A. 70 Trollehöjd - tidigare Nohltorp

Förpantningen Nohltorp -> avsöndringen Nohltorp -> Nohltorp 14:6 -> Villa Ramunda -> Trollehöjd;
med adress idag; Trollehöjd Ljungstorp

Flygfoto skänkt av Leif Crona, godkänt för publicering av Försvarsstaben, augusti 2014 Flygfoto skänkt av Leif Crona, godkänt för publicering av Försvarsstaben, augusti 2014

Flygfoto över Trollehöjd på Nohlgårdskiftet. Rödmarkerade gränser är ungefärliga och markerar Trollehöjd och Matilderos olika gränser och södra delen av Nohlgårdsskiftet också öster om landsvägen (rakt uppåt i bilden).
 


Nohltorpsdelen mellan landsvägen och Uppsalas gräns i väster var i samband med friköpandet från Nohlgården 1874 uppdelad i två förpantningar - en kallad själva Nohltorp och en längst i väster mot Uppsalas gräns. Denna senare del var fortfarande förpantad 1874 vid köpet av hela ägan och fördes inte till Nohltorp förrän den förpantningen gick ut, som först då disponerade hela marken mellan landsvägen och Upsala. Tegarna var inte stora att livnära sig på!

Trollehöjd blev namnet under en period på 1930-40-talet då 'stora huset' användes förutom som bostad också till pensionat/vandrarhem.

Det på tomten delvis liggande "Röda huset" byggdes av Högberg för sina döttrar och hembiträden 1917, kallat 'nuckebo', dvs ca 10 år efter att det stora huset uppförts. Den byggnaden användes redan på 1920-talet som affärslokal för lanthandel i Ljungstorp. Denna affärsverksamhet, som troligen inte var enkelt lönsam, hade en sista ägare i Assar Eriksson 1940, då han lämnade huset och lokalen för bostad och affär i Sparsäter, lite längre upp i Ljungstorp. När de nye ägaren Linnéa Andersson tog över 1945, så var verksamhetstiden över för Trollehöjd med sitt Röda tilläggshus.

Trollehöjd/Nohltorp inom Nohlgårdsskiftet 1960-talskartan

1960-tals karta där rödmarkering visar Nohlgårdsskiftet och dess inre gränser mellan Trollehöjd, Matilderos olika tomter och öster om landsvägen Skarpenstorps del inom Nohlgårdsskiftet (14-beteckningarna)

Utdrag ur fastighetsutredning 1975 angående Nohltorp 14:6

Utdrag ur fastighetsutredning 1975 angående Nohtorps tillkomst och utveckling.
KB = Kunglig Befallningshavare = Landshövding
Johan Gustaf Andersson hade då ärvt Nygården av fadern Anders Pettersson.

Trollehöjd idag

Dagens Trollehöjd speglar väl sin historia och några större exteriöra förändringar kan inte skönjas sedan det byggdes 1908.

Bildspel från dagens Trollehöjd (17 bilder) med 'Röda huset'

Foto Kent Friman, 2015, copyright

loading...

För in muspekaren in över bildens kant och låt den vila där - så ser du förklarande bildtexter!
Vill du titta i egen takt - klicka på bilden och klicka dig sedan fram bild för bild!
Vill du starta automatiskt bildspel igen så klickar du bara på pilen till vänster under bilden!
Vill du se alla bilder i helskärm så klickar du på den sneda pil-ikonen ovan!

Situationskarta från Trollehöjd 14:6 + 14:12, Matildero 14: 9 och Skarpenstorp 14:4 - 14:5 m fl.

På situationskartan från 1970-tal (vatten & avlopp) ser man byggnadernas inbördes läge för Trollehöjd (Nohtorp) 14:6 + 14:12 samt Matildero 14:9 samt Skarpenstorp med skiftesdelarna 14:4 samt 14:5.

Ägarförteckning förpantningen Nohltorp -> hemmanet Nohltorp -> Villa Ramunda -> Trollehöjd

Ägarförteckning 1803 - 2015

Sämjebruk;
1803 - 1826 Sämjebruk mellan Smedsgårdens och Nohlgårdens ägare Överbo

Laga skifte för just denna mark 1829;
1826 - 1835 A. Eric Larsson för 3/8 mtl Nohlgården- Lott Nr 1; mellan Uppsala ägor & bäcken (hel sträcka)

Förpantning:
1835 - 1861 Anders Larsson bygger 1835 hus på Nohltorp efter köp som förpantning
1861 - 1864 Johannes Pettersson
1864 - 1874 Svante Liberg

Avsöndring:

1874 - 1889 f.d. Korpral Anders Andersson, köper nu Nohltorp som en avsöndring;
1889 - 1898 f.d. Soldat Sven Johansson Snäll oc hans hustru Maria
1898 - 1901 sterbhuset Sven J. Snäll

1901 - 1906 sonen; Frans Gustaf Snäll

Avstyckning;
1906 - 1927 Grosshandlare Carl Högberg
1927 - 1930 Matilda Carolina Högberg
1930 - 1932 Helena Sjöholm
1932 - 1933 Frida Holm
1933 - 1937 Anna Olivia Andersson
1937 - 1945 Annie Eugenia Larsson
1945 - 1948 Linnéa Andersson - ensamägare - med make Tage h. Andersson (Gunborg Ferms föräldrar)
1948 - 1960 Elisabeth Larm - ensamägare - med make Nils Larm
1960 - 1871 Sven Karlsson
1971 -          Lars-Göran Pettersson

Nohltorp 1920-tal - ägdes av Carl Högberg
- kallades "Villa Ramunda"

Bild och uppgifter, från Verna Andersson, Ljungstorp Bild och uppgifter, från Verna Andersson, Ljungstorp

Namnet på sommarbostaden för Grosshandlare Högberg blev "Villa Ramunda"! Högberg vurmade för naturromantiken kring sekelskiftet och Ramla Klev med jätten Ramunder, som en gång i sagan kastade ett stort klippblock mot Varnhem för att tysta kykrklockorna - men misslyckades och stenen hamnade där Hemmanet Sten uppfördes. Den stora sten som låg där fallen från Billingebranterna gav namn till omkringliggande torp, gådar och backstugor på många sätt. Den kom sedan att sprängas och användas till perrongkanter och fyllningar vid järnvägsbygget mellan Skövde-Axvall.

 

Redan 1910 skriver Margit Hemberg, Signeliden i sin dagbok att de var "på Ljungstorp": "Vid femtiden gingo vi till Högbergs."

Trollehöjd 1970-tal

Foto Gunborg Ferm, 1970-tal Foto Gunborg Ferm, 1970-tal

Bild från Gunborg Ferms samling, Backen, Ljungstorp, 2014

Nohlgårdens skiftesdelar 1826 i Billingeliderna (Ljungstorp)

Ägorna har nu vid tiden för fördelning, liksom Nohlgården, tre ägare som får följande lotter;

A. Eric Larsson för förmedlat till 3/8 mtl Nordgården:
       - Lott Nr 1; mellan Uppsala ägor och bäcken (hel sträcka) + Lott Nr 2 mellan bäcken och Billingen
B. Lars Larsson för 1/4 mtl förmedlat till 3/16 mtl Nordgården:
       - Lott Nr 3; mellan Uppsala ägor och landsvägen + Lott Nr 4; mellan Landsvägen och bäcken +
         Lott Nr 5; mellan bäcken och Billingen
C. Adolf Gustafsson erhållit för 1/4 mtl förmedlat till 3/16 mtl Nordgården:
      - Lott Nr 6; mellan Uppsala ägor och landsvägen + Lott Nr 7; mellan landsvägen och bäcken +
        Lott Nr 8; mellan bäcken och Billingen

1835 säljs äga 1 väster om landsvägen som förpantningen Nohltorp

.. i ett senare köpekontrakt från 1874 kan man läsa ...." förut bortförpantande hemmanet Nohltorp, som tager sin början på vestra sidan om gamla Landsvägen och sträcker sig i längd rätt ned till Upsala gräns och dess bredd från Smedsgårdens (skiftes)gräns och i norr till Kyrkenstorp" ...

Det är ägaren, Lars Larsson, som ingift blev ägare av Nohlgården A. 1829 och då också till Lott Nr 1 på skifteskartan 1826 ovan - som 1835 förpantar Lott Nr 1 väster om landsvägen till Nohltorp.

1835 byggs alltså hus på en intäkt i Billingeliderna på Nohlgårdens mark, Nohltorp
- marken säljs som förpantning till;

Mannen    Anders Larsson
, född i Åsarp 1786 4/4 - flyttar in från Wadet 1835
Hustrun    Cajsa Jansdotter , född i Varnhem 1791 6/9 - dör här 1839
Son            Lars, född i Varnhem 1820 24/7
Son            Nils, född i Varnhem 1822 29/3
Son            Carl, född i Varnhem 1826 den 10/10
-  änkmannen med sönerna skrivs under Mellomgården på socknen 1839
- fortsatt boende i huset se "Boende enligt Husförhörslängderna" nedan!
 

1844 ändras förutsättningarna i samband med Laga skiftet

1844 års karta visar förpantningen - Hemmanet Nohltorp - väster om landsvägen i det södra nybildade skiftet.

Med två ägare blir gränserna nu fördelade på dessa i två lika delar Aa (14:2) och Ab (14:3) - Anders Petterson i Nygården som företrädare för båda - äger Aa och är fömyndare för ägaren till Ab.

Husplatserna 1844 för Nohltorp (vid Nr 1736 på kartan) visar att både hus och ladugård ligger nära landsvägen i den övre halvan av skiftesdelen.

Norr om Nohltorp ligger
Kirkstorp/Kyrkstorp/Kyrkenstorp med sina byggnader utmed landsvägen.

1877 visar kartan följande för Nohltorp

1877 ser förläggningen av husen ut på samma sätt som 1844 för förpantningen Nohltorp - detta är just när ägan avsöndras formellt 1880, efter köp 1874, och blir avsöndrade fastigheten Nohltorp. Förpantningen upphör då för Nohltorp - men kvarstår ännu en tid för den norra grannen Kyrkstorp/Kyrkenstorp enligt utsaga i köpekontraktet för Nohltorp 1874.

Förpantningen Nohltorp samt Gubbalyckan säljs och avsöndras 1874 till Korpralen Anders Andersson
 

texttolkning - Köpekontrakt;

"Till Korpralen Anders Andersson och hans hustru Stina Andersson försäljer vi undertecknade vårt från 3/8 mantal Kronoskatte Augementhemman Nohlgården, Öfverbos förut bortförpantade hemmanet Nohltorp, beläget uti de s. k. Billingeliderna, som tager sin början på vestra sidan av Gamla Landsvägen och sträcker sig i längd rätt ned till Upsala gräns och dess bredd från Smedsgårdens gräns och i norr till Kyrkenstorp,

samt den ofvanför Ändebäcken belägna jordareal, eller den s. k. Gubbalyckan som tager sin början från väster  vid Grufvesäters gräns och sträcker sig på norra sidan om gamla landsvägen utmed till Lötens egor och i bredd till Ändabäckens Äng och detta allt sammans att på everderlighet äga och disponera för oss öfverenskommen och betingad köpesumma stor åttahundra (800) kronor och följade villkor nemligen;


1o / Hemmanet Nohltorp tillträdes nu genast eller den adertonde (18) Juli 1874 till hela dess vidd, som förra förpantingsinnehafvaren innehafvt sådant nu vid salodagen befinnes med jord, vexande skog af vad namn det var må, samt de därpå hemmanet befintliga hägnader utan något undantag af hvad som till hemmanet hörer.

Den bortförpantande jordlägenheten som är belägen på samma skift, eller emellan hemmanet Nohltorps och Upsalas gräns, som innehafves af ägaren till Kyrkenstorp, tillfaller innehafvaren af hemmanet Nohltorp när som förpantningsåren varda tilländalupna. Den så kallade Gubbalyckan får ej af köparen tillrädas förrän den 14 mars 1876, då nu innehafvande arrendetorp dit öfverlämnar uti samm skick såsom det nu vid salodagen befinnes med den växande skog samt under befintliga hägnader af hvad som till lägenheten hörer, utan något undantag.
Sålunda afslutadt som skedde på Nygården den 25 juli 1874 / Anders Pettersson/ Säljare
(Anm; ägare av 1/2 Nohlgården)

Med förestående kontrakt förklarar jag mig till alla delar nöjd och förbinder mig till noggrant uppfyllande/
A. Andersson/ Köpare

Textolkning:
"Under Största Wördnad får jag aller Ödmjukast anhålla att Konungens Höga Befallningshafvande täcktes föranstalta så att mina ägande lägenheter Nohltorp och Gubbalyckan omkring 3 tunnland 15 kappland under Nohlgården Öfverbo i Walle härad och Skarke socken, blifver behörigen skattlagda i År i sammanhang med Korpral S. (Sven) Ferms lägenhet af samma socken, hvilka äro hvarandra närbelägna.
Mitt Köpekontrakt af den 25 juli 1874 får jag i afvskrift i lika Ödmjukhet bifoga

Nohltorp den 4 September 1880.
A. Andersson / Korporal

- köparen/ägaren begär senare vid skattefastställelseförrättning att namnet också skall fastställas till Nohltorp

Boende på Nohltorp enligt husförhörslängd & församlingsbok
1835 - 1938

Husförhörslängd 1815-1836 samt 1836 - 1846;
Nohltorp

1835 byggs hus på en intäkt i Billingeliderna på Nohlgårdens mark, Nohltorp
- den säljs som förpantning till;

Mannen    Anders Larsson, född i Åsarp 1786 4/4 - flyttar in från Wadet 1835
Hustrun    Cajsa Jansdotter , född i Varnhem 1791 6/9 - dör här 1839
Son            Lars, född i Varnhem 1820 24/7
Son            Nils, född i Varnhem 1822 29/3
Son            Carl, född i Varnhem 1826 den 10/10
-  änkmannen med sönerna skrivs under Mellomgården på socknen 1839

Husförhörslängd 1846 - 1859;
Nohltorp

1840 finns här en brukare (möjligen ägs förpantningen fortsatt av Anders Larsson):
Brukaren  Johannes Larsson, född i Fröjered 1802 17/8  - in som inhyses från Ulfsgården
Hustrun    Inga Abrahamsdotter, född i Sköfde 1806 5/11
Son           Sven Johan, född i Varnhem 1828 22/8 - flyttar ut 1853
Dotter        Anna Cajsa, född i Varnhem 1833 18/9 - ut till Skräddaregården 1850
Son            Anders Gustaf, född i Varnhem 1836 1/7 - ut till Fogdegården 1854
Son            Carl August, född i Varnhem 1839 30/6
Dotter        Wilhelmina, född i Varnhem 1841 17/10 (Not; Mycket snäll, Hela katekesen!)
Son           Alfhild, född i Varnhem 1847 29/5 - dör här 1847

Husförhörslängd 1854 - 1862;
Nohltorp

Kvarboende brukare (förpantningen ägs av någon annan):
Brukaren  Johannes Larsson, född i Fröjered 1802 17/8  - betyg till Järnvägen 1857 - dör här 9/3 1860
Hustrun    Inga Abrahamsdotter, född i Sköfde 1806 5/11 - förblir inhyses i Nohltorp
Son           Sven Johan, född i Varnhem 1828 22/8 - flyttar ut 1853
Dotter        Anna Cajsa, född i Varnhem 1833 18/9 - ut till Skräddaregården 1850
Son           Anders Gustaf, född i Varnhem 1836 1/7 - ut till Fogdegården 1854
Son           Carl August, född i Varnhem 1839 30/6
Dotter        Wilhelmina, född i Varnhem 1841 17/10 (Not; Mycket snäll, Hela katekesen!) - dör här 16/3 1860
Son           Alfhild, född i Varnhem 1847 29/5 - dör här 1847

Ny ägare flyttar in 1861;
Förpantningsägare Johannes Pettersson
, född i Berg 1802 4/12 - med familj från Storekullen (Not: Bräcklig)
Hustrun                    Maria Olfosdotter, född i Berg 1807 13/8
Dotter                        Lena Stina, född 1845 12/12

Husförhörslängd 1862 - 1869;
Nohltorp

Kvarboende tidigare brukaränka:
Änkan    Inga Abrahamsdotter, född i Sköfde 1806 5/11 - förblir inhyses i Nohltorp


Kvarboende ägare;
Förpantningsägare Johannes Pettersson
, född i Berg 1802 4/12 - dör här 16/3 1863
Hustrun                    Maria Olofsdotter, född i Berg 1807 13/8
Dotter                        Lena Stina, född 1845 12/12 - flyttar till Prästgården 1863

Ny ägare flyttar in 1864;
Förpantningsägare  Svante Liberg
, född i Winköl 1795 25/8
Hustrun                     Cajsa Andersdotter, född i Varnhem 1795  - dör här 24/2 1866

Husförhörslängd 1869 - 1880 ;
Nohltorp

Kvarboende tidigare änkor och änkman:
Änkan    Inga Abrahamsdotter, född i Sköfde 1806 5/11 - dör här 5/10 1874
Änkan    Maria Olofsdotter, född i Berg 1807 13/8 - dör här 9/5 1877
Änkman - ägaren Svante Liberg, född i Winköl 1795 25/8 - dör här 8/9 1877

1874 säljs Nohltorp som en avsöndring;
f.d. Korpral Anders Andersson
, född i Varnhem 1818 14/11 - flyttar in från Vadet
Hustrun      Stina Svensdotter, född i Varnhem 1815 11/8
Son             Gustaf Albert Kalimir, född i Varnhem 1860 29/8 - ut till Jönköping 14/11 1889
Dotter          Anna Sofia, född i Varnhem 1843 25/8 - ut till Sköfde 17/11 1882
Hennes
oäkta barn:   Sven August, född i Sköfde 1867 2/9 - in 1878
                     Carl Werner, född i varnhem 1873 16/4 - in 1878 -

Husförhörslängd 1880 - 1895 ;
Nohltorp

Kvarboende ägare;
f.d. Korpral Anders Andersson
, född i Varnhem 1818 14/11 - dör här 1889
Hustrun      Stina Svensdotter, född i Varnhem 1815 11/8 - dör här 1890
Son             Gustaf Albert Kalimir, född i Varnhem 1860 29/8
Dotter          Anna Sofia, född i Varnhem 1843 25/8 - flyttar in 1878
Hennes
oäkta barn:   Sven August, född i Sköfde 1867 2/9 - in 1878 - ut till Broddetorp 21/1 1888
                     Carl Werner, född i varnhem 1873 16/4 - in 1878 - ut till Sköfde 17/11 1882

1889 och ny ägare flyttar in;
f.d. Soldat Sven Johansson Snäll
, född i varnhem 1828 22/8 - köper ägan och flyttar in med familj
Hustrun     Maria Svensson, född i Varnhem 1826 5/7
Dotter         Emma Christina, f. Varnhem 1864 13/6 -in 1890 från Karis Finland- ut Göteborgs l., Bro 16/11 1891

1889 flyttar för 10 dagar en brukare in;
Mannen Johan Alfred Brisman, född i Stenstorp 1859 24/10 - in 5/11 1889 - ut m familj till Bolum 15/11 1889
Hustrun Karolina Charlotta Mattsson, född i Varnhem 1866 13/10
Dotter     Hildur Charlotta, född i Varnhem 1887 7/4

Husförhörslängd 1895 -1922 ;
Nohltorp

Kvarboende ägare;
f.d. Soldat Sven Johansson Snäll, född i varnhem 1828 22/8 - dör här 5/5 1898
Hustrun     Maria Svensson, född i Varnhem 1826 5/7 - bor kvar med sonens familj

1898 - Ny ägare blir sonen;
Ägaren   Frans Gustaf Snäll, född i Varnhem 1871 15/2 - flyttar in 3/6 1898 från Borgunda- gift 15/12 1901
Hustrun  Ottilia Amanda Dag, född i Varnhem 1878 1/1 - flyttar in 15/12 1901
Dotter      Ellen Sigrid Linnéa, född i varnhem 1904 15/5
- familjen säljer Nohltorp till grosshandlare Högberg - köper och flyttar till Sandbäcken 1906

Grosshandlare Högberg köper Nohltorp 1906 av Frans Gustaf Snäll

Bild och uppgifter från Verna Andersson, Ljungstorp Bild och uppgifter från Verna Andersson, Ljungstorp

Grosshandlare Carl Högberg hade långt tidigare övertagit Assbecks i Skövde och hade utvecklat detta företag att omfatta ett antal butiker både i Skövde, Skara och Vara.

Familjen bestod av Carl och Matilda Högberg, barnen Edvin Fridolf, Knut, Irma, Ingrid, Herta.

1876 start Assbecks Skövde.
1882 bildades handelsbolag där
         Carl Högberg ingick.
1887 Högberg chef Assbecks
1897 Assbecks i Skara
1901 Högberg köper Kyrkstorp
1903 slut kompanjonskap
1904 herrekipering i Skövde
1906 Högberg köper Nohltorp
1907 Högberg köper Annelund
1917 Högberg köper Lindstorp  1926 Assbecks Vara startar
1927 säljs Lindstorp & Matildero
1927 dog Carl Högberg

Sönerna Edvin, Fridolf och Knut fortsatte och 1959 överlät Knut Högberg CF Assbecks & Co till Anders Rapp.

På tavlan från 1927 är han 71 år gammal, dvs tavlan färdig samma år som han dog.


Han var riddare av Vasaorden.

Formalia;
Grosshandlare/direktören Carl Edvin Högberg, född i Agnetorp 1858 den 3/1, gift 14/4 1884 - dödsort: Falköpings lasarett, Kyrkobokförd i Skövde, Kv Apeln 6 - dör den 1/1 1927
Hustrun Matilda Karolina, född Alsing i Varnhem 1858 den 16/12 - dör på Skolgatan 13, Skövde 29/5 1950

Anm; Fadern till fru Högberg bodde ett kort tag som ung och var ägare av Lindstorp innan han gifte sig. Han hette Anders Johansson, född Varnhem 1829 - flyttar 1849 som ägare 2/3 till Fogdetorpet (med tillnamn; Alsing.) Där fanns då också sedan 1845 som ägare fadern  som var inflyttad från Stockholm och var gatuläggare. Han hette Carl Johansson Alsing, född 1824 31/3 i Wilske Klefva.

Föräldrarna till fru Högberg återfinns som ägande av Fogdetorpet i Hfl 1854 - 1862:
Mannen Anders Gustaf Alsing, född i Wilske Klefva 1829 en 10/10 - gift 12/9 1852 - dör i Skövde 10/1 1915
Hustrun Inga Maria Carlsdotter, född i Varnhem 1827 den 21/11 - död Tomt 44 i Skövde 15/1 1915
Dotter     Margareta Christina, född i Varnhem 1853 den 16/9
Son        Carl Petter Laurentius, född i Varnhem 1855 den 10/8
Dotter    Mathilda Carolina, född i Varnhem 1857 den 18/10 (fel datum i Hfl - rätt i födelseboken!)

Nohltorp blir nu genast 'Villa Ramunda' - en sommarbostad 1908

Carl och Mathilda Högberg med barnen på trädgårdssidan av Villa Ramunda 1920-tal.

Namnet blev "Villa Ramunda"! Se bilden ovan! Huset tycks från början rödmålat.

Redan 1910 skriver Margit Hemberg i sin dagbok att de var "på Ljungstorp": "Vid femtiden gingo vi till Högbergs."
 
Den gamla stugan utmed landsvägen på fastigheten revs vid sommarhusbygget, som borde ha satt igång snarast eftet köpet 1907.

Den magnifikt anlagda trädgården i väster på ägan som strax innan hade varit jordbruksmark för familjerna Snäll. Man förstår varför Högberg hade behov av professionell trädgårdsmästare. Han anställde Gustaf Stig och senare Herman Holgersson, trädgårdsmästare med erfarenhet från stora trädgårdar i Stockholm, Uppland och senare Hällekis herrgård, Kinnekulle.

Trädgården med utsikt över Valle målad av Olof Thunman

Bild av målningen fömedlad av familjen Pettersson, Trollehöjd, Ljungstorp, 2014 Bild av målningen fömedlad av familjen Pettersson, Trollehöjd, Ljungstorp, 2014

Tavlan över trädgården med utsikt över Valle härad är målad av Olof Thunman. Man kan lägga märke till att långt in på 1930-talet fanns det inga stora skogar som dolde landskapet från utsikten i Ljungstorp. Lägg märke till Varnhems klosterkyrkas spira i väntra kanten av målningen.

Vissa detaljer från anläggning kvar från Villa Ramunda's trädgård


Urnor från den forna trädgården är än idag växtplats för sommarblommor i Trollehöjds trädgård.

Belysningsstolpe från den tidigare trädgården återanvänds idag.



Fler konstnärer har inspirerats av Trollehöjd. Här är det W. Albertsen som målat en tavla utan årtal.





En vacker kakelugn i Trollehöjd.

                                  Barnen Högberg på bild

De äldsta barnen Ingrid, Herta och Edvin Högberg - bild från fam. Pettersson, Trollehöjd, 2014
De äldsta barnen Ingrid, Herta och Edvin Högberg - bild från fam. Pettersson, Trollehöjd, 2014
Fridolf Högberg - - bild från fam. Pettersson, Trollehöjd, 2014
Fridolf Högberg - - bild från fam. Pettersson, Trollehöjd, 2014
Irma Högberg - bild från fam. Pettersson, Trollehöjd, 2014
Irma Högberg - bild från fam. Pettersson, Trollehöjd, 2014
Knut Högberg - bild från fam. Pettersson, Trollehöjd, 2014
Knut Högberg - bild från fam. Pettersson, Trollehöjd, 2014

Högberg en central gestalt för Skövdebornas borgerliga sociala liv

Urklipp från familjen Petterssons samling, Trollehöjd, 2014 Urklipp från familjen Petterssons samling, Trollehöjd, 2014

En naturromantisk happening med anknytning till Ljungstorp, Villa Ramunda och Högberg.
Ur Västgöta Kuriren, 1909

'Röda huset' byggs delvis på Kyrkstorps/Matilderos fastighet och Nohltorps fastighet - Högberg ägde båda (samt bla Stenåsen)

loading...

'Röda huset'- här poserar en dotter Högberg vid östra delen av södra sidan framför huset vid landsvägen, som byggdes delvis för deras bruk.

Verna Andersson,Ljungstorp berättar:

 
Högberg byggde också det 'Röda huset' alldeles nära Villa Ramunda, (där det senare blev affär), år 1917-18.

Årtalet 1917 står i källaren - se foto ovan!. Det byggdes åt döttrarna och tjänstefolket och kallades "Nuckebo". I trädgården fanns både dammar och tennisbana. I närheten är ett stenrör vara uppbyggt, skulle vara en bild av Ramlaklev - se bilder nedan! (Anm; Dettas monument är byggt på Stenåsens mark när Högberg köpt Stenåsen av Hjamlar Ullberg 1913.)
 
I det 'Röda huset' på tomten var också affär redan i slutet av 1920-talet fram till på 1940-talet. Britta Jacobowitz besökte då Trollehöjd och berättade att både hennes far och farfar ägt stället. (Anm; Egentligen med bara farmor som ägare! - se nedan!)

Farfar hette Josef Olof Johansson Sjöholm, född i Skövde 1868, slaktare, flyttade till Skultorp, död i Våmb. Han bodde i Trollehöjd. Sonen, Brittas far, var Bertil Sjöholm f 1897, gift 1923 och de bodde i röda huset och hade affär där med ingång på gaveln. Brittas mor var född 1901 och dog år 2000.
 
Dottern Britta född Sjöholm 1925 i Skövde, hennes syskon var Karin, Olle och Lasse, hade några minnen härifrån, bl a att hon klättrat upp till den hylla där godiset låg i affären och då klivit upp på en sirapstunna. Locket gav sig och Britta blev stående i sirapen med yllestrumpor på. Man tog varor från Strandkvists i Skövde och var gång sändningen kom fick hon en skål med karameller. Både far och mor stod i butiken. Familjen flyttade till Hjo.
 
Noltorp har varit både vandrarhem och pensionat. Björnberg, som var en av dem som hade pensionatet, döpte huset till Trollehöjd.


Gunnar Hallingberg berättar för Arne, 2016;
Det rörde sig mycket folk i Pensionat Trollehöjd, men han visste inte vem som svarade för verksamheten. Möjligen en Bergkvist? Björndal föreföll bekant. Han kom i håg 2 systrar där, den ena en pensionerad lärarinna. Den andra gift Medin med en son Torsten som Gummar lekte med och kände från Skara.

(Anm; Roland Holm, 2016, minns Björndahl från mitten av 1940-talet och är säker på  det namnet.)

Bild från fam. Pettersson samling, Trollehöjd, Ljungstorp Bild från fam. Pettersson samling, Trollehöjd, Ljungstorp

'Röda huset' på bild längst till höger 1960-tal.

Foto Verna Andersson, Ljungstorp Foto Verna Andersson, Ljungstorp

Det s. k. 'hästabadet' på Trollehöjds mark.

Helena Sjöholm köper Nohltorps fastighet + "Röda husets" fastighet
den 1 april 1930 av fru Högberg (samt Stenåsen på grannskiftet)

Ur gravitationsbevis för Nohlgårdens inteckningar;
- här ser man att Helena Sjöholm är den som står för affärerna och ägarskapet fr o m 1930 - hon låter köpeskillingen 5 000 kr för Nohltorp + 'Röda husets' del av Matildero (194 m2) stå kvar obetald (skuld till säljaren med ränta) mot inteckning i fastigheterna 1930 - hon lånar dessutom 6 000 kronor med fastigheterna som säkerhet den 23 oktober 1930. I fastighetsregistret registreras köpebrevet den 1 april 1930 med säljare Matilda Högberg.

 

****************************************************


Familjen Sjöholm på Nohltorp/Trollehöjd - ingen i familjen blir bokförd i församlingsboken här;

Olof Josef Johansson med frun Helena Cecilia Sjöholm bodde här under ett par år tillsammans med sonen Bertil Sjöholm och hans familj, då sonen drev affär. Troligen flyttade de in sent under 1920-talet hos familjen Högberg från Skövde. Av någon anledning hjälpte senare fru Högberg familjen genom att hon lät hustrun Helena Sjöholm köpa Trollehöjd för 5 000 kronor mot en skuldsedel med förpantning i huset som säkerhet. Ingen betalning ägde alltså rum. Senare fick fru Sjöholm låna ytterligare 6 000 kr mot ytterligare en förpantning i Trollehöjds båda fastigheter (Huvudbyggnadsfastigheten + fastigheten med "Röda huset".) Hur familjerna Sjöholm kom att bli vänner med Högbergsfamiljen är oklart, men kanske var han deras slaktare och köttleverantör i Skövde och på så sätt bekanta sedan tidigare?

Falmiljehistorien mest på makens sida - Olof Josef Johansson Sjöholm;

Föräldrarna till honom var:
Arbetskarlen Johan Petter Jonsson
med makan Anna Lisa Jonsdotter, boende på tomt 109 i Skövde, när han föddes. De flyttade 1868 till Lillegården 3/8 mtl i Våmb, där Josef blev hemmansägare. Han dör där den 27/3 1893.

Då hade Olof Josef först flyttat som dräng till Backgården Våmb 1887.
Syskonen är; Erik Benjamin, född 1866 11/6 i Sköfde, Olof Josef, född i Sköfde 1868 2/1 och två tidigt döda döttrar.

Olof Josef Johansson lägger till namnet Sjöholm, blir stenhuggare och flyttar tillbaka till sitt barndomshem Lillegård i Våmb 1890 tre år innan faderns död. Han bor kvar på Lillegård som ägare, står kvar som stenhuggare och gifter sig den 5/3 1892 med hustrun Frida Augusta, född Karlsson 1869 i Norra Sandsjö - som flyttar in 7/11 1892. Hon är barnmorska och de får barnen Nils Gustaf Emmanuel, född i Våmb 1893 23/9, Hulda Elfrida Elisabeth, född i Våmb 1895 28/7 och Josef Bertil Valdemar, född i Våmb 1897 25/8.

Hela familjen Olof Josef Johansson Sjöholm flyttar till Edsberg, Örebro den 31/8 1901. Här dör Frida Augusta den 10/11 1902, Kyrkobokförd i Hackvad, Helgesta ägor, Rosenlund, Örebro län. 1903 den 20/1 flyttar resterande familj till Kvistbro, Mullersäters ägor som Torpägande stenarbetare. Han har då med sig barnen Nils Gustaf Emmanuel, född 1893, Hulda Elfrida Elisabeth, född 1895, Josef Bertil Waldemar, född 1897 samt Alice Carin Margaretha, född 1901.

Här gifter sig han sig för andra gången den 29/10 1904 med systern till sin förra fru, Helena Cecilia Carlsson, född i Norra Sandsjö, Jpg 1871 den 25/5. Familjen flyttar redan 31/10 1904 till Fjugesta, Knista, Örebro län. Där köper de en lägenhet under Sörgården 1/2 mantal, men lämnar den och flyttar till Sköfde den 7/9 1906 Lars Olofsgården, Mariedal, Käpplunda och då har han bytt yrke till slaktare. Paret har också då med sig förutom barnen i första äktenskapet, den gemensamma dottern Greta Valborg Cecilia, född i Knista 1906 den 1/5. Från Käpplunda flytter de till Trängen, Skövde stad den 25/8 1908, som hyrande först på Trängenområdet, Epedemisjukhuset, Källedal och från 2/12 1908 på Husarområdet, f.d. Källedal, för att den 19/11 1910 flytta till Svärtagården, Norra Kyrketorp. De lämnar Kyrketorp 26/2 1913 för Skövde landsförsamling. Härifrån flyttar familjen till Varnhem den 5/2 1915.

I Varnhem finns en markbit på Simmesgården som familjen köper. Det som blir Gärdhem tillhör vid tiden Simmesgården och säljs av Gustaf och Hanna Sjöstedt till Olof Josef Sjöholm och hans hustru Helena Sjöholm enligt köpekonttrakt 1914-06-17.

Villkoret för tillträdet var att rågskörden dock hade bärgats av säljaren.

46 år gammal bygger han så Gärdhem som affärsbyggnad - troligen slakteributik - samt bostadsdel, med flera lägenheter och flyttar in 1915-02-12. Han står som slaktare och här bor de bara ett par år innan de flyttar till Skövde den 12/6 1917 och har då sålt huset till Västergötlands förenade Kalkindustrier via en  H. J. Klang.
Barnen börjar vid den här tiden lämna familjen och Josef Bertil Valdemar har flyttat till Vasa församling, Göteborg den 9/12 1916.

Olof Josef Johansson Sjöholm, med resterande familj flyttar nu tillbaks till Skövde den 12/6 1917 och hamnar som husägare i Ekeskogen, Skövde. Till Skövde och Ekeskogen återvänder nu också sonen Bertil ett kort tag från Göteborg. Han flyttar därefter till Johannesberg, Skövde 10/5 1921.

Skövde stad äger Johannesberg som Bertil Sjöholm nu arrenderar. Han gifter sig 16/12 1923 med hustrun Signe Elisabeth Söderqvist, född i Skövde 1901 30/11. Här bor de kvar ännu 1924 - 1925.

Helén Cecilia Sjöholm, född Karlsson i Norra Sandsjö, Jkpg, 25/5 1871 - änka 16/3 1935 - död i Skövde 11/5 1962. Hon kom att äga Trollehöjd åren 1930 - 1932. Hennes make Olof Josef, född i Sköfde 1868 dör 16/3 1935.  De kom alltså att bara bo några få år på Trollehöjd, då maken dog i Fridhem 6-7, kyrkobokförd i Våmb, så de lämnade säkert Trollehöjd när hon säljer till Frida Holm 1932.

Sonen Bertil Sjöholm f 1897, gift 1923. Familjen bodde en tid i det "Röda huset" och hade affär där med ingång på gaveln. Brittas mor var född 30/11 1901 i Skövde Landsförsamling och dog i Skövde 25/12 år 2000. Antagligen köpte modern Helena Sjöholm Trollehöjd för att också sonens familj skulle kunna bo kvar här - nu med en åldrande make. Men redan 1932 säljer hon till Frida Holm som med familj då tar över affären och Trollehöjd (31/12 1931).

Dottern Britta född Sjöholm 1925 i Skövde, hennes syskon var Karin, Olle och Lasse, hade några minnen härifrån, bl a att hon klättrat upp till den hylla där godiset låg i affären och då klivit upp på en sirapstunna. Locket gav sig och Britta blev stående i sirapen med yllestrumpor på. Man tog varor från Strandkvists i Skövde och var gång sändningen kom fick hon en skål med karameller. Både far och mor stod i butiken. Familjen flyttade till Hjo.

Frida Holm köper Trollehöjd + Röda husets fastigheter 1932
(samt Stenåsen på grannskiftet)


Ur gravitationsbevis för Nohlgårdens inteckningar ;
Även Frida Holm som nu köper Trollehöjd + "Röda husets" fastigheter 23 april 1932, väljer att låta en del av köpeskillingen vara obetald genom två inteckningar i fastigheterna om sammanlagt 4 000 kronor + 6 % ränta.

 

***************************************
 

Familjen Holm vid tiden för Trollehöjd;
Enligt husförhörslängden flyttar änkan Frida Holm in på Nohltorp med familj 31/12 1931.

 

Ägaren
Änkefrun Frida Katarina Holm
, f. i Svärdsjö 1880 7/3, blev änka 5/10 1928 och in till Nohltorp 31/12 1931
Son           Emil Teodor Holm, född i Kristine församling 1905 4/1 - Not; Fader till Kurt Egon, född 1934 9/5
Son           Axel Einar Holm, född i Kopparberg 1908 13/6
Dotter        Märta Kristina Holm, född Kopparberg 1910 28/7

Hon står som änka efter gårdsägaren Axel Emil Teodor Karlsson, död i Mjölby 5/10 1928.

Ny ägare till de båda fastigheterna 5/12 1932:
Frida Holm säljer Trollehöjd bara inom knappt ett år - den 5/12 1932
- till Anna Olivia Andersson, född i Mölltorp 1887 6/10 - se nedan! Hon flyttar in 5/12 1932 från Ytterjärna, Stockholms län som ägare av båda fastigheterna på Nohltorp. Hon flyttar ut till Hälledal Sventorp 26/9 1937.


Affärsverksamhet i Röda huset:
Fr o m 10/10 1933
hyr istället familjen Nordgren i Röda huset - maken John Ivar Nordgren gift med Karin Linnéa Holm - dotter i familjen Holm. De bor ovanpå i "Röda huset" och tar över och driver affären - se artikel nedan!

Hyrande  John Ivar Nordgren, född i Sventorp - borgerligt vigd 8/12 1923 - in 10/10 1933 från Skövde
Hustrun   Karin Linnéa, född Holm  i Kopparberg 1903 den 6/1
Son           John Einar Lennart, född i Skövde 1924 26/9
Dotter        Inger Karin Margareta, född i Skövde 1929 27/5
Dotter        Gunborg Märta Linnéa, född I Skövde 1932 den 8/1
- familjen bor i Röda huset och driver affären tills de flyttar till Skövde 16/4 1936

Ny hyresgäst och handlande i Röda huset 23/7 1937;
Köpman  Tage Torbjörn Ståhl, född i Lidköping 1909 9/3 - in från Hjo stad 23/7 1937 med familj
Hustrun   Kerstin Ingeborg, född Stenberg i Hjo stad
Dotter       Ann- Kersti Sofia Margareta, född i Hjo stad 1934 24/9
Son          Karl Åke Torbjörn, född i Hjo stad 1935 22/11
Son          Bo Leif Tage, född i Hjo stad 1937 18/4

Hembiträdet Ella Sinja Maria Sjölin, född i Valtorp 1916 den 21/9

- familjen lämnar Röda huset med hembiträdet för Skara den 3/5 1938

Formalia:
Tage Tobias Ståhl
född 9/3 1909 i Lidköping, död 6/11 1954  på Frejagatan  13 i Skara, gift 1934 med
Kerstin Ingeborg Ståhl född 17/7 1909 i Hjo, död 6/1 2003 i Skara

Ny hyresgäst i Röda huset 1938;
Hembiträdet  Dagny Märta Albertina Karell, född i Berg 1919 den 18/4 - flyttar in 1938

Hyr Trollehöjd från 6/4 1932;
Snickare  Johan Assar Eriksson, född i Skövde 1907 10/1- som gifter sig 17/11 1934 med
Hustrun    Astrid Vendela, född Persson i Björsäter 1914 19/10
Son          Sven Arne Assar, född i Mariestad 1934 17/12
- han driver handelsboden vidare fr o m 1938 - flyttar till Sparsäter 1940, där han fortsätter med affär.

Affären i Trollehöjd upphörde efter hans flytt till Sparsäter, kanske användes nu båda husen till pensionat/'vandrarhem' tills allt säljs på nytt 1945 och dessa verksamheter upphör.
 

Ing-Britt Holm skriver om familjen Holms korta tid på Trollehöjd följande;

Lennart Nordgren, kusin till Egon Holm (Ing-Britts man) berättar många minnen från den tiden:

Ur Varnhemsbygden 1987

Ur Varnhemsbygden 1987

Bild från Ljungstorps Bygdegårdsförenings samling, 2015 Bild från Ljungstorps Bygdegårdsförenings samling, 2015

Emil Holm senare i livet - bild 1973.

Anna Olivia Andersson köper Trollehöjd + Röda husets fastigheter 1933 - säljer 1938 (samt Stenåsen på grannskiftet)

Ur gravitationsbevis för Nohlgårdens inteckningar;

Ägarinnan Anna Olivia Andersson, född i Mölltorp 1887 den 6/10 - köper fastigheterna och flyttar in 5/12 1932 och ut igen till Hälledal i Sventorp 26/10 1937.

Formalia;

Anna Olivia Andersson född 6/10 1887 i Mölltorp, död 15/12 1948 i Sventorp Stommen 1:9 Hälledal. Hon är ogift.

Anna Eugenia Larsson köper Trollehöjd + Röda husets fastigheter 1938 - säljer 1945 (samt Stenåsen på grannskiftet)

Fastigheterna försäljs på nytt 14/11 1938 - den här gången till Anna Eugenia Larsson, född i Norra Lundby 1894 13/3, Erik Olofsgården 1/2 mtl, hennes föräldragård.

Anna Eugenia hade just återvänt från USA dit hon flyttat från Arvika 1924. Hon är Amerikansk medborgare
 och troligen är det under hennes tid som Trollehöjd används till Pensionat - eller som en tidningsartikel (okänd tidskrift) från 1940-talet skriver; " Vandrarhemmet i Varnhem ligger i Ljungstorp!"

Affärsverksamheten slutar troligen helt när Assar Eriksson flyttar till Sparsäter 1940-41 för att fortsätta driva affär och kanske användes då båda fastigheterna till 'vandrarhem' under några år fram till 1945.

Café-verksamhten måste ha bedrivits under den här tiden. Astrid född 1936 berättar ju om café på Trollehöjd med massor av cyklar utanför. Olle Ernst, som kom till Kleven und Grufvesäter 1931,  kom ihåg caféet  -  "Dä ä uppslatt" sa cafe-ägaren Björnberg  när han serverat kaffet.

Hon säljer 1945 vidare till Linnea Andersson gift med Tage Andersson och de driver ingen pensionats- eller affärsverksamhet.

Innan dess lär det enligt Gunborg Ferm hyrt en dam från Skara i Trollehöjd. En dam som hette Ernfridsson och som också hade hattaffär i Skövde någonstans vid Saga-biografen eller närmare kyrkan.

För fastigheten finns under denna tid en skuldförbindelse som inteckning i fastigheten enligt skuldebrev den 14 september 1945 av en Edvin Björndal. Han sägs ockaå har varit föreståndare för "Vandrarhemmet/Pensionatet och drivit kafferservering, mm. Han hade också en skuldsedel knuten till fastigheten om 2 000 kr från 1945.

Bild från Gun Gustavsson, Tidaholm - från tiden i Ljungstorp Bild från Gun Gustavsson, Tidaholm - från tiden i Ljungstorp

Gun Gustavsson är idag 92 år (2016) och har ett fantastiskt minne. Hon berättar gärna från tiden för hennes uppväxt i Sandbäcken i Ljungstorp hos familjen med modern Linnea som var gift med Bror Ullberg:

Gun minns också festerna på Trollehöjd. ”Det var en ensam dam som höll danskvällar där”, säger Gun. Gun var med där, var då i 20-årsåldern. Calle Bast minns hon var där, Carl Fridén och många fler.
Edvin Björndal ”en liten skojare” säger Gun, höll därefter fester på Trollehöjd.
Valborg Lindgrens bröllopsfest hölls på Trollehöjd med dans på glasverandan. Valborg var från Stentomten. ”Köttbullar å betäter å därté vell”, sa Lindgren, Valborgs far, då han kom ut till grinden där ”utroparna” stod bland andra Gun och de frågade vad för slags mat som serverades.

Gun minns också tiden då Nils och Augusta Larm bodde i Trollehöjd på första våning. På andra våning bodde då Augustas syster Tilda Ekblad. Om vintern ville man inte värma upp Missionshuset. Då höll man möten här på första våningen i Trollehöjd. På andra våning i Trollehöjd hölls symöten. Gun var med och Jaen brukade också vara med och Linnéa Ullberg och systern Lisa, Alice Ullberg i Åkerdal  och Rut Alm i Ulfstorp. Gun minns när Augusta Larm, som satt
i rullstol, ropa till systern Tilda: ”Panna pöser! Skjönna dej!”   Tilda svarade lugnt
”Nä, jag ska sticka ut speta först”.

(Berättat för Verna Andersson, Arne Sträng och Jaen Friman, 2016)

Trollehöjd köps av Linnea Andersson 1945 - de lämnar 1948;
(samt Stenåsen på grannskiftet)
Gunborg Ferms föräldrahem där hon bodde när hon träffade Karl

Hela familjen Andersson på trappan till Trollehöjd, fr v pappa Tage Andersson, dottern Gunborg (senare Ferm i Backen, Ljungstorp), mamma Linnéa Andersson, sonen Alf och dottern Gull-Britt. Namnet "Trollehöjd" finns på en liten emaljskylt på stocken över verandan. Vistelsen blev inte långvarig, då familjen säljer 1948 och flyttar till Skövde.

Gunborg berättar för Verna 2016;

Gunborg bodde med sina föräldrar först i det röda huset i Trollehöjd som varit affär. Gunborg tror att Tage hennes far tagit bort delar av inredningen i affären. De bodde senare i stora huset i Trollehöjd.  Gunborg återkom till den modist som bodde i Trollehöjd och hade hattaffär på Kyrkogatan i Skövde. Hon har kvar en hatt från affären.

Elisabeth Larm köper Trollehöjd + Röda husets fastigheter 1948 - säljer 1960 (samt Stenåsen på grannskiftet)

Handlingens text;
"Undertecknad Linnea Maria Andersson medgiver härmed köparen Fru Elisabeth Larm att efter erläggandet Ettusenfemhundra kronor jämte hadnpenningen (500:-) kronor få efter denna dag söka och erhålla lagfart./ Noltorp, Warnhem den 17 januari 1948/ Linnea Andersson

Fru Linnea Anderssons egenhändiga namnteckning bevittnas av på en gång närvarande vittnen: J.L. Fransson, Öglunda, Eggby samt Samuel Friman, Varnhem" (taxichaufför Dalhem)

Därefter lagfartshandlingen och lagfartens inskrivning i inskrivningsboken.

Köparen är alltså:
Nils Gustaf Oskar Larm, född 30/3 1904 i Varnhem - gift 5/10 1947 med
Frida Lilly Elisabet Larm född 6/8 1909 i Järsnäs - står som ensamägare

Här hyr under en tid Nils moster;
Anna Matilda Ekblad, född Larm  24/12 1873 i Varnhem - död 1/12 1967 (98 år gammal efter att ha ramlat och slagit huvudet i en dörrpost på ålderdomshemmet) - gift  3/11 1901 med
Oskar Theodor Ekblad, född  25/9 1874 i Utby - död 14/2 1940  i Jägarbacken

Här finns också en kort tid efter övertagandet Nils moder;

Augusta Malvina Larm, född 7/9 1870  i Varnhem - död i Noltorp 26/9 1949, ogift.

Formalia:
Nils Gustaf Oskar Larm, född 30/3 1904 i Varnhem - död 25/11 1986 i  Säby i Tranås gift 5/10 1947 med
Frida Lilly Elisabet Larm född 6/8 1909 iJärsnäs - död 2/1 1994 Bredestad Aneby
Augusta Malvina Larm, född i Varnhem 7/9 1870 - död 14/2 1940 på Jägarebacken - hon var dotter till Soldaten vid Soldattorpet under Backa N:o 326, Fallet, Gustaf Henriksson Larm, född i Varnhem 1842 5/1 med hustrun Anna Stina Johanssdotter, född i Wättlösa 1840 2/10

Augusta Larm ogift på Trollehöjd strax före sin död 1949. Hon bor då ett kort tag hos sin oäkta son Nils Larm. Hon får honom hos sina föräldrar i Jägarebacken dit hon flyttar in 29/11 1903. 1907 lämnar hon Nils hos sina föräldrar och Jägarebacken för arbete i Mariestad.

Sven Karlsson köper Trollehöjds fastighet + Röda husets fastigheter 1960 (samt Stenåsen på grannskiftet) - säljer Trollehöjd 1971

Sven Karlsson, Skövde köper 1960 Stenåsen 12:5, Nohltorp 14:6 och markbiten för Röda huset 14:12.

'Röda huset' hör hela tiden till Nohltorps ägare delvis på separat markdel friköpt från grannfastigheten Matildero (huset på gränsen)

Interiör från det 'röda huset' på Trollehöjd med Gunnar och Lisa Ferm, Kalle Ferms mor och far, som hyr 'Röda huset ' fr o m 28 juni 1947.

Lisa Ferm framför det 'röda huset' på Nohltorpsmark och delvis på Matilderomark - friköpt och avstyckat från fastigheten Matildero 1927, då Gustaf Stig köpte Matildero.

Pettersson, Lars-Göran
Ljungstorp Trollehöjd
532 73 Varnhem
Köp: 1971-06-30