All mark på denna detalj ur kartan från storslkiftet av Billingeliderna 1803, förutom Lille Kullen, var då Kronoparken Billingen. 'Lilla Kullen' var då ett kronotorp under Kronan.

Med röd ring är markerat var de tre byggnaderna (bostadshus, ladugård och backstuga) för 'Äldre Liden' kom att uppföras.

Du hittar en egen sida för Slottet på Lillekullenskiftet på ww.ljungstorpshistoria.se - klicka på rubriken nedan!

A. 48 Slottet
Slottet under LilleKullen -> Slottet -> Lille Kullen 2:2 -> Lillekullen 2:5 -> idag med adress: Ljungstorp Slottet

Ur ortsnamnsregistret:
Slottet, torp å nr 2 Lillekullen, Varnhem. Har ett mycket vackert läge uppe på Billingen. (OR 1928)

Namnformer för Slottet;
Slottet som namn har funnits för tre olika byggnationer;

1. Slotts Kerstins intaga (1700-tal)
2. Lilla Slottet (1800-1945) och
3. Slottet (namnat Slottet fr.o.m 1855 i Hfl).

De olika byggnader som funnits för de olika Slotten och på samma platser före att de respektive Slotten blev namnade, har legat på Kronomark, Lille Kullensmark, Lillekullen under Hålltorps mark, samt Lilla Hålltorps mark och slutligen endast under Lillekullen och Hålltorp.

Slottet vid landsvägen säljs av Hålltorps ägare till den där då boende av Johannes Andersson ca 1850 (på sin mark för Lillekullen 2). Lillekullens mark som de tidigare köpt in under Hålltorps expansionstid fr.o.m. 1844 under ägaren Anders Pettersson. Troligen bygger den nye ägaren för marken 1855 inte nytt boningshus och eller ladugård, då han och hans maka verkar ha varit ordentligt skröpliga och troligen bara använde huset att bo i under några år. Här låg sedan Kronoparkstiden under 1700-talets slut en slags inhysesstuga på kronoparksmark.

Det är troligen någon av ägarna under 1860-talet som bygger nytt boningshus och ladugård för att bruka jorden.

Samtidigt skapar Hålltorp Lilla Slottet på sin mark öster om denna lägenhet, färdigt för dagsverkstorpare att flytta in på 1870.

Kvar på Lillekullens mark - nu lägenheten Slottet under Lillekullen 2:2 - låg sedan länge "Slotts Kerstins intaga", vilken verkar ha fortsatt att fungera för inhyses som backstuga långt in på 1800-talets slut och i sitt slutskede betraktades som en "jordkula".

En backstuga "Liris jordkula" förlagd hit nämns av den muntliga traditionen, som fanns så länge att "Pehr August Pettersson på Hålltorp var med och bar Liri's döde make ut ur boningen".             

(Förmedlat av Gunborg Ferm, 2014)

1870 heter alltså ägaren för Hålltorp Pehr August Pettersson, född i Warnhem 1837, som nu medverkat till att ha skapat Lilla Slottet och Slottet med två olika brukarformer - Slottet som försåld lägenhet med egen ägare och Lilla Slottet som dagsverkstorp på kontrakt.

Slottet - Lillekullen 2:5 - har idag kvar en tomtplatsyta om 4 285 kvadratmeter, efter avstyckningen från Lillekullen 2:2 (se ovan) som gjordes 1970.

På flygfotot finns markerat Lille Kullens skiftesägor efter 1803 års storskifte av Billingeliderna, samt Hålltorps tilldelade skiftesdel med torpet 'Lilla Slottet'.

Texttolkning;
"Har varit 1/4 Hemman, men År 1698 1/8 förmedlat i anledning efther ransakning den 10 December samma År Cavalleri Augement N^o 119 af Södra Vadsbo Compani och i Rote Nr 331 med 3 rd Kmts Taxat. Graverat som beläget på förbjuden ort Krono Parken Billingen med 1681 Års Ränta från Grefve Magnie Donation efter Reduktions Commisions Bref den 28 juni 1681 och kongl Cammar Collegie Bref af den 6 Juli samma år, köpt till Skatte af Anders Jonsson för 13 rD Kmts efter Kongl Kammar Collegie Bref af den 11 October 1796"

Lillekullen har alltså varit 'graverat' (belastat) av att ha legat på 'förbjuden mark', dvs i Kronoparken Billingen. Det donerades till Greve Magnus de La Gardie 1645 och togs ifrån honom 1681 genom beslut i Reduktionskommissionen. 1796 köptes det fri från Kronans ägo till skattegård av Anders Jonsson.
 

****************************************************************************************************************************

Lillekullens näst sista kronotorpare, Peter Carlsson, född 1739 i Våmb med hustrun Brita Larsdotter, född i Sventorp 1728, flyttar ut till Ändabäcken 1786.

Familjen Jonsson flyttar in först som Kronotorpare, men 1796 är köpet klart för Anders Jonsson.
Han kan köpa fri Lillekullen från Kronan och bli sin egen.

Ur husförhörslängd kan vi läsa:
Mannen Anders Jonsson, född i Upsala 1754
Hustrun Märtha Andersdotter, född i Klostret 1754
Son Jonas, född i Lilla Hålltorp 1782
Son Andreas, född i Ambjörnstorp 1787
Son Magnus, född på platsen 1789

Tapetlager fotograferade i huset av Gunborg Ferm 2005.

Storekullens ägor 1877 markerade med rött och Lillekullens ägor markerade med grönt.

Här ser man också i väster den skiftesdel som tillföll torpet Lillekullen vid storskiftet av Billingeliderna 1803 - markerad med grönt -, liksom Storekullens skiftesdel norr därom, markerad med rött.

Båda ägorna var före 1590 ett enda Store Kullen eller Skiellmezkulla (Skälmkullen) - som det då kallades efter att brukarna av den dåvarande 'allmänningsgården' 'skälmskt' hade försökt att 'lura' uppbördsmännen med skattekraften för gården. Trolig tolkning enligt tidiga uppbördsdokument som nämner 'Bonde-skälmar'.

1590 bokförs Lilla Kullen i jordaboken som ett särskilt Kronotorp avknoppat från Store Kullenas mark, som då båda alltså var i Kronans ägo, men brukades av kronobonde och kronotorpare.

På detalj ur kartan 1877 ser vi hur bostadshus och ladugård var belägna inom Lillekullen markerat med grönt.
 

Den planerade järnvägen som här utmärks med ett rött tunt streck tycks planeras rakt igenom ladugården. Den kom dock inte att byggas förrän 1902-1904 och då med en något annan sträckning än här planerat. Ladugården står kvar på karta 1925 - se nedan!

1/8 mantal Lillekullens ägor. Lägg märke till de tre byggnaderna i norr av ägan - Kullalidens bostadshus och aldugården på Lillekullens (Hälltorps) mark, samt backstugan norr om denna. Den rödmarkerade delen i söder är den exproprierade Skövde-Axvalls Järnväg.

Fastighetskarta med dagens fastighetsbeteckningar och med Lillekullens bostadsbyggnad - Lillekullen införlivades tidigt i Hålltorps ägor (1845) och markerna har dessutom avyttrats vidare på senare tid.