C. 58 Backa gård

Östra gränsen för Backas ägor (1960) med rött. Östra gränsen för Backas ägor (1960) med rött.

Ur ortsnamnsregistret;


Backa Gård 1/2 mantal skatte och gods om ca 5 mantal i Skarke socken 1 jb nr: 4

Därtill underhörande n.r 1, 2 & 3 Väberga 3 mantal, 1 Solberga 1 mantal, 1 Soltorpet kronotorp, 1 Vässtorp 1/4 mantal och 1 Skarke Dunagården 1/2 mantal.

Har alltid hetat Backa som namnform relaterat till den omgivande naturen.

"Anbiörn i backe i Walla (herrat)" - även "de Anbiörn i backa" samt "Anbiörn i baccka" - 31/5 1541 i Skara (HSkjHb 29, ss 110, 111) -
handlingar rörande Skandinavisk historia XXIX.

Person från Backa benämns "Backare" (1907)

Under 1600-talet frälsegård tillhörig bla Erik Palm, fogde/förvaltare och trädgårdsmästare Höjentorp hos Magnus gabriel De La gardie. Som Trädgårdsmästare vid Höjentorp åren 1673 - 78, har han den 3/9 1673 som löneboställe 1/2 mtl. Backa.

I mantalslängden (skattelängd) är han införd första gången 1674. Enligt 1691 generalmönstringsrulla står han som Rusthållare för Fogdegården i Foxerna och enligt jordeboken 1692 som åbo på Bredegården i Foxerna. Den 14/8 1694 är hans änka Christina Dufva införd som Rusthållare i mönstringsrullan och likaså i 1695 års mantalslängd. under Skattegården i Foxerna, då tillsammans med en dotter och en Dräng.

Erik Palm ägde tydligen Sjöboden (1/2 mtl.), Bredegården (3/4 skatte) och troligtvis även Brunnsgården (3/8 skatte) i Foxerna, ty sonen Magnus Gabriel står som Rusthållare för de båda sistnämna gårdarna åren 1701 - 1736. Skattegården är sannoligt endast ett binamn på en av gårdarna, liksomFogdegården också är. Alla gårdarna ihop torde utgöra Stora Foxerna.

Palm hade sitt namn på Höjentorp gårds räkenskaper fram till 1 maj 1692 och den 16 september samma år, har hans hustru skrivit under räkenskaperna med sitt namn "Cristina Ingelsdotter, en högt bedröfvart Enka" och man kan då sluta sig till att Erik dog innan 16 september 1692.

Erik Palm, kallades även Eriksson Palm enligt brev av den 10/3 1670.

Backa - ett militiehemman inlöst till Skattehemman 1721

Ur Specialjordeboken 1825;


"Reducerat Militie Hemman med 1682 Års Ränta ifrån Grefwe Magnii Donation, inlöst till Skatte af Häradshöfdingen Jonas Lundin, jemte Nohlgården Wäbergha för 150 riksdaler Silfwermynt efter Köpe Bref den 24 mars 1721. Räntan Kronan Behållen, på Kronoparcken Billingen beläget, i Rote Nr 3, med 6 rd slmt Taxat;-"

Utdrag ur Svenska Gods och Gårdar 1942

Backas huvudbyggnad här relativt nybyggd - bild kring 1890/1900

Backas huvudbyggnad uppfördes av Schjöler 1881-82 i nordtysk stil (kom själv från Schlesvig-Holstein) för 40 000 rdr. Hans stora satsningar på gården var inte omedelbart lönsamma och han var tvungen att lämna gården till exekutiv auktion 1886 efter konkurs.
 

Initialt fanns  under en tid mer exotiska växter i trädgårdsplanteringar och takkupa med flaggstång. Arkitekten hette Sjöberg och kom från Danmark. 1886-1912 bodde här familjen Eklind med hundar. Foto Charlotte Hermansson, Skara.

(Bilden från fotokopia i gårdsarkivet Backa gård, genom Carl Arvid Tell, 2013)
 

Fler bilder från Backa gård och dess ägare längre ner!

Backas ekonomiska gränser 1877 års karta

Grön markering utgör Backa gårds ekonomiska gräns 1877. (Lantmäteriet Historiska Kartor) Grön markering utgör Backa gårds ekonomiska gräns 1877. (Lantmäteriet Historiska Kartor)

På kartan 1877 kan man se spåren av området för Väberga by's gårdar alldeles nordväst om den nu norr om boningshuset förlagda ladugården för Backa gård (tidgare, karta 1727, söder om). Eftersom Väberga by i stort sett bara hade en ägare när det var aktuellt, kom byn aldrig att skiftas och på så sätt låg alla gårdarna i byn kvar på sin ursprungliga plats tills byggnaderna hade tjänat ut sitt syfte vid 1800-talets mitt.

Den röda gränsen (här förstärkt med grönt) visar ågotillhörighet för Backa gård med Vässtorp och Solberga och hela det forna Väberga som en ekonomisk enhet.


Ägaren till Backa gård under 1800-talets första hälft ägde också frälsegårdarna i Väberga by. Då är det naturligt att gränserna började suddas ut. En del av byns marker ger ännu på 1877 års karta namn åt fälten söder om Backa gård. På 1877 års karta kan man se vissa ägoområden skrivas "Till Backa med underlydande Solberga, Vässtorp och Väberga". Backa egendom tog egentligen över större delen av Väberg och dess gårdar och mark och redan 1860 kan man säga att Väberga by försvinner som självständig by. Mer om Väberga by under C. 62!

Backa egendom hade under 1800-talet, som man ser på kartan, utvidgat sin trädgård med ett antal gångar och gräsmattor (säkert också planteringar) västerut från boningshuset.

Här kan man se att en av vägarna från Backa också gick rakt söderut ner till Ängeråsvägen och vidare ner till Varnhem. Ängerås hade vid den här tiden två vägar. Den västra av dem kallades kyrkvägen och gick över Nygården, den andra gick rakt söderut  ner till Hålltorp.

Svea heter Vässtorp och den stigprickade vägen västerut gick via nuvarande Nyborg, Fallet och gamla Solberga, som vid tillfälle har räknats till Väberga by i historien. Vägen gick här ännu mer norrut innan den nådde Backa. En antydan till stig från Vässtorp kan man se också söderut mot Ängerås.

 OBS! Det är på den här kartdelen man tydligast kan se att det redan på underlaget till 1877- 82 års utgivning av kartan går att skönja den dragning som SAJ sedan kom att få här. En svag röd linje i en stor rund båge inför Backa gårds husplats skissar SAJ's senare dragning i början av 1900-talet. Den var försöksstakad i samband med den undersökning om bygge av järnväg mellan Skövde och Axvall som Stadsfullmäktige i Skövde lät göra redan 1872. Det dröjde alltså 30 år innan den blev till. 
Se också 
www.saj-banan.se

Karta 1701 över Wäfbergia by med fyra gårdar uti Skarke Sochn
- med Backa gård 1/2 mantal strax utanför gränsen vid tiden

Klicka på bilden för större karta! (Lantmäteriet Historiska Kartor) Klicka på bilden för större karta! (Lantmäteriet Historiska Kartor)

Vid tiden för sekelskiftet 1600-1700, var Backa gård fortfarande relativt obetydlig som gård - söder om Väberga.
 

Wäfbergia by var 1701 vid denna geometriska avmätning en ansenlig by till ytan, med gårdsbyggnaderna samlade norr om Backa, då inte var skiftade. 150 år senare var byn borta som by och juridisk enhet i lantmäterivärlden. Troligen mest på grund av att en frälseägare samlade marken till sig. Som ensam ägare av marken kom Väbergas gårdars marker att senare i stora drag införlivas med Backa egendom som växte och blev centrum för jordbruksutvecklingen här på nordbillingen västra sida, med huvudägaren bosatt på egendomen Backa.


Väberga by gränsade mot Öglundavägen i väster, Backa gård i söder och Såntorps by's, Torp's och Höjentorps, Skarkes och Klåsterets ägor på norra/ östra sidan samt Sohlbergia ägor samt samfälld betesmark på östra sidan.

Väberga by hade som de flesta andra byar den viktiga bäcken rinnande rakt igenom byn.

Söder om Väberga och sydväst om Backa gård lår gårdarna i Skarke by relativt väl samlade före laga skiftet 1853.

Öster om Backa ligger ett Knichteställe, dvs det senare benämnda "Fallet".

100 år senare så tecknades Backa och Wäberga snarast som en enhet på kartorna. Här en akvarell av lantmätaren inför storskiftet av Billingeliderna 1803 på karta från 1794. Kartan är vänd med norr till vänster på kartbilden.

Fornminnesregistret Riksantikvarieämbetet angående Väberga by

Bakgrundskarta Copyright © Lantmäteriet Koordinater SWEREF 99 N,E6473983, 421523 Skala 1 : 5000 Bakgrundskarta Copyright © Lantmäteriet Koordinater SWEREF 99 N,E6473983, 421523 Skala 1 : 5000

Riksantikvarieämbetet skriver:
 

"Bebyggelselämningar, inom ett ca 175x50-125 m st område (N-S).Hela området har praktiskt taget varit bebyggt. Där finns minst 7 grunder efter bostadshus, alla troligen enkelstugor, ca 30 grunder efter uthus och 2 källargrunder.

Intill uthusen syns flera gropar efter gödselstäder. En detaljkartering i jämförelse med kartmaterial skulle klarlägga gårdarnas planering. I S delen finns en fägata bestående av 2 rester av stenmurar ca 50 m l(ÖNÖ-VSV) som i V syns mynna i en öppen plats. Beväxt med enstaka lövträd i huvudsak äldre askar. Bytomtens utsträckning har sannolikt varit något större. I dess kanter ligger nu 4 bostadshus, varav möjligen ett i NV skulle kunna vara rest av äldre bebyggelse. 2 är sentida arbetarbostäder och ett är en modern villa. Tomterna till dessa har medtagits endast i den mån bebyggelselämningar är synliga.

Flera kan finnas på den ytligt planerade villatomten i SV. Om bytomten gått ut över numera odlad mark eller området för Backa gårds nuvarande ekonomibyggnader är oklart. Söder om stallet in i områdets södra del är en gammal vägbank och en damm, som har ingått i bytomten. Välbevarad bytomt, som måste anses helt övergiven genom den sena herrgårdsbildningen söder härom (Backa egendom)."


Runt om i det forna Väberga finns fortfarande än idag många lämningar av mycket tidigt brukande av jorden och spår efter forngravar. Hela Solberga/Väberga-området ger en atmosfär av "forntid" och tidig bosättning med brukade jordar här på den västra Billingssluttningen.
 

Backa har blivit herrgård och har nu tagit över platsen för Väberga by - gamla byn med sina gårdar är nu borta och jorden under Backa

Så här såg platsen ut 1989.                           (Ur Billingen längesen, 1, 1989, Verna Andersson, Arne Andersson och Alf Brage)

Backa gård - korthistoria

Backa Gård 2013 Backa Gård 2013

ÄGARE

-1721 Kronan
1721-1832 Familjen Lundin
1832-1844 Familjen Svalander
1844-1873 Familjen Wetterberg
1873-1886 Familjen Schöler
1886-1913 Familjen Eklind
1913-1934 Familjen Billing
1934-1936 Familjen Ranow
1936-1968 Familjen Harry Tell
1968-1999 Familjen Hans och Carl-Arvid Tell
1999- Familjerna Jakob och Carl-Harry Tell
 


År 1721 köpte Häradshövding Jonas Fredrik Lundin Backa av Kronan. Backa hade tidigare varit ett hejderidarboställe, men nu fick den nya ägaren till uppgift att utöva tillsyn över Billingens kronopark. Samtidigt som Lundin köpte Backa köpte han också en av gårdarna i Väberga by, en by som gränsade i norr till Backa. Under 1700 - talets gång köpte han de två andra gårdarna i Väberga om vardera ett mantal. Se mer direkt nedan!

År 1848 köpte den dåvarande ägaren Niklas Wetterberg gården Solberga, och i och med detta fick Backa i stort sett sin nuvarande storlek. En hel del mindre fastigheter har inköpts av senare ägare men en del avyttringar har också gjorts. Under 1880-talet uppförde Schöler den nuvarande huvudbyggnaden på Backa, dvs det stora stenhuset, och detta var nog en av orsakerna till att gården fick säljas på exekutiv auktion år 1886. Från 1890-talet och framåt har de olika ägarna genomfört en modernisering av jordbruket, tex stenröjning och dikning.
 

(Text och bild av Johanna Tell / Carl Arvid Tell - från tidigare hemsida)

Häradshövding Jonas Fredrik Lundins gravkor i Varnhems kyrka

Lundinska gravkorets fasadöverstycke uppsatt på klosterkyrkans mäktiga södervägg. Foto Kent Friman, copyright, 2014. Lundinska gravkorets fasadöverstycke uppsatt på klosterkyrkans mäktiga södervägg. Foto Kent Friman, copyright, 2014.

Lundins gravkor

"Ett gravkor från 1738 för Häradshövding Jonas Lundin och hans hustru Beata Sjöberg har varit beläget mellan De La Gardiska gravkoret och Strävpelaren väster därom. Gravkoret hade en liknande upbyggnad som det på  Norra sidan belägna Svedberska gravkoret. Det berättas 1779 Vara murat och försett med dörr av ek samt spåntak. Nu återstår blott fasadens överstycke av kalksten, uppsatt på södra sidoskeppets yttermur.

Stenen har följande inskrift: Häradshövding Jonas Lundins och thes kära hustrus Fru Anna Beata Sjöbergs beställda Hvilorum åhr 1738.

År 1918 återfanns rester av gravkorets grundmurar, vilka emellertid måste rivas på grund av markens sänkning till medeltida nivå. Rester av kistor påträffades därvid och gravsattes ånyo under den marknivån på samma plats."

(Ur boken ”Varnhems Klosterkyrka” av Ralph Edenheim och Ingrid Rosell via Carl Arvid Tell, Backa gård, 2014)

Varnhems klosterkyrkas södervägg. Foto Kent Friman, copyright, 2014. Varnhems klosterkyrkas södervägg. Foto Kent Friman, copyright, 2014.

Ett stycke söder om klosterkyrkan och från mitten av den synliga klosteranläggningen ser man stenen ungefär i mitten av den här bilden.

Backa gård - 1700-tal

Backa gård ritas 1727-6 år efter lagman Johan Lundins övertagande

Klicka på bilden för större karta! (Lantmäteriet Historiska Kartor) Klicka på bilden för större karta! (Lantmäteriet Historiska Kartor)

Backa geometrisk Delineation 1727. Troligen fastläggs nu gränserna för hemmanet med den nye ägaren. Till höger om Backa boningshus på kartan motsvarar det nu fastställda området nästan området inom järnvägsböjen i senare tid. I nordväst kan man se att Väbergia mellangården 1/2 mantal gränsar och det skall finnas en fägata ("fänadsdrift") mot utmarken. På den högra sidan - nordöst och österut - så möter i allt utmark. Detta var mark som tillhörde Kronoparken fram till att Kronoparken i det som kallas Billingeliderna skiftades 1803.

 

Backa gård hade tillsammans med Nohlgården köpts 1721 av häradshövdingen över Valle, Gudhem, Kåkinds och Vilske härader, Johan Lundin, för 150 riksdaler silvermynt. Kartan kom alltså 6 år efter köpet.                                                                         

(Ur Billingen längesen; artikel av Verna Andersson, Ljungstorp, 1989)


I söder gränsar kohaga till Prästgården i Skarike och i sydväst "Skarikes byijhemand åkrar". Västerut Skarikes byes ängar.


Man kan se att en ny trädgård anläggs västerut från huvudbyggnaden på Backa och ladugården ligger lite nordost om huvudbyggnaden. Redan vid den här tiden går det att se ursrpunget till den senare rundeln framför huset på den östra sidan som en gårdsplan.


 Här har också den lilla backstugan som fanns på 1701 års karta norr om Backa gård övergått i Höjentorps ägo - Tåhn eller Dijkaretorpet kallas den nu.

En 1700-talsträdgård skapas på Backa

En "ny trädgård" väster om dåvarande huvudbyggnad skapas på kartan 1727 - den östra trädgården har framfartsvägen till huvudbyggnaden och närliggande ladugård och övriga gårdsbyggnader.


Här beskrivs också den då av Johan Lundin ägda Wäbergia Mellangården 1/2 mantal frälse ligga ett stycke snett emot denna östra trädgård på andra sidan "Fänads drift åt Utmarken" uppåt Billingesidan.

Backa egendoms historia 1832 och framåt -->

1832 köper sergeanten Samuel Magnus Svalander Backa med omgivande gårdar, förutom Solberga gård, efter Erik Lundins änka Sophie Lundin född Leijonstolpe och hennes barn för 6 000 riksdaler.

1844
köptes gården av Niklas Wetterberg, filosofie magister, senare major och riddare av den kungliga svärdsorden. Han var den som lade upp de riktlinjer som resulterade i Backa gårds expansion. Då var gården liten - endast 1/2 mantal (ett mått på gårdens avkastning). Han ägde redan gårdarna i Väberga by.

1848 köpte han till Solberga gård av änkefru Lundin, född Leijonstolpe.

1873, efter Wetterbergs död, köpte Sören M Schjöler Backa, Solberga, m fl fastigheter ur hans dödsbo.

1881-82 byggdes den huvudbyggnad vi ser idag av Schjöler i nordtysk stil (kom själv från Schlesvig-Holstein) för 40 000 rdr. Hans stora satsningar på gården var inte omedelbart lönsamma och han var tvungen att lämna gården till exekutiv auktion 1886 efter konkurs.

Tack Backa gårdsarkiv genom Carl Arvid Tell som lät oss avfotografera/scanna över 100 handlingar i sitt hem 2013!

Alla handlingar som visas nedan kommer från gårdsarkivet!

Köpebrev 1832 vid Svalanders köp av Backa gård (ej Solberga)

"Jag Sophie Lundin född Lejionstolpe såsom förmyndare för mina omyndiga barn och jag  C Warenberg med min  hustru Sophie C Lundins samtycke .........säljer följande egendom nemligen Krono Skattehemmanet Backa ... (anm; och övriga gårdar inom Backas hägn - dok ännu inte Solberga) ....köpeskilling Sextusen Riksdaler Banco .......

Foto av originalköpebrev från 1832;

Svalander säljer till Wetterberg 1844

Avskrift av Svalanders och hans makas köpekontrakt 1844 vid försäljning till Löjtnant Wetterberg. Klicka på bilden för större bild! Avskrift av Svalanders och hans makas köpekontrakt 1844 vid försäljning till Löjtnant Wetterberg. Klicka på bilden för större bild!


Jag Samuel Magnus Svalander med min Kära Hustru Johanna Christina Linnarsson upplåta och försälja till Löjtnanten och Regements - Quartermästaren vid Kungliga Skaraborgs Regemente Herr Niklas Wetterberg vår egendom: Kronoskattehemmanet Backa, ett halft, frälse hemmanen Wäberg Mellomgården och Håkansgården, hvardera ett helt, kronskattehemmantet Wäberg Nohlgården ett helt och kronoskattehemmanet Wästorp ett fjärdeldels mantal, belägna i Skarke socken och Walle härad, med alla de till denna egendom hörande egor, torp och lägenheter samt öfvriga rättigheter, emot en öfverenskommen köpeskilling stor Trettio tusende trehundrade trettiotre /13,333 / Riksdaler, fjorton skillingar Banco, hvilka såsom betalt härigenom quitterad aoch afhände vi oss alltså omförmälda egendom, hvilka härigenom Herr Lientnant Wetterberg tillegnad i förbindelse vi oss helmul efter lag en hvilket allt i vittnens närvaro bekräftade.
Backa den 24 April 1844


S. M. Svalander        Johanna C. Linnarsson

Fastebrev 1845 för Herr Löjtnanten & regementskvartersmästaren Niklas Wetterberg vid köp av Backa gård m fl hemman

Fastebrev, dvs lagfart, för Niklas Wetterberg efter köpet av backa gård från fanjunkaren S.M. Svalander och hans hustru Johanna C. Linnarsson 1845.

Wetterbergs fastebrev för köpet av Solberga gård 1848

Fastebrev för Wetterbergs köp av Solberga gård den 14 mars 1848

Wetterberg löser 1855 ut Solbergas skyldighet att hålla kronoträd

Klicka på bilden för att kunna läsa bättre! Klicka på bilden för att kunna läsa bättre!



Genom att betala pengar till "Läns-ränteriet" vid "Skaraborgs Läns Lands-Contoir å Marieholm - den 14 Februari 1855" - kunde "Herr Kaptenen N. Wetterberg" betala lösen för "Solberga No 1 om Ett mantal" -

-"för å ägorna framledes uppväxande Ekeskog, jemte der befintlige eller framledes uppväxande Maste- och Storverks-träd, äfvensom, enligt inkommen, uppskattnings- och fördelningslängd, lösen för nu befintlig Ekeskog, med Sjutton Rdl - eller tillsammans Sjutton Riksdaler och Trettio skillingar Banko."


"Såsom en följd av häraf, samt på grund av uti 10 § af ofvanåberopade Kongl Förordning, förklarade Konungens befallningshavande, det Kronan nu och för everderliga tiden afstode allt anspråk på den Skog, hvartill Jordägare, genom den erlagde lösen, oinskränkt egande och dispositions-rätt sig förvärfvat; hvaröfver Protocolls-utdrag skulle till bevis meddelas."

 

Wetterbergs arvsskifte den 18 mars 1870

Här kan du läsa en avfotograferad handskriven avskrift av arvsskiftet efter Niklas Wetterberg:


Kilcka på symbolbilden och öppna .jpg-filen i din dator! OBS! Två separata sidor av samma dokument!

Schölers övertagande av Backa m fl 1873 "fastebrev" från häradsrätt

Tack Carl Arvid Tell, Backa gård, som ställt alla dokument ur gårdsarkivet till förfogande vid besök i hans hem under 2013!

Walle Häradsrätt den 31 mars 1875:

Faste;
"å ett halft mantal Backa, ett mantal Solberga, ett fjerdedels mantal Späckatorp, ett mantal Väberga Nohlgården, två mantal Väberga Mellomgården och Håkansgården, ett fjerdedels mantal Västorp och ett elfva sextondels mantal Öfverbo Mellomgården, hvilka fastigheter Landtbrukaren Sören Schöler, enligt afhandlingen den 31 oktober 1873, för ett hundrafyrtiofem tusen riksdaler riksmynt köpt af Enkefru Vilhelmina Wetterberg, född von Platen, samt hennes omyndiga döttrar Natalia och Anne Wetterberg genom deras förmyndare, Friherre Gustaf af Ugglas."

(Från Backa gårdsarkviv 2013 genom Carl Arvid Tell, Backa gård)

Backa gårds åbyggnader 1882

Bebyggelsen Backa gård 1882, efter ny "Kartaibyggning"/Mangårdsbyggnad 1880 uppförd av Schöler för 40 000 riksdaler!

Schölers konkurs - exekutiv försäljning av Backa med gårdar 1886

Originalbrev konkursföräljningen av Backa med gårdar ur Schölers "konkursmassa". (Från Backa gårdsarkviv 2013 genom Carl Arvid Tell, Backa gård) Originalbrev konkursföräljningen av Backa med gårdar ur Schölers "konkursmassa". (Från Backa gårdsarkviv 2013 genom Carl Arvid Tell, Backa gård)

Backa med ingående gårdar säljs här efter exekutiv auktion av kronofogden till Herr Alfred Eklind för högsta anbudet Nittiosjutusen kronor, som redan är till fullo betald den 31 augusti 1886.

Familjen Eklinds tid på Backa gård 1886 - 1912

Porträttfoto av Alfred Eklind (Foto från Urban Rydin, 2013-07-12) Porträttfoto av Alfred Eklind (Foto från Urban Rydin, 2013-07-12)

"Alfred Eklind var inspektor på Redberga säteri när han 24/5 1883 gifte sig med Isabella Rydin. Hon var oäkta dotter till Wilhelm Röhss d.y. vars donation bl.a. grundade Röhsska museet i Göteborg. På säteriet föddes dottern Annie 1884 och sonen Nils 1885.

I juli 1886 köptes Backa Gård för de Röhsska miljonerna och paret bosatte sig där.

Enligt uppgift från släkten var Isabella ute och red och träffade då sin ungdoms-kärlek Ernst Hammarberg. Det sade klick direkt och 1900 lämnade hon man och barn för denne. Enligt ytterligare uppgifter från släkten flyttade barnen och Alfred efter henne till Göteborg för att försöka hålla ihop äktenskapet.
 

I husförhörslängden kan man se att de flyttade till Gustavi församling 21/2 1900 - de återflyttade 17/7 1901 till Backa, samma dag som skilsmässan vann laga kraft genom Göteborgs domstol. (Kommentar; Kent Friman, 2013)

Det gick alltså inte bra, så därför flyttade de tillbaka till Backa. Alfred och Isabella skildes 1901. Alfred dog 29/12 1910. Tanken var att sonen Nils skulle ta över Backa men han avled i februari 1911 efter en olyckshändelse. Fastigheten såldes därför.  

Isabella var Wilhelm Röhss favoritdotter och erbjöds få ta sig efternamnet Röhss. Eftersom hon var den enda av
de fem syskonen som skulle få
det avstod hon.

Wilhelm Röhss d.y. levde tillsammans med Amalia Rydin utan att gifta sig. Detta var en oerhört hemlig affär, men de fick fem barn mellan åren 1875 - 1895.

Brodern till Isabella, Carl Rydin, (min farfarsfar) ägde 1882-1885 Loringagården."    (Text från Urban Rydin, 2013-07-12)

(Mer om Wilhelm Röhss .dy. hittar ni på Wikipedia  http://sv.wikipedia.org/wiki/Wilhelm_Röhss_den_yngre )

 

Alfred Eklind var också en av de få som stod emot kyrkoherden David Holmgren och reserverade sig på kyrkostämmor mot många av de ekonomiska beslut som togs. Som revisor var han starkt kritisk och domkapitlet beskrev honom som Varnhems starke och kloke man.  

 

(Baserat på Birgitta Rudbergs bok om den De la Gardieska gravkassan)
 

Alfred Eklind var en av de mer kraftfulla förespråkarna för en järnväg mellan Skövde - Axvall som också skulle passera hans egendom med hållplats. Han tog också plats i styrelsen direkt vid konstituerandet 1899-06-29.

Läs mer om Alfred Eklind som styrelseledamot av Skövde Axvalls Järnvägs Aktiebolags styrelse - här!

Familjen

Eklind Alfred; Blev 63 år. Född 11/7 1847 i Näsby, Almby (T) Föräldrar: Anders Ericsson (1814 -1881) & Lovisa Jansdotter (1815 -1876)
Död 29/12 1910 på Backa, Varnhem
Äktenskap med Isabella Wilhelmina Rydin (1861 - 1951) Vigsel varade: 1883 till 1901
Makan Isabella Wilhelmina Rydin föds 1861-01-13 Garnisins fors, Göteborg

Eklind, Annie Wilhelmina. Född 11/3 1884 på Redberga säteri, Örebro län
Eklind, Nils Alfred. Född 24/7 1885 på Redberga säteri
Eklind, Märta Isabella Amalia. Född 24/3 1889 på Backa, Varnhem
Eklind, Harald Vilhelm. Född 8/8 1891 på Backa, Varnhem
Eklind, Hjalmar Fredrik. Född 8/8 1892 på Backa, Varnhem

Porträttfoto av Isabella Eklind född Rydin som lämnade familjen 1900 på Backa för sin ungdoms älskade.

Amalia Rydin (Isabellas mamma) gick bort i Göteborg den 21/5 1893.

(Info och foto från Urban Rydin, 2013-07-12)

Porträttfoto 1904 under militärtjänsten av Nils Alfred Eklind - den son som skulle ta över Backa gård efter sin fars tragiska bortgång 1910.

Själv omkom han, endast 25 år gammal, i en olycka med en färja i Göteborg i februari 1911 där han kom i kläm, bara någon dryg månad efter sin faders död.

Nils var då arrendator av gården Fredrikshamn utanför Göteborg (Bäckabol i Backa socken, Hisingen).

 

(Information från Urban Rydin, 2013)


(Bilden från en fotokopia i Backa gårdsarkiv genom Carl Arvid Tell, 2013)

Familjen Eklind- ett tragiskt slut

Klicka på bilden för större text! Klicka på bilden för större text!


1910 den 29 december dör godsägaren Alfred Eklind.

1911 den 9 februari dör sonen och efterträdaren Nils Alfred Eklind i en olyckshändelse och eran Eklind tar slut på Backa gård.


(Artiklarna ur gårdsarkivet Backa gård genom Carl Arvid Tell, 2013)

Klicka på bilden för större text! Klicka på bilden för större text!

Sonen Haralds eftermäle: Läkarstudenten dog enligt uppgift av blindtarmsinflammation den 11/5 1914.

(Uppgift Urban Rydin, 2013)

Porträttfoto av barnen Eklind med modern stående;
från vänster; Harald, Annie, Märta, Nils och Hjalmar.


(Bilden från en fotokopia i Backa gårdsarkiv genom Carl Arvid Tell, 2013)

Porträttfoto av Harald Eklind som skulle ha blivit läkare, men dog i blindtarmsinflammation 1914 under sina medicine studier i Uppsala, endast 23 år gammal.

 

(Uppgift från Urban Rydin, 2013)


(Bilden från en fotokopia i Backa gårdsarkiv genom Carl Arvid Tell, 2013)

på Backa-tiden för denna familj

Hans son och tänkte efterträdare Nils Alfreds begravning. Sonens olycka var att han föll av en färja i Göteborg och klämdes så illa att han kort tid därefter avled på Sahlgrenska sjukhuset. Olyckan skedde 7/2 och han dog 9/2 1911.           (Uppgift från Urban Rydin, 2013)

Begravningsgodis och annat tillbehör enligt tidens tradition

Ur Alf Brages samlingar Skara gamla bibliotek - Stifts och Landsbibliotekt, forskningsenheten, 2014. Ur Alf Brages samlingar Skara gamla bibliotek - Stifts och Landsbibliotekt, forskningsenheten, 2014.

Begravningskonfekt som begravningsgästerna bjöds på. Silkespapper eller tunn väv i svart, vitt och guld med fantastiska utsmyckningar av bibliska och andra motiv formade nästan som julgranskarameller med godis inuti. Tillkommande utsmyckningar med metallföremål och pappersbilder till små konstverk i sig. Var en vanlig sed långt in på 1900-talet. Dessa troligen från 1930-talet men med härstamning från 1800-talets traditioner.

Begravningskonfekt, kistkrans, kringlor och snaps var i äldre tid ett måste       

Den här fantastiska bilden fick vi låna från Utställningen i Lemnhults hembygdsförenings regi som kallades Livets högtider. Länk: http://norhagen.se/hembygd/index.htm. Sök under Livets högtider. Tack för tillstånd att visa den; Inger Lundström, materialförvaltare, Lemnhults Hembygdsförening.

Alfred och Harald Eklinds grav norra muren Varnhems kyrkogård

Alfreds och sonen Nils stora sängliknande grav utmed norra kyrkogårdsmuren vid Varnhems kyrka. Foto KF, 2013
 

Noteras att sonen Harald inte tycks vila i denna grav - trots att det i jordfästningsartikeln ovan står att han efter begravningsgudstjänsten i Uppsala domkyrka fördes till stationen för transport till Varnhems kyrkogård där gravsättning skulle äga rum!

Plan över Backa gård efter 1915

Planritning av byggnaderna för Backa gård belägna mindre än 60 meter från Backas värderade byggnader ingående i försäkring - vilket torde vara de flesta som då fanns! Gården var då samlad på en plats mer söder om nuvarande placering av ekonomibyggnader. Den innehåller t o m en ritning ovanifrån av rundtröskan belägen på östra sidan av logen med lador. Man kan lätt företställa sig hästarna som går runt, runt och ger kraft till tröskverket.

I försäkringshandling år 1919 konstaterar man att byggnaden med loge och lador är riven - här N:o 4. och att stallet - här N:o 2 är nybyggt 1915.


OBS! Norr är rakt åt vänster på bilden!

Förteckning/beskrivning över de på kartan utritade byggnaderna, som passeras av "järnväg för allmän trafik mellan Sköfde och Axvall, trafikeras med lokomotiv 36,8 meter från N:o 6, 54 meter från N:o 4 och 55 meter från N:o 5".

Beskrivning av stallet byggt 1915 - samt försäkringsvärdering


 

En textmässig beskrivning över stallet.




STALLBYGGNADEN beskrivs som i särdeles gott skick med bl a 25 fönsterlufter med tillbehör, dubbelportar och 2 andra portar, ljusgårdar och luftskorstenar. Dem är 39,2 meter lång och 10,7 meter bred med 4,75 meter mellan sten och takfot.

Brandberedskapen på Backa Gård 1920.

Backa efter Eklinds 1912

1912 köpte Axel Konrad Billing Backa gård av Eklinds dödsbo. Han byggde de äldre arbetarbostäderna och hade hästar och ägorna brukades som vall. Han försåg också regementena i Skövde med hö.

1934 köpte en fru Edit Ranow gården för 115 000 kr för att drivas med en inspektor och hon lät uppföra en del av nuvarande ladan och rev den fallfärdiga ladugården.

Familjen Tell på Backa Gård 1936 och in i våra dagar

Bild från Varnhemsbygden 2004 Bild från Varnhemsbygden 2004


1936 köptes så Backa av agronomen Harry Tell av fru Ranow. Sedan dess har Backa egendom varit i familjen Tell's ägo.

1936 fanns en traktor på gården och dessutom nio hästar och en vagnshäst för transporter. Utöver dessa fanns här en avelshingst, två ridhästar och två eller tre unghästar, som skulle köras in.

1938 byggde han ny ladugård och behovsdikade samt tog bort en stor mängd sten som hindrade den moderna utvecklingen med nya maskiner.





 


På bilden familjen Tell med fr v mamma Märta och barnen Carl-Arvid, Elsa och Hans samt pappa Harry. Famlijefoto från 1940-talet.

Stenbrytning med egeninköpta stora maskiner gjordes ända fram till och med sommaren 1964.

Äldre stenröjarmaskin vid Backa gård för att förbereda för "nya tidens" maskinskötta marker.

(Bild från Varnhemsbygden 2004)

Höhässjning i början av 1940-talet. Från vänster rättaren Tage Lindahl, Karl Lundberg, Sandlid, Sigfrid Johansson och Harry Lundberg.                                                                                                          (Bild från Varnhemsbygden 2004)

(Bild ur familjealbumet Carl Arvid Tell, 2013)

Vintervägröjning 1940 där vägen till Höjentorp skottas med skyffel av på bilden 13 man!                                          

(Bild från Varnhemsbygden 2004)

Vintertid 1940. Pappa Harry, Hans, Elsa och mamma Märta åker Trollhoppan med hästen Prima.

(Bild från Varnhemsbygden 2004)

1939-1945 var Backa en fältdepå med kompaniexpedition i ett av de stora rummen på nedervåningen med egen telefon.

Vid inkallelserna och hemresorna var en av de första åtgärderna att ringa stinsen i Skövde och be honom stanna tåget vid Backa. Kompaniet omfattade 164 man. En tredjedel av ladugården uppläts till vapen. I den övriga delen fanns kor. Backa var enlligt kompanichefen Erik Scholander mycket lämpligt som fältdepå. Bara några hundra meter från gården går järnvägslinjen Skövde - Axvall, och nära gården fanns en banvaktskur.

Första Kårpansarvärnskompaniet från I 9, numera P 4, mobiliserar 1940. Fältdepån fanns kvar under hela kriget.

(Bild från Varnhemsbygden 2004)

Fraktgodssedel där Harry Tell kvitterat ut ett paket hästskor 21 juli 1932

1951 inköptes nästa traktor och då behövdes ändå tre par hästar på gården för skogskörslorna, då det inte fanns några skogsvägar.
1958-62 byggdes skogsvägar på Billingen, vilket gjorde att hästarna inte behövdes i skogsbruket längre.
1961 inköptes så traktor nummer tre.
1965 gick den sista arbetshästen till slakt. Stallet rymde 20 hästar och var en gång fullt.

1968 köptes gården av sönerna Carl-Arvid och Hans Tell som genomförde en modernisering av ladugården med utökning av antalet kor från 36 till 60 st.

1970 renoverades det stora huset och en ny arbetarbostad byggdes i parken - Parklyckan.
1977 byggdes ny arbetarbostad där den gamla smedjan låg.
1979 arrenderades gården Hålltorp av Carl-Arvid och Hans vilket gäller fortfarande.
1989-90 genomfördes om- och utbygnad av ladugården, så att koplatserna kunde ökas från 60 till 84 st.
1992 genomfördes om- och tillbyggnad av stallet till att rymma 65 ungdjur.
 

 

                                             Foto på Märtha Tell och Carl-Arvid Tell från 2002.

(Varnhemsbygden 2004)


Märtha föddes i Skillingaryd den 8 september 1905,. Hon växte upp i Norrköping, där hennes far, Drakenberg, var gymnastiklärare. Farföräldrarna bodde på Smedjegatan 6 i Skara, så där firades många jular och en del av sommarloven. Märtha arbetade som bokhållare på Systembolaget i Skara 1930 - 1936. Hon avled den 10 oktober 2003, då bosatt i Skara, sedan barnbarnen tagit över gården.

Harry Tell, hennes make, föddes på Ökull 13 februari 1897. Han växte upp på Smedjeg. 6 i Skara i samma hus som familjen Drakenberg. Han avled 30 mars 1970.

Carl Arvid Tell på Backa gård och medhjälparen Kenneth Gustafsson - från urklipp okänt årtal från Ingvor Storm, Ljungstorp, 2014

De nuvarande ägarna Jakob och Carl-Harry Tell. (Bild från Varnhemsbygden 2004) De nuvarande ägarna Jakob och Carl-Harry Tell. (Bild från Varnhemsbygden 2004)

1999 köptes Backa gård av sönerna till Carl Arvid Tell, Jakob och Carl-Harry Tell. De driver gården som 2004 omfattade  125 hektar åker och 164 hektar arrende tillsammans med 272 hektar produktiv skogsmark.

2004 hade gården 84 mjölkkor och 140 ungdjur samt bedrevs en viss köttdjursuppfödning på gården Torp.

2012 påbörjades en ny storsatsning från de båda ägarnas sida med bl a bygget av en ny ladugård.


























(Backas historia 1844 -  2004  bygger nästan helt på artikel berättad av Inga-Britt Holm och Eva Bozovic i Varnhemsbygden 2004, medlemsblad för hembygdsföreningen Skarke-Varnhem.)

Backa Egendom med några bilder på huvudbyggnaden under åren

Backa; huvudbyggnaden i nordtysk stil byggd under åren 1881-82- under en tid med exotiska växter i planteringar- na och takkupa med flaggstång. Arkitekten hette Sjöberg och kom från Danmark.

(Vykort från Stina Johansson, Varnhem, 2012)

Flygfoto 1936 med SAJ-banan i grusgångens förlängning nedåt och utanför bild. Foto AB Flygtrafik Dals Långed. Av 1700-talsträdgården väster om huset syns inget vid den här tiden, möjligen de sparade öppna ytorna. Backa allé till höger i bild.

(Bild Västergötlands Museum - bildarkivet/bildnummer: A145051:0077)

Backa i lite senare tid, när takkupan fått ge sig för tidens tand och enbart gräs gör det enklare att sköta den stora rundeln.

(Bild Västergötlands Museum - bildarkivet/bildnummer: A18170)

Bild från 1940-talet på huvudbyggnaden. Foto P. O. Svanberg, då hyrande Gårdstorpet, Solberga som sommarbostad och utgångspunkt för sina exkursioner på nordbillingen.

(Bild från fotoalbum Carl Arvid Tell)

Backa gård i modern tid nedanför skogsdelen av Billingsberget. Bilden tagen före påbörjandet av det nya ladugårdsbygget 2012. Resterna av SAJ-spåret syns som avslutning på cykelbana från Skövde i mitten av bilden, där cykelbanan går ut till väg, samt som allé ovanför rundeln till höger. Hela spårsvängen syns på bilden - nära vägsvängen.


(Bild från Carl Arvid Tell, Backa gård, 2013)

På Backa Gård bedrivs idag ekologisk mjölk- och köttproduktion. I dagsläget finns ca 90 kor samt rekrytering, dvs kalvar och ungdjur. Tjurkalvarna föds upp som stutar på den arrenderade granngården Torp för att de under vår och sommar ska hålla omgivningens betesmarker öppna. Kvigorna blir i två-treårsåldern mjölkkor. Mjölken levereras så småningom till Falköpings Mejeri och slaktdjuren till Skövde Slakteri. Backa med tillhörande arrenden omfattar drygt 300 ha åker och bete samt 285 ha skog.  Äkermarken brukas ekologiskt och skörden täcker den största delen av gårdens foderbehov. Backa, eller Tell Backa AB som företaget heter, har tre anställda utöver familjen.

Under vården 2012 påbörjas den nya ladugården som kommer i första skedet att inhysa 150 kor samt rekrytering och stutar. Mjölkningen kommer i begynnelsen att ske via två robotar (plats för fyra) och anläggningen beräknas tas i bruk under 2013. Gårdens affärsidé är att genom noggrannhet, effektivitet och god djurhälsa driva ett lönsamt företag som ger utrymme för familjeliv.


(Text från hemsidan; http://www.ollovsgarden.se/om-garden-och-oss)

Backas nya ladugård ur Varnhemsbygden 2014

Text: Carl Arvid Tell              Foto: Johanna Tell

Materialsida för inläggning här! Kräver lösenord!