Här framgår att Bäcktorp avöndrades från Grufvesäter och fick namnet Bäcktorp av Bäckström.

Soldattorpets ursprungliga hus- skylt finns inte kvar - men detta är en kopia som Egon Holm, den förra fastighetsägaren, låtit ta fram.

Skylten tillhandahållen för foto- grafering av nuvarande ägare till Bäcktorp.
 

Foto Kent Friman, copyright, 2014
 

En förtydligad 1877 års karta visar några intressanta byggnader för sträckan runt soldattorpet markerat med rött och streckat rött.

Det tycks ligga en byggnad rakt öster om Bäckstorps hus- och ladugårdsbyggnader. Dessutom skriver man felaktigt Orresäter Stp (Soldattorp) istället för Gruvesätter på kartan. Bostadshuset för soldattorpet ligger alltså utmed Ljungstorpsvägen enligt bild ovan, med ladugården placerad som idag. Troligen utgör några delar av dagens ladugård rester av denna tidiga ladugård, möjligen också från den allra tidigaste. Ännu tidigare - på 1700-talet - var ladugården vänd med gaveln mot vägen enligt karta 1764.

Den blå ägan är den "Klosterbergs intaga" som 1803 fördelas till Hålltorp från Kronan och som kom att hysa det nya Rättarebacken som senare byggdes av en dräng Tjäder på Hålltorp genom ett avtal. Den gröna ägan är Lövberga.

Lite om antalet små stugor i trakten kring soldattorpet Nr 331 och Allmänningen;

Troligen bor ett antal inhyses och f. d. soldafamiljer i ett mycket enkelt hus mellan Soldattorpets ladugård och Rättarebacken/Klosterbergs intaga/Tjädersnybygge på Gruvesätters mark -  en tid under andra halvan av 1800-talet. Det befolkades troligen bl a av några generationer avskedade soldater från torpet Nr 331 (Gruvesätter).

Det som stärker trovärdigheten i detta, förutom kartbilden - se ovan 1877 års karta - är att det finns några familjer under den här tiden som skrivs på soldattorpet, men som inte alla kan ha bott i soldathuset - som borde ha varit reserverat för de utsedda soldaterna enligt generalmönstringsrullorna.

Ibland står dessa f.d soldater (eller anhöriga) som inhyses under soldattorpet och då de inte kan ha bott alla i den lilla stugan - så fanns det väl ytterligare hus här - kanske bekostade av Roten.

Kanske Socknen också t o m lät bygga Sandåsen på Allmän mark mitt emot Soldattorp Nr 331 för att ta emot den ”kasserade” soldaten och f.d. kronorättaren med familj efter 1837 - då familjen inte torde kunnat bo kvar i soldatstugan Nr 331, eftersom Ferm flyttade in 1838 både enligt GM-rullan och Hfl. (Se mer om Sandåsen och de boende: A. 39 Sandåsen - Sandbacken)

Huset Sandåsen/Sandbacken finns inte med på 1844 års karta som torde bygga på verkligheten några år tillbaka i tiden före det - så det vore inte omöjligt att det byggdes just för detta ändamål, men missade just den kartan i en skarv och sedan dyker upp på 1877 års karta - se ovan!

Bilden från 1907 på f.d. soldattorp Nr 331, nu Bäcktorp, visar hästtransporttiden för Ljungstorpsvägen, som mer ser ut som en fägata med höga stenmurar - vilket den också var för djuren ner mot Fermabron och över till Sörberget på Billingen. Dottern i huset som står i dörröppningen, Anna Cecilia Bäckström, var född 1900 med sin bakom busken skymde far med hatt, Arvid Jonsson Bäckström, född 1869. Bäckström köpte huset 1905 och flyttade in med sin familj, dvs hustru och 7 barn! Han rev det gamla huset och byggde ett nytt 1918 längre in från Ljungstorpsvägen.

Längst bak i fonden skymtar fattigstugan och till höger efter soldattorpet ligger Smedjebackens lilla hus med gaveln mot vägen.

Anna Bäckström berättar för Gunborg Ferm:
Huset hade då från början halmtak med torv ovanpå berättar Anna Bäckström för Gunborg Ferm senare i livet - vilket också tydligt kan ses på bilden! Vidare berättar hon att de varje vinter var tvugna att bära in järnspisen från köket, som hade jord- och stengolv, till öppna spisen i rummet, för att köket gick inte att använda på vintern. Spisen ställdes på stenhållare och kunde på så sätt användas inuti den öppna spisen.

Bäckströms hade varierande 2 - 3 kor, gris och höns och odlade säd på sina åkrar. Ibland var pappa Arvid snål med halmen för takets skull, men en julkärve till fåglarna var i alla fall ett måste. På julen åt familjen dopp i grytan, lufisk och gröt. Grisen sålde de till Sjöholm på Trollehöjd men de behöll alltid huvudet och baktampen på den för egen julmat. Brödet var det knapert med och barnen kunde inte äta sig mätta, de fick inget mer om de bad om det. 
Mjölet maldes hos Linus Berg, Hålltorps kvarn.

(Bild från Skarke-Varnhems Hembygdsförenings arkiv, 2014)
 

Församlingsbok 1895-1922:
Soldattorp N:o 331 - ditskrivet med blyerts 1905: Bäcktorp

Huset tycks nu stå tomt i 15 år - fr o m 1890 till det köps av Arvid Bäckström 1905 enligt Församlingsboken.









Friköp av Nr 331 - namnas nu Bäcktorp;

Lägenhetsägare Arvid Jonsson Bäckström, f. i Varnhem 1869 3/4       
- flyttar in med familj 1905 från Sandtaget
Hustrun               Hedvig Elisabeth Karlsson, f. Varnhem 1866 den 23/9 - gift 12/11 1893 - dör här 19/4 1918
Son                      Erik Valdemar, född i Borgunda 1898 den 29/8 - flyttar till Sten den 18/11 1913
Dotter                   Anna Cecilia, född i Borgunda 1900 den 22/11 - flyttar till Källby den 3/11 1916 - hem 1918
Son                      Åke Ejnar, född i Varnhem 1902 den 8/5 - flyttar till Redsvenstorp 1916 - hem igen 1918
Son                      Olof Gustaf, född Varnhem 1905 den 19/4 - dör här den 19/12 1905
 

Bäcktorp med ladugården utmed vägen snett emot Backens gamla ladugård. Man ser landsvägsbacken ner mot väster och Sörbillingen i söder.

Bäcktorp från Backen på andra sidan Landsvägen.

Bäcktorp idag, 2014, inflyttat från vägen vid rivning och nybyggnad av Arvid Bäckström 1915. Huset har sedan dess byggts om i omgångar och är idag en familjevilla med stor trädgård.

Den gamla stenmurens nedre lager finns kvar och man ser att vägen har höjts vid olika vägrestaureringar genom åren om man jämför med fotografiet ovan från 1907.
 

  <-- Till sidans rubriker!

Foto från http://www.sells.se/lovberga.html

Valdemar Bäckström hemkommen från Amerika april 1959.
fr.v: Georg Lundin, Hjalmar Holmberg, Einar Bäckström, Valdemar Bäckström, Anna Bäckström, Karin (Einars fru), Berta Lövgren, Bojan Säll, Ulla Axelsson.

Anna Bäckström var ogift och hade bott hela sitt liv i Bäcktorp som hennes far köpte 1905. De kom då närmast från Sandåsen som de ägt några år efter att ha flyttat till Ljungstorp 1901 från Borgunda. Hon skötte hushållet för sina föräldrar så länge de levde och sedan sin bror när han återkom från Kanada 1959.   


Anna berättar:
Fadern var kalkbrännare i Ulunda kalkbruk och tjänade 17 öre/timman. Anna fick sina första kängor 1913 - då var hon 13 år - dessförinnan var det endast träskor som gällde. Hon gick i skolan i Lundby i 2 år och 1 år i Ljungstorp - det var allt! - som hon säger. Hon berättar vidare att hon arbetade i Källby för 125 kronor om  året och sedan på Löthen mot en klänning och 90 kronor per år. Hon kom hem vid moderns död 1918, då knappt 18 år. Hon fick sköta föräldrahemmet samtidigt som hon arbetade på Hålltorp.
                    

(Uppgifter från tidningsklipp vid hennes död den 28 oktober 1981, samt anteckningar; Gunborg Ferm, 2014)

 

Erik Valdemar Bäckström i trädgården för Bäcktorp. Man kan se att Bäcktorp under 1970-talet hade eternitplattor som skydd på väggarna.

Valdemar emigrerade till Kanada 1926, där han var verksam i 33 år. Först var han farmare, men tvingades lämna gården när hagelstormar helt lade ner veteskörden.

Därefter innehade han ett Café med matservering och slutligen arbetade han som anställd i en bokhandel.

När han återvände till Sverige 1959 bosatte han sig hos sin syster i deras gemensamt ärvda hem. Han arbetade med torpets jordbruk och trädgårdsskötsel, men även åt andra. Han var van att göra reparationer vid behov.

Hans "runa" förtäller att "Han efterlämnar minnet av en arbetssam, företagsam och kunnig man, god och vänlig, omtyckt av alla."

Han dog i sitt uppväxthem, Bäcktorp, den 9 november 1971.

Huset byggdes som nytt 1918 av pappan Arvid Bäckström ett stycke längre in från Ljungstorpsvägen och det gamla huset revs. Här har Anna bott större delen av sitt liv och så även Valdemar, även om han hann med 33 år i Kanada.

Ett relativt nybyggt Kleven under Löten på 1950-talet - hus och ladugård byggt 1954. Både boningshus och ladugård är nyuppförda. Från början var huset vitrappat. Genomgick en stor ombyggnad 1989 med bl a takhöjning och hade dessförinnan försetts med gula tegelliknande plattor.

Närbild av grundresterna bakom den nybyggda ladugården efter det tidgare huset och ladugården före 1954. Det var hit  Einar Bäckström och hans Karin flyttade och senare byggde hus och ladugård enligt bilderna ovan!

Åke Einar Bäckström, född 8/5 1902 i Varnhem, änkling 17/6 1986 och dör i Axvall den 15/9 1986.

Ännebäcken på 1960 års karta med sina två delar och i söder skiftena för Svarvarebacken (Klevens såg), Löten (Kleven under Löten -> Strömstugan) och Ambjörntorps skifte inritade med rött.

Foto från http://www.sells.se/lovberga.html

Valdemar Bäckström hemkommen från Amerika april 1959.
fr.v: Georg Lundin, Hjalmar Holmberg, Einar Bäckström, Valdemar Bäckström, Anna Bäckström, Karin (Einars fru), Berta Lövgren, Bojan Säll, Ulla Axelsson.