A. 76 Pickagårdsskiftet - Annelund

Pickagårdsskiftet tilldelat 1803 -> Backstuga + mark väster om landsvägen 1817 -> Odelat västerskifte Pickahagen - avsöndrat 1895 -> Annelund 1907 - med adress idag; Ljungstorp Annelund 1

Flygfotot skänkt av Leif Crona, 2014 - godkänt för publicering av Försvarsstaben augusti 2014 Flygfotot skänkt av Leif Crona, 2014 - godkänt för publicering av Försvarsstaben augusti 2014

Nohlgårdsskiftet efter 1826 ungefärligt inritat med blått med dess historiska ägor som gränser.
Rött är gränser för de nuvarande fastigheter som omnämnns på flygbilden. Den blå streckade linjen är det östra skiftet som var delat i två delar - ett för Skarpens intäkt med Nohlgårdsskiftet fortsättande upp mot berget i söder och ett för Lundstorp i norr.

Skarpenstorp idag består av båda dessa skiftesdelar samt Pickagårdens skiftesdel norr om Nohlgårdsskiftet - mitt emot Annelundsmarken på flygfotot.


De första årtiondena av sin historia var även Pickagårdsskiftet ett rent skogskifte som alla andra skiften som delades ut av Kronan vid skiftet av Kronoparken i Billingeliderna 1803. Det kom att bebyggas med en Backestuga redan 1817 utmed och väster om landsvägen (på kartan nedanför landsvägen - öster om dagens Annelund). 1895 fick arbetskarlen Claes Dag, grannen på Kyrkstorp (senare Matildero), lagfart på sitt köp av Pickagårdsskiftet väster om landsvägen.

Annelund  består idag av 15 490 kvadratmeter tomt och en bostadsyta om 220 kvardratmeter och är välbevarat från sin byggtid 1912. Nuvarande ägare är Einarsson, Jim Johan och Marie Elisabet Wester, från och med 2011-08-03.

Det gamla huset på Annelundsmarken runt 1910 med fam Grönvall




 

Det äldre huset på platsen på bilden har troligen inom sig det första huset byggt 1817 - eller är åtminstone byggt på samma plats enligt kartor nedan. Man kan se att huset har ny skorsten, nya delvis nya fönster och ny utbyggt frontespis på taket för balkong. Lägg också märke till ladugården söder om huset på bilden från 1910!

På bilden makarna Grönvall och två av döttrarna på verandan till det av familjen av grosshandlare Högberg inköpta äldre huset på ägan. Huset var realtivt moderniserat för tiden och tillsynes anlade man vid tiden för fotot en större balkong med väderskydd åt många håll.


Följande text har funnits vid bilden (dottern Ruths farmors album): ”Några förhistoriska bilder – när tomten köptes med den lilla söta stugan på. Pappa, mamma, Elsa och Märtha har dukat fram medhavd lunch el. kaffe på en afkrokad dörr!”

Från denna altan sade man sig se Ramlaklev 1910 på ett postkort, där man beskrev sitt eget nyinköpta hus som huset "Annorlunda". Det betyder att balkongen var vänd mot öster och landsvägen. Troligen var det till att börja med dagsbesök i huset från familjen Grönvall.


Johan G Grönvall (kallad John) föddes den 16 maj 1839 på gården Björksäter i Råda socken och var barn till Theodor Grönvall (8 augusti 1810 i Göteborg - 25 oktober 1875) och Sofie Christina Fleetwood (28 december 1813 -11 oktober 1903). Gifte sig med Eva Fägerskjöld och fick sex döttrar och två söner - släkthistorien längre ner på sidan!


Nästan alla av John Grönvalls döttrar, sex stycken, får en ordentlig utbildning. Elsa Louise blir gymnastik- direktör, Märtha och Ingrid blir båda teckningslärare och så Signe som blir handarbetslärarinna. Ruth saknar utbildning och den äldsta dottern dör endast  21 år gammal.

Ur kyrkböckerna för familjen Grönvall:
Hfl 1866 - 1880 (Volym Skövde stadsförsamling AI:13)
Gjuteriet skrivs nu för första gången den 4/5 1867 (med 8 sidor personal)


Ingeniören Johan Georg Grönvall, född i Råda 1839 16/5 - flyttar in från Sventorp 1867
- han flyttar ut till Göteborg 12/5 1871

- han tar 1873  till sig pigan Maria Beata Svensdotter född i Händene 1833 4/7 som flyttar in till Gjuteriet från Falköping. John måste alltså ha flyttat tillbaka innan dess till gjuteriet.

Hfl 1866 - 1880 (Volym Skövde stadsförsamling AI:14)
Gjuteriet - nu med 22 sidor personal skrivna på gjuteriet - inkl. Grönvallsfamiljen själv


Ingeniören  Johan Georg Grönvall, f. i Råda 1839 16/3 (ingen inflyttn noterad) - gifter sig 20/10 1875 - med
Hustrun       Eva Amelia Carolina Fägersköld, född i Härja 1857 3/4 - flyttar in från Säter 1875
Dotter           Anna Ulrika Sofia, född på stället 1876 2/11
Dotter           Elsa Lovisa, född på stället 1878 6/7
Dotter           Hilda Märtha Thekla, född i Sköfde 1879 21/12

Hfl 1880 - 1891 +1892 - 1899 + 1901 - 1905
skrivna under Gjuteriet


Ingeniören  Johan Georg Grönvall, född i Råda 1839 16/3
Hustrun       Eva Amelia Carolina Fägersköld, född i Härja 1857 3/4
Dotter          Anna Ulrika Sofia, född på stället 1876 2/11 - dör den 5/4 1897 - i dödboken står Gjuteriet som
                     hem - dog av vitium organicum cordis, VOC, = organiskt hjärtfel.
Dotter           Elsa Lovisa, född på stället 1878 6/7
Dotter           Hilda Märtha Thekla, född i Sköfde 1879 21/12
Dotter           Ingrid Eva Helena, född i Sköfde 1882 27/1
Dotter           Signe Catharina, född i Sköfde 1883 10/12
Son              Johan Wilhelm Teodor, född i Sköfde 1885 9/8
Dotter           Ruth Hedvig, född i Sköfde 1887 28/3
Son              Sten Ivar, född i Sköfde 1889 29/1

Hfl 1905 - 1911
Gjuteriet


Ingeniören  Johan Georg Grönvall, född i Råda 1839 16/3
Hustrun       Eva Amelia Carolina Fägersköld, född i Härja 1857 3/4
Dotter           Anna Ulrika Sofia, född på stället 1876 2/11
Dotter           Elsa Lovisa, född på stället 1878 6/7  - flyttar till Örebro 11/11 1907
Dotter           Hilda Märtha Thekla, född i Sköfde 1879 21/12 - flyttar till Örebro 30/10 1906
Dotter           Ingrid Eva Helena, född i Sköfde 1882 27/1 - flyttar till Strömstad 13/11 1908
Dotter           Signe Catharina, född i Sköfde 1883 10/12
Son              Johan Wilhelm Teodor, född i Sköfde 1885 9/8 - frikallad 1906
Dotter           Ruth Hedvig, född i Sköfde 1887 28/3 - flyttar till Lomma 22/11 1907
Son              Sten Ivar, född i Sköfde 1889 29/1 - frikallad

Församlingsbok 1910 - 1924
Tomt Nr 70 (Vår not; ”Grönvallska huset”)


Ingeniören  Johan Georg Grönvall, född i Råda 1839 16/3 - dör här 5/2 1924
Hustrun       Eva Amelia Carolina Fägersköld, född i Härja 1857 3/4 - dör här 24/1 1917
Dotter           Anna Ulrika Sofia, född på stället 1876 2/11
Dotter           Elsa Lovisa, född på stället 1878 6/7  - flyttar till Örebro 11/11 1907 - Gymnastiklärarinna
Dotter           Hilda Märtha Thekla, född i Sköfde 1879 21/12 - flyttar till Örebro 30/10 1906
Dotter           Ingrid Eva Helena, född i Sköfde 1882 27/1 - flyttar till Strömstad 13/11 1908 - teckningslärare
Dotter           Signe Catharina, född i Sköfde 1883 10/12
Son              Johan Wilhelm Teodor, född i Sköfde 1885 9/8 - frikallad 1906 - ingeniör
Dotter           Ruth Hedvig, född i Sköfde 1887 28/3 - flyttar till Lomma 22/11 1907 - trädgårdslärarinna
Son              Sten Ivar, född i Sköfde 1889 29/1 - frikallad - extra ordinarie kofr? notarie
- barnen flyttar hem efter utbildningar och sedan ut igen under perioden.

Pigan Sofia Ottiliana Frej, född i Böja 1864 5/5 - flyttar in från Säter 47 år gammal 10/11 1911
 

Bild från Verna Andersson, Ljungstorp - med tillstånd av familjeföreträdare Bild från Verna Andersson, Ljungstorp - med tillstånd av familjeföreträdare

John och Eva Grönvall på sin ålders höst hemma på Kyrkogatan 2, Skövde.
 
John G Grönvall slutade som chef för företaget 1909, 70 år gammal och var sedan styrelseordförande fram till 1916, 76 år gammal. Han avled 85 år gammal i sitt hem den 3 februari 1924.

Korthistoria  om John G Görnvall från Wikipedia;

Johan Georg ”John G” Grönvall föddes i Råda socken, Askims härad den 16 maj 1839, död den 3 februari 1924 i Skövde. Han var barn till Theodor Grönvall (8 augusti 1810 -- 25 oktober 1875) och Sofie Christina Fleetwood (28 december 1813 -- 11 oktober 1903). Familjen köpte Suntetorp utanför Skövde den 18 juli 1839 och i augusti flyttade man in.

Han studerade till ingenjör vid Teknologiska Institutet (numera Tekniska Högskolan) i Stockholm. Arbetade därefter som ritare på Lindholmens verkstad i Göteborg.

1868 startade John G Sköfde Gjuteri och Mekaniska Verkstad som till sin början huvudsakligen tillverkade produkter för avsättning inom närregionen, exempelvis pannor, grytor, kaminer och jordbruksredskap.

1875 ombildades företaget under det nya namnet Sköfde Mekaniska Verkstad. Kring sekelskiftet 1900 låg personalstyrkan på omkring 130 personer med en medeltimpenning på 22,2 öre.

John G avgick från verksamheten 16 maj 1909. John G var även ledamot av Skövde stads fullmäktige i många år. Han arbetade aktivt för att Skövde museum skulle startas. Numera går verkstaden under namnet Volvo Powertrain.

John G dog söndagen 3 februari 1924, 85 år gammal. Han ägde vid sin död Kloster Pickagård i Varnhems socken med den avsöndrade lägenheten Annelund. Han är begravd på S:ta Elins kyrkogård i centrala Skövde.

Här kan Du ladda ner den hemsida med familjehistorien som tidigare fanns på Internet  - sida för sida;

Nya Annelund byggt 1912 - här 1920-tal - några år före Johns död

Bild från Verna Anderssons samling med publiceringsrätt från  familjeföreträdare Bild från Verna Anderssons samling med publiceringsrätt från familjeföreträdare

Det nya huset byggdes 1912 - ett par år efter köpet av ägan från grosshandlare Högberg. Det var Carl Högberg som ordnade med bygget åt Grönvall - då redan på sin ålders höst. Foto troligen 1920-tal. John dör 1924.

Historien om statyn - Verna Andersson & Maj-Britt Beetzén King

Staty uppförd i Skövde föreställande 'John G' Grönvall utförd av Sam Westerholm, Stockholm (Bild wikicommon)
Staty uppförd i Skövde föreställande 'John G' Grönvall utförd av Sam Westerholm, Stockholm (Bild wikicommon)
Foto Al King Foto Al King

Konstnären Sam Westerholm och kommunstyrelsens ordf Tord Gustafsson. vid invigningen i Skövde 2/10 2010

Foto Al King Foto Al King

Två av förslagsställarna Maj-Britt Beetzén King och Verna Andersson - den tredje var Carl Axel Pettersson.

Minnesmärke över John G Grönvall
 
På ett möte med Skövde Hembygdsförenings styrelse 2004 föreslog Carl Axel Pettersson, Skövde, att ett minnesmärke borde sättas upp över John G Grönvall, grundaren av Sköfde Gjuteri och Mekaniska Verkstad. Carl Axel hade tagit upp förslaget med Historieföreningen på Volvo, som stödde idén. Hembygdsföreningen föreslog att han skulle lämna in ett medborgarförslag.  Maj-Britt Beetzen King, som deltog i mötet, föreslog att de skulle kontakta, Verna Andersson, som var anställd på Volvo och sekreterare i Historieföreningen på Volvo i Skövde.  Resultatet blev att de tre tillsammans – Carl Axel Pettersson, Maj-Britt Beetzen King och Verna Andersson - i maj år 2004 lämnade in ett medborgarförslag till Skövde kommun

Dåvarande kulturchef i Skövde kommun Gunilla Ceder fick uppdraget att ta fram alternativa lösningar till minnesmärke och uppdraget gick vidare till chefen för Konstmuseet i Skövde Lena Holmstrand Krueger att ta fram förslag.

Radio Skaraborg hörde av sig och ville veta hur minnesmärket skulle se ut och var det skulle stå. De fick en redogörelse för vad vi tre önskade – en figurativ staty i närheten av Volvo.

Skövde Nyheter rapporterade om att förslag till minnesmärke över John G Grönvall var på gång.
Lena Holmstrand Krüger, kontaktade en konstnär som också inbjöds till Volvo tillsammans med en representant för Konstmuseet. De fick information om företaget på en vandring genom fabriken och företagets historiska film visades.

Konstnärens förslag till minnesmärke över John G Grönvall blev i form av en vit kub, som i färdigt skick skulle bli 2 x 2x 2 meter, tillverkad i stål med många hål i – enligt konstnären ”ett tekniskt avancerat verk som behöver mycket nytänkande och specialkompetens för att fungera, så som jag tror att Grönvall arbetade”. Mycket tänkande ligger bakom förslaget – kuben växlar mellan ljus och form och blinkar beroende om man är stillastående eller i rörelse som betraktare och påverkas av ljus, årstid och väderlek.  Modellen ställdes ut i Stadshuset i Skövde.

Det blev en mycket uppseendeväckande modell av ett blivande konstverk – men det var inte så vi hade tänkt oss minnesmärket över John G Grönvall.

Förslagsställarna deltog i flera möten med Kulturnämnden och Konstmuseet och höll ständig kontakt med varandra.

Som ett led i arbetet med minnesmärket och en information om Volvos historiska verksamhet skrev i början av 2007 Mats Osberg en artikel om John G Grönvall och företaget, som vi lyckades få in i både SLA och SN nästan på samma gång.

Vi informerade också i MinnesBlocket, en skrift för Volvo Historieförenings medlemmar, av vilka vi också hade stöd för vår idé.

Kulturchefen kontaktade konstnären Sam Westerholm*, Stockholm. Frågan till honom var om han kunde ta fram en idé till en skulptur föreställande John G Grönvall. Han återkom efter att ha läst Mats Osbergs bok ”Milstolpar” som gavs ut 1996 där en mycket fin bild på John G. Grönvall finns med. Den bilden fastnade Sam Westerholm för. Dessutom föreslog han att också gjuta en modell av den första motorn – B1:an – och ställa den bredvid Grönvall.

Gissa om vi tog till oss den idén!!
Sam Westerholm inbjöds också av Volvo Historieförening till en information om företaget.
Efter beslut i Kulturnämnden drog arbetet med tillverkning av en staty igång. Sam Westerholm tog kontakt med Bergmans Konstgjuteri i Stockholm, där statyn gjöts i brons.
Kostnaderna togs från Theodor Egnells fond för stadens förskönande.
Mats Osberg tog fram förslag till folder åt Skövde kommun i samarbete med Rune Lindström, Skövde Kulturhus – ”Från pannor och grytor till turbiner och motorer”, vilken trycktes upp.

Efter sex års arbete i form av en mängd diskussioner mellan nämnder och styrelser och många intresserade, mycket information i radio och skriverier i tidningarna och kontakter med Volvo och dess Historieförening kunde invigningen av ett figurativt minnesmärke över John G Grönvall äga rum lördagen den 2 oktober 2010. Inbjudna var ett 30-tal personer – fyra barnbarnsbarn till John G Grönvall och representanter för Ingenjörsfirman Fritz Egnell Stockholm, representanter för Volvo Personvagnar och Volvo Lastvagnar, Anna-Britta och Gunnar Andersson i Säter, Historieföreningens styrelse och förslagsställarna representerade av Verna Andersson, som tackade varmt konstnären med orden ”Det blev precis som vi föreställt oss”.

Ordföranden för Kulturnämnden Douglas Hjalmarsson och kulturchef Gunilla Ceder hälsade välkommen och kommunstyrelsens ordförande Tord Gustafsson invigde monumentet. Lars Johan Ekelöf höll talet ”John G Grönvall, vem var han?”. Skövde Musikskola stod för musiken och det hela avslutades med kaffe och tårta i Volvohuset. En stor mängd intresserade fyllde upp platsen strax nedanför Pentaporten i Skövde.
Skövde Konstförening har en organisation för fadderskap åt statyer. Fadder för minnesmärket över John G Grönvall blev Historieföreningen Volvo i Skövde.

Det tråkiga för oss var att Carl Axel Pettersson blev sjuk och gick bort innan minnesmärket blev färdigt. Det var Carl Axel som tog initiativet. Han kämpade hårt tillsammans med oss för ett figurativt minnesmärke över John G Grönvall – och vi tre förslagsställare lyckades!!  Och jag är säker på att Carl Axel njuter i sin himmel…
 
Verna Andersson och Maj-Britt Beetzén King
 
*Sam Westerholm, född 1947 i Ingå i Finland, är en bildkonstnär och skulptör, som utbildade sig vid Konstfack, Konstskolan Idun Lovén, Gerlesborgsskolan och för Bror Marklund på Konstakademien. Han är representerad bland annat vid Statens porträttsamling.

Från SLA-artikel om statyn

Klicka på texten för att kunna läsa! Klicka på texten för att kunna läsa!

Annelund vinter 1980-tal

Foto Jan Johansson, (Vibonätt), Skövde 2015 Foto Jan Johansson, (Vibonätt), Skövde 2015

Annelund vinter 1980-tal.

Boende- och Ägarförteckning Pickagårdens västra skifte i Billingeliderna --> Annelund:


-->       1803  Kronan genom Kronoparken Billingen
1803 - 1850  Sämjebrukat av ägarna på Klostret Pickagården
1850 - 1895  Fördelat till en av ägarna för Klostret Pickagården - senast 87/128 mtl Kloster Pickagård
1895 - 1907  Klas Olausson Dag
1907 - 1924  John Grönvall med hustru
1924 - 1930  John Grönvalls sterbhus
1930 - 1933   Märta Grönvall, Risbergska skolan, Örebro
1933 - 1941   Syskonen Johansson i lite olika konstellationer genom åren
1941 - 1960   Karlsson som drev vårdhem
1961 - 1970   Missionär Erland Jonsson - med uthyrning till familjen Stegerts under del av 1960-talet
1970 - 1984   Läraren Arne Friman
1984 - 2011   Monica och Peter Ehn med två söner
2011 -            Jim Einarsson och Marie Wester med två barn


Annelund 1950;
Karl Viktor Karlsson
, född i Synnerby 1882-02-25
Maria Serafia Karlsson, född i Synnerby 1885-05-05
Selma Albertina Samuelsson, född i Götene 1874-10-10
c/o Karlsson i Annelund - Aira Inkeri Orvokki Roahiainen, född i Finland 1938-01-17

Annelund 1960:
Jonas Erland Jonsson
, född i Mo 1910-11-08
Ester Maria Teodora Jonsson, född Larsson i Göteborg 1907-04-06

Lennart Jonsson, född 1937-02-22
Ivar Valdemar Jonsson, född 1938-07-06
Yngve Daniel Jonsson, född Mo 1942-03-25
Jonas Evert Jonsson, född i Själevad 1944-01-16
Stig Carl Gustav Jonsson, född i Själevad 1947-02-23
Lars Bertil Jonsson, född i Själevad 1956-07-03
Leif Sigvard Jonsson, född i Själevad 1949-11-15

Hyrar - då Jonssons är i Afrika 1960 gör;
Gustav Charles William Stegert, född i Ålem 1010-08-07
Brita Stegert, född Olsson i Ösmo 1919-06-26
Wania Maritza Cathrine Stegert, född i Danderyd 1947-02-02
Jarl Helmer Gustav Stegert, född i Danderyd 1950-06-08

 

Pickagården har redan 1817 en Backestuga i Billingeliderna (på Eb)

På karta 1844 ser man den Backestuga som byggdes redan 1817 vid kartans Nr 1756 a, dvs mittremsan Eb väster om landsvägen.

Vid den tiden var inte Pickagårdens skifte i Billingeliderna ännu fördelat - det fanns då bara en ägare till gården i Varnhem.

Stugan kan sägas vara föregångare till dagens Annelund på platsen.

Efter Laga skiftet 1844 blev indelningen i Billingeliderna 1844 densamma som för huvudgården för Pickagården  i Klostrets by, dvs Ea, Eb och Ec.

På kartan från 1844 kan man se att det redan då fanns en backstuga på Pickagårdens skifte Eb väster om landsvägen.  Skiftet  Eb  då ägt  av  Mathias
Andersson.

Billingeliderna på karta 1888





På denna förstoring av kartan kan man också tydligt se tomtmarken väster om landsvägen som en markering - föregångare till Annelund. Denna avgränsning berör alla tre remsorna på skiftet och är troligen ytterligare en formalisering av området runt den Backestuga som kan ses inritad 1844 i mittenskiftet.

Pickagårdens Backstuga med marken för hela västra skiftet i Billingliderna säljs till Klaes Dag 1894 - föregångare till Annelund


1894 säljs marken mellan landsvägen och Uppsala till Klaes Dag från Kyrkenstorp.

Denna del registreras i fastighetsregistret som Nr 10:09 före remsan på andra sidan - väster om - landsvägen som också nu sålts med köpehandlingar tidigare men med lagfart något senare.

Formellt i lagfartsbok;
Klaes Dag; Lagfart 29 mars 1895 för 1,590 hktr eller 3 tunnland 4,4 kappland jord afsöndrad från 87/128 mantal Pickagården, Köpebref den 18 April 1894.

Denna skiftesdel säljs vidare till Carl Högberg 1907.

Formellt i lagfartsbok;
Carl Högberg; lagfart den 10 mars 1908

Denna skiftesdel säljs sedan vidare till John G. Grönvall 1910.

Formellt i Lagfartsbok;
John G. Grönvall; lagfart 31 Oktober 1910 med köpekontrakt 24 Augusti 1910
samt köpebref 1 oktober 1910                     

Ägan skrivs nu Klostret Pickagården 10:9, Annelund

Boende på Pickagårdsskiftet 1817 - 1938 enligt kyrkoböckerna

Husförhörslängd 1815 - 1836
Pickagården - 1 ägare


Kvarboende familj 1815 - ägaren;
2:e mannen   Jonas Olofsson, född i Skarke 1776 21/12 - dör här nu 1832
Hustrun      Greta Jonsdotter, född i Amundtorp 1774 6/2  - vars förste man var son till ägaren dessförinnan
- borde vara dennna familj som lät uppföra en Backestuga i Billingeliderna

En Backestuga 1817 (Pickagårdens skifte i Billingeliderna - väster om landsvägen);
-  Hustrun kom hit från Väberga som Änka redan 1817 med sin son som inhyses.

Inhyses;
Mannen          Peter Håkansson
, född i Warnhem 1781 24/4 - in 1822 från Hammars Qvarn
Hustrun          Stina Jonasadotter, född i Warnhem 1784 - in 1817 från Väberga
Hustruns Son  Bernhardt Jonsson, född i Warnhem 1814 20/1 - flyttar ut till Lundby 1829
Gem dotter      Maria Lena, född i Warnhem 1822 20/1
Tvillingsöner    Pehr, född i Warnhem 1826 21/5
                        Johannes, född som ovan - dör här 1826      

Husförhörslängd 1836 - 1846
Pickagården - 2 ägare:
1 ägare med 1/4 mtl,  respektive 1 ägare med 1/2 mtl ca 1840 - Billingeliderna sämjebruk


En Backestuga; (Pickagårdens skifte i Billingeliderna - väster om landsvägen);

Mannen          Peter Håkansson, född i Warnhem 1781 24/4 - dör här 1843
Hustrun          Stina Jonasadotter, född i Warnhem 1784 - dör här 1837
Gem dotter      Maria Lena, född i Warnhem 1822 20/1 - flyttar till Lundby 1844
Son                  Pehr, född i Warnhem 1826 21/5 - flyttar ut 1843
       

Husförhörslängd 1846 - 1859
Pickagården - 2 ägare:
Ägaren med 1/4 mtl - Billingeliderna Eb - Backestugan.

En Backestuga; (Pickagårdens skifte i Billingeliderna - väster om landsvägen)
Mannen        Johannes Larsson
, född i Segerstad 1810 21/1 - inhyses m. familj 1845 - från Smedsgården
Hustrun        Maria Andersdotter, född i Varnhem 1816 den 28/9
Dotter            Maria  Cajsa, född i Varnhem 1847 den 5/6 - dör här 1847
Son                Lars Johan, född i Varnhem 1850 den 17/12 - dör här 1850
Dotter            Charlotta Christina, född i Varnhem 1851 den 23/10
                          
                        - Johan köpte först Lindstorp längre ner utmed Landsvägen men hamnar ganska snart i
                           svårigheter för att blir inhyses i Pickagårdens backstuga lite längre upp utmed landsvägen
                           mot Skövde - han och familjen skrivs ända till 1859 på Smedggården, men bor i praktiken i
                           Pickagårds backstuga, troligen redan från 1845, då ny ägare redovisas för Lindstorp.

Husförhörslängd 1859 - 1862
Pickagården - 2 ägare:
Ägaren med 1/4 mtl - Billingeliderna Eb - Backestugan.

En Backestuga; (Pickagårdens skifte i Billingeliderna - väster om landsvägen)

Nu finns notering i Husförhörslängden att de bor "vid Pickagård":
Mannen         Johannes Larsson
, född i Segerstad 1810 21/1 - Not; Bräcklig
Hustrun         Maria Andersdotter, född i Varnhem 1816 den 28/9 - dör här 18/3 1860
Dotter             Charlotta Christina, född i Varnhem 1851 den 23/10
Dotter             Maria Katharina, född i Varnhem 1855 6/9 - dör här 26/6 1856
Son                 Carl Johan, född i Varnhem 1858 8/4

Husförhörslängd 1862 - 1869
Pickagården - 2 ägare:
Ägaren med 1/4 mtl - Billingeliderna Eb - Backestugan.

En Backestuga; (Pickagårdens skifte i Billingeliderna - väster om landsvägen)
Enkman        Johannes Larsson
, född i Segerstad 1810 21/1 - Not; Bräcklig
Dotter             Charlotta Christina, född i Varnhem 1851 den 23/10
Son                Carl Johan, född i Varnhem 1858 8/4

Husförhörslängd 1869 - 1880
Pickagården - 2 ägare:
Ägaren med 1/4 mtl - Billingeliderna Eb - Backestugan.

En Backestuga; (Pickagårdens skifte i Billingeliderna - väster om landsvägen)
Enkman        Johannes Larsson,
född i Segerstad 1810 21/1 - Not; Bräcklig
Dotter            Charlotta Christina, född i Varnhem 1851 den 23/10 - ut Lilla Lycke 1869
Son                Carl Johan, född i Varnhem 1858 8/4

- detta är sista notering för Backestugan innan försäljningen av hela skiftet till Klaes Dag på Kyrkstorp 1894.

Husförhörslängd 1880 - 1895
Pickagården - hela ägan säljs nu 1894 till Klaes Dag

En Backestuga; (Pickagårdens skifte i Billingeliderna - väster om landsvägen)

- inga noteringar om boende - brukas av Klaes Dag från grannskiftesdelen Nohlgårdsskiftet, Kyrkstorp.

Husförhörslängd 1895 - 1922
Pickagården - ägan säljs till Grosshandlare Carl Högberg  1901

En Backestuga; (Pickagårdens skifte i Billingeliderna - väster om landsvägen)

- inga noteringar om boende förrän ägaren själv nu flyttar in 1901

Arbetaren Klaes Olausson Dag, född i Warnhem 1843 15/4 - flyttar in från Kyrkstorp 11/11 1901 - med
Hustrun    Anna Katrina Spångberg, född i Götened 1840 6/6
Son            Karl Sigurd Bergqvist, född i Warnhem 1878 9/12 - Korpral vid Kåkinds Kompani N:o 65 Vestgöta
                                                                                                      Regemente - ut 1904
Barnhusbarn No; 14339, son af Lovisa Henrietta Grundberg;
Erik Villiam Grundberg, f. Haga Göteborg 1899 8/6 - in från Adolf Fredrik Sthlm - 19/5 1902 - ut Sköfde 1907

Klaes Dag och hans hustru flyttar 17/1 1907 till Grönemad i Sköfde landsförsamling.

Klas Olausson Dag flyttar in som lägenhetsägare 28/6 1907 med sin hustru och deras fosterson till Mattstorpet eller Grönemad/Stenstorp (37 tunnland, 71 kappl) - tycks ha många namn!!
Här står sedan svagt med blyerts ”Säges vara flyttad till Broddetorp” på raden för Klas Dag. Men också Nya Boken Folio 162 för både han och hustrun. Där hittar man dem båda överst på sidan 162 - som saknar gårds/platsbeteckning överhuvudtaget! Där står att hon dör 16/11 1920 och att han flyttar till Värsås 21/11 1923. Här återfinns han hos sonen i Berghem, Värsås - ägaren Karl Sigurd Bergqvist, f.d. korpral med sin familj. Klas dör här 3/2 1925.

Ny ägare, med namnet på ägan Annelund, blir Carl Högberg 1907 och därefter John Grönvall 1910.

Husförhörslängd 1922 - 1938
Annelund

Ny ägare och boende för Annelund 1933;
Ägaren      Johannes Linus Östman
, född i Forsby 1873 24/6 - flyttar in från Brännkyrka, Sthlm 13/10 1933
Systern       Tekla Bernhardina Johansson, född i Forsby 1867 22/4 - in från Brännkyrka Sthlm 1933
Systern       Alfina Elisabet Johansson, född i Forsby 1869 17/6 - in från Vadet 1934
Brodern       August Emmanuel Johansson, född i Forsby 1861 12/12 - in från Vadet 1934
Brodern      Johan Alfred Johansson, född i Forsby 1854 21/12 - flyttar in från Forsby 6/12 1937

 

Familjen Grönvall på Annelund 1910 - köper av Carl Högberg

Bild och uppgifter från Verna Andersson, Ljungstorp Bild och uppgifter från Verna Andersson, Ljungstorp

Grosshandlare Carl Högberg hade långt tidigare övertagit Assbecks i Skövde och hade utvecklat detta företag att omfatta ett antal butiker både i Skövde, Skara och Vara.

Familjen bestod av Carl och Matilda Högberg, barnen Edvin Fridolf, Knut, Irma, Ingrid, Herta.

1876 start Assbecks Skövde.
1882 bildades handelsbolag där
         Carl Högberg ingick.
1887 Högberg chef Assbecks
1897 Assbecks i Skara
1903 slut kompanjonskap
1904 herrekipering i Skövde
1901 Högberg köper Kyrkstorp
1901 Högberg köper Annelund
1906 Högberg köper Noltorp
1907 Högberg köper Stenåsen
1917 Högberg köper Lindstorp  1926 Assbecks Vara
1927 säljs Lindstorp & Matildero
1927 dog Carl Högberg

Sönerna Edvin, Fridolf och Knut fortsatte och 1959 överlät Knut Högberg CF Assbecks & Co till Anders Rapp.

På tavlan från 1927 är han 71 år gammal, dvs färdig samma år som han dog.


Han var riddare av Vasaorden.

******************************************************************************************************************************

Formalia;

Grosshandlare/direktören Carl Edvin Högberg, född i Agnetorp 1858 den 3/1, gift 14/4 1884 - dödsort: Falköpings lasarett, Kyrkobokförd i Skövde, Kv Apeln 6 - dör den 1/1 1927
Hustrun Matilda Karolina, född Alsing i Varnhem 1858 den 16/12 - dör på Skolgatan 13, Skövde 29/5 1950

Anm; Fadern till fru Högberg bodde ett kort tag som ung och var ägare av Lindstorp innan han gifte sig. Han hette Anders Johansson, född Varnhem 1829 - flyttar 1849 som ägare 2/3 till Fogdetorpet (med tillnamn; Alsing.) Där fanns då också en annan Alsing som var inflyttad från Stockholm och var skattskrivare och hette Carl Johansson Alsing, född 1824 31/3 i Wilske Klefva.

Föräldrarna till fru Högberg återfinns som hyrande av Fogdegården (av Förberg) i Hfl 1854 - 1862:
Paret      Anders Gustaf Alsing, född i Wilske Klefva 1829 en 10/10 - gift 12/9 1852 - dör i Skövde 10/1 1915
Hustrun Inga Maria Carlsdotter, född i Varnhem 1827 den 21/11 - död Tomt 44 i Skövde 15/1 1915
Dotter     Margareta Christina, född i Varnhem 1853 den 16/9
Son        Carl Petter Laurentius, född i Varnhem 1855 den 10/8
Dotter    Mathilda Carolina, född i Varnhem 1857 den 18/10 (fel datum i Hfl - rätt i födelseboken!)

******************************************************************************************************************************

Högberg säljer alltså det hus med mark han döpt till Annelund till John Grönvall 1910. Han tycks också ha hjälpt John Grönvall med att föranstalta om en ny byggnad på tomten och sett till att bygget av det nya huset genomfördes och stod färdigt 1912. Av vykort kan man förstå att tomten egentligen köptes av Högberg direkt för Grönvalls - det är avsänt 1909 - året innan huset köps foremllt av Grönvall.
 

Ljungstorpsbilder 1910 - 1922

På bilden makarna Grönvall och två av döttrarna på verandan till det av familjen av grosshandlare Högberg inköpta äldre huset på ägan. Huset var realtivt moderniserat för tiden och tillsynes anlade man vid tiden för fotot en större balkong med väderskydd åt många håll.

Följande text har funnits vid bilden (dottern Ruths farmors album):
”'Förhistorisk' bild – när tomten köptes med den lilla söta stugan på. Pappa, mamma, Elsa och Märtha har dukat fram medhavd lunch el. kaffe på en afkrokad dörr!”'

I denna gamla stuga på fastigheten bodde till 1906 f d soldaten Claes Olausson Dag med hustru. Stugan revs i samband med nybygget 1912 och flyttades till Åsbotorp uppe på berget åt Skövdehållet.

Verna skriver att John Apell, Millomgården har berättat följande kring det gamla huset:

"När den gamla stugan i Annelund i Ljungstorp annonserades ut, det var omkring 1911, nappade Johan Berglund på det. Johan Berglund bodde i Skattegården i Havstena, men flyttade senare upp till Åsabacken uppe på berget. Han köpte den gamla stugan i Annelund och Johan var med och rev ned den och de satte upp den i Åsabacken uppe på berget. Då var Johan Berglund mellan 60 och 70 år. De gav sig inte gubbarna. Han hade Sveaborg på samma gång."

När det brunnit i stugan i Åsabacken tog Berglund spånen från taket i Dyngesäter, som han också köpt, och satte spånen på taket i Åsabacken. Det var då Johan hjälpte honom och båda repen som de var bundna med gick av och Berglund rullade ner på backen men Johan gled sittande ned över alla huvudlösa spikar som satt kvar på taket med några centimeters mellanrum. "Ja fick gå in te Hedda, Berglunds fru, å ho to´fram denatruerad sprit och badda´mä, å dä sved så inni förbannat!" Johan skrattade gott åt minnet av den dråpliga situationen.

Vägen till Åsabacken går in från parkeringen vid Blängs mosse vid Lerdalavägen. Jag tror att det är första (eller andra) på höger sida av vägen. Åsabacken och Åsaborg ligger där och "Aspa-Svenna"."

 

Tidningsartikel i Skövde Nyheter 1985 visar att Grönvalls redan 1909 skickade ett vykot från Annelund, Ljungstorp som de då kallade "Annorlunda".

Återigen kan man se den brist på uppväxt skog som tycks ha gällt stora områden av Billingen vid den här tiden. Möjligen gjorde skogsbristen att Ramlaklev verkligen gick att se från fönstret på Annelund. I annat fall är det väl ett sätt att försöka imponera på kortmottagaren om den dramatiska omgivning man hade i Ljungstorp - 'annorlunda' från livet i det stora huset på Kyrkogatan 2 i Skövde.

Även societeten använde det nya kommunikationssättet med tåg över berget! Här foto av tre av damerna Grönvall från Annelund - och hund - väntandes på tåget i djup gyttja från Ljungstorpsvägens bedrövliga skick vid den här tiden (går upp  mot Skövde alldeles vid träpallen tv). Det är mamma Eva Grönvall, fru till John Grönvall, grundare av Skövde Mekaniska Verkstad, med två av döttrarna.

Det är knappt man kan tro att det är gamla Kungavägen över berget eller att det gick att ta sig fram där med hästfordon!

Den första anhalten var endast ett dike att kliva av i, senare några pallunderlägg utlagda vid spåret i samband med vägombyggnad av Ljungstorpsvägen. Ännu lite senare fanns på träbalkar liggande relativt glesa träreglar, innan där byggdes en anhalt med stenkaj!
 
Tidpunkten är efter att bryggeridirektören Egnell byggt sitt ovanliga tornhus t v om Ljungstorpsvägen nära järnvägsövergången 1906 - dessutom hunnit att måla fönsterfoder, m m vita - och före ny väntkur 1913.

Eftersom Annelund, Grönvalls sommarhus, byggdes runt 1912 borde detta vara kring den tiden. Man kan se att det pågår någon slags vägförändring här vid övergången, kanske avbruten av vintern. De nyanlända från överklassen kommande sommarhusgästerna kommer under några år ha mycket att ordna med för sin egen och därmed andras bekvämlighet vad avser infrastrukturen, också när det gäller kommunikationerna.

Villa Annelund - huset

Bild från Verna Andersson, Ljungstorp, 2014 Bild från Verna Andersson, Ljungstorp, 2014

Annelund, Ljungstorp; den från 87/128 mtl Kloster Pickagård i Varnhems socken avsöndrade lägenheten. 
Vy från trädgården (foto från sydväst).


Äldre hus med mark Införskaffad 1910 av John Grönvall. Familjen kallade enligt uppgift det äldre huset för "Villa Annorlunda" och har skrivit så på vykort. Detta namn finns sedan kvar inom familjens korrespondens för Annelund. Tanken var att bygga ett nytt hus som sommarboende, vilket gjordes 1912 och det blev senare också hans boende en stor del av året.


 

Bild från Verna Anderssons samling, Ljungstorp, 2014 Bild från Verna Anderssons samling, Ljungstorp, 2014

Salongen i Annelund.

Annelund - trädgården

Bild från Verna Anderssons samling, Ljungstorp, 2014 Bild från Verna Anderssons samling, Ljungstorp, 2014

Den enorma trädgård som skapades på den forna brukningsmarken förband i västlig-östlig riktning av en bred grusgång kantad med blommor och längre ner stora terrasseringar för utsikt, lusthus och odling. Vid klar väderlek såg man en stor del av Vallebygden rakt västerut.

Bild från Verna Anderssons samling, Ljungstorp, 2014 Bild från Verna Anderssons samling, Ljungstorp, 2014

Från övre våningen på Annelund hade man denna utsikt över Matildero-området närmast med fruktodlingar och gemensam gräns i en ståtligt lagd stenmur - med skyddande staket för nordliga vindar! I bakgrunden den vackra profilen av Sýdbillingens sluttande ner mot slätten.

Ljungstorpsbor i arbete hos Grönvalls - både i trädgård och hus

Bild från Verna Anderssons samling, Ljungstorp, 2014 Bild från Verna Anderssons samling, Ljungstorp, 2014

I Annelunds trädgård med en ung Linnéa Ullberg, Sandbäcken, tv krattandes. En stor trädgårdsanläggning med buskar och växter hemtagna utomlands ifrån och stenanläggningar, samt en omfattande fruktodling.

Foto från Jaen Firmans samling, Ljungstorp, 2016 Foto från Jaen Firmans samling, Ljungstorp, 2016

Många barn i trakten fick arbete i Annelunds stora trädgård. Att hålla efter ogräset var säkert en stor uppgift. Här bl a systrarna Ullberg.

Bild och uppgifter från Verna Andersson, Ljungstorp, 2016 Bild och uppgifter från Verna Andersson, Ljungstorp, 2016

Till vänster Syster Håkansson från familjen Håkansson i Ljungsbo (Forsells idag), hon som också sålde tågbiljetter i Ljungsbo och var grindvakt. Hon var tydligen också något slags hembiträde hos Grönvalls.

Till höger Sofie Frey, från Sotareliden, var anställd som hembiträde hos Grönvalls från det att hon var 15 år. Fick senare pensionärsbostad vid Petter Helensgården i Skövde. Har berättats av Bo Gyllensvärd.

Berättelsen om familjen Grönvall med hus i Ljungstorp

Bild från Västergötlands Museum - bildarkivet/bildnummer;  B145103:17 Bild från Västergötlands Museum - bildarkivet/bildnummer; B145103:17

Från Grönvalls tidigare hemsida och Verna Andersson, Ljungstorp.

Berättelsen får börja med John Grönvall själv på bilden på 1910-talet i sin verkstad i Skövde.

Han avgick från verksamheten 1909 men fortsatte en tid i styrelsen. 1919 blev Skövde Mekaniska verkstad AB Pentaverken för tillverkning av motorer (först till båtar). John Grönvall avled söndagen den 3 februari 1924.

Föddes 1839 i Göteborg av föräldrarna Teodor Grönvall och Sofie Fleetwood. Teodor var arvtagare till en förmögenhet som hans far Johan Gabriel förvärvat som köpman och industriägare i Göteborg.
 
John växte upp på Suntetorp – fem syskon, varav tre systrar bodde i Skövde.
 
Efter skolstudier i Skara, avlade han sin mogenhetsexamen i Uppsala 1856 samt studerade åren 1857 - 1861 vid Teknologiska institutet i Stockholm där han utbildade sig till Civilingenjör. Åren därpå ägnade han åt studieresor i Tyskland och Frankrike.
 
Grundare av en mekanisk verkstad i Skövde 1868 (29 år gammal) under namn John G Grönvall & Co där han var disponent. Senare namnet Skövde mekaniska verkstad. Tillverkade trä- och stenbearbetningsmaskiner, vattenturbiner, vertygsmasikner, gjutgods av allehanda slag och slutligen förbränningsmotorer.

John gifte sig 36 år gammal med Eva Fägerskiöld, dotter till Wille och Ulla Fägerskiöld på Liden. Hon var då endast 18 år gammal. John och Eva Grönvall bor i ett stenhus på Kyrkogatan 2 i Skövde, som ägs av Johns syster Mimmi (Emelie).

Dom fick 8 barn; 6 flickor och två pojkar;
1.    Anna (dog vid 20 års ålder). Hade haft reumatisk feber i 13 årsåldern och dog av hjärtfel.
2.    Elsa (utbildade sig till sjukgymnast) gifte sig med Harald Gyllensvärd i Småland
3.    Märta (teckningslärarinna i Örebro)
4.    Ingrid (teckningslärarinna i Strömstad och senare i Arboga och Alingsås. )
5.    Signe ( hemslöjdslärarinna). Praktiserade en kort tid sitt yrke innan hennes mor dog 1917. Flyttade till
       Skövde och tog hand om sin åldrige far. Tog hand om barnen Gyllensvärd och försörjde sig på vävning.
6.    Wilhelm (dog som ung i spanska sjukan). Utbildade sig till civilingenjör.
7.    Ruth (trädgårdsmästare, utbildade sig vid Alnarp) gifte sig med Åke Fägerskiöld , (kusin med Eva G ).
8.    Sten (läste juridik) gifte sig med Judit Larsson (barnen Ulla, Eva och Gunnar)

Formalia;
2. Elsa Lovisa Gyllensvärd f Grönvall 6/7  1878 i Skövde död 3/10 1924 i Storekull i Torskinge, Jönköpings l. gift 20/6  1912 med  Harald  Ludvig Kasimir Gyllensvärd f 4/9 1857 i Torskinge, död 8/11 1924 i Storekull, Torskinge
3. Hilda Märtha Tekla Grönvall f  21/12 1879 i Skövde död 14/6 1936 skriven på Engelbrektsgatan  56 i Örebro Nikolai förs. Örebro, ogift
4.  Ingrid Eva Helena Grönvall f 27/1 1882 i Skövde död 25/2 1958, adress  Björnen 6,  N. Strömgatan 56 i Alingsås, ogift
5.  Signe Katarina Grönvall f 10/12 1883 i Skövde död 15/7 1964  på Brännegården  1:10, Säterstugan i Säter, ogift
6. Johan Vilhelm Teodor Grönvall f. 9/8 1885 i Skövde död  7/10 1918 adress Björneborg i Visnum, Värml.. ogift
7. Ruth Hedvig Fägerskiöld f. Grönvall 28/3 1887 i Skövde, död 15/4 1956 på Lyckovägen 9 i Västerled förs. Stockholm gift med Per Åke Fredrik Fagersköld enligt  Dödskivan, ska  vara Fägerskiöld  f 18/5 1881 i Köping  död 11/1 1926 på Alladins väg 24  i Bromma
8. Sten Ivar  Grönvall f 29/1 1889 i Skövde, död 12/4 1959  på adress Bröderna Grimms väg  25 i Västerleds förs. i Stockholm, frånskild 27/12 1939.
 
Nämnvärt var att alla barnen, även så flickorna, fick en riktig yrkesutbildning och försörjde sig av yrkesarbete.

John lät bygga nya huset på Annelund 1912 och bodde sedan där varje sommar tillsammans med sin familj.

1914 börjar Ruth (se ovan!), trädgårdsmästare, planera och anlägga trädgården:

Så skrev hon (nedan) i ett brev den 24 juli 1914 från Birmingham i England - där hon hade anställning vid en handelsträdgård - till sin blivande make:
 
”När jag kommer hem skall jag genast göra iordning en liten plantskola för bara rosor. Hela Annorlunda skall bli övervuxet af rosor! Rosor skall det vara – jag älskar dem alldeles gränslöst, Aldrig blir det nog!”
.
I ett brev till sin blivande make den 25 oktober 1914:
 
” I morgon skola vi till stan, Far och ja och köpa lera och spadar och vält och sprängämnen och andra goda och nyttiga saker. Sen skall det börjas att rotas här i vallarna och rabatter. Ungefär 500 lökar längta nu ner i jorden.”
 
Under sin englandsvistelse korresponderar hon med sin far om trädgårdens planläggning i stort och smått.
 
Det var tre tunnland som skulle förvandlas till lustgård. Hon arbetar med trädgården på annorlunda hela hösten. Inte förrän 2:a veckan i december flyttar Ruth in till Skövde igen för att hjälpa till med julförberedelserna.
 
Den 22 juli 1916 stod bröllopet mellan Åke Fägerskiöld och Ruth på Ljungstorp.

Eva Grönvall dog ett halvår efter Ruths bröllop 59 år gammal.
1924, 8 år senare dör John Grönvall 85 år gammal.

Efter Grönvalls död tog hans dotter Märta över tills hon sålde 1933. Hon var ogift och lärarinna. Ett stöd var Bror Ullbergs pappa Carl berättar Bo och Ulla Grönvall.  Märta gick igenom med Carl det arbete som skulle göras och Carl i sin tur fördelade enkla jobb till de barn som fanns där, dvs barnbarn som ofta vistades i Annelund.

Läs mer om John och familjen Grönvall - klicka här;

Grönvalls personalpolitik var i mångt och mycket före sin tid






Verna Andersson, Ljungstorp skriver 2016;
"John G Grönvall beskrivs som framsynt och lite före sin tid. Han var sträng men mån om sina anställda. På sitt företag, Sköfvde Gjuteri och Mekaniska Verkstad, anordnade han en bod där anställda kunde köpa varor till billigare pris, han införde semester, inrättade försäkringskassa och lät bygga arbetarbostäder. Dessutom ordnade han ett bibliotek för sina arbetare.
 
Artikeln tagen med tillåtelse ur PVmotorn nr 5, 1999, Personaltidning för Volvo Personvagnar Komponenter AB, Division Motor
."

Läs mer om John G Grönvalls aktiviteter för arbetarna - klicka här!

Barnbarnen till Grönvalls i trädgården på Annelund

Barnbarnen Ulla Fägerskjöld (dottern Ruts dotter) och Annika Gyllensvärd (dottern Elsas dotter) i trädgården på Annelund.

Barnbarnen Ture, Erland och Pelle.

Dotterdottern Ulla gift med Bo Gyllensvärd

Ulla och Bo Gyllensvard vid John G Grönvalls skåp - bild från Verna Andersson, Ljungstorp, 2016 Ulla och Bo Gyllensvard vid John G Grönvalls skåp - bild från Verna Andersson, Ljungstorp, 2016

Grönvalls dotterdotter Ulla gifter sig med Bo Gyllensvärd och visar här på äldre dagar upp Grönvalls skåp från Annelund.

Vid återbesök i trädgården på Annelund träffar paret Gyllensvärd grannen längre ner på Ljungstorpsvägen, Arne Sträng.

2004 avlider Bo Gyllensvärd. Han var en stor Museiman och Kina-kännare och låg bakom skapandet av Östasiatiskta Museet i Stockholm, för vilket han också blev chef.


Läs gärna Kungliga Vitterhets Akademiens Minnesord 2005 av Per Bjurström avseende Bo Gyllensvärd - bara att ladda hem som PDF-fil nedan:

Urklipp från Verna Anderssons samling, Ljungstorp, 2016 Urklipp från Verna Anderssons samling, Ljungstorp, 2016

Släktträff på Annelund 2013

Foto Gösta Karlsson, SKLT, 2013 Foto Gösta Karlsson, SKLT, 2013

Du hittar artikel kring släktträffen på denna länk:
http://www.skovdenyheter.se

Vacker vepa, bänk och dyna från Grönvalls i Annelund

Foto Verna Andersson, Ljungstorp, 2004 Foto Verna Andersson, Ljungstorp, 2004

Astrid Åstrand, granne i Björkängen snett emot Annelund, visar 2004 några fina saker från Grönvalls på Annelund som hamnat i hennes ägo.
 

Annelunds säljs 1933 till folkskolläraren Johannes Linus Östman

Syskonen Johansson: Tekla Johansson - till vänster. August Emanuel Johansson  - i mitten. Elisabeth Johansson - till höger Syskonen Johansson: Tekla Johansson - till vänster. August Emanuel Johansson - i mitten. Elisabeth Johansson - till höger



Nya boende flyttar in på Annelund 1933 -> 1937


Hemmansägare August Emanuel Johansson, född i Forsby 1861 den 12/12 - flyttar in 11/11 1919 till Vadet - ut till Annelund och sin bror 1934.

Hans syster;
Hushållerskan Alfina Elisabeth Johansson,
född i Forsby 1869 den 17/6 flyttar in i Vadet den 1/6 1920 och ut med honom till Annelund 1934.


 




(Bild från Bengt Jonsson, son i Ivarstorp, och fadern Oscars brölopp Hålltorps kvarn 1923)
 

Formalia för syskonen på Annelund;
Folkskolläraren Johannes Linus Östman f i Forsby 24/6 1873 död 21/3 1938 i Annelund
August Emanuel Johansson f  i Forsby 12/12 1861  död 3/8 1940 i Annelund
Johan Alfred Johansson f i Forsby 21/12 1854 död 8/3 1941 i Annelund
Alfina Elisabeth Johansson f i Forsby 17/6 1869 död 25/2 1953 i Klostret 10:13
Tekla Bernhardina Johansson f i Forsby 22/4 1867 död 29/4 1954 i Klostret 10:13

Missionärsfamilj i Annelund

Villa Annelund boende 1965

Missionär    Jonas Erland Jonsson
, född 1910 8/11 - gift med
Hustrun       Ester Maria Teodora född Larsson, 1907 6/4
Son              Lennart Jonsson, född 1937 22/1 -og
Son              Yngve Daniel Jonsson, född 1942 25/3 - og
Son              Stig Carl Gustav Jonsson, född 1947 23/2 - og
Son              Leif Sigvard, född 1949 15/11
Son              Lars Bertil, född 1953 3/7

 

Bild från Kerstin Larsson Nikula Bild från Kerstin Larsson Nikula

Se baksidan av fotot nedan!

Klipp från Ingvor Storms samling, Karlsro, Ljungstorp, 2015 Klipp från Ingvor Storms samling, Karlsro, Ljungstorp, 2015

Erland Jonsson, 60 år 1970, då boende i Axvall. Fr o m 1964 hyrde man Bryggerilokalerna i Axvall som utgångspunkt för hjälpverksamhetens lager och transporter.

SN 1966. Urklipp från Verna Anderssons samling, Ljungstorp, 2016 SN 1966. Urklipp från Verna Anderssons samling, Ljungstorp, 2016
Urklipp från Verna Andersson samling, Ljungstorp, 2016 Urklipp från Verna Andersson samling, Ljungstorp, 2016
Bild från Gun Gustavsson, Tidaholm - från tiden i Ljungstorp Bild från Gun Gustavsson, Tidaholm - från tiden i Ljungstorp


Gun Gustavsson är idag 92 år (2016) och har ett fantastiskt minne. Hon berättar gärna från tiden för hennes uppväxt i Sandbäcken i Ljungstorp hos familjen med modern Linnea som var gift med Bror Ullberg:


"Gun minns att Carl Hjalmar Ullberg (Bror Ullbergs far) gick i träskor på taket i Annelund. Annelund var också ett vårdhem. Gun minns en präst som bodde där, han gick med käpp, sa aldrig något. Gun såg honom när hon åkte ner till Tre Bäckar, där hon arbetade mellan 1951-1961.

(Berättat för Verna Andersson, Arne Sträng och Jaen Friman, 2016)
 

Villa Annelund 1973

Folkskollärare   Arvid Arne Roland Friman
, född 1927 26/8 - just skild från
Musikdirektör    Olga Ingrid Amanda Friman , född 1940 18/4
Son                     Erik Alvar Peter Friman, född 1965 30/9
Son                     Jan Berndt-Arne Friman, född 1967 3/10

Nästa ägare 1984;
Monica och Peter Ehn med två söner som säljer 2011 till dagens ägare - se nedan.
 

Försäljning av Annelund 2011 - annons

Annons införd 23/4 2011 - från Verna Anderssons samling, Ljungstorp Annons införd 23/4 2011 - från Verna Anderssons samling, Ljungstorp
Adress idag; Ljungstorp Annelund 1. Ägare 2016 Jim Johan Einarsson och Marie Elisabeth Wester.

Materialsida för Annelund - här! Lösenord krävs!