AGDA ÖSTERBERG FÖDS 1891 I STOCKHOLM
1891
Född i Stockholm den 28 oktober - uppväxt i hyggliga familjeförhållanden i Klara tills hennes far dog när hon var 12, - "då blev det fattigt" och familjen hade fattigunderstöd.
c:a 1909 - 11
Plats som hembiträde hos en Överstefamilj på Östermalm och kvällsstudier vid Althins Målarskola. Det sägs att hon inte tyckte att värdfamiljens bordsdukar var vackra, och erbjöd sig därför att brodera nya. På så sätt kom hennes konstnärliga begåvning i dagen, och arbetsgivaren såg då till att hon fick möjlighet att utverka stipendium i december 1911.
1912 - 14
Studier hos Tekniska skolans i Stockholm huvudavdelning, Högre konstindustriella skolan (HKS) som möjliggörs genom telefondirektör H. T. Cedergrens stipendium från januari 1912 - maj 1914. Stipendiet löd på sextiofem kronor i månaden, vilken 1913 höjdes till åttiofem kronor.
1914
Efter examen, anställd som mönsterriterska hos Föreningen Handarbetets Vänner (HV) i Stockholm, under Carin Wästbergs ledarskap. Två år senare ändrades anställningen till artist, dvs konstnärlig medarbetare.
c:a 1910 - 1921
Omkring 1910 fick Agda Österberg kontakt med S:t Eriks Lervarufabriker i Uppsala. Hit åker hon på lördagar och söndagar för att utveckla sitt kunnande om keramik. Formger och dekorerar brukskeramik, bl. a. hel servis hushållsgods 1917 för Hemutställningen på Liljevalchs Konsthall, Stockholm. Godset skulle även användas som vinster i ett konstindustriellt lotteri. Centralförbundet för socialt arbete hade bett Svenska Slöjdföreningen att utlysa en tävling om bostäder och bohag, enkla och billiga för gemene man. Edgar Böckman och Agda Österberg lyckades lämna in sina tävlingsbidrag i tid, före den första april 1917, och båda fick pris för huhållsgods. Hon blev assistent åt utställningskommissarien David Blomberg vid Hemutställningen 1917.
1920
Deltar i HV:s utställning i Liljevalchs konsthall. Komponerar tillsammans med Maja Andersson mattor för Patentverket i Stockholm.
1921
Deltar i Uppsala Hantverksförenings utställning, Visar bland annat fyra trädgårdsurnor i klassicerande former med vit tennglasyr, målade med gracila bårddekorer i blått, gult och manganviolett. Hennes robusta mönster från 1917 hade nu ersatts av dekorer påverkade av 1700-talets fajansmåleri. Urnorna såldes av lervarufabriken ännu på 1930-talet.
1922
Svenska Slöjdföreningens och Kommerskollegium resestipendium för fem veckor, dels för en av Kommerskollegium anordnad gruppresa till Hantverksutställningen i München, och dels för studier i textil och keramik i Italien och Tyskland, bl. a. vid konstskolan Bauhaus i Weimar. Hennes textilkonst präglades av de moderna strömningar vilka genomsyrade den skolan.
1923
Deltar med textila verk i Göteborgsutställningen, bl. a. med ryan "Djurgården", som senare inköps av Röhsska konstslöjdsmuseet i Göteborg.
Biträder Maja Sjöström i arbetet med textilierna för Stockholms stadshus.
1925
Deltar i Världsutställningen i Paris.
Komponeras de två flossamattor, vilka ingår i Stockholms stads gåva till kronprinsparet. Mattorna finns numera i Gustaf Adolfs vardagsrum på Ulriksdal.
1926
Deltar i HV:s utställning i Röhsska konstslöjdsmuseet. Museet förvärvar ryamattan "Djurgården".
Slutar den 1 april hos HV och övergår till Libraria, "där hon redan under närmast föregående 2 à 3 år haft sin verksamhet samtidigt med sitt arbete hos Handarbetets Vänner".
c:a 1922-1933
Verksam vid Libraria i Stockholm. Från 1926 chef och konstnärlig ledare vid ateljén.
1927
Deltar i Utställningen "Swedish Contemporary Decorative Arts" i New York, Detroit och Chicago med broderiet "Den heliga staden" och ryan "Djurgården" (tillhörig Röhsska konstslöjdsmuseet, Göteborg).
1932
Levererar bland annat en handknuten rya till Waldorf Astoria, New York.
AGDA HAR KONTAKT MED AXEVALLA VARNHEMSSLÖJD u.p.a (AVS) - medverkar bl.a vid Stockholmsutställningen 1930
Axvall och bildandet av "Axevalla-Varnhemsslöjd"
Rektor Georg Arninge vid Skaraborgs läns folkhögskola i Axvall, startade en hemslöjdsverksamhet år 1927 i Västgöta Regementes byggnader. Denna verksamhet omvandlades 1931 till ett omfattande företag, under namnet Axevalla-Varnhemsslöjd (i form av en ekonomisk förening u p a).
Den första styrelsen betod av följande personer:
Landshövding Axel Ekman, ordförande
Landshövdingskan fru Marianne Ekman, vice ordförande
Domänintendent B Ekberg, sekreterare
Ryttmästare G A Klingspor, ledamot samt
som verkställande direktör rektor Georg Arninge
Suppleanter var länsarkitekten Allan Berglund samt friherrinnan Klingspor, Hällekis.
**************************************************************************
I januari 1931 är en ritning under utarbetning för den planerade utställningslokalen i Varnhem inför turistsäsongen.
Länsstyrelsen fastställer att Axevalla-Varnhemsslöjd u p a får tillstånd att förvärva 1/2 mantal Klostret Trädgården Nr 15 i Varnhems socken om 1 046 kvm, vilket föreningen köpt den 12/10 1930 för 1 595 kronor. Det var Knut och Emelia Ohlsson som sålde marken de tidigare förvärvat från Trädgården efter köpet av tomten för Runhem.
Klipp från 22 juli 1931 Skara Tidning;
"Utställningsbyggnaden i Varnhem öppnas. För Axevalla- Varnhemsslöjd har under vårens och sommarens lopp efter ritning av arkitekten Axel Forsén, Göteborg, i omedelbar närhet till Varnhems Klosterkyrka och utmed landsvägen Skövde-Skara uppförts en utställnings- och försäljningsbyggnad, som i söndags öppnades för sitt ändamål. Byggnaden, som uppförts av byggmästare Erik Lann, Varnhem, inrymmer en utställnings- och försäljningslokal med så gott som hel glasvägg mot söder. Framför fasaden har ordnats en plantering.
Öppningen ägde rum under stor tillslutning av intresserade från olika delar av landskapet. Bland de närvarande märktes bland annat riksantikvarien Sigurd Curman. Med stort intresse studerade de församlade alstren vid vernissagen. Axvalla folkhögskola representerades av kollektioner av möbeltyg, dukar, draperier, väggbonader, röllakan och mattor i flossa och rya mm.
************************************************************************
Agda representerad i utställningslokalen I Varnhem genom Libraria ;
AB Libraria, Stockholm, utställde antependium, mässhakar och en del andra kyrkliga utensilier." Redan här fanns Agda Österberg med i utvecklingen för bygden!
Byggnaden som avses är den byggnad som senare blev Varnhems församlingshem innan nuvarande församlingshem byggdes.
Axel Forsén och Sigurd Curman ledde också arbetet med kyrkans renovering och klostermuseets anläggning fram till 1927.
*************************************************************************
Agda Österberg erbjöds anställning i Axevalla-Varnhemsslöjd av landshövdingen - uppgiften var att konstnärligt leda arbetet.
Agda Österberg, då i Stockholm, hade fått kontakt med rektor Arninge och gjort en del mönster åt honom.
Till Stockholmsutställningen 1930 designade hon tre mattor, som vävdes i Axvall. Dessa ställdes ut under psedonym. Hon ägde då den då välkända firman Libraria i Stockholm och arbetade med kyrkotextilier. Hon var inte helt nöjd med den utveckling hon hade tänkt sig i samverkan med bokförlaget Libraria från vilket hon hade tillstånd att använda namnet.
Då landshövdingen i Skaraborgs län, Ekman, ordförande i styrelsen för Axevall-Varnhemsslöjd, erbjöd henne ledaranställning i företaget, sålde hon Libraria (avslut 1934) och slog sig därefter ner i Västergötland för att till början designa mattor, som ledare för AVS. Nu hade hon kapital.
LIBRARIATIDEN
Av styrelseprotokollen framgår att fröken Agda Österberg anställdes som föreståndare för avdelningen för kyrklig konst den 1 april 1926 med en lön av 300 kr i månaden. Agda skulle själv svara för avdelningens textilateljéer, dess löner och materialkostnader samt tillgodoräkna sig den vinst som kunde uppkomma ur ateljéns arbete sedan Libraria tillgodoräknat sig 20% på försäljningspriset på alla levererade textilier. En slags ”franschisingverksamhet” alltså. Ateljén skull få förläggas till Librarias lokaler.
Librarias bokförlag gick knackigt och bolaget brottades med ekonomiska problem. Textilverksamheten utvecklades dock väl, men merparten gick ju till Agda. Redan i oktober 1931 börjar styrelsen fundera över hur man ska kunna ta över ateljén. I ett protokoll noteras ”klagomål från flera håll mot fröken Österberg” och att hon inte ”rättat sig efter styrelsens direktiv”. I oktober 1933 tar Agda hjälp av advokat och tillskriver styrelsen med ett förslag om utköp.
I januari 1934 är förhandlingarna avklarade. Lager och inventarier säljs till Libraria den 1 april 1934 för sammanlagt 20 000 kr (inventarier 5000 och lager 15 000 kr). Agda har då redan tillträtt sin nya befattning i Axvall.
20 000 SEK år 1930 kunde köpa lika mycket varor & tjänster som 612 557 SEK år 2017 mätt med konsumentprisindex
Detalj från foto ur Verna Anderssons samling, Ljungstorp
1931 - byggdes AVS's utställningslokal i Varnhem
På bilden Erik Lann, 1931 byggmästare för utställningshallen, då 41 år gammal.
Utställnings- och försäljningslokalen för Axevalla-Varnhemsslöjd färdig 1931, ritad av Axel Forsén och byggd av Erik Lann. Här sekunder från att för alltid utplånas i Varnhemsbranden 1979.
(Bild från Margaretha Dahlin, Varnhem 2013 - copyright)
1931 byggs Villa Nåås på uppdrag av konstnärinna från Nås
- då utan koppling till Agda - Arkitekt Edvin Neundorf, Skövde
- då utan koppling till Agda - Arkitekt Edvin Neundorf, Skövde
Född 14 maj 1806 i Veinge, Hallands län. Arkitekt. Delägare i arkitektfirman F. A. Neundorf & Son i Skövde
Byggaren Harald Främst t h på Villa Nåås - okänd man.
Om Villa Nåås från dagens ägare, 2016, Aili och Torbjörn Levenstam:
Och - hur hänger då den här villan sam-
man med Himmelskällan?
– En kvinnlig konstnär från Nås i Dalarna
var gäst där. Hon brukade sitta här och
se ut över trakten och gillade läget. Sedan
gjorde hon en resa till Korsika och fastna-
de för ett hus där som hon tecknade av.
Uppdraget att bygga enligt den skissen
gick till arkitekten Edvin Neuendorf,
samme man som senare även skapade Tre
Bäckar efter Agda Österbergs pappmo-
dell. Hon bodde för övrigt på Villa Nås
innan hennes drömhus och verkstad blev
klar.
– Så, första delen av det här huset byggdes
1931 och sedan byggdes det till på baksi-
dan på 50-talet, berättar Thorbjörn.
Bild från Anders Främst album, Varnhem nov. 2015
Bild från Anders Främst album, Varnhem nov. 2015
Bygget av Villa Nås 1931. Byggare var Harald Främst.
Taklagsfest med enris och flagga!
'Byggherre' till Villa Nåås är enligt Församlingsboken en Fru Anna Katarina Johansson, Stationsvägen 10 i Lidköping (Noterat; Tureberg - vilket ligger i Stockholm), som aldrig själv bor i villan. Tyvärr finns ingen Stationsvägen 10 i Lidköping eller Tureberg.
Torbjörn Levander berättar 2016: En kvinnlig konstnär från Nås i Dalarna var gäst på Himmelskällan. Hon brukade sitta här och se ut över trakten och gillade läget. Sedan gjorde hon en resa till Korsika och fastnade för ett hus där som hon tecknade av. Den teckningen fick sedan Neuendorf som utgångspunkt för sin ritning för att bygga Villa Nåås.
Ur Församlingsboken för Nås 1912 - 1940;
Anna K. Johansson, f. i Järna 1881-01-10, gift 24/6 1903 med Rättaren på Borgs Gård i Västerdal, Nås Anders Erik Thomasson, f. 1871-05-05
1932 - arbetar hon redan för Axevalla Varnhemsslöjd u.p.a.
Klicka på bilden för större bild! Bild via Verna Andersson, Ljungstorp
Agda blandar här både nya och gamla vänner i en bil nedkörd från Stockholm med modern på besök i nybyggda Villa Nåås i början på 1930-talet. Hon behövde någonstans att bo mer permanent, när hon nu engagerats till Axvall Varnhems slöjd och för sin egna textila utveckling.
Agda Österberg lämnar Stockholm 1933 och bosätter sig i Villa Nås, Varnhem, där hon hyr en vacker italieninspirerad 1920-talsvilla på Billingens sydsluttning väster om Varnhem. Edvin Neuendorf tillhörde Agda Österbergs vänkrets. Han har ritat Villa Nås i Varnhem, där Agda Österberg bodde under sin första tid i Skaraborg. Även Tre Bäckar har Neuendorf som arkitekt efter Agda Österbergs önskemål och idéer. Villa Nåås stod färdig 1932.
Den 13/11 1933 flyttar hon in på Villa Nåås och gifter sig året efter, den 15/12 1934, med Skövdesonen Axel Gunnar Sixten Lindström, konstnär, född i Sköfde 1897-10-05 som flyttar in på Villa Nåås den 20/12 1934 - allt enligt Församlingsboken.
Bland de första beställningarna på kyrklig textil är mässhakar för Lidköping 1934. Prins Eugen beställer en matta till Waldemarsudde år 1936. Deltar i Världsutställningen i Paris 1937 med broderiet ”Johannes uppenbarelse” (nu tillhörigt Gustav Adolfskyrkan, Borås).
Bilden;
Fr vänster, de som är på andra sidan bilen:
1) Agda Österbergs mor (i vit hatt),
2) Anna-Lisa Olsson Nyttorp (bakom Agdas arm)
3) Agda Österberg (i prickig kappa),
4) ? från Stockholm, ljus
5) ? från Åsa N Lundby, mörk,
6) ? (med hatten långt nerdragen över ögonen,
7) Solveig Larsson (skomakare Larssons dotter) man ser hennes ben och fot. Agda blandar här både nya och gamla vänner i en bil nedkörd från Stockholm med modern på besök i nybyggda Villa Nåås på 1930-talet.
Verna skriver vidare: Fotot är från min svägerska Maria Andersson, gift med min bror Arne. Lisa på fotot är en syster till Maria. Maria född Olsson, har arbetat på Tre Bäckar. Lisa har gjort det också. Maria och Lisa är barn i familjen Olsson, Nytorp, C. 48.
Tidningsnotis Skara Tidning den 5 januari 1932:
"Axevalla-Varnhemsslöjd får nya beställningar. Varnhemsslöjden har i dagarna fått beställning på tre stora handknutna flossmattor av Svenska Amerikalinjen för motorfartyget Gripsholm. Att levereras i början av februari innan båten anträder sin Västindienresa.
Dessutom har beställts en jättematta i handknuten flossa av Göteborgs Systembolag för dess direktionsrum. För närvarande är under arbete en hel serie mattor andra textilier för Skara Stadshotell och Stadskällaren i Skara. Dessa senare mattor utföres i Ava teknik, vilken som bekant är rektor Arninges speciella nyhet inom textilområdet. För närvarande sysselsättes ett 25-tal personer."
1933 - flyttar Agda in på Villa Nåås
Villa-Nåås byggt 1932 ägdes då av Anna Katarina Johansson (Tureberg) - ur församlingsbok Varnhem 1922-1938
Rektor Arninge hade hjälpt henne att få hyreskontrakt på Villa-Nås, dit hon flyttade 1933.
På Villa-Nås startade hon en broderi-ateljé. Där arbetade sedan fem flickor från bygden som brodöser. Bland dessa första flickor var Britta Pettersson, född Nilsson från Åsa. Då, 1934, var hon 14 år och hon följde senare med till Tre Bäckar när det byggdes och arbetade där ända till 1947 då hon slutade.
Edvin Neuendorf tillhörde Agda Österbergs vänkrets. Han har ritat Villa Nås i Varnhem, där Agda Österberg bodde under sin första tid i Skaraborg. Även Tre Bäckar har Neuendorf som arkitekt efter Agda Österbergs önskemål och idéer.
Villa Nåås 2016
1934 - giftermål och ny gemensam firma
Agda Österberg gifte sig 1934 med Gunnar Lindström - känd som stuntman, filminrednings-expert i Hollywood och målare.
Gunnar föddes i Skövde 1897-10-09 och var alltså 37 år när han gifte sig med Agda, då 43 år gammal.
De började arbeta tillsammans i ett gemensamt företag som de kallade Agda Österberg-Lindström.
Bland de första beställningarna på kyrklig textil är mässhakar för Lidköping 1934.
1935 - övertog Agda Axevalla Varnhemsslöjd
-Firma Agda Österberg
-Firma Agda Österberg
Matta märkt AVS i ull med fransar av bomull. Mått: 243 x 93 cm
Det visade sig att företaget Axevalla-Varnhemsslöjd inte var så ekonomiskt bärkraftig, så efter några år bestämde hon sig för att köpa det 1935. I samband med detta avvecklas också Utställningsbyggnaden i Varnhem. Den säljs av AVS till Skånska Cementaktiebolaget den 6 februari 1935.
Hon kallade den övertagna firman Firma Agda Österberg. Tekniken med Avaflossa fick Agda Österberg ta med i köpet - men inte namnet. Hon kallade flossan för "Criterion" och utvecklade den vidare.
Efter köpet tog hon ner en vävlärarinna och en brodös från Stockholm och med deras hjälp fick hon firman på fötter!
Hon anställde unga flickor från bygden, som lärdes upp i yrket och snart kunde hon uppvisa skickliga medarbetare.
Prins Eugen beställer en matta till Waldemarsudde år 1936. Agda deltar i Världsutställningen i Paris 1937 med broderiet ”Johannes uppenbarelse” (nu tillhörigt Gustav Adolfskyrkan, Borås).
Nu tog militären tillbaka barackerna de hållit till i Axvall, då de behövde dem för eget bruk. Då köpte de tomten vid Hålltorps kvarn i Varnhem och byggde där för att få allt under ett tak. Tre Bäckar stod helt färdigt 1940-41.
1937 - Agda söker ny verksamhetsplats i Varnhem
- Hålltorps kvarnplats ger tillfredsställande omgivningar
- Hålltorps kvarnplats ger tillfredsställande omgivningar
Karta 1877
Här är Hålltorps kvarns bostadshus, ladugård, uthus och med kvarnbyggnaden som skymtar i bakgrunden på andra sidan bäcken som då gick mellan kvarnen och dåvarande boplats.
Bilden tagen troligen 1929, dvs exakt 10 år innan de revs och fick ge plats för Tre Bäckars byggnads-komplex.
Bilden tagen ett bit söder om nuvarande riksväg 49 - i stort sett från Tre Bäckars nuvarande infartsport.
(Bilden förmedlad 2013 av Bengt Jonsson, född i Ivarstorp och med modern född här!)
Västergötlands Museum - bildarkivet/bildnummer: A145127:10 Fotograf: Nils Lann
Hålltorps kvarndamm på 1930-talet. Dammen låg ovanför landsvägsbron c:a 250 m från kvarnen.
När mjölnaren behövde malvatten fick han gå hit och öppna luckorna. Vattnet rann sedan fritt till en krök av bäcken. Här leddes det in till kvarnen genom en stensatt trumma som gick under "Kvarnagärdet". Bilden är tagen vid en översvämning efter ett ymnigt regn. Hålltorps kvarn låg bakom nuvarande Tre Bäckar. Av kvarnhuset återstår endast grunden, vilken gjordes om till simbassäng.
(Text NIls Lann)
Västergötlands Museum - bildarkivet/bildnummer: A145127:8 Fotograf: Nils Lann
Bilden förmedlad 2013 av Bengt Jonsson, född i Ivarstorp och med modern född här!
Bild från 1929 som visar kafferep hos "mjölnarns" och frun ha hängt upp sina textilier på tork på skigärdesgården i den västra delen av området för senare Tre Bäckars byggnader. Som en föraning om platsens senare betydelse för den textila utvecklingen!
Mjölnarparet Linus och Charlotta Berg bjuder frikostigt Britta Wallin på kaffe med dopp i sin trädgård på ett för tiden modernt ihopfällbart bord. Även kaffepannan var av en senare modell.
Hålltorps kvarnplats - historia
1960 års kartor från Lantmäteriet Historiska Kartor
En inritning (KF) av Stora Hålltorp med grund från 1769 visar Tre Bäckars placering i förhållande till de gårdshus som försvann i mitten på 1800-talet.
Då med tre bostadshus på hustomten och vägsystemet runt Lilla Hålltorp, Stora Hålltorp och Redsvenstorp lite annorlunda (brun linje).
Placeringen enbart ungefärlig! Husen låg kanske något mer i nord-sydlig riktning - enligt kartan nedan.
<-- Till sidans rubriker!
Här en mer exakt detaljbild av de tre boningshusens läge på karta från 1758 över Stora Hålltorp för uppdelning av varje markdel på tre ägare.
Platsen ligger väster om nuvarande Tre Bäckar.
Idag kan husplatsen skönjas som en liten sammanhängande kulle som delas av nuvarande väg till Redsvenstorp från riksväg 49.
Lantmätaren skriver i karttexten:
A. Mangårdstomten delas inte "tymedelst at ther finnes trenne huseplatsar och gården ej mera bestod än af 3/4 hemman."
1939 - 40 Tre Bäckar byggs med arkitekt AÖ + Neuendorf, Skövde - byggare Harald Främst, Varnhem
Bild från Anders Främst album, Varnhem nov. 2015
Bild från Anders Främst album, Varnhem nov. 2015
Här byggs kanten för bassängen som blir simbassäng i den gamla grunden för Hålltorps kvarn. Elsa Främst far, stenhuggaren Viktor från Åsa, tar sig ett bloss.
1941 är bygget klart och verksamheten flyttar in
Tre Bäckar vid färdigställandet 1940 från norr med Sydbillingen i bakgrunden. Bild från Varnhemsbygden 1990.
Bilder från Helena Bromér, 2014, dotter till Iris Bromér, född Ohlsson. Dotter till Karl Ohlsson, Storekullen. På bilden längst till höger.
På den här bilden 1942 vid Tre Bäckar, som platsen redan nu döpts till, ser vi delar av det första gänget medarbetare hos Agda Österberg. Man kan se kvarngrunden vid bäcken bakom dem till höger. Det ser ut som om delar av byggnad finns kvar till vänster om gruppen och nytt virke efter bygget av Tre Bäckar ligger bakom dem till vänster. Tre Bäckar ligger åt vänster utanför bild och stod färdigt 1940 i sin första etapp.
Tre Bäckars arbetsgäng består av från vänster;
Inga Olsson, Märta Persson, Britta Löfgren, Gösta Lundblad och Iris Olsson.
Farfar och farmor till Inga och Iris Olsson;
Johan O. Ohlsson och Anna Maria f. Kyrk, Storekullen/Björkedalen, Varnhem
Far & mor till Inga och Iris;
Karl & Hilda Olsson, Storekullen
Agda Österberg år 1963 i kvarnfåran nära grunden till den gamla kvarnen som blivit simbassäng. Foto Kerstin Persson. Bild från Varnhems- bygden 1990.
Foto från Peter Nässén, 2015.
Peter Nässén (f. 1949) skriver:
"På bilden ser man min kusin Steneric Gustafson i Stockholm till höger på luftmadrassen i poolen. Han är vid tillfället ca 15 år (född 1935). Den vänstra killen är en dansk grabb som var på besök. I bakgrunden ser man bl.a. min far Olle Nässén hållande undertecknad i famnen. Min mor Eva Nässén, f. Hallberg, sitter till höger vid bordet."
Bild från Varnhemsbygden 1990.
Gösta Lundblad var anställd som vävare i Axvall och han följde med till Varnhem. Han hade börjat hos Arninge som tonåring och han kom att arbeta på Tre Bäckar fram till sin död 1988. Ett femtioårigt arbetsliv med vävning och textilier!
Karin Österberg - syster till Agda - kom ner från Stockholm och en anställning på Libraria, där hon fortsatt arbeta som brodös. På Tre Bäckar kom hon att arbeta med inköp och dessutom sydde hon albor och broderade kollekthåvar.
Under 1950-talet arbetade Monica Bertilsson med arbetsritningar - hon har sedan haft egen ateljé i Vara - åt Agda Österberg. Till dessa tog hon ut färgerna. Då var det väldigt mycket mattbeställningar. Det avtog sedan på 1960-talet. Då satsades det istället på väggvävnader, som ryssväv och röllakan, vilka var de stora alstren.
Verksamheten växer kraftigt och så gör också Tre Bäckar
Tre Bäckar byggt 1939-40 med en av "kvarndammarna" som så småningom blir en modern swimmingpool. Från början grunden till kvarnbyggnaden själv! Funkishuset Tre Bäckar ritade hon med hjälp av arkitekten Edvin Neuendorf, Skövde, som kombinerad bostad, ateljé och väveri. Det är 650 kvadratmeter stort med tre våningar plus ett litet vindsrum ovanpå taket.
Tre delar - bostad, ateljéer och flera visningsrum - skulle rymmas under samma tak, men ändå vara separerade. Väveriet låg på bottenvåningen. Foto från ca 1960 ur Tre Bäckars arkiv.
(Bild med tillstånd av Agda Österbergsällskapet - www.agdaosterberg.com)
<-- Till sidans rubriker!
Vykort
Annette Magnussons privata bilder från Tre Bäckar
