen. Ägare Jättna i Gryts socken, Södermanlands län. Gift 1:o 1894-12-16 i Skara med redaktören för Stockholmstidningen Anders Elis Jeurling i hans 2:a gifte (gift 1:o 1875 med Maria Sofia Andersson, från vilken han blev skild, född 1855, dotter av godsägaren Olof Gustaf Andersson och Elisabet Nilsson), född 1851-12-21 i Kristinehamn, död 1906-03-28 på Jättna. Gift 2:o 1910-12-18 Jättna ]] med rektorn vid Solbacka läroverk, fil. kand. Johan Berglund (Jean), från vilken hon blev skild genom Daga häradsrätts utslag 1922-11-22, född 1885-04-16 i Ullångers socken, Västernorrlands län.

Carl Evald, född 1873-11-28 på Åsen, död på Åsen 1877-01-27.

Vilhelm, född 1875. Kapten.

Ernst Ivar, född 1877-10-20 på Åsen, död på Åsen 1877-10-26. Se Tab. 70.

Elsa Carin Maria, född 1879-10-24 på Åsen. Elev vid Konstakademin 1902–07. Gift 1916-04-25 i Norrköping med konstnären Jakob Magnus Olof Thunman, född 1879-02-11 i Uppsala.

Fredrika, född 1881-06-29 på Åsen, död på Åsen 1881-07-01.

Ebba Carola Augusta, född 1888-07-17 på Östvi. Gift 1908-06-30 Skålltorp med läroverksadjunkten i Göteborg. Fil. kand. Magnus Teodor Ullman född 1877-06-03 i Göteborg, död 1918-11-02 i Norrköping.

Märta Emilie Beatrice, född 1891-10-22 på Östvi. Gift 1923-04-01 i Hedvig Eleonora förs, Stockholm med läraren vid Stockholms handelsgymnasium, fil. och jur. kand. Gustaf Edvin Natanael Bergstad, med vilken hon blev skild genom Stockholms rådhusrätts utslag 1930-05-15, född 1894-09-03 i Södertälje.

Ur regementsboken som förvaras på Ängerås gård:

Boendeförteckning Ängerås -
indelningshavare

Klicka på bilden för att läsa texten! Klicka på bilden för att läsa texten!

Officers- och kaptensboställen

Klicka på bilden för att läsa texten! Klicka på bilden för att läsa texten!
Klicka på bildden för att läsa texten! Klicka på bildden för att läsa texten!

 

 

 

        Kungliga Skaraborgs       
        Regementes Vapen

Klicka på bilden för att få se den större! Klicka på bilden för att få se den större!

(Samtliga fotograferade blad är ur Skaraborgs Regementes historiska bok som förvaras på Ängerås idag av nuvarande ägaren, Bengt Hofling, 2013)

<---Till sidans rubriker!

 

Makarna Jonsson arrenderar 1902; köper 1938 och äger till 1952

Bilderna från Margit Lindquist, Bäckedalen, Ljungstorp - inramade foton, 2014. Hennes makes Karl Henry Lindqvists fosterföräldrar. Bilderna från Margit Lindquist, Bäckedalen, Ljungstorp - inramade foton, 2014. Hennes makes Karl Henry Lindqvists fosterföräldrar.

Makarna Anders Gustaf Jonsson född 1874 i Vättlösa och Hilda E. född Andersdotter 1876 den 5/1 i Istrum - gifta 1900 den 18/4. De flyttar in till Ängarås från Eggby 1902 den 22/11.  

Fosterson Karl Henry Lindqvist, född i Sköfde 1915 den 1/9 - moder Fru Katarina Maria Lindqvist

Mor Hilda i trädgården med "besöksdam". Bild från Varnhems-bygden 1996. Mor Hilda i trädgården med "besöksdam". Bild från Varnhems-bygden 1996.

Makarna Anders Gustaf Jonsson född 1874 i Istrum och Hilda E. född Andersdotter 1876 den 5/1 också i Istrum - gifta 1900 den 18/4. De flyttar in från Eggby 1902 den 22/11.

De tar senare en fosterson Karl Henry Lindquist född 1915 den 1/9 i Skövde stad.


Även modern och fadern till Hilda bor här fr o m 1903.
Arbetaren  Anders Jonsson, f. 1828, 12/7 - död 17/5 1919
Hilmas moder Anna Andersdotter, född i Istrum 1839 den 16/6 - dör här den 15/9 1935

***

Frida Johansson, från Kristinefors i Varnhem, född 1897 berättar om en sommar som "flickpiga" 9 år gammal (1906) hos Jonssons på Ängarås:

"Jag gick i skolan också, men min ledig tid var jag på Engerås. Ja´ skulle passa frua, Hilda, ho´ va´ sjuker. Ho´ låg. Och han va´ så rädder om henne, så dä feck ente fattas henne en mun vatten ens. Då skulle ja´ va´´tillreds där. Ho´ ble bra igen, dä minns ja´. Ja, ja´ va´ där ett par måna´r på sommar´n. Di va´ så snälla människor. Ojojoj då! Å han tyckte så mycket om mej, kan ja´ säja, så var han såg mej, så sa´´han allti´: 'Dä ä vår lella tös!' Så har ja´ ente vart omtyckt på nåt annat ställe, så tyckte han om mej, dä vet ja´.

Hildas föräldrar bodde också på gården. De deltog också i arbetet. Frida fick kärna smör och dra separatorn och så skulle hon bära in all ved och allt vatten som behövdes i hushållet. Tungt för en nioåring. Frida bodde på Ängarås när hon arbetade där.

(Ur "Billingen längesen", Frida intervjuad av Verna Andersson, Ljungstorp, publicerad 1995)

                                             ***


Fostersonen Karl Henry Lindqvist minns i Varnhemsbygden 1996;

"Det är i slutskedet av första världskriget, spanska sjukan har grasserat, så även på Ängarås, där mor Hilda låg svårt sjuk. Men tack vare en sjukvårdskorpral Bladh från Axvall, blev hon kurerad och åter frisk."

Vid en minnesceremoni på Ängarås söndagen den 14 december 1947 avtäcktes en minnestavla vid en militärparad av översten vid Kungliga Skaraborgs Regemente P4. Efter invigningstal läts täckelsen falla. Sedan följde trumpetfanfar samt militärparad. Militärmusikkåren avslutade med Kungliga Skaraborgs regementes marsch.

Hilda och Gustaf hade ett stort hushåll om sju personer. som omfattade också Hildas föräldrar. Dräng och piga samt en hemlös äldre man Johannes som skötte om ladugårdens kor, får och svin samt även hönsen.

Köket upptogs till en fjärdedel av den stora spisen med bakugn, samt en järnspis "Husqvarna No 1". Spiskåpan låg i vinkel, med en järnstötta på hörnet samt en hylla runt som benämndes "spisabriket" i dagligt tal.

Vidare i köket fanns en pinnsoffa, skafferi och städskåp samt ett slagbord och stolar. Framför spiskåpan i taket hängde två brödspett och över slagbordet framför fönstret, fotogenlampan, som efterträdde karbidlampan, somm fick lysa upp under första världskrigets dagar.  En separator stod vid dörren till vardagsrummet av märket Alfa-laval.

Mjölken separerades och smör framställdes. Grädden togs tillvara varje dag under veckan och kärnades till smör på torsdagar, vilket sedan vägdes upp i 1/4 kg, 1/2 kg och 1 kg:s paket.  Smöret såldes sedan i Skövde varje fredag till fasta kunder, samt i mån av tillgång också på torget.

Det var alltid far Gustaf som sålde smöret i Skövde. Han reste då med tåget in. Smörkorgen fick bäras från Ängarås fram till Ljungstorps anhalt, vilket jag gjorde. Efter tillåtelse av SAJ, Skövde Axvalls järnvägen som byggdes färdig 1904 - fick vi gå på järnvägen mot att biljett löstes. Det blev kortare sträcka att gå järnvägen fram till Ljungstorp än vägen.

Ljungstorps Elektriska Distributionsförening bildades, elektriciteten kom år 1919 med ljus och kraft. Vatten och avlopp drogs fram till köket. Tidigare hade även vatten till ladugården framdragits. För malning av brödsäd och fodersäd till djuren anlitades Hålltorps kvarn. Vid perioder av för lite vatten i bäcken maldes i Gustafsfors eller Ökulls kvarn."

Bild ur Varnhemsbygden 1996 Bild ur Varnhemsbygden 1996

Gamla mormor Anna på Ängarås levde mellan 1839-1935.

Sitter i köket och skalar äpplen.

Bild tagen ca 1922, då hon är 83 år gammal.

De flesta foton nedan är tagna av konstnären Olof Thunman, som vistades ibland på Ängarås även efter det att hans fru flyttat därifrån 1916 och gift sig med honom - se nedan!

Bilder och text från Varnhemsbygden 1996.

Bild och text från Varnhemsbygden 1996.

Bilder och text (Karl Henry Lindqvist, fosterson hos makarna Jonsson) från Varnhemsbygden 1996.

Anders Gustav Jonsson född 9/6  1874 i Vättlösa död 20/10 i Ängeråsen 3:1 1951
Hans hustru Hilda Evnigunda född Andersson  1876 död 9/2 i Ängeråsen 3:1 1953
 

Makarna Jonsson var mycket engagerade för det Kyrkliga och inte minst för den Kyrkliga Söndagsskolan, vilket speglas i deras testamente, där fostersonen Karl-Henry Lindqvist fick dela på arvet till hälften med Varnhems kyrkliga organisationer och kyrkliga engagemang.

<-- Till sidans rubriker!

Arvskiftesinstrument för arvskiftet efter makarna Jonsson 1955

Dokumentet finns i Skarke-Varnhems Hembygdsförenings arkiv, 2014. Publicerat med Margit Lindqvists goda minne! Dokumentet finns i Skarke-Varnhems Hembygdsförenings arkiv, 2014. Publicerat med Margit Lindqvists goda minne!

Detta måste ha varit en viktig donation i de kyrkliga sammanhangen i Varnhem för tiden. Söndagsskolan var en mycket seriös verksamhet med prästen som yttersta ledare med hjälp av söndagsskolelärare.

<-- Till sidans rubriker!


Kyrkliga söndagsskolan ca 1935 under prästen Karl David Ahlner

Varnhems Kyrkliga Söndagsskola ca 1935 med Prästen Karl David Ahlner. Lärare; Karin Svensson och Valdemar Pettersson.

Olof Thunman (1879-1944) Foto: Uppsala universitetsbibliotek Olof Thunman (1879-1944) Foto: Uppsala universitetsbibliotek

Konstnären Olof Thunman på Ängarås

Beskrivning av Olof Thunman från släkthemsida:

"Många minns honom ännu och i otaliga anekdoter finns bevarad bilden av honom som den glade spexmakaren och sällskapsmänniskan, pigg på upptåg och lite av vildhjärna  med leklynnet välbevarat. Han avskydde allt som var  "brackigt" och avvek från det konventionella även i sin klädsel: såväl i salong som stuga uppträdde han oförfärat i sportkostym av vadmal med benlindor och grova kängor. På huvudet satt en hatt modell tropikhjälm."

(Hämtat med tillstånd från hemsidan; http://hambrunger.dinstudio.se/empty_100.html
- texten copyrightskyddad enligt; Copyright © 1983-2013 WIDEBÄCKÄTTENs Släktförening, WBS, Stockholm. ARR)

Olof Thunman föddes i Uppsala. Han studerade vid Uppsala universitet och vid Konstakademien i Stockholm. 1919 debuterade han med diktsamlingen Pan spelar där gånglåten Vi gå över daggstänkta berg ingår. Därefter följde bland annat Olandssånger, 1927, och Visor från vidd och vrå, 1939. Dikterna handlar framför allt om Upplands natur och bondemiljö. Även som bildkonstnär skildrade han det uppländska (anmärkning; och västgötska) landskapet under olika årstider.

(Bild och text från Uppsala kommun, kulturkontoret; http://kulturellaspar.se/litteratur/olof-thunman)

- se foton av Olof Thunman på gården Ängarås ovan!

- se hans konst och liv i Västergötland nedan!

Läs mer om Carin Thunmans adelssläkt Kuylenstierna- klicka här!

Sida ur Birgitta Lundéns Projektarbete om Olof Thunman i Västergötland 2005/2006, Högskolan i Skövde. Sida ur Birgitta Lundéns Projektarbete om Olof Thunman i Västergötland 2005/2006, Högskolan i Skövde.







Bild av Carin Kuylenstierna på Ängarås loge 1919, senare hänvisad till på ett manusblad av Olof Thunman.

Ur Skaraborgaren 2013 - kamrattidning för Skaraborgs regementen. Ur Skaraborgaren 2013 - kamrattidning för Skaraborgs regementen.

Det fanns länge en undran hos många kring konstnären Olof Thunmans koppling till Skaraborg och varför han bl.a. umgicks i officerskretsar. Det ser man t.ex.  i texten som kommentar till hans måleri från trakten i denna skrift (till höger - ur Skaraborgaren, 2013).

Birgitta Lundén kan dock med sin forskning visa hans starka band till Västergötland.  Thunmans hustru Carin fr.o.m 1916 hade bott på Skålltorp, Axvall och Ängarås tillsammans med sin moder fru Kuylenstierna, änka efter adelsmannen och majoren i Armén Carl Johan Ludvig Kuylenstierna, död 1905. Änkan hyrde på Ängarås mellan 1912 - 1918.

Han lärde känna Carin redan 1902-1906 då han mötte henne som kurskamrat på Konstakademin i Stockholm.

1908 kommer han för första gången till Västergötland och Carin som då bodde med sin mor på Skålltorp i Axvall.

Föräldrarna var alltså; Majoren i Armén Carl Johan Ludvig Kuylenstierna med hustru Majorskan Eva Katarina Kuylenstierna, f. Hjort i Essunga 1851, 28/7

När modern är änka flyttar hon efter några år in på Ängarås 1912 tillsammans med dottern och senare ut till Wing 1918. Detta blev en fast utgångspunkt för deras vistelse under de här åren.

Elsa Carin Maria Kuylenstierna, född 1879-10-24 på Åsen, Essunga. Elev vid Konstakademin 1902–07. Bodde på Ängarås 1912 -1916.

1909 förlovar paret sig och vistas därefter kring Axvall.

Gift 1916-04-25 i Norrköping med konstnären Jakob Magnus Olof Thunman, född 1879-02-11 i Uppsala. De flyttar 1917 in på Hedensberg
vid Husgärdessjön.

Här ingår i deras umgängeskrets även stationsinspektorn i Varnhem Otto Rosander och hans familj i stationshuset.
Birgitta skriver; "Under restaureringen av Varnhems klosterkyska på 1910 och 1920-talen, vistas periodvis arkitekter, arkeologer och andra forskare, från både Uppsala och Stockholm i Varnhem (bl a Ragnar Österberg och Sigurd Curman). Till detta sällskap lockas säkert Olof Thunman, som den historieforskare och amatörarkelog han är.

Släktingar till dåvarande Stinsfamiljen i Varnhem berättar hur arkitekter och forskare samlades för måltider i stationshusets kök - i den mån de inte åt på Himmelskällans pesnionat en bit bort. Det är inte svårt att gissa att O.T. fanns med i stinsköket, bekant med familjen som han redan var."

De båda äldsta barnen fick också var sin "sago-tavla" i tusch av honom som små - de finns kvar ännu idag i släkten och kan ses under rubriken "Varnhems station" på - www.saj.banan.se

1923 flyttar de båda till Uppland.

Han tycks ibland ha återvänt till Ängarås tillsammans med sin hustru och de bodde då i det fristående huset på gården vid sina vistelser.

 

(Uppgifter från bibliotekarien Birgitta Lundén i projektarbete 2005/2006 och i samband med Olof Thunman-utställning på Västergötlands
Museum, 2007)

(Senaste uppgiften bekräftas också av Karl Henry Lindqvist, fosterson vid tiden i gården i Varnhemsbygden 1996)


<-- Till sidans rubriker!
 

Några tavlor av Olof Thunman från Ängarås vid Billingskanten

Bild från utställningskatalog Västergötlands Museum tillhandahållet av bibliotekarie Birgitta Lundén, Skara Bild från utställningskatalog Västergötlands Museum tillhandahållet av bibliotekarie Birgitta Lundén, Skara


1910 målade Olof Thunman dåvarande vägen vid Ängarås mot Hålltorp.

Olja. 30x30 cm.

På bilden syns hans blivande fru Carin som en färgsiluett i orange på vägen.

Bild från utställningskatalog Västergötlands Museum tillhandahållet av bibliotekarie Birgitta Lundén, Skara Bild från utställningskatalog Västergötlands Museum tillhandahållet av bibliotekarie Birgitta Lundén, Skara

April på Ängarås - utan årtal.


Olja. 22x30 cm.

Fruktträd i trädgården på Ängarås med Billingen i bakgrunden - en bild österut.

Med liknande färgtema som ovan- stående bild, kanske vid samma tillfälle?

Mangårdsbyggnaden Ängarås.

Okänt årtal. Privat ägo.

Bild från utställningskatalog Västergötlands Museum tillhandahållet av bibliotekarie Birgitta Lundén, Skara Bild från utställningskatalog Västergötlands Museum tillhandahållet av bibliotekarie Birgitta Lundén, Skara


1916 Gran i snö, Ängarås.

Blandteknik, 20x25 cm

Detta är samma år som han gifter sig med Carin och hon lämnar Ängarås.

Bild från utställningskatalog Västergötlands Museum tillhandahållet av bibliotekarie Birgitta Lundén, Skara Bild från utställningskatalog Västergötlands Museum tillhandahållet av bibliotekarie Birgitta Lundén, Skara

1918. Granar i vinternatt. Blandteknik, 55x62 cm.

Kommentar KF; Inte otroligt att detta motiv är från Ängarås med Billingssluttningen i bakgrunden, kanske vid ett besök hos svärmodern innan hon lämnade Ängarås detta år. Gårdssamlingen stämmer väl överens med Ängarås, liksom perspektivet.

Bild från utställningskatalog Västergötlands Museum tillhandahållet av bibliotikarie Birgitta Lundén, Skara Bild från utställningskatalog Västergötlands Museum tillhandahållet av bibliotikarie Birgitta Lundén, Skara

1918. Självporträtt. Blyerts. 24x22 cm, Upplands Nation, Uppsala, - ur utställningshäftet Västergötlands Museum.

<-- Till sidans rubriker!

PROJEKTARBETE, BIRGITTA LUNDÉN 2005/2006 SAMT UTSTÄLLNING, VÄSTERGÖTLANDS MUSEUM

Olof Thunman i Västergötland, projektarbete 5 poäng, Högskolan i Skövde, år 2005/2006 (35 sidor- stor fil!)

Olof Thunman i Västergötland, 10 februari-29 april 2007 med tavlor, dikter & fyllig beskrivning av Olof Thunman.
Birgitta Lundén har bidragit med underlag och medverkat i det mesta för att få utställningen till stånd. (27 sidor)

Du kan läsa Birgitta Lundéns projektarbete om Olof Thunman i Västergötland liksom utställningskatalogen från utställningen 2007, Västergötlands Museum, här nedan: - bara klicka på respektive PDF-fil:

<-- Till sidans rubriker!

Bild av familjen Hofling 1930 i Skånings Åsaka. Bild från nuvarande familj Hofling, 2014 Bild av familjen Hofling 1930 i Skånings Åsaka. Bild från nuvarande familj Hofling, 2014

Nuvarande (2014) ägarfamilj till Ängarås - Hofling



1947 flyttade familjen Josef och Märta Hofling in som arrendatorer på Ängarås i mangårds-byggnaden, tillsammans med sonen Lennart.

Samtidigt flyttade dåvarande ägaren Gustaf Jonsson och hans hustru Hilda Evnigunda ut till förvaltarbostaden på gårdstunet, han då 74 år gammal.
De hade ägt Ängarås sedan 1938 och arrenderat det sedan 1901.

På bilden tagen 1930 i Skånings Åsaka nästan 20 år innan flytten till Varnhem ser man makarna Josef och Märta Hofling, samt deras barn; i knät Lennart född 1929, stående främst Herbert född 1924 och längst bak Bertil född 1922.

De kom sedan att köpa Ängarås 1954, som sedan dess varit i familjens ägo. Gården övertogs av yngste sonen Lennart och sedan 1994 av hans brorson Bengt Hofling med makan Lilian.

Bild från familjen Hofling, 2014 Bild från familjen Hofling, 2014

 

"Pappas mormor" har någon av ovanstående pojkar Hofling skrivit på baksidan av detta foto.


Detta bör då vara Josefs Hoflings mormor.

Bild från familjen Hofling, 2014 Bild från familjen Hofling, 2014




Josef Hofling som ung man.

Bild från familjen Hofling, 2014 Bild från familjen Hofling, 2014

Josef på självbindare Ängarås 1950-tal.

Makarna Josef och Märta Hofling framför Ängarås 1960-tal. Bild från familjen Hofling, 2014 Makarna Josef och Märta Hofling framför Ängarås 1960-tal. Bild från familjen Hofling, 2014




Josef och Märta Hofling 1960-tal framför Ängarås huvudbyggnad.

Sonen Lennarts bil på gårdsplanen.












Formalia;
Maken         Josef Emanuel Hofling, född 16/12 1899 i Lyringa, gift 29/4 1921 - död 30/1 på Ängerås 1973
Hustrun       Märta Maria  Hofling född 22/12 1894 i Skånings Åsaka - död 8/8 i Ängerås 1983
Son              Lennart Hofling
, född 14 mars 1929 - död 20 feb 2015

<-- Till sidans rubriker!


Alla boende Ängarås enligt Husförhörslängder och Församlingsböcker

Kursivmarkerade personer nedan återfinns  ovan i beskrivningar över de till Ängarås anknutna militärerna!


Husförhörslängd 1779-1787;

Engeråhs;

Capitain
Wälborne Herr       Carl Georg Hård
, född i Acklinga 1733 den 27/12
Wälborna Fru         Lisa Falk, född i Fröjered 1736
Dotter Fröken          Brita Ulrika, född i Grefbäck 1771 den 10/7


Syster
Wälborna Fröken   Ulrica Margareta Hård
, född i Acklinga 1729 - flyttar in 1786 från Wäberga

Dräng    Anders Jonsson, född i Lerdala 1768
Dräng    Johannes Jansson, född i Wing 1771
Dräng    Eric Larsson, född i Floby - flyttar ut 1780
Dräng    Magnus Andersson, född i Höglunda 1756
Dräng    Anders Larsson, född i Kyrkefalla 1759 - flyttar in 12780 från Dunagården

Pigan    Stina Pehrsdotter, född i Fröjered 1754 - flyttar till Brunnsbo 1780
Pigan    Catharina Håkansdotter, född i Hornborga 1754 - flyttar ut till Amundtorp 1780
Pigan    Brita Johansdotter, född i Borregården 1751 den 17/8 - flyttar till Michelstorp 1781
Dess dotter Lena Eriksdotter, född i Piskapung 1778 den 23/4 - flyttar till Kyrkefalla 1781

Olof Ohlsson
Stina Svensson, född 1770 - flyttar in 1786 från Ambjörnstorp

Capitain
Välborne Herr        Sven Linde
, flyttar in 1781 från Hög och flyttar ut igen till Hög 1782
Madmosielle          Maria Christina Bobeck, flyttar ut till Fröjered 1782



Dräng     Eric Jonsson, född i Ekby 1759 - flyttar in 1781 från Nygården och ut till Stora Kullen 1782
Pigan      Catharina Carlsdotter, född i Våmb 1758 - flyttar in 1781 från Jantorp

Herr Capitaine         Carl de Frese, född i Bitterna 1731 den 3/10
Fru                            Brita Carolina Liljestierna, född i Åbo 1739 den 20/4
Fröken                       Margreta, döpt i Sveaborg 1762 18/2
Fröken                       Jeanna Carolina, född i Sveaborg 1766

Pigan      Margareta Jansdotter, född i Brattefors 1769 - flyttar in 1787
Jungfrun Anna Catharina, född 1789
Pigan      Greta Andersdotter, född i Höglunda 1758 - flyttar in 1782 från Höglunda - ut 1784
Pigan      Lena Nilsdotter, född i Halland 1750 - flyttar in 1789 från Borås
Pigan      Anika Andersdotter, född 1759 - flyttar in 1784 från Svarfvaretorpet
Flickan    Inger Svensdotter - flyttar in 1784 från Tranum

Dräng     Johannes Andersson, född i Åsaka 1766 - flyttar in 1784 från Tranum - ut Nils Olofsgården 1786
Dräng     Olaus Larsson, - flyttar in 1786 från Skarkje

Husförhörslängd 1786-1791;
Engerås;


Här finns nu noterade;
Maken     Pehr Andersson, född i Medelplana 1759
Hustrun   Maria Andersdotter, född i Öglunda
Son          Peter, född i Berg 1786
Son          Johannes, född på platsen 1789
Dotter       Cajsa, född på platsen 1791 15/9

Gossen   Andreas, född i Skärf
Jungfrun  Anna Britta Blom, född i Lovisa 1757 - flyttar in 1787 från Skara
Pigan       Brita Blom, född i Synnerby 1761
Pigan       Lena Nilsdotter, född i Halland 1750 - finns kvar

Drängen   Anders Abrahamsson, född i Broddetorp 1763
Gossen    Nils Petter Karlbom, född i Borås 1779

Husförhörslängd 1792-1800;
Engerås;

Här finns ännu kvar;
Maken     Pehr Andersson,
född i Medelplana (Mellplana) 1759
Hustrun   Maria Andersdotter, född i Öglunda
Son          Peter, född i Berg 1786
Son          Johannes, född på platsen 1789 - flyttar till Våmb 1794
Dotter       Cajsa, född på platsen 1791 15/9
Gossen    Andreas, född i Skärf

Nu skrivs;
Capitaine
Välborne Herr          Schantz


Drängen   Lars Andersson, född i Lerdala 1764 - flyttar in 1794 från Lerdala och dit igen 1799
Betjänt     
Clarinettblåsaren Peter Julhberg, född i Berg - flyttar in 1793 från Berg
Clarinettblåsaren Sven Hylander, född i Häggum 1730

Pigan       Annikca Ericsdotter - flyttar in från Klostret
Pigan       Inga Andersdotter, född i Höglunda - flyttar in 1793 från Höglunda
Pigan       Annicka Gustafsdotter, född i Ledsgården - flyttar in 1795 från Torp
Pigan       Annicka Jacobsdotter, född i Skjerf - flyttar in från Skjerf
Pigan       Stina Olofsdotter, född i Klostret
Pigan       Catharina Andersdotter, född i Eggby 1776 - flyttar ut till Eggby 1799


Betjänten W. Frankenberg
   Lars Johansson, född i Varnhem 1774
Drängen  Johannes Andersson, född i Häggum 1774 - flyttar in 1796 från Falköping och ut Falköping 1797
Betjänten Johannes Bengtsson, född i Eggby 1781 - flyttar in 1796 från Eggby
Drängen  Arvid Svensson, född i Gudhem 1768 - flyttar ut till Falköping 1799
Dräng
Ryttaren Johannes Klosterberg

Husförhörslängd 1800-1815;
Engerås;


Herr Fänriken Nils Vestfeldt, född 1777 i Böne finns nu här med
Fru                  Christina Petra Vahlberg, född i Stockholm (1764 eller) 1774 och de födde här en
Dotter              Margareta Kristina 1800 som dog den 25 augusti 1801.

- de båda flyttar till Hofva 1803

Indelningshavare 1805 Captain L. Ruthensköld, f. 1768 9/12 - in Ängeråsen 1803 fr. Bitterna, ut Lyrestad 1808
Död 1822.


Mamsell           Anna Elisabeth Schagerborg, född 1771 - flyttar in 1802 från Stockholm, ut Hofva 1803

Ryttare Dräng Johan Klosterberg, född i Varnhem 1779 - flyttar ut till Helleberg, Skarstad 1801
Pigan               Maria Håkansdotter, född i Berg 1778 - flyttar in 1800 från Torp och ut 1802
Gossen            Carl Fredriksson, född i Stockholm 1764 - flyttar ut till Skara 1801
Pigan               Anna Clasdotter, född i Böne 1763 - flyttarin 1800 från Böne och ut till Skara 1801
Pigan               Stina Erlanda Dotter, född i Dahla 1880 - in 1801 från Segerstad och ut till Pröästegården 1802
Dräng               Eric Andersson, f. i Gudhem 1776 - flyttar in 1801 från Gudhem och ut till Gästgifvaregården 1802
Pigan               Maria - flyttar ut till Torp 1802
Dräng               Axel Vestman, född i Foglås - flyttar in 1801 från Klostret och ut till Hofva 1803
Pigan               Maria Pehrsdotter, född Klostret 1779 - flyttar ut till Rikesäter 1807

Jungfru           Maria G. Larsdotter, född i Flistad 1777- flyttar in 1803 från Bitterna med sonen
Son                  Carl Fredric, född på platsen 1803 den 29/9 - dör här 1805

Pigan               Anna Andersdotter, född i Grolanda 1779 - flyttar in 1803 från Bitterna och ut Rihfalla 1803
Dräng              Johannes Jonsson, född i Björsäter 1774, flytar in 1803 från Forshem och åter dit 1804
Pigan               Brita Göransdotter, född i Skara 1888 - in 1804 från Bitterna
Pigan               Kjertin Andersdotter, född i istrum 1775 - flyttar in 1804 från Höjentorp och ut till Ölanda 1804
Soldaten         Jonas Dahl, född i Dahla 1779 - flyttar in1806 från Dahla och ut till Häggum 1807
Dräng              Anders Olofsson, född i Göthened 1781 - flyttar in 1804 från Wing och ut till Prästegården 1806
Pigan               Annika Pehrsdotter, född i Broddetorp 1749 - flyttar in 1804 från Broddetorp och tillbaka dit 1806
Pigan               Sara Mathiasdotter, född i Porten 1784, flyttar in 1804 från Wesstorp och ut St Hålltorp 1806
Pigan               Chatarina Ericsdotter, född i Wing 1786, flyttar in 1806 från Wing och åter dit 1807
Pigan                Lena Svensdotter, född i Åsaka 1785 - flyttar in 1806 från Wing och åter dit 1808
Pigan                Maria Ambjörnsdotter, född i Berg 1780 - flyttar in 1807 från Wing och ut vid Holltorp 1808
Dräng               Sven Arfvidsson, född i Säby 1783 den 15/9 - flyttar in 1807 och ut till Saleby 1808
Dräng               Magnus Andersson, född i Store Kullen 12789 den 22/4 in 1808  från Lille Kullen
Dräng               Anders Ericsson, född i Hästhagen 1787  3/11, in 1808 från Ändebäcken ut Gästgifvaregården 1808
Pigan                Annika Andersdotter, född i berg 1785, in 1809 från Berg - ut 1808

Herr Löjntnant  Carl Jacob Westfeldt, född i Böne 1781 den 11/3
Fru                     Märtha Lena Westfeldt, född i Böne 1786 den 5/2
Son                    Fritz Adolph, född i Wing 1809 den 3/12
Son                    Nils Fabian, född på platsen 1811 den 20/5 - dör här en 26/8 1812
Dotter                 Emilia Charlotta Margareta, född på platsen 1812 den 3/8

- famlijen med hushåll lämnar för Näs 1813

Överstelöjtnant  Westfeldt,       - flyttar ut 1812
född dotter          Sophia

Dräng     Johannes Larsson, född i Sköfde 1778 21/9 -flyttar in 1811 från Sköfde  - åter dit 1811
Dräng     Olof Jansson, född i Sköfde 1787 den 5/5 - flyttar in 1810 från Sköfde och ut till Broddetorp 1813
Pigan      Maria Haraldsdotter, född i Berg 1786 den 2/5 - flyttar in 1810 från Berg och ut till Prästegården 1811
Pigan      Maria Ericsdotter, född in Odensåker 1780 - flyttar in 1810 från Odensåker och ut till Häggum 1812
Pigan      Stina Nilsdotter, född i Wäring 1789 - flyttar in från Odensåker 1810 och ut till Wäring 1811
Pigan      Brita Stina Bergström, född  Alingsås 1790 - flyttar in 1811 från Borås och ut till Skara 1812

Gossen   Anders Modig, född i Wing den 19/3 - flyttar ut till Häggum 1812
Pigan      Mona Andersdotter, född i Yllestad 1788 - flyttar in 1811från Otterstad och ut till Häggum 1812
Pigan      Maria Carlsdotter, född 1892 den 5/5 - flyttar in 1812 från Tåbo - ut till Näs 1813
Pigan      Stina Andersdotter, född i Wing 1888 den 6/10 - flyttar in 1812 från Wing ut till Djeknekrogen 1813
Pigan      Maria Larsdotter, född i Sjogerstad 1882 den 15/8 - flyttar in 1812 från Winköl och ut till Flata 1812
hennes   oäkta son Johannes född 1805 den 16/6 - flyttar in 1812

Dräng     Anders Berntsson, född 1896 - flyttar in 1812 från Kjerret och ut till Kjerret 1813
Flickan    Johanna Jonsdotter, född Flistad 1888 den 6/8 - flyttar in 1812 från Skara ut till Näs 1813


Änkefrun Inga C. Bäckström, född i Ransberg 1774 den 12/3 - tycks bo här, nu med
Pigan      Maria Carlsdotter, född i Warnhem 1897 17/6 - flyttar in 1814 från Solberga

Husförhörslängd 1815-1836;
Engerås;


Här bor kvar;
Enkefrun  Inga Christina Bäckström, född i Ransberg 1774 den 12/3 - hon flyttar ut till Grefbeck 1815

In flyttar;
Herr Berndt I. G. Lilhje, född i St Bjurum 1791 den 1/4 - flyttar in 1815 från Broddetorp och ut till Grefbeck 1817

Här bor;
Enkefrun           Eva Bergström
, född i V. Klefva 1795 den 17/5 flyttar in 1815 från Broddetorp, ut V. Klefva 1817
Dräng                 Andreas Bergström, f. i V. Klefva 1792 den 16/11 flyttar in 1815 från Broddetorp, ut Gudhem 1816
Dräng                 Peter Hansson, född i V. Klefva 1795 den 1/1 flyttar in 1815 från Broddetorp, ut till V. Klefva 1817
Dräng                 Mårten Andersson, född i Broddetorp 1764 den 10/11 flyttar in 1816 från Broddetorp, åter 1817
Pigan                 Ingrid Pehrsdotter, född i Häggum 1795 den 5/3 flyttar in 1815 från Broddetorp, ut Backa 1817
Pigan                 Brita jonsdotter, född i Broddetorp 1794 den 27/3 flyttar in 1815 från Broddetorp, ut Gudhem 1816
Pigan                 Gunda Olofsdotter, född i Odinsåker 1788 - in 1809 från Odinsåker- ut Wing 1817
Dräng                Lars Jonsson, f. i Warnhem 1782 den 28/11, in 1809 från St Hålltorp och ut Simmesgården 1816

In flyttar;
Enkefrun          Margaretha Westman, född i Wing 1795 den 29/11 flyttar in 1817 och ut till Solberga 1818
Pigan                Ulrica Dalman, född i Skara 1787 den 11/6 - flyttar in 1817 från Skara och åter dit 1818
Dräng               Jonas Andersson, född i Dala 1785, flyttar in 1817 från Solberga och ut till Solberga 1818

In flyttar;
Herr
Kronolänsman  A. G. Gjötberg
, född i Hangelösa 1795 den 26/10 - flyttar 1817 från Solberga och åter 1818
Fru                     Christina Otter, född i Warnhem 1798 den 10/10 - flyttar in 1817 från Husaby och dör här 1818

Ny inflyttning;
f.d. Krono-
länsman Herr   P. Smedborgh
, född i Bottnaryd 1782 den 25/10 - flyttar med familj 1818 från Solberga
Fru                    Margit Sophia Martin, född i Nittås 1784 den 19/7
Son                    Seth, född i Solberga 1814 den 5/12
- den lilla familjen flyttar till Ödegården, Eggby 1819

Enkefrun            Märhta Bovall, född 1747 den 5/7 flyttar in 1818 från Solberga och dör här 1818
Demois              Johanna Sophia Wennerberg, f. i Askersund 1803 den 13/3 - in 1818 fr. Solberga, ut Eggby 1819

Pigan                 Lena Stina Pehrsdotter, född i Warnhem 1797 den 26/12 in 1818f rån Solberga, ut Ulunda 1819
Pigan                 Stina Olofsdotter, f. i St. Lycke 1802 den 22/12 in 1818 från Torpet vid Solberga, ut Härlunda 1819

In flyttar 1819;
Herr Capitain   Jesper Leijon, född i Warnhem 1788 den 23/12 flyttar in 1819 från Skara med hushåll
Fru                    Johanna Elisabeth Frigell, född i Wing 1796 den 3/3
Son                    Nils Jesper, född på platsen 1820 den 31/8
Son                    Carl Samuel, född på platsen 1821 den 30/8

- familjen med hushåll flyttar ut till Flistad 1821

Hushåll;
Dräng               Anders Svensson, född i Hofva 1799 den 20/6 flyttar in 1819 från Björsäter, ut Flistad 1821
Soldat              Johan Nordlöf, född i Hfva 1799 den 20/6 flyttar in 1819 från Björsäter och ut till Flistad 1821
Gift dräng         Johannes Andersson, född i Warnhem 1791 den 12/7 in 1819 fr. Hålltorp, ut Prästegården 1821
Pigan                Stina Pehrsdotter, född i Björsäter 1798 den 5/9, flyttar in 1819 från Ökull, ut Wing 1820    
Pigan                Lena Pehrsdotter, f. i Warnhem 1799 den 1/10, in 1819 från Skräddaregården, ut Öglunda 1820
Pigan                Annika Larsdotter, född i Warnhem 1791 den 16/1, in 1820 från St. Hålltorp, ut Prästegården 1821 
Pigan                Ingrid Jonsdotter, född i Warnhem 1800 den 22/3 in 1820 från Hammars Qvarn, ut Wing 1821
Pigan                Britta  greta Lundgren, född i Lidköping 1789 den 6/2, in 1821 från Säfvared, ut 1821
Enkmannen      Johannes Andersson, född i Elgarås 1787 en 2/3, in 1820 från Hofva, ut till Flistad 1821

Dräng                Adolph Fredrik Udd, född 1799 den 24/8, in från Flistad 1821, ut till Horn 1822
Enkmannen      Jonas Olofsson, född i Broddetorp 1783, in 1821 från Backa och ut 1823

Innehafvare Herr Leijon;
underlydande;
Fältväbel          Johannes Rydberg, född i Uddevalla 1790 den 26/1, flyttar in 1823 från Forshem
Fru                   Petronella Catharina Wikmark, född i Börstig 1792 den 7/10
Dotter               Ulrica Charlotta, född i Forshem 1817 den 24/5
Dotter               Malin Christina, född i Forshem 1819 den 15/3
Dotter               Johanna Sophia, född i Forshem 1822 den 16/8
- hela familjen med hushåll flyttar till Näs i Eggby 1826

Demois            Gustafva Wikmark, född i Börstig 1804 den 2/10, in 1825 från Börstig - ut 1826
Furir                 Hans Frölich, född i Acklinga 1806 den 2/7, in 1823 från Börstig - ut 1826
Dräng               Sven Larssson, in 1823 från Börstig - ut 1826


Pigan                Sara Johansdotter, född i Wing 1801 den 28/1 - in 1822 från Solberga - ut till Lidköping 1823
Dräng               Berndt Johansson, född i Skärf 1802 den 22/12, in 1823 och ut till Löthen 1824
Pigan                Ingrid Svensdotter, född i Warnhem 1804 den 1/3, in 1823 och ut till Röxtorp 1825

Enkmannen     Jonas Olofsson, född i Broddetorp 1783, in 1823 och ut till Strömshagen 1824
Flickan             Maria Pettersdotter, född i Warnhem 1812 den 24/8, in 1823 och ut 1824

Dräng               Johannes Månsson, född i Warnhem 1808 den 10/2, in 1824 och ut till marum 1825
Pigan                Mona Larsdotter, född på platsen 1801 den 27/1 , in 1824 och ut till Näs 1826

In flyttar 1825;
Änkefrun
Majorskan       Estrid Elisabeth De Mare f. Cedersköld,
Wexiö stift 1769 3/8, in 1824 fr. Hvarf, ut Skara 1827
Son Leutnant
  Adolf Ludvig de Mare, född i Linköpings stift 1796 den 29/5, in 1825 från Hvarf
Dotter               Carolina Gustafva, född i Adelöf 1804 27/11 , in 1825 från Hvarf och ut till Skara 1827
Son                   Frans Oscar, född i Säby i Ottergyllen 1814 den 22/10, in 1825 från Hvarf ut till Skara 1827

Nu etableras kaptensbostället ånyo;
Capitain            Adolf Ludvig de Mare, född i Linköping 1796 den 29/5 - har nu gift sig med
Fru                    Lovisa Amalia de Mare, född Söderholm Ötergötland 1810 den 19/8, in 1828 från Gynge
Dotter                Constance Rosalie Amanda, född på platsen 1828 den 14/11
Dotter                Constance Adelia Amalia, född på platsen 1831 den 24/5



Gift dräng          Jacob Jonsson, född 1794 den 16/3 flyttar n från Wing 1826 och åter 1828
Pigan                 Maria Pehrsdotter, född i Flisby Småland 1799 den 1/8, in fårn Hvarf 1825, ut till Skara 1827
Pigan                 Johanna Ericsdotter, född i Öglunda 1802 den 2/6, in 1827 och ut till Tåbo 1828
Pigan                 Britta Jacobsdotter, född i marum 1804, in 1827 från Ryda, ut till Trufve 1828
Pigan                 Britta Johansdotter, född i Warnhem 1796 den 5/3, in 1826 från Skara, ut Åsaka 1837

Dräng                Anders Jonsson, född i Häggum 1802 den 26/2, in 1828 från Häggum
Pigan                Cajsa Andersdotter, född i Sköfde 1808 den 13/7, in 1828 från Sköfde

Pigan                Anna Arvidsdotter, f. i Warnhem 1812 27/12, in 1828 från Wing, ut till Ledsgården Öglunda 1829
Pigan                Lena Pehrsdotter, född i Åsaka 1811 den 20/8, in 1828 från Sjögården, ut till Berg 1829

Gossen              Pehr Andersson, född i Åsaka 1814 den 23/9, in 1829 från Ryttaregården
Pigan                 Catharina Jonsdotter, född i Winköl 1802 den 17/12, in 1827 från Skara
Pigan                 Johanna Svensdotter, född i Häggum 1811 den 26/2, in 1829 från Häggum, ut Kjerrtorp 1839

Mamsell             Anna H. Hermannsdotter, född i Eksjö 1806 den 6/1, in 1830 från Eksjö
Dräng                 Anders Jonsson, född i Häggum 1802 den 26/3, in 1830 från Leksberg, ut till Häggum 1831

Trumslagare      Johannes Larsson Holmberg, född i Björsäter 1811 den 20/7, in 1830 från Leksberg, åter 1831
Pigan                  Britta Jons Doter, född i Häggum 1811 den 6/6, in från Häggum 1830, ut 1832
Pigan                  Maja Svensdotter, född i Skjerf 1801 den 7/7, in 1830 från Wing, ut till Wing 1833
Pigan                  Greta Stina Svensdotter, född i Sköfde 1811 den 9/2, in 1831, ut till Wing 1833
Pigan                  Catharina Andersdotter, född 1814 den 3/11, in 1831 och ut till Wing 1833
Pigan                  Bolla Pehrsdotter, född i Häggum 1811 en 7/3, in 1833 från Häggum, ut 1835
Pigan                  Maria Johansdotter, född på platsen 1811 den 26/5, in 1833 från Höjentorp, ut 1835

Soldat
Lustigs dotte
r    Cajsa Pehrsdotter, född 1813, in 1833

Dräng                  Johan Pehrsson, född i Broddetorp 1806 den 11/12, in 1834 från Sköfde, ut 1835
Gossen               Johan Andersson, född i Berg 1812 den 20/4, in 1834 från Inköparetorp

Här finns också kort tid;
Capitain Herr      Hjerne, född i Vaxholm 1801 den 2/11 - flyttar ut 1833

Husförhörslängd 1836-1846;
Engerås;


Indelningshafvare; Baron Knorring i Sköfde
Arrendator; capitain Wetterberg på Backa


Fortfarande bor här familjen de Mare;
Capitain           Adolf Ludvig de Mare, född i Linköping 1796 den 29/5
Fru                    Lovisa Amalia de Mare, född Söderholm Ötergötland 1810 den 19/8, in 1828 från Gynge
Dotter                Constance Rosalie Amanda, född på platsen 1828 den 14/11
Dotter                Constance Adelia Amalia, född på platsen 1831 den 24/5

- hela familjen flyttar till Kyrkefalla 1837

Sergeanten herr Georg Wilhelm Schetterstad, född 1827 den 7/7 - flyttar ut till Kyrkefalla 1837
Demois Mamsell Anna H. Hermannsdotter, född i Eksjö 1806 den 6/1, in 1830 från Eksjö - ut till Hända nu 1837

Pigan                 Stina Andersdotter, född i Warnhem 1815 den 23/5 - in 1836 från Sandtorp - ut Kyrkefalla 1837
Pigan                 Maja Pehrsdotter, född i Warnhem 1810 den 9/4 - in 1836 från Backa och ut 1837 (fött oä barn)
Pigan                 Cajsa Pehrsdotter, född i Warnhem 1818 den 31/10 - flyttar ut 1837
Pigan                 Maja Gustafsdotter född i Warnhem 1816 den 26/3 , in 1837 från Sandtorp och till Kyrkefalla 1837


Därutöver boende;
Änkefru             Maria Dahlqvist, född Carlström, i Bjurkärn 1785 den 16/4
Mamsell             Johanna Spophi Gredheim, född i Leverne 1813 den 13/7
Vice Commissions
Lantmätare
       Carl Lustig, född i Istrum 1801 den 30/7
- dessa tre flyttar alla till  Eggby 1839

Pigan                 Carharina Larsdotter, född i Göthened 1811 den 21/7 flyttar ut till Wing 1839
Dräng                Jonas Jonsson, född i Wing 1817 den 28/11 - flyttar till Eggby 1839

Dräng                Johan Lindqvist, född i Warnhem 1816 den 27/7 - skrivs nu "På socknens slut"
Dräng                Anders Magnusson, född i Warnhem 1814 den 27/2 - flyttar in 1835 från Ifvarstorp - ut 1839


Sedan skrivs;
Arrendator
Fanjunkare       Gogerfelt

Dräng             Anders Johan Månsson, född Wing 1820 den 19/6 - flyttar in 1843 från Acklinga ocvh ut 1844
Dräng             Gustaf Johansson, född i Wing 1822 den 28/1 - flyttar in 1841 från Berg och åter Berg 1841
Dräng             Johan Berggren, född i Berg 1817 den 29/1 - in från 1841 från Berg, ut åter dit 1844

Gift dräng       Isak Magnusson, född i Warnhem 1812 den 5/10 - flyttar in1839 med familj
Hustrun          Mari Pettersdotter, född i Sköfde 1811 den 19/6
Dotter              Anna Christina, född i Warnhem 1840 den 9/2
- familjen flyttar ut 1840       

Pigan              Greta Johansdotter, född på Thorsö 1804 den 16/2 - flyttar in från Wing och ut 1841
Pigan              Aurora Sphia Löfberg, född i Forshem 1819 den 27/10 - flyttar ut till Berg 1840
Dräng              Anders Svensson, född i Warnhem 1817 den 8/5 - flyttar in 1840 och ut till Öglunda 1841
Pigan               Eva Olofsson, född i Wing 1822 den 27/6 - flyttar in 1840 från Wing
Pigan               Lisa Pehrsdotter, född i Warnhem 1818 den 31/10 - flyttar in 1840 och ut till Wesstorp 1843

Pigan               Eva Gustafva Hofsdotter, född i Wing 1822 edn 17/6 - flyttar in 1840 från Wing, ut till Kyrkefalla 1846
o ä son            Jean Haraldsson Skarp, född i Warnhem 1842 den 18/3 - ut till Wing 1846

Pigan              Charlotta Håkansdotter, född i Warnhem 1826 den 15/8 - in 1842 och ut igen 1844
Pigan              Beata Svensdotter, född i Warnhem 1823 den 28/9 - flyttar in 1843 och ut till Bro 1844
Dräng             Carl Larsson, född i Kongslena 1821 den 9/4 flyttar in 1844 från Hwarf och ut 1845
Dräng             Johan Nilsson, född i Wisnum 1823 den 24/7 - flyttr in 1844 från Visnum och åter dit 1845
Pigan              Maria Lisa Gabrielsdotter, född i Broddetorp 1816 - in 1844 från Wing och åter dit 1845
Pigan              Catharina Bengtsdotter, född i Elgarås 1824 den 3/6 - in 1844 från Amnehärad, ut Götheborg 1846
Dräng              Sven Svensson, född i Skara 1833 den 29/11 - flyttar in 1845 från Warola
Pigan              Anna Sophia Johansdotter, Norlöf född i Warnhem 1825 den 14/1 - flyttar in 1845 från Nygården
Pigan              Maja Lisa Johansdotter, född i Kyrkefalla 1825 den 7/11 - in 1845 fr. Fogelås, ut Kyrkefalla 1846

Husförhörslängd 1846-1859;
Engerås;


På gården finns dessa som tjänstefolk;

Dräng             Johan August Johansson, född i Acklinga 1826 den 9/5 in  1847 fr. Acklinga ut till Hvarf 1849
Dräng              Lars Johan Andersson, född i Fröjered 1824 den 11/9 - in från Mellplana, ut till Kyrkefalla 1851
Pigan              Anna Britta Augustdotter, född i Warnhem 1829 den 5/9 - in 1847 från Ölanda ut till Sköfde 1948
Pigan              Maria Lisa Norberg, född i Fogelås 1822 den 1/12 - flyttar in 1847 från Fröjered ut Kyrkefalla 1851
Pigan              Mathilda Melander, född i Sköfde stad 1829 den 26/10 - in 1848 från Sköfde- åter Sköfde 1849
Pigan              Johanna Mathilda Werlin, född i Sköfde 1827 - flyttar in 1848 från Horn och ut till Sköfde 1849
Pigan              Maria Helena Andersdotter, född i Tranum 1821 den 5/1 - in 1848 från Tranum och ut 1849
Pigan              Charlotta Andersdotter, född i Acklinga 1823 den 24/10 - in från Acklinga 1848
Pigan              Maria Pettersdotter, född i Warnhem 1823 den 5/9- in 1849 från Sköfde och till Kyrkefalla 1851
Dräng              Johan Gustaf Larsson, född i Herrlunda 1828 den 13/7 - in 1849 från Herrlunda till Wing 1850
Pigan              Anna Stina Andersdotter, född i Vånga 1826 den 15/1 - flyttar in 1849 och till Kyrkefalla 1851
Pigan              Anna Stina Flodin, född i Engarås 1822 den 1/6 - in 1849 och ut till Skara 1850


Hyrar
Herr               W. F. Lagerstedt
, född i Åsaka 1824 den 21/3 - flyttar in 1851 med modern
Änkefrun      Charlottta Lagerstedt, född Aronius i Slöta 1792 den 3/12
- båda flyttar till Foxerna 1853

Pigan              Cajsa Andersdotter, född i Berg 1814 den 31/4 - flyttar in 1851 från Dimbo och ut till Backa 1952
Pigan              Johanna Johansdotter, född i Broddetorp 1832 den 2/9 - flyttar in 1851 från Broddetorp och ut 1853

Dräng             Johannes Jonsson Sandblad, född i Berg 1827 den 14/7 flyttar in 1851 från Sköfde, åter dit 1952   
             för att gifta sig - se Sandblads senare öden i Ljungstorp här - A. 19 Bäckedalen 2

Här finns nu;
Änkefru             Maria Dahlqvist, f. Carlström
, i Bjurkärn, Dalsland, 1785 16/4, åter in 1853 fr. Ersamusgården
Hyrande;
Ingeniure          B. Lustig
, född I Fahlun 1801 den 30/7 - in 1853 från Erasmusgården
Pigan                 Märta Stina Ivarsdotter, f. i Broddetorp 1833 10/1, in 1853 fr. Erasmusgården ut Ifvarstorp 1854
Dräng                Carl Johansson, född i Skara 1833 den 25/1 - in 1853 från Erasmusgården


Hyr gör också 1853;
Hyranden Johannes Larsson, född i Warnhem 1803 den 24/8  - flyttar in 1853 från Torpet Solberga
Hustrun    Stina Larsdotter, född i Warnhem 1805 den 29/10
Son            Lars Johan, född i Warnhem 1837 den 12/3

Husförhörslängd 1854-1862;
Engarås och Dunagården;



Indelningsinnehafvare; Baron von Knorring
Arrenderas fortfarande av Herr Capitain Wetterberg på Backa

Här står;
Herr Capiten Frölich


Hyrande;
Herr Major           Svante Silfverhjelm, född 1802 - flyttar in 1857 med familj och hushåll från Torp
Hustrun               Hilda Fredrika Elfgren, född 1820
Son                       Carl Gustaf, född 1846
Son                       Fredrik Wilhelm, född i Eggby 1848
Son                       Bror Mathias Libonius, född i Eggby 1850 den 12/5
Dotter                   Syster Marie Louise, född i Åsaka 1858 den 17/11

- hela familjen flyttar till Skara 1860

Dräng                  Carl Johansson, född i Skara 1833 den 25/4 - flyttar u till Sköfde 1855
Pigan                   Charlotta Andersdotter, född i Warnhem 1827 den 30/6 - till Millomgården, Amundtorp 1855 
Pigan                   Maja Stina Johansdotter, född i Härlunda 1837 den 29/9 - in 1856 fr. Broddetorp, ut Eggby 1860
Pigan                   Maria Johansdotter, född i Lyrestad 1833 den 26/6 - in 1958 från Skara - åter dit 1860

Mamsell              Ida Aurora Sofia Kullberg, född i Mariestad 1838 den 26/1 - flyttar ut till Skara 1860

Änkefru               Maria Dahlqvist, f. Carlström, i Bjurkärn, Dalsland, 1785 16/4 - nu till Ödegården, Eggby 1860
Hyrande;
Ingeniure            B. Lustig
, f. I Fahlun 1801 den 30/7 - in 1853 från Erasmusgården - ut Ödegården Eggby 1860

Här finns också;
Prostinnan
          Ulrika Maria Ekendahl, född 1786 den 10/8 - in 1855 från Ledsgården


Hyr gör också 1854;
Hyranden Johannes Larsson
, född i Warnhem 1803 den 24/8  - flyttar in 1853 från Torpet Solberga
Hustrun    Stina Larsdotter, född i Warnhem 1805 den 29/10
Son            Lars Johan, född i Warnhem 1837 den 12/3
- familjen flyttar åter till Solberga 1857

Dräng        Carl Gustaf Johansson, född i Åsaka 1826 den 24/6 - in från Torp 1857 - ut till Wing 1858
Dräng        Per August Pettersson, f. i Warnhem 1838 den 4/12 - in 1857 fr. Ulunda - ut Fiskaregården 1860

Pigan        Johanna Pettersson, född i Warnhem1825 den 17/1 - in 1857 och ut till Skara 1858
- o ä son    Pehr Johan, född i Warnhem 1858 den 21/2

Dräng        Gustaf Rodén, född i Warnhem 1825 den 17/1 - in från Sadntorp och åter dit 1857  
Pigan        Lisa Berggren, född i Wing 1825 den 11/4 - flyttar in från Torp och till Skara 1860
Pigan        Maja Stina Cleasdotter, född i Hendened 1834 den 16/10 - in från Skara ut till Stockholm 1857


In flyttar 1860 - "arrenderar";
Capitenen vid Skaraborgs Regemente
Herr            Mårten Thure Emil Brandt, född i Sventorp 1819 den 6/2 - flyttar in 1860 med familj
Hustrun     Hedvig Sofia Arnberg, född i Wersås 1851 den 9/1
Dotter         Jenny Sofia, född i Wersås 1851 den 19/1
Dotter         Hedvid Emilia, född i Wersås 1851 den 27/12
Son            Johan Thure Ivar, född i Wersås 1853 den 22/1
Son            Ernst Gustaf Gabriel, född i Wersås 1854 den 16/3
Son            Gottfrid Aimé, född i Wersås 1857 den 4/2
Son            Oscar Adolf, född i Wersås 1859 den 10/8

- hela familjen lämnar Ängarås för Sköfde 1862

Tjänstefolk;
Pigan          Sara Johansdotter, född i Härened 1825 den 14/5 - flyttar in från Sköfde 1860 - ut till Sköfde 1862
o ä son       Carl Johan, född i Fröjered 1854 den 5/7

Pigan          Christina Adamsdotter, född i Korsberga 1833 den 13/7 - in 1860 från Sköfde, ut Hornborga 1861
Pigan          Fredrika Moberg, född i Warnhem 1832 den 28/8, in 1861 från Sköfde och åter dit 1862
Pigan          Maja Stina Pettersdotter, född i Hasslösa 1838 den 16/2 - in 1861 från Skara - åter dit 1862

Hit flyttar nu 1860 också;
Gift dräng   Lars Gustaf Svensson, född i Fröjered 1830 den 12/6 - flyttar in 1860 från Wersås med familj
Hustrun      Maria Cathrina Pehrsdotter, född i Fröjered 1827 den 31/10
Son             Carl August, född i Wersås 1856 den 26/2
Son             Sven Hendrik, född i Fröjered 1858 den 1/2

Husförhörslängd 1862-1869;
Engarås och Dunagården;


Indelningshafvare Capitenen Thure Brandt i Sköfde

Arrenderar;
Friherre Ulrich Matthias Åkerhjelm, född i Warnhem 1841 den 14/1 - flyttar in 1865 från Skara
- ut till Wing 1866

Arrenderar Ladugård å Engarås;
Mamsell  Anna Helena Svensson, född i Skara 1823 den 25/11 - flyttar in 1862 från Sköfde - ut till Wing 1863

Indelningshafvare;
Capitenen Axel Reinhold Hulting
, född i Habo 1825 den 18/1 - flyttar in 1866 från Brandstorp med familj
Hustrun    Jenny Maria Lovisa Hellenberg, född i Hemmesjö, Kronobergs län
Son            Axel, född i Åsarp 1856 den 26/5
Dotter         Elin, född i Åsarp 1858 den 10/2 - dör här 1867
Son            Pehr Ludvig, född i Habo 1860 den 30/3
Dotter        Anna Maria, född i Brandstorp 1862 den 1/6


Tjänstefolk;
Pigan        Emma Charlotta Lind, född i Stenum 1851 den 13/10 - flyttar in 1867 från Wing
Pigan        Mathilda Sofia Lind, född i Warnhem 1844 den 17/2 - flyttar in 1866 från Wing
Dräng Enkm Anders Gustafsson, född i Warnhem 1833 den 21/5 - flyttar in 1864 och ut till Wing 1866
Dräng       Johannes Larsson Frid, född i Warnhem 1850 den 21/11 - flyttar in 1868, ut Öfverbo Nohlgården 1869
Pigan        Anna Stina Larsdotter, född i Lexberg 1846 den 17/9 - flyttar in 1864

Här finns också;
Gift dräng   Lars Gustaf Svensson, född i Fröjered 1830 den 12/6 - flyttar in 1860 från Wersås med familj
Hustrun      Maria Cathrina Pehrsdotter, född i Fröjered 1827 den 31/10
Son             Carl August, född i Wersås 1856 den 26/2
Son             Sven Hendrik, född i Fröjered 1858 den 1/2
Dotter          Hedda Lovisa, född i Warnhem 1863 den 11/12
- familjen flyttar till Sköfde 1864

Husförhörslängd 1869-1880;
Engarås och Dunagården;
Kaptensboställe;

arrendator;
Capitenen Axel Reinhold Hulting, född i Habo 1825 den 18/1 - flyttar in 1866 från Brandstorp med familj
Hustrun    Jenny Maria Lovisa Hellenberg, född i Hemmesjö, Kronorbergs län
Son            Axel, född i Åsarp 1856 den 26/5
Dotter         Elin, född i Åsarp 1858 den 10/2 - dör här 1867
Son            Pehr Ludvig, född i Habo 1860 den 30/3
Dotter        Anna Maria, född i Brandstorp 1862 den 1/6


Tjänstefolk;
Pigan        Maria Sofia Pettersdotter, född i Kyrkefalla 1843 den 9/3 - in 1871 från Prestgården, ut Kyrkefalla 1875

Pigan        Mathilda Sofia Lind, född i Warnhem 1844 den 17/2 - flyttade in 1866 från Wing, ut till Wing 1871    
o ä son     Carl August, född i Warnhem 1870 den 16/4

Dräng        Carl August Larsson, född i Warnhem 1851 den 1/8, in  1869 fr. Svarfvarebacken, ut Ledsgården 1870
Pigan         Brita Christina Andersdotter, född i Wing 1849 den 1675 - in 1870 från Lundby, ut 1874
Dräng        Johan August Fram, född i Lundby 1848 den 16/11 - in 1870 från Tranum - ut 1874
Pigan         Stina Larsdotter, född i Kyrkefalla 1839 den 11/3 - in 1871 fr. Kyrkefalla, ut till Ransberg 1874
Pigan         Maria Kristina Johansdotter, född i Ransberg 1848 den 21/2 - in 1874 från Kyrkefalla, ut Ransberg 1875
Pigan         Anna Sofia Karlsdotter, född i Kyrkefalla 1847 den 21/5 - in 1875 från Kyrkefalla, ut till Wånga 1878
Dräng         August Gustafsson, född i Warnhem 1861 den 1779 - flyttar in 1877
Pigan         Emma Karolina Trug, född 1860 den 10/11 i Hjo - flyttar in 1878
Pigan         Kristina Jonsdotter, född i Skarke 1852 den 12/2 - flyttar in 1879 från Wing

Hit flyttar också 1870;
Arbetskarl  Anders Jonsson, född i Korsberga 1826 den 25/9 - flyttar in 1870 från Wersås med familj
Hustrun      Anna Christina Larsdotter, född i Fröjered 1841 den 28/6
Son             Gustaf Linus, född i Fröjered 1863 den 9/12
Son             Pehr Johan, född i Warnhem 1866 den 9/12
Dotter          Jenny Christina, född i Warnhem 1870 den 12/8
Son             Carl Reinhold, född i Warnhem 1873 den 4/3 - dör här 1874
- familjen  flyttar till Hålltorps Qvarn 1878

Husförhörslängd 1880-1895;
Engarås och Dunagården; Kaptensboställe;


arrendator;
Kaptenen och
Riddaren   Axel Reinhold Hulting
, född i Habo 1825 den 18/1 - flyttar in 1866 från Brandstorp med familj
Hustrun    Jenny Maria Lovisa Hellenberg, född i Hemmesjö, Kronobergs län
Son            Axel, född i Åsarp 1856 den 26/5
Dotter         Elin, född i Åsarp 1858 den 10/2 - dör här 1867
Son            Pehr Ludvig, född i Habo 1860 den 30/3
Dotter        Anna Maria, född i Brandstorp 1862 den 1/6
- familjen flyttar ut 1881


Arrenderar på nytt;
Friherre Ulrich Matthias Åkerhjelm
, född i Warnhem 1841 den 14/1 - flyttar in 1881 från Winköl med fru
Hustrun Emma Charlotta Skjönberg, född i Hammar 1842 den 11/11
- båda flyttar till Klefven 1889

Som brukare står här;
Brukare  Sven Johansson
, född i Qvänum 1852 den 5/12
Hustrun  Hulda Karolina Andersdotter, född i Örebro län, Ekeberg, 1858 den 26/7
Dotter      Elisif Charlotta, född i Qvänum 1883 den 13/3
Dotter      Sandra Karolina, född i Warnhem 1885 den 11/5
- familjen flyttar till Örebro län 1887

Brukare;
Make      Johan Alfred Brissman
, född i Stenstorp 1859 den 24/10 - flyttar in 1887 med familjen
Hustrun Carolina Charlotta Mattsson, född i Warnhem 1866 den 13/10
Dotter     Hildur Charlotta, född i Warnhem 1887 den 7/4
- familjen flyttar ut 1889

Mannens fader;
Maken   Anders Brissman, född i Stenstorp 1829 den 15/9 - flyttar också in 1887 med familj
Hustrun Anna Kajsa Larsdotter, född i Lyrestad 1833 den 17/11
Dotter     Johanna Sofia, född i Stenstorp 1858 den 26/6
- familjen flyttar ut 1890

Arrenderar 1888;
Arrendator Per Ludvig Pettersson, född i Frösved 1860 den 2/10 - flyttar in 1888

Tjänstefolk på Engarås under hela perioden;
Dräng    August Gustafsson, född i Warnhem 1861 den 17/9 - fyttar ut till Carlsten 1881
Pigan     Emma Karolina Trug, född 1860 den 10/11 i Hjo - flyttade in 1878, nu ut till Sköfde 1880
Pigan     Kristina Jonsdotter, född i Warnhem 1858 den 12/12 - flyttar ut 1881
Pigan     Mathilda Henriksdotter, född i Warnhem 1862 den 27/7 - flyttar in 1881 och ut 1881
Dräng    Johan Holmgren, född i Gudhem 1859 den 16/9 - flyttar in 1881, ut till Gudhem 1882
Pigan     Anna Kristina Wadman, född i Winköl 1864 den 15/2 - in 1881 från Winköl, ut till Danmark 1882
Pigan     Wilhelmina Gustafsdotter, född i Härlunda 1860 den 28/1 - in 1881 från Winköl, ut åter dit 1882
Dräng     Alfred Olausson, född i Warnhem 1861 den 26/10 - in 1882 från Sk. Åsaka och ut 1883
Pigan     Anna Charlotta Wind, född i Warnhem 1864 den 7/10 - flyttar in 1882 och ut till Lundby 1883
Pigan     Hedda Sofia Wind, född i Warnhem 1864 den 10/7 - in 1882 och ut igen till Rådene 1883
Dräng    Karl Johan Gustafsson Larm, född i Warnhem 1865 den 13/12 - in 1883 och till Åsaka 1884
Pigan     Ebba Althea Andersson, född i Stockholm 1864 den 16/6 - in 1884 från Sköfde, ut åter dit 1885

Pigan    Emma Charlotta Linder, född i Warnhem 1870 den 23/8 - flyttar in 1886 ut till Härlunda 1888
Dräng    Karl Ludvig Johansson, född i Eggby 1864 den 13/12 - in 1885 och ut 1887
Pigan     Johanna Johansdotter, född i Qvänum 1863 den 12/6 - in 1885 från Wånga - ut 1886
Pigan     Mathilda Charlotta Larsdotter, född i Sandhem 1864 den 7/8 - in 1887 från Dala, ut till Sandhem 1888

Dräng    Johan August Karlsson, född i Warnhem 1873 den 23/5 - in 1891 från Lundby, ut 1892
Pigan     Selma Carolina Lindblad, född i Öglunda 1873 den 7/1 - in 1893 från Öglunda - ut åter dit 1894
Dräng    Klas Albert Bolin, född i Warnhem 1878 den 23/10 - in 1893 och ut 1894
Dräng    Karl Reinhold Wallander, född i Varnhem 1878 den 3/4 - in 1894

Förda nästa Hfl;
Dräng     Karl Olle Persson, född i Winköl 1876 den 13/10 - in 1895 - och ut igen 1896
Pigan      Elin Augusta Andersson, född i Warnhem 1880 den 11/1 - in 1895 och ut igen 1896
Dräng     Johan Ludvig Pettersson, född i Stenum 1875 den 1/3 - in 1896 och ut igen 1897
Dräng     Anton Reinhold Andersson, född i Horn 1880 den 16/7 - in 1896 oc ut igen 1897
Pigan      Hilda Svensson, född i Björkäng 1876 den 26/3 - in 1896 och ut till Öglunda 1897
Dräng     Johan Edvard Palm, född i N. Lundby 1881 den 1/2, in 1897 från Lundby och ut 1898
Pigan      Anna Charlotta Andersson, född i Varnhem 1882 den 22/3, in 1897 och ut igen 1899
Dräng     Axel Emil Johansson, född i Marka 1881 den 6/8- in 1899 och ut till Kinneved 1901
Pigan     Paulina Josefina Matilda Andersson, född I Stockholm 1885 den 14/4, in 1900 och ut Sköfde 1901

Församlingsbok 1895-1922;
Engarås och Dunagården; Indraget Militie boställe;


Arrendator;
     Per August Ludvig Pettersson, född i Frösved 1860 den 2/10 - flyttar ut till Nord Amerika en 11/3 1902

Arrendator;
Maken      Anders Gustaf Jonsson
, född i Vättlösa 1874 den 9/6 - in den 27/11 1902 från Eggby med familj
Hustrun   Hilda Junigunda Andersson, född i Istrum 1876 den 5/1   
Fosterson Karl Henry Lindqvist, född i Sköfde 1915 den 1/9 - moder Fru Katarina Maria Lindqvist

Tjänstefolk;
Dräng       Anders Natanel Nilsson, född i Trökörna 1875 den 4/5, in 1902 och ut till Trökörna 1904
Pigan        Eva Maria Andersson, född i Vättlösa 1877 den 23/9, in 1903 från Stockholm och ut 1903
Pigan        Ester Sofia Norén, född i Frösve 1889 den 8/9 - in 1904 från Frösve och ut till Sköfde 1905
Dräng        Sven Oskar Wilhelm Sjöberg, född i Råda 1889 den 17/8 - in 1905 från Odensåker ut till N. Wing 1906
Pigan        Hildur Elisabet Gustafsson, född i Varnhem 1890 den 27/7, in  1905 från Varola och ut till Lundby 1908
Pigan        Wilhelmina Alm, född i Varnhem 1893 den 6/5 - in 1908 och ut till Wing 1909
Dräng       Gustaf Robert Johansson, född i Varnhem 1889 den 4/6 - in 1906 från Rådene, ut 1909

Arbetare   Anders Jonsson, född i Istrum 1828 den 12/7 - in från Eggby 1903 och dör här den 17/5 1919
Hustrun    Anna Andersdotter, född i Istrum 1839 den 16/6

Statardräng;
Maken       Herman Levin Larsson
, född i Korsberga 1868 den 14/4, gift 20/8 1892
Hustrun    Amanda Johansdotter, född i Lerdala 1868 den 3/8
Son            Ernst Konrad, född i Skara 1896 den 11/9 - flyttar ut till Sköfde 1910
Son            Einar Teodor, född i Borgunda 1899 den 24/3
Dotter         Ester Kristina, född i Lerdala 1892 den 14/10 - flyttar hem 1910 med barn
o ö dotter    Signe Astrid Maria, född i Varnhem 1911 den 29/5
- hela familjen flyttar till Sjogerstad den 20/10 1911

Dräng        Einar Valdemar Persson, född i S. Kyrketorp 1889 den 14/3 - in från Kyrketorp 1911 och ut igen 1912
********
Pigan         Emma Elisabeth Ek, född i Wåmb 1894 den 3/1 - in 1911 från Wåmb - in 1915, ut till Våmb 1915
Dräng        Johan Henning Persson, född i Frösve 1884 den 3/8 in 1912 och ut igen Hålltorp 1914

- vi följer dessa genom livet! Läs rubrik; A. 6 Hålltorp LIlla - Församlingsbok 1895 --> sök på Henning!
********
Dräng        Erik Edvard Persson, född i S. Kyrketorp 1894 den 24/6 - in 1914 och ut till Åsaka 1916
Pigan         Anna Sofia Alert, född i Sk. Åsaka 1895 den 15/8 - in 1915 från Skarstad, ut till Fallösa 1916
Pigan         Hulda Josefina Timberg, född i Sk. Åsaka 1897 den 16/4 - in 1916 från Wing och ut 1917
Dräng        August Andersson, född i Laske-Vedum 1898 den 28/ 12 - in 1918 fr. L-Vedum, ut till Sköfde 1919
Pigan         Maria Alfredsson, född i Sköfde 1901 den 30/9 - in 1918 från Sköfde och ut igen 1919
Pigan         Hildur Maria Timberg, född i Essunga 1898 den 30/9 - flyttar in 1919

Hyrande;
Majorskan Eva Katarina Kuylenstierna
, f. Hjort i Essunga 1851, 28/7 in 1912 fr. Södermanland, ut Wing 1918
(Not; Änka efter Majoren i Armén Carl Johan Ludvig Kuylenstierna)
Dotter Målarinnan Elsa Karin Maria, född i Essunga 1879 den 24/10 - lysn. 1915/vigsel 1916 - ut till Upsala 1916

Publicerad med tillstånd av www.adelsvapen.com Publicerad med tillstånd av www.adelsvapen.com

Adliga ätten KUYLENSTIERNA nr 1304

Adlad 1693-11-30, introducerad 1697.


Carl Johan Ludvig, (son av Carl Vilhelm), född 1841-08-29 Gammalsjö.
Furir vid Skaraborgs regemente 1861-07-05.
Studentexamen i Uppsala 1862-09-18 och officersexamen 1863-04-29. Underlöjtnant vid Skaraborgs regemente 1863-07-17. Löjtnant 1877-06-01.
Kapten 1884-09-12. RSO 1887-12-01. Avsked med tillstånd att kvarstå i regementets reserv 1893-05-30.

Major i armén 1905-04-07. Död 1905-10-18 i Falköping. Ägde Åsen i Essunga socken, Skaraborgs län 1871-03-14–1883-03-14 och arrenderade Östvi invid Skara 1887-10-01–1895-10-01. Gift 1871-07-28 Tumleberg med Eva Catharina Hjorth, född 1851-07-28 på Tumleberg, död 1926-08-16 i Värnhems socken, Norra Lundby förs, Skaraborgs län ]], dotter av kronolänsmannen Carl Johan Nikolaus Hjorth och Carolina Fredrika Friberg.

Barn:
Louise, född 1872-06-07 på Åsen. Ägare Jättna i Gryts socken, Södermanlands län. Gift 1:o 1894-12-16 i Skara med redaktören för Stockholmstidningen Anders Elis Jeurling i hans 2:a gifte (gift 1:o 1875 med Maria Sofia Andersson, från vilken han blev skild, född 1855, dotter av godsägaren Olof Gustaf Andersson och Elisabet Nilsson), född 1851-12-21 i Kristinehamn, död 1906-03-28 på Jättna. Gift 2:o 1910-12-18 Jättna ]] med rektorn vid Solbacka läroverk, fil. kand. Johan Berglund (Jean), från vilken hon blev skild genom Daga häradsrätts utslag 1922-11-22, född 1885-04-16 i Ullångers socken, Västernorrlands län.

Carl Evald, född 1873-11-28 på Åsen, död på Åsen 1877-01-27.

Vilhelm, född 1875. Kapten.

Ernst Ivar, född 1877-10-20 på Åsen, död på Åsen 1877-10-26. Se Tab. 70.

Elsa Carin Maria, född 1879-10-24 på Åsen. Elev vid Konstakademin 1902–07. Gift 1916-04-25 i Norrköping med konstnären Jakob Magnus Olof Thunman, född 1879-02-11 i Uppsala.

Fredrika, född 1881-06-29 på Åsen, död på Åsen 1881-07-01.

Ebba Carola Augusta, född 1888-07-17 på Östvi. Gift 1908-06-30 Skålltorp med läroverksadjunkten i Göteborg. Fil. kand. Magnus Teodor Ullman född 1877-06-03 i Göteborg, död 1918-11-02 i Norrköping.

Märta Emilie Beatrice, född 1891-10-22 på Östvi. Gift 1923-04-01 i Hedvig Eleonora förs, Stockholm med läraren vid Stockholms handelsgymnasium, fil. och jur. kand. Gustaf Edvin Natanael Bergstad, med vilken hon blev skild genom Stockholms rådhusrätts utslag 1930-05-15, född 1894-09-03 i Södertälje.

Församlingsbok 1922-1938;
Engarås och Dunagården; Indraget Militie boställe;


Brukare senare ägare;
Hemmansägare Gustaf Jonsson, född i Vättlösa 1874, 9/6, gift 12/4 1900,  död 20/10 i Ängeråsen 3:1 1951
Hustrun              Hilda Evnigunda Andersson, född i Istrum 1876 den 5/1 - död 9/2 i Ängeråsen 3:1 1953
Fostersonen        Karl Henry Lindqvist, född I Sköfde stad 1915 den 1/9

Hembiträde         Hildur Maria Timberg, f. i Varnhem 1898 30/9, in 1923, gift1 1923 och flyttar till Väring 1923
Son                     Sigvard Frans Erik, född i Varnhem 1923 den 17/6

Hembiträde         Anna Maria Dalman, född i N. Lundby 1875 den 10/4, in 1923 från Skövde, till N. Lundby 1924
Hembiträde         Rut Gunhild Dalman, född i N. Lundby 1908 den 23/4, in 1924 och åter dit 1927
Hembiträde         Ingeborg Maria Jonsson, född i N. Lundby 1906 den 1/3, in 1925 och ut 1928
Hembiträde         Anna Margareta Sköld, född i Skövde den 24/10 - in 1928 och ut 1931
Hembiträde         Ellen Maria Elisabeth Sköld, född i Ledsjö 1910 den 21/1, in 1931 från Skärv, ut igen 1938
Hembiträde         Ingrid Elisabeth Karlsson, född i N. Lundby 1920 den 17/4, flyttar in 1938

Dräng                 Johan Henning Gustafsson, född i Varnhem 1898 den 18/6 - in 1923 från Bjärby - ut Vedum 1923
Dräng                 Nils Gustaf Ljungström, född i Kungsholm, in 1923 från Versås - ut 1925
Dräng                 Frans Vilhelm Pettersson, född i Våmb 1909 den 6/4 - in 1931 från Skövde - ut till Våmb 1931
Dräng                 Karl Julius Larsson, född i Varnhem 1904 den 26/4, in 1928 från Skövde - ut åter dit 1929
Dräng                 Johan Oskar Larsson, född i Varnhem 1904 den 26/4 - in 1926 från Skövde - ut åter dit 1928
Dräng                 Karl Henry Jansson, född i Fröjered 1904 den 21/12 - in 1925 från Våmb, ut Korsberga 1926


Änkan till arbetaren  Anders Jonsson, född 1828 den 12/7 - död här den 17/5 1919
Hildas moder Anna Andersdotter, född i Istrum 1839 den 16/6 - dör här den 15/9 1935

<--Till sidans rubriker!

Materialsida för inläggning - klicka här! Kräver lösenord!