A. 123 Djäknekrogen - Fördärfvet - Åkatorp

Fördärfvet -> 1/16 mantal Djeknekrogen -> Djäknakrogen 1:2 -> med idag adress; Ljungstorp Åkatorp

Djälknakrogen 1960 Djälknakrogen 1960
Djäknakrogen är en mycket gammal intägt, som under lång tid hyste en 'icke officiell krog' - en rastplats med drickmöjligheter och kanske mat av allehanda slag. 1877 års karta beskriver Djeknekrogen som Torp till Uppsala.

Ur ortsnamn för Skaraborg;

Djäknakrogen; jaeknakróa, Jáeknakrora, Djäknakrogarna 1/16 skattekronohemman.
- Djeknekrogen 1825, Djeknakrogen 1874 jordeboken.
" Första gången i jordeboken 1825 intäkt krono. Första led är gammal böjningsform av ordet djäkne = 'skolyngling, djäkne'. Sista ledet, är bestämd singularis, i dialekt även bestämd pluralis, av ordet krog.

"Utmed gamla landsvägen skola förr ha funnits flera krogar, där skolpojkar från Skara togo in, när de färdades till och från Skövde."

Kommentar; Djäknekrogen var en icke officiell krog, där Gästgifveriet fanns i Varnhem. Krogen var också samlingsplats för de stora skaror som samaldes vid avrättningarna på näraliggande Galgbacken.

Djeknekrogen, också benämnd Fördärvet i husförhörslängderna och folkmun, på Billingen utmed gamla Kungsvägen mot Skövde, så teorin om mindre krogar på rad med jämna mellanrum tycks i alla fall stämma. En företeelse utöver Gästgiverier och skjutsstationer.

1877 års karta över Djeknakrogen

Här kan man se att det uppstått ett mindre Djeknekrogen med egen gräns i en trekant mot vägen här 1877 och sedan står det Djeknekrogen T (= torp) Till Upsala. Åkatorp kallas marken ovanför landsvägen.

Marken för Djeknekrogens torp 1/16 mantal kommer senare att säljas till Svarvarebacken och byggnaderna förs till en fastighet tvärs över landsvägen - Åkatorp.

Här kan man se den torplägenhet som hörde till Upsala 1862 med spetsen i Djäknakrogen och söderöver med Svarvarabacken på den västra sidan och Prästetorpsgränsen i sydost. Här ser Djeknekrogens byggnader ut att ligga utanför Uppsalas gräns, Även om de inte alltid ritades ut på rågångskartor.
 

Ur ortsnamnsregistret

Ortsregistret 1946 Ortsregistret 1946

Postdiligensen Hjo - Skövde - Skara - Lidköping utanför Hjo gästgifveri, 1850-tal, gick vägen över berget i Billingeliderna förbi Djäknekrogen i ur och skur!

Hästskjutssystem och diligenstrafik

 

 

 

 

Regelbundna och varaktiga diligenslinjer för post- och persontrafik öppnades i Sverige först på 1830-talet. Biljettpriserna var dock höga. Det var fråga om ett fortskaffningsmedel för de rika, inte för allmänheten.

 

 

 

 

 

 

(Bild och text från http://www.bgf.nu/historia/6/gastning.html#1)

 

Den oerhörda komplexitet som Gästgifvareordningen under århundradena hade byggts upp med visar att långväga resande på vägar var ett svårt företag för gemene man under 1700 - och första delen av 1800-talet, både av praktiska och ekonomiska skäl. Det glest befolkade landet hade en infrastruktur som inte medgav någon större rörlighet av människor, varor och tjänster – förutom där kanaler och vattenvägar var utbyggda.

Däremot var lokalt resande vanligt där häst- och vagn och benen var de vanligaste transportmedlen. Med tanke på att vägen över berget var den enda före 1870-talet, så var den ändå ovanligt mycket trafikerad mellan de båda städerna Skara och Skövde.

Landsvägen Skara-Varnhem-Ljungstorp-Skövde är en gammal "föreningslinje" som använts flitigt. Posten har gått här i "alla tider", liksom Kungsskjutsarna för att inspektera soldaterna på Axevalla hed. Vägen gick länge med sin dragning enligt "gamble modellen" mest uppe på berget och i Våmbskleven nära sänkan i tvillingberget Billingen, men inte längst ner i sänkan, vilket kom att väljas för senare vägdragningar (s.k. "passväg") från och med 1870 års väg.

("Västergötlands - Göteborgs Järnvägar", En historik sammanställd av Måns Mannerfelt, 1948)

En lång resa krävde annars många hästbyten. På sträckan mellan Stockholm och Göteborg fanns det på 1800-talet 32 skjutshåll där man kunde byta hästar. Medelhastigheten blev då kanske inte mer än 7 km/h.Standarden på gästgiverier, åkdon och hästar spände över hela registret, från det exemplariska till det vedervärdigast tänkbara. Halta hästar, spruckna hjul, skämd föda, dragiga rum och saltade räkningar är bara ett axplock av obehag som kunde möta resenären.

Jan Milld, den 4.1.2008 

 

Billingsliderna och Djeknestenen enligt Johan Elers, 1791 - kansliråd med uppgift från Konungens befallningshavande att beskriva vägarna i Västergötland

Elers 3 Elers 3

Han skriver vidare om Djeknestenen vid häradsgränsen, som än idag kan beskådas. Verna beskriver att ett kors kan skönjas inristat.

1850 års lags skifteskarta ger en bild av Djeknekrogen



Djeknekrogen har fått två byggnader på 1850 års laga skifteskarta.

Den lilla stugan på Svarvarebackens mark, granne med Djeknekrogen är här ritad med en framfarstsplan.

Här låg tidigare ett Torp till Svarvarebacken som hette 'Lilla Pockan'/ Pocka/Pockan - ett passande namn för den ficka som den bildade mellan vägen ner till Svarvarebackens byggnader. Namnet finns i de tidigaste husförhörslängderna från 1700-talet.

'Djäkne-krog' var gränsplats för kungligt hästbyte - ögonvittne berättar

Djäknekrogen Djäknekrogen

En annan drottningfärd mellan huvudstaden och Axvall över berget förbi Djäknekrogen ger ögonvittnesskildring i Billingeliderna som bevittnar ny vägsträcknings tillkomst genom löfte från drottningen

Postdiligensen Hjo - Skövde - Skara utanför Hjo gästgifveri 1850-tal gick vägen över berget i Billingeliderna förbi Djäknekrogen i ur och skur! Postdiligensen Hjo - Skövde - Skara utanför Hjo gästgifveri 1850-tal gick vägen över berget i Billingeliderna förbi Djäknekrogen i ur och skur!

Efter det nya vägbygget över Billingen vid 1860-talet slut (färdig 1870) berättas historien om den "nya" vägens tillkomst i en researtikel någon gång före 1880:

 
"Mellan Sköfde och det gent emot på vestra sluttningen belägna Värnhem sträcker sig en nedsänkning i berget, hvilken sålunda delar detsamma i tvänne partier, af hvilka det nordligaste är störst.

Här framgår den en och en qvart mil långa väg, som förenar dessa båda. Nyss nämnda väg är en ny anläggning. Förut begagnades en något nordligare, men hvilken till följd af sina branta stigningar var svår att trafikera.
(Ljungstorpsvägen förbi Djäknekrogen)

Den nya vägen, som genom mycken möda - sprängningar, bergbäckars afledande etc. - frambragts, lärer egentligen hafva den ädelsinnade drottning Lovisa* att tacka för sin tillkomst.

Vi vilja anföra hvad derom berättas:
För omkring femton år sedan var det, som drottningen, under en färd från den för sina truppsammandragningar och lustläger bekanta Axevalla excercished, med rörelse erfor, huru de arma dragarna öfver måttan ansträngdes, hvarför hon sporde, om ej någon beqvämare väg funnes öfver Billingen eller, i annat fall, om ej en ny sådan kunde anläggas, då hon skulle vilja bidraga med en del af kostnaden.

Vederbörande togo häraf det lifligaste intryck. Inom få år blef den nya vägen färdig, och han skall hafva kostat omkring femtio tusen kronor, till hvilken summa drottning Lovisa, om vi blifvit riktigt underrättade, bidrog med öfver en tredjedel. Denna »kungsväg» borde således rätteligen benämnas Drottningvägen."
(Svenska Familje-Journalen / Band 19, årgång 1880 / Från Billingen. C. S. Hallbeck - projekt Runeberg)

* Vilhelmina Fredrika Alexandra Anna Lovisa av Nederländerna, född 5 augusti 1828 i Haag, död 30 mars 1871 i Stockholm, var prinsessa av Nederländerna och drottning av Sverige och Norge som hustru till kung Karl XV. 

Lagfarna ägare till Djeknekrogen 1858 - xxxx

Lagfarna ägare enligt Inskrivningsboken;

1858 - 1875  G. W. Fischer - se mer om honom - klicka här!
1875 - 1876 Johan Johansson Ringblad
1876 - 1885 Bröderna Gustaf och Carl Högberg
1885 - 1891 Carl Högberg
1891 - 1891 J. August Johansson & Johan Andersson - gör ett undantag på lägenheten om 47 ar 50qvm
                          - detta område säljs 1892 till Johan Ström och vidare 1893 till Lars Gustafsson med hustrun Sofia
                          vidare till arvingarna 1915, vidare till C. M. Karlsson 1915 med hustrun Hedvig, vidare till Oskar 
                          Broman med hustrun Augusta 1937

1891 - 1893 Emil Lagergren
1893 - 1897 Viktor J. Gren
1897 - 1904 Svante Jonsson
- säljer hälften vardera till sina söner;
1904 - xxxx Johan August Svarén
1904 - xxxx Sven David Svarén med hustrun Anna Edit

 

Djeknekrogen blev tidigt samägd med Löterna;

1850 säljs 'Stora och Lilla Löten på auktion på plats till assesor Sjöberg, Sköfde - han köper i samma veva också Djeknakrogen

Mariestadstidningen 1850-06 Mariestadstidningen 1850-06

Texttolkning;
Torsdagen den 4 Juli kl. 3 eft m., försäljes äfwen wid auktion på stället 1/2 mantal Stora och Lilla Löten.

........

Här är det den dåvarande ägaren Jan Petter Johansson, född 1808-02-22 - som köpt Löthen av änkefru Ström och därefter på den här auktionen tillsammans med änkefru Ströms  försäljer Ambjörntorp.

Här kallas alltså de båda säljarnas gemensamma säljobjekt för Stora och Lilla Löthen.

Köpare av de båda gårdarna blir nu 1850 Regementsskrivare Assesor Sjöberg i Sköfde.

I fortsättningen står de skrivna som 1/2 mantal Löten och Ambjörntorp.

Konkurs drabbar ägaren till Löten, Assesor Sjöberg, som också inköpt Ambjörntorp & Djeknekrogen (!) - konkursanbud i juni 1859

Jönköpings tidn 1859-06-22 Jönköpings tidn 1859-06-22

Löten med Ambjörntorp och Djeknakrogen med 3:ne torp och 2:ne intäkter lades ut av kronofogden för anbud.

Det är Kronolänsman E W Fischer i Segerstad som köper de 3 gårdarna 1859, sammanlagt över 200 tld.

1872 var det dags för kronolänsman Fischer i Segerstad att sälja de tre samägda gårdarna ännu en gång

Lidköpings tidn 1872-02-07 Lidköpings tidn 1872-02-07

1875 - 1876 köps Djeknekrogen av Johan Johansson Ringblad, Löten

1876 - 1885 Bröderna Gustaf och Carl Högberg på Löten blir ägare
1885 - 1891 Carl Högberg

1891 - 1891 Johan August Johansson & Johan Andersson - köper och
                         avsöndrar ett undtag på lägenheten (ca 5000 kvm)

1891 - 1893 Ny ägare blir Emil Lagergren

Ett litet undantag på lägenheten Djäknekrogen om 47 ar 50 qvm (knappt 5000 kvadratmeter) säljs 1893 till Lars Gustafsson med hustru , vidare till arvingarna 1915 - vidare till C. M. Karlsson 1915 med hustru



Djeknekrogen har fått två byggnader på 1850 års laga skifteskarta. Med blyerst har någon skrivit Djeknasten.

 

Nederst 'Pockan';
Den lilla stugan på Svarvarebackens mark, granne med Djeknekrogen är här ritad med en framfarstsplan.
Här låg tidigare ett Torp till Svarvarebacken som hette 'Lilla Pockan'/ Pocka/Pockan - ett passande namn för den ficka som den bildade mellan vägen ner till Svarvarebackens byggnader. Namnet finns i de tidigaste husförhörslängderna från 1700-talet.

1877 års karta visar två hus med avskilda marker liggande på tvärs mot de på kartan 1850 liggande byggnaderna

Här kan man se att det uppstått ett mindre Djeknekrogen med egen gräns här 1877 och sedan står det Djeknekrogen T (= torp) Till Upsala.

Den är denna mindre del om just de 47 ar 50 qvm, som avsöndrades formellt år 1891 av Johan August Johansson & Johan Andersson - då de köper Djeknekorgen 1/16-del och avsöndrar ett 'undantag' på lägenheten med egen lagfartsinskrivning, som kan säljas och köpas.

Det är denna mindre del som senare, år 1892, köps av Lars Gustafsson med frun Kristina Sofia - se nedan!

Marken till Djeknekrogens torp 1/16 mtl kommer senare att säljas till Svarvarebacken.

Dagens tomtkarta visar Djäknekrogen och Åkatorp som två skilda enheter med två bostadshus och ladugårdar (+ andra hus) -men med gemensam adress; Ljungstorp Åkatorp


Djäknekrogen 1:2 är markerad på flygbilden och närmast intill ligger Åkatorp med grannbyggnaderna i en kil och med ägorna rakt uppåt i bilden. Torpet Djeknekrogen 1/6 mantal har uppgått i Svarvarebackens ägor.

Djäknekrogen 2000-tal. Inom ramen för detta förändrade hus finns det gamla timmerhuset från den gamla tiden. Foto Mats Green, 2017 Djäknekrogen 2000-tal. Inom ramen för detta förändrade hus finns det gamla timmerhuset från den gamla tiden. Foto Mats Green, 2017

Historien om familjen Gustafsson i Djäknakrogen

(klicka på länken ovan!)

Gustaf tillsammans med sina fem systrar samt mor och far bor i det lilla torpet Grönhagen som bara har ett rum och kök.

Flytt till Djäknekrogen

Men 1892 då Gustaf fyller 17år får familjen Gustafsson möjlighet att flytta till ett större hus, huset kallas Djäknekrogen.


Djäknekrogen är en gammal fastighet som ligger på vägen mellan Skövde och Varnhem mitt uppe på Billingen bredvid gården Svarvarebacken.
 

Djäknekrogen var på 1700-talet en icke-officiell krog där Katedralskolan i Skaras elever (djäknar*) som kom från trakterna öster om Billingen kunde äta och dricka, när de fotvandrade mellan sin hembygd och lärosätet i Skara och tillbaka.

Till Djäknekrogen hörde även ca ett hektar skogsmark och det var inte vilken mark som helst. På denna mark låg nämligen Valle härads avrättningsplats. Den sista som avrättades här genom halshuggning var Clas Förberg år 1859. Straffet fick han då han dränkt husets piga för att dölja att han gjort henne med barn.

Mor Kristina tar med alla barnen till Varnhems klosterkyrka varje söndag för att höra prästen predikan. Men i Varnhems kyrka predikas inte bara om vår Herre utan här läses också upp vad som händer i bygden och där ibland kungörelser.

En söndag kungörs att familjen Gustafsson är satt i konkurs och man ska utmäta den enda kon de har på gården. Den dagen gråter Kristina hela vägen hem från kyrkan för hon vet nu inte hur familjen ska kunna försörjas. Efter mycket om och men så lyckas pappa Lars lösa skulderna så familjen Gustafsson får behålla sin ko.
 
Amerika knackar på dörren till hemmet - Elin emmigrerar 1904

En kväll knackar det på dörren till familjen Gustafssons Djäknekrog och där står två predikanter från USA och Mormonkyrkan. Eftersom mor Kristinas är djupt troende så får de komma in och hålla sin predikan. Systrarna blir väldigt intresserade av Mormonkyrkan i USA och ansluter sig också till Mormonkyrkan.

Efter några år närmare bestämt 1904 beslutar sig Elin för att emigrera till Utah USA, där hon hört att livet är så mycket bättre än här hemma i Ljungstorp. Elin är bara 20 år när hon tar sig till England, Liverpool, där Amerikabåten avseglar 21 april 1904. 

Hårt liv i Djäknekrogen gör att längtan till 'däröver' blir stark
- Christina blir nästa syster att emmigrera till Amerika i juni 1906

Här hemma i Ljungstorp är arbetet hårt för föräldrarna och mor Kristina blir med tiden krasslig, hon har väldig hosta och mår inte bra. Trots sin sjukdom sitter hon uppe på nätterna och stickar och lagar kläder och stoppar strumpor till familjen. Men 22 februari 1906 avlider mor Kristina på grund av sin sjukdom.

När nu mor gått bort så beslutar sig döttrarna Emilia och Ida och Christina att åka till sin syster Elin i USA. Christina som nu är 35 år tar anställning som hembiträde i Göteborg för att tjäna pengar till resan. Christinas båt Arabic går från England 22 juni 1906.

Fadern är nu 63 år gammal - Emilia och Ida tvekar - men åker över 1906 i november.

Emilia och Ida vill ju helst inte lämna sin far som nu är 63 år gammal. Därför lovar Ida att komma tillbaka och ta hand om sin åldrande far om några år. Emilia och Ida tar sig tillsammans till England där de kliver på Amerikabåten Arabic samma båt som systern Christina åkte med fem månader tidigare. Arabic avseglar den 23 november 1906.

Kvar i Sverige 1916

Den enda systern som Gustaf nu har kvar i Sverige är min mormor Anna-Lisa som flyttade till Stockholm redan 1889 för att utbilda sig till sömmerska. Så kvar i Djäknekrogen bor nu pappa Lars och Gustaf ensamma.

Åren går och Gustaf byter sitt efternamn till Larsson efter sin far Lars, men han kallas i bygden för Kroa-Gustaf efter Djäknekrogen.

Det är nu 24 år sedan familjen Gustafsson flyttade in i Djäknekrogen och Lars är nu 73 år gammal (1916) och börjar fundera på att sälja Djäknekrogen, eftersom stället ligger på övre delen av norra Billingen 1,5 kilometer uppförsbacke från centrala Ljungstorp. Lars vill flytta till en mer centralt beläget hus i Ljungstorp.

Det dröjer inte länge förrän pappa Lars hittar huset han letat efter. Så den 1 juni 1916 flyttar Lars till ett hus som heter Sandtaget/Bäckedalen vid Ljungstorpsvägen.


* Djäkne, ursprungligen av "diakon", betyder lärjunge i lärdomsskolans högre klasser och härstammar från den tid då den högre utbildningen endast skedde i kyrkans regi. Efterhand har det i vissa fall blivit identiskt med elev på gymnasiet, framför allt på äldre och mer traditionstyngda gymnasier. Skaradjäknarna har alltid haft en stor betydelse för bygden.

Boende på Djeknekrogen 1/16 mtl enligt kyrkböckerna och på avsöndringen utmed vägen