A. 109 Piskalyckan med Piskagubben

En backstuga på Smedsgårdsmark vid Kleven under Dyngesäter -->
1874 köps Smedsgården 'Littera Bb - 12:3' av Hålltorp

Flygfoto skänkt av Leif Crona, godkänt för publicering av Försvarsstaben, augusti 2014 Flygfoto skänkt av Leif Crona, godkänt för publicering av Försvarsstaben, augusti 2014

Marken för Dyngsäters skifte blir formellt avgränsad 1803 och är nu alltså över 200 år gammal. 1919 tillkom efter köp från Nohlgården - avstyckningen Gubbalyckan på andra sidan vägen.

Själva byggnaderna för ett torp på Dyngesäters Klev byggs 1854 av torparen  Anders Johansson, född i Varnhem 1802 och kom då att kallas Klefven under Dyngesäter. Vid köp med köpebrev 1895 samt 1907 fastläggs namnet till Klefven.

Fr v ett skissartat försök att märka ut de historiska gränserna för Kleven under Dyngesäter med Gubbalyckan på andra sidan vägen. Piskalyckan låg mitt för Gubbalyckan med huset ett stycke från vägen.

Ur Verna Anderssons samlingar, Ljungstorp Ur Verna Anderssons samlingar, Ljungstorp

Platsen för 'Piska-gubbens' stuga med en väggen mot klipporna.

Piskalyckan på 1960 års karta

Piskalyckan 1960 Piskalyckan 1960

Piskalyckan var ett stycke odlingsbar mark från landsvägen utmed Klevens berg i dagen ett stycke in - se kartan ovan!

Piskalyckan på 1877 års karta

Piskalyckan 1877 Piskalyckan 1877

På karta 1877 kan man se Piskalyckans backstuga finns utmärkt som ett rött boningshus.

Piskalyckan

En backstuga med ett stycke mark - kallades av Pettersson på Hålltorp för Smedsgårdsgärdet på Smedsgårdens mark gränsande till Kleven under Dyngesäter - senare på Hålltorps mark efter köp 1874.

Backstugan var mycket enkelt byggd med två väggar mot en del av Klevens berg i dagen - textilkonstnären Gunborg Ferms tolkning till höger. Stugan flyttades sedan ut mitt på gärdet vid den stora stenen som kan ses även idag.

Den kallades tidigt för backstuga Smedsgården och senare, efter en av de boende, gick den under namnet Piskagubbens eller Piskalyckan. Lär ha upphört efter att han och hustrun som de sista boende flyttat tilll fattigstugan 1890.

Gunborg Ferm, vävnad 1981 - Piskagubben
Gunborg Ferm, vävnad 1981 - Piskagubben
Textad skylt uppsatt av Nils Lann, hembygdsföreningen
Textad skylt uppsatt av Nils Lann, hembygdsföreningen
Gunborg Ferm, vävnad 1981 - Piskagubben
Gunborg Ferm, vävnad 1981 - Piskagubben

Boende i backstugan Smedsgården - sista halvan av 1800-talet

Husförhörslängd Varnhem AI:9 (1854-1862)

Ny inflyttad inhyses blir torparfamiljen från Ödelöthen under 1840-talet, rallare på 1850-talet - blir nu backstugusittare på Smedsgården

Mannen  Anders Isaksson
, född i Sköfde 1817-11-19
Hustrun Cajsa Andersdotter, född i Sköfde 1810-03-08
Dotter     Cajsa Lisa, född i Sköfde 1841-09-25 - flyttar ut till Sköfde 1858
Son        Anders Gustaf, född i Sköfde 1844-01-26
Dotter     Anna Maria, född i Varnhem (Ödelöthen) 1848-11-02
Dotter     Gustafva, född i Varnhem 1857 (Backstugan Smedsgården) - död här 1862-04-29

Husförhörslängd Varnhem (R) AI:12 (1880-1895)

Fattiga Anders med sin fru flyttar 1890 till fattighuset, där han dör 1895-01-11 och hon dör 1898-12-31

 

En anekdot berättar att han skall ha fått Förbergs stövlar efter hans avrättning 1859 på den näraliggande Galgbacken.

Kärt barn ha många namn

Piskel
- så kallades sonen Anders Gustaf av Gustaf Brage, Alf Brages far
Piskeslängarn - så kallade Rut & Johannes Alm honom
Piskagubben - så kallades han av Lina Broström i Gustafsberg och flera andra

Lina Broström berättar;
Lina, född 1874, mindes Piskagubben.
På Hålltorps mark vid bergväggen hade han först huset. Bergväggen utgjorde 1 och 1/2 vägg i stugan. Han gjorde piskor och sålde. Oxpiskor och Hästpiskor, som var lite finare. Han fanns där på 1880-talet, var gammal då. Han var argsint och röt åt vuxna, men han tyckte om barn och han ropade ofta in dem til sig och bjöd dem på fläsk och bröd och kaffe.

Verna berättar;
Carl Andersson i Rödjan, född 1879, mindes stugan och att han flyttade ut stugan på åkerlyckan framför. Carl kommer ihåg stugan på åkern. En son, Anders Gustaf, flyttade till Skövde och sälde också piskor.

Gustav Brage berättar om 'Skövdes piskagubbe';
Han kallar honom 'Piskel' och berättar att han var liten och torr. Han gjorde piskor som han sålde i Skövde, Handtagen var flätade och randiga av skinn, växelvis ljust och mörkt. Han bar piskorna i en 'holk' som hängde på armen. 'Holken' vara av skinn eller tälttyg. Han bodde på Östermalm först, han flyttade därifrån. 1914 - 1920 sålde han piskor på stan på lördagar när det var marknad på Hertig Jhans torg och 'Kolyckan' = Sandtorget.

Anders Gustaf hade en son som hette Ernst Gustafsson, kallades 'Piskel-Ernst'. Ernst var lång och tjock och hade inga barn.