A. 43 Björkedalen, Soldattorp Nr 315 Skarab. Reg.

Soldatboställe Nr 315, Skaraborgs Regemente -> "Stens soldate ägor" -> "Holmbergs boställe" -> Björkedalen 1:1 med idag adress; Ljungstorp Björkedalen

Klicka på bilden för att se den större! Flygfoto skänkt av Leif Crona, godkänt för publicering av Försvarsstaben, augusti 2014
Björkedalen markerat på 1960 års karta med rött. Lantmäteriet Historiska Kartor Klicka på kartan för större karta! Björkedalen markerat på 1960 års karta med rött. Lantmäteriet Historiska Kartor Klicka på kartan för större karta!

Ur ortsnamnsregistret (OR);

F. d soldatboställe på Klostret Billingen, Skarke socken. Förr soldatboställe under bl a Stommen i Wing och Fiskaregården, Klostret.
 

Namnvariationer;
Björkedalen är ett sentida namn från avsöndringen 1918. Torpen kallades ofta med namn av soldaten som just bodde där.

Nr 315 hade under lång tid namn efter Soldaten Olof Sten (1777 - 1789) - kallas i lantmäterihandlingar och husförhörslängd då för "Stens Soldate Ägor". Sten dog i fångenskap för sitt land 1789! Senare soldater gav också namn åt torpet; "Holmbergs boställe".

Hela området upp mot dagens Ljungstorp har enligt källor under 1800-talet kallats för "Finnaliderna" (källor i Hfl och dokument). De kallades också för "Klosterliera" (backarna ner mot Klostret - källa Nils Lann).

Nr 315 har under större delen av 1900-talet varit i familjen Lanns ägo med namnet Björkedalen.
Från Anders Svensson med dottern Anna gift Lann, vidare till sonen Nils Lann och senare till dottern Kerstin Lann gift Lidberg. Nu (2014) bebodd av hennes dotter Linnea Alfredsson.

Huset friköptes av Erik Lanns hustrus far (Nils morfar) Anders Gustaf Svensson 1916-07-20 med mark om 3,8 hektar (ca 6 tunnland) varav 3/5 åker samt 2/5 slåtteräng och hage. Idag med en areal om 30 800 kvadratmeter.


Nytt bostadshus uppförs troligen 1918 framför och på söder sida om ursprungligt hus för soldatboställe Nr 315. Då revs troligen också det gamla soldatställets boningshus. Ny ladugård uppförs 1923, då den gamla revs.

1749 skrivs i Generalmönsterrullan att Soldatbostället ligger på "Cronoallmänning".


Rotegårdarna för Nr 315 står skrivna så här runt 1725;
Wing socken;        Pastoris, Stommen i Wing
Skarke socken;    Tomten, Hustru Ingridsgården, (Gästgivargården i Klostret), Fiskaregården i Klostret
 

KLICKBARA RUBRIKER PÅ DENNA SIDA:

- Soldatboställe Nr 315
- Soldatboställena Nr 357 (Fridsberg) och Nr 315 (Björkedalen) 1900
- Jämförelse med kartan drygt 50 år tidigare - 1844 års karta
- Ladugårdens placering - nära Fridsbergs ladugård och infartsväg

- Björkedalen 2014
- Bildspel Björkedalen idag

- Soldatförteckning Soldat Boställe Nr 315
- Nils Lann's beskrivning av förändringar efter 1900 för Björkedalen

- Björkedalen 1950-tal - flygfoto
- Nils Lann berättar om torpet
- Björkedalens fägata 1930-tal - foto
- Nils Lann berättar om korna

- Björkedalens bostadshus 1950-tal - foto
- Nils Lann berättar om huset
- Björkedalen med grannfastigheter på flygbilden - 1950-tal
- Nils Lann berättar om grannen Slottet

- Vägarna i området
- "Kulla-vägen" på kartan 1794 var 1700-talets väg till Storekullen
-
- Bostället Nr 315's marker på 1764 års karta minskade från tidigare
- Karta över området med Nr 315 från sekelskiftet 1700/1800
- Kartan 1801 i stark förstoring runt Nr 315
- Karta 1844 inför Laga skiftet
- Vägändring på 1960 års karta
- Byggnaderna på olika platser inom området under århundrandena
-
Soldatboställe Nr 315 efter soldattid; nu säljs & avsöndras Björkedalen
- Ett nytt hus ritas 1916 och byggs under de närmaste åren
- Förrättningskarta 1918

Dokument Svensson's och Lann's - på särskild sida!
-> Köpekontrakt 1916 mellan ägarna & A. Gustaf Svensson, Istrum
-> Afsöndringsbevis 1918
-> Bouppteckning efter Emma Kristina Svensson 1934
-> Boskifte 1937 mellan dödsbodelägarna efter bouppteckning
-> G. Svensson säljer 1937 sin halva av Björkedalen till mågen Lann

Foton från Björkedalen och familjerna Svensson - Lann:
- Gustaf Svensson och hans maka Emma på trappan till Björkdalen
- Anders Gustaf Svensson i vardagens sysslor på Björkedalen
-
Nils Lann berättar om mormor och morfar
- Det unga paret Erik Lann och Anna Svensson och deras liv
- Nils berättar om generationerna
- Eriks far och styvmor på besök i Björkelund

- Nils barn - och ungdom i Björkedalen

- Makarna Erik och Anna Lann tidigt 1930-tal vid Björkedalen
- Släktkalas på Björkedalen 1950-tal
-
Björkedalen 1940-tal med krigsbarn
- Erik på lite äldre dagar

- Sonen Nils Lann - nästa generation från Björkdalen
- Nils familj växer fram efter gifte med Margit 1947 - bosätter sig på Björkelunds vindsvåning
- Fyra generationer på en bild i Björkedalen 1948
- Nils ritar och bygger villa i Varnhem 1951-52
- Dottern Kerstin Lann köper Björkedalen 31 maj 1972
- Uppmätningsritning 1979 visar att kakelugnarna tagits bort, mm
- Nu byggs huset till för en modern familj - i senare generation

- Kort om Nils Lann och Hembygden
-
Bo Ramviken om Nils Lann - In memoriam - ur Varnhemsbygden

- Nils Lanns arbete med Sörgården, Varnhem - särskild sida!
- Nils Lann's minne av slakten i Björkedalen - PDF
- Artikel om Nils arbete inom hembygdsföreningen av Alf Hansson - PDF

- Boende i Soldatboställe Nr 315 1779 - 1938
- Kort släktbakgrund kring familjen Svensson och Lann
- Liten släktsammanställning utifrån faderslinjerna från Björkedalen

Soldatboställena Nr 357 (Fridsberg) och Nr 315 (Björkedalen) 1900

Teckning Nils Lann, införd i Varnhemsbygden 1997. Klicka på bilden för att se den större! Teckning Nils Lann, införd i Varnhemsbygden 1997. Klicka på bilden för att se den större!

Soldatboställena Nr 357 till vänster i teckningen och Nr 315 till höger vid sekelskiftet 1800/1900. Nils hade själv ett synminne av husen 1,2 och 4 från vänster. Nr 357's ladugård var den byggnad som fanns kvar längst av alla (Nr 2 från vänster).

I åkerlapparna för Nr 315 fanns då 6 stycken större eller mindre stenrösen, efter tidigare soldatgenerationers slit, och i flera av dem växte sötbärsträd.


Tre byggnader fanns på Nr 315; en stuga lik många av de andra soldatboställena (jmfr Bäcktorp (Nr 331) 1907 - klicka här!), en skiftesladugård med halmtak samt en vedbod med sommarviste för hönsen.

Så här såg alltså det soldatboställe ut som köptes av Nils Lann's morfar, Gustaf Svensson, 1916.
 

<-- Till sidans rubriker! 

Jämförelse med kartan drygt 50 år tidigare - 1844 års karta

Karta 1844 inför Laga skfitet. Lantmäteriet Historiska Kartor. Delar av soldattorpen Nr 357 och Nr 315. Karta 1844 inför Laga skfitet. Lantmäteriet Historiska Kartor. Delar av soldattorpen Nr 357 och Nr 315.

50 år tidigare fanns Nr 315's ladugård söderut på ägan med fägator norr, väster och söder ut. I övrigt tycks byggnaderna ligga som ca 50 år senare. Nr 357's bostadshus tycks dock finnas längre ut i ägan än på Nils teckning och fastighetskarta 1918 - troligen flyttat efter kartans tillkomst.

Numren är olika marktyper indelade och beskrivna inför Laga skiftet fastställt 1853. Nummer 1633, 1638, 1635 är delar av Soldatboställe Nr 315's delar.

Hägnaden som går på snedden mellan torpen Nr 357 och Nr 315 syns tydligt snett över kartans mitt - jämför Nils teckning ovan!


 

<-- Till sidans rubriker! 

Ladugårdens placering - nära Fridsbergs ladugård och infartsvägen

På kartan vid försäljningen av Fridsberg 1917 ser man Björkedalens ladugård till höger. Fridsbergs ladugård till vänster och boningshusets läge kan också placeras.

<-- Till sidans rubriker! 

Björkedalen 2014

Nils Lann berättar:
"Vår äldsta dotter Kerstin och hennes make Gert Lidberg övertog sedan Björkedalen. De fick en stor familj med fem barn och bostadshuset byggdes om och till och moderniserades.
 

<-- Till sidans rubriker! 

Bildspel Björkedalen idag (12 bilder)

loading...

För in muspekaren in över bildens kant och låt den vila där - så ser du förklarande bildtexter!
Vill du titta i egen takt - klicka på bilden och klicka dig sedan fram bild för bild!
Vill du starta automatiskt bildspel igen så klickar du bara på pilen till vänster under bilden!
Vill du se alla bilder i helskärm så klickar du på den sneda pil-ikonen ovan!

 

<-- Till sidans rubriker!  

Soldatförteckning Soldat Boställe Nr 315


(Bara så långt bakåt som tiden medgett att tyda!)

1665 -            fanns här en Olof Hansson - sedan
1678 - 1709   Olof Persson
1710 - 1716   Per Vinge - född 1666
1717 - 1742   Måns Nilsson Måne, född 1696, 30 år gammal och gift vid antagandet - död 17620831
1743 - 1743   Anders Svensson Måne, antagen i Mariestad 9 mars 1743, död samma år på roten 17430923
1743 - 1747   Vakant
1747 - 1759   Lars Andersson Måne, född 1727, antagen den 23 juni 1747 - död 9 juli 1759
1759 - 1760   Vakant
1761 - 1777   Petter Måne, f. 1718, gift. "Karlan (karlen) 2 alnar 18 tum lång (=164 cm)" Sörmland, - död 17791122
1777 - 1789   Olof Sten, född 1753, dräng, ogift Wästgiöthe insätts den 12 februari 1777 (gift 1780) - död 17890601
                       Fången den 1 juni 1789. Död i fångenskapen samma år, ersatt 15 september 1791 med
1791 - 1794    Anders Wedelin, född 1770, ogift Wäst Göthe
1794 - 1805    Vakant med 16 Rdr 32 sh afgift till Statsvärket
1805 - 1809    Jöns Gottbarn, född 1781,  - död 18090126
1809 - 1822    Corpral Lars Falk, 27 år, Wäst Göthe, gift - Corpral Falk transporteras till Nr 341 11 nov 1822
1822 - 1840    Anders Asp, född 17900204, Wäst Göthe, gift, antas den 11 juni 1825 - lider av bråckskada,
                          ådragen under arbetskommendering i Trollhättan, otjenstbar, afvskedas med underlag; anmälan
                          till underhåll enligt Kungliga kungörelsen av den 7 juni 1830 - död 18520425

1840 - 1853    Fredrik Asp, 21 1/2 år gammal Wäst Göthe, ogift insatt den 23 september 1840 ( 1847 gift)
                          Erhållit interims afsked den 3 juni 1853 för framtida välfärd - ersatt med;

1853 - 1854    Vakant
1854 - 1875    Korporal Sven Ferm, född 18161001, gift, antagen den 18 maj 1838. Erhållit transport från
                          Nr 331, 13 januari 1854, tidigare Sven Andersson - se hans och hans familjs vidare öden här!
                          Befordrad;   Till Korpral den 19 oktober 1850
                                               Till Distinktions Korpral den 22 juni 1863
                                               Svärds Medaljör den 28 septemberg 1869; Tjent utmärkt väl.
                          Erhållit afsked Generalmönstringen 21 juni 1875 med anmälan till underhåll genast, - död 18940109

1875 - 1891   Johan Holmberg Ferm, 18571111, ogift, antagen 24 september 1875, med tidigare namn Svensson -
                       Född i Skarke 11/11 1857 och är soldat Ferms son. Han dör endast 34 år gammal 16/2 1891
1891 - 1914    Karl August Holmberg, född i Lerdala 18660210- flyttar m. familj som arrendator till Kyrkebo 1914
 

<-- Till sidans rubriker!

Nils Lann's beskrivning av förändringar efter 1900 för Björkedalen

Nils Lanns noteringar på lantmäterikartan från 1918 om lägen och förändringar för Björkedalen sedan det gamla soldatbostället 315's dagar. Se beskrivning av hans morfars och fars tid i Björkedalen i Nils text nedan!
 

<-- Till sidans rubriker!

Björkedalen 1950-tal - flygfoto

Del av flygbild från tavla som idag hänger i Björkedalen via Kerstin Lidberg, född Lann. Klicka på bilden för att se den större! Del av flygbild från tavla som idag hänger i Björkedalen via Kerstin Lidberg, född Lann. Klicka på bilden för att se den större!

Bostadshuset nybyggt av Erik Lann 1918 framför och något söder om tidigare äldre soldatboställeshus. I övrigt inte många rester av det gamla soldatbostället vad gäller byggnaders läge och delar av gammal konstruktion. Huset byggdes med stora entrén mot söder, trots att framfartsvägen kom fram vid västra gaveln.

Ännu så sent som på 1950-1960-tal var jordbruket så viktigt att inga vägar gick i åkrar, utan följde gärdeskanterna och åkrarna odlades nära inpå husplaner. Man kan ännu se fäleden österut
(höger på bilden) från ladugård och annan ekonomibyggnad - jmfr bild ovan och nedan!

Nils berättar om torpet:
Byggnaderna på stället kompletterades efter hand. En snickarstuga byggdes och intill denna en jordkällare med gjutet valv. Stugan fick också en öppen veranda.

Omkring 1923 byggdes en ny ladugård där ett av de många stenrösena låg (se bilden ovan!). Då revs också den gamla ladugården. I den nya ladugården fanns det plats för tre kor, fastän stället egentligen bara födde två kor, men det var ju bra med ett tredje bås för en eventuell kviga. Där fanns också kättar för kalv och gris. Vintertid hystes även hönsen in i ladugården. Ladugården var den vanliga typen med två lador, loge och "ränne".

På våren blev det röjning av slåtterängar, vårbruk på åker och i trädgårdsland, lagning av hägnader, korna släpps på skogsbete på Sörberget och hönsen bärs från ladugården till "hönsasteket" som är inrymt i vedboden.Under hösten skulle potatisen upp och lades i källaren och rovorna i en "stibba" på åkern. Ladorna fylldes av havreneker. Man stenröjde också åkrarna, vilket också gjorde att stenrösena försvann efter många år.

Torpet var inte tillräckligt stort för att ge tillräckligt med foder för att livnära två kor och en gris samt en hönsflock. Dessutom räckte inte detta till att försörja två hushåll.

En del försäljning från torpet kunde göras; 1924 ser vi att försäljning av smör för runt 4:00 kronor och ägg för runt 2:75 per lördag till Anton Larsssons affär i Varnhem.

Dagsverken på Hålltorp blev en lösning och där kunde man också göra inköp med avdrag på lönen. Ett lass halm är en ofta återkommande post, likaså havre. Ungefär varannan månad har inköpts 40 kg råg eller vete.

För att få spannmålen malda fick man dra iväg till kvarnen med en säck på dragkärra och sedan hämta igen om två, tre dagar. Havren maldes ofta i Hålltorps kvarn och blev s.k. gröpe till foder. Övrigt gick till Bille eller Gustafsfors kvarnar som hade bättre siktar. Man betalade med mjöl genom s.k. kvarntull.

Snickarstugan användes till att dryga ut inkomsten, inte minst vintertid då det var få byggarbeten. Då åtog sig Erik hemmasnickeri och kunde står där till sent på kvällarna och tillverka enklare möbler, vargnshjul, smörkärnor, tråg, träskovlar och mycket annat. Sina hjälpmedel som hyvelbänk, svarvstol och bandsåg tillverkade han själv. De sistnämnda drevs med trampa och när Nils blev större hände det att han fick hjälpa till att trampa svarven. Alla handverktyg som hyvlar och annat gjorde han själv.

Det lilla jordbruket avvecklades redan 1952, när Nils lämnade Björkedalen för villan i Varnhem. Marken upplåts därefter till betesdjur"

<-- Till sidans rubriker! 

Björkedalens fägata tidigt 1930-tal - foto

Mor Anna Lann föser de två korna utmed fägatan österut från torpet Björkedalen - se också bild nedan. Hon bodde kvar och bildade familj med maken Erik Lann på den gård som hennes far friköpte 1916 efter soldattiden för Soldatboställe Nr 315.


Vid bouppteckning 1934 efter hennes död kan man se att hon skötte 2 kor (på bilden), 1 kalv, 1 svin och 22 höns.
 

Nils berättar om korna:
"Korna som var på skogsbete skulle dit på morgonen och hämtas till kvällsmjökningen. I slutet av sommaren togs korna hem på ängsbete.

I en motbok mellan morfar Gustaf Svensson och Varnhems mejeri kan man läsa att det under februari 1932 har lämnats 10,5 liter mjölk per dag. För detta har Erik fått 9,3 öre per liter och fetthalten var 3,3 %. I maj -juni samma år har kvantiteten sjunkit till 6 liter flera dagar och priset blir bara 6,3 öre per liter. En sinko kan vara förklaringen till detta. Återköpt smör har kostat ca 2 kr kilot detta år."

<-- Till sidans rubriker! 

Björkedalens bostadshus 1950-tal - foto

Avfotograferad tavla, Kent Friman, 2014 i Björkedalen. Avfotograferad tavla, Kent Friman, 2014 i Björkedalen.

Köksingången på västra gaveln av det av Erik Lann byggda boningshuset bara ett antal meter från forna soldatboställets bostadshus norr om långsidan (vänster på denna bild).

Nils Lann berättar om huset:

"Ritningarna till det hade Erik Lann fått från byggmästare Hultman i Skärv, där han då för tiden arbetade. Han hade viss hjälp att bygga huset av t ex Löfgren i Lövberga, som troligen hjälpte till med grundläggningen då han var en god stenarbetare - för detta fick han 37:50 kronor. Dessutom nämns en granne Englund och en Smedberg. Murarlön har utbetalts till en Warling.

I en anteckningsbok står bl a "för Krusebackastugan 65 kronor, körlön 15 kronor. Från Skövde Tegelbruk har köpts tegel för 101:15, kalk från Ulunda 15:00 kronor. En järnspis kostade 32 kronor. Fönster och dörrar från Skara Snickerifabrik 445:00 kronor osv. En sammanställning av utgifterna för stugan slutar på 1.849:59 kronor. Förmodligen var detta sparade pengar, några bostadslån som idag fanns inte då. Själv tjänade Erik Lann 80 öre till 1 krona i timmen för arbeten i trakten.

Huset blev inte helt färdigt enligt ritningen. Ett vindsrum kom inte till utförande. I bottenvåningen blev det 2 rum, kök med skafferi, två förstugor samt på vinden ett kök. Den oinredda vinden fick ett nödtorftigt brädgolv och nyttjades som torkvind och förvaringsplats för diverse inventarier.

Morföräldrarna bodde i köket och ena rummet där nere, medan vi hade det andra rummet samt köket på vinden. Detta blev också vårt vardagsrum och sovrum, det var ju lättast att hålla varmt med järnspisen. Vårt rum därnere blev gäst- och finrum som värmdes med kakelugn vid behov.

Inredningarna var enklast tänkbara. Köket därnere: en järnspis, vedlår, vattenspann av trä, bord, stolar, utdragssoffa och två skänksskåp. Här fanns också en murad bakugn som användes gemensamt av båda hushållen. Köket på vinden var lika enkelt. En järnspis, diskbänk med vedlår samt ett skänkskåp inbyggt i väggen. Möbleringen bestod av ett bord, tre stolar och en utdragssoffa som Erik själv hade tillverkat. Han hade också gjort en säng åt Nils som fick plats i vrån vid spisen. Överallt var skurgolv med trasmattor.

Vattenbrunn fanns inte vid husen. Vatten fick bäras från en källa nere vid mossen, ca 150 meter från boningshuset. (se Nils karta ovan!) Nog så arbetssamt, inte minst på vintern då snön kunde ligga djup. Källan, som hade fint vatten, kallades Fermes källa, efter en tidigare soldat (se soldatlistan - Ferm). Den kunde dock sina ibland, men ansågs nästan som outsinlig."
 

<-- Till sidans rubriker! 

Björkedalen med grannfastigheter på flygbilden - 1950-tal

Björkedalen med grannfastigheter 1950-tal från luften. Man kan se att framfartsvägen till Björkedalen från Fridsbergs gamla ladugård (Soldatboställe Nr 357's ladugård på bilden!) alltjämt var en tydlig gårdsväg, inte direkt byggd för biltrafik ännu!

På bilden är det fortfarande enkelt att se var den gamla ladugården till soldatbostället låg efter infartsvägens sväng och där grönskan på bilden börjar - med gaveln en gång placerad mitt för Nr 357's ladugårdsgavel i öster.

Till vänster Karlsro, granne med Backen i norr och sedan Slottet tvärs över gärdet.

Vägarna i området:

Ljungstorpsvägen (Gamla Landsvägen/Kungsvägen) går i övre delan av bilden och från väster (Varnhem) kommer den fram framför Bäcktorp och vidare mellan Bäckstorps och Backens ladugårdar. Gör en sväng norrut vid Slottets framfartsväg och går i gränsen mellan Bäcktorps och Storekullens ägor i en skarp kurva vidare ur bilden strax nedanför Lövberga (ej med i bild).

Avtagsvägen från Ljungstorpsvägen för Karlsro, Fridsbergs ägor och Björkedalen är gjord i senare tid.

Under 1700-talet fram över sekelskiftet 1800, så gick vägen till Nr 315 (Björkedalen) sneddande upp över Allmänningen i väster, väster om det som senare blev Sandåsen och öster om senare tids Billingsdal, vidare norr om Fridsbergs ladugård (mellan ladugård och Karlsro's bostadshus på bilden) för att nå Björkedalen med en stickväg fram till torpet.

Den tidiga vägen gick alltså vidare upp mot Storekullen och alltså förbi ett stycke norr om Soldatboställe Nr 315 (Björkedalen). Den vägen skulle ha en mini-bredd om 6 alnar enligt förrättningsprotokollet 1803.
 

Denna gamla väg förbi Björkedalen kallades vid sekelskiftet 1700/1800 för "Kulla-vägen", och gick alltså vidare förbi mellan Rosenboms intäkt (Hagen) och "Slotts Kjerstis intäkt " (Lilla Slottet) - vidare upp förbi Liden, Lille Kullen och Store Kullen. Därifrån fortsatte den historiskt över södra Billingsberget förbi Orrsjö ut mot de östra delarna av berget längre söderut.                       ( Gerd Silversparre, artikel ang. Storekullen, Varnhemsbygden)

Nils Lann berättar om grannen Slottet:

"På norra sidan låg ett annat ställe som också hette Slottet. Stället finns ännu kvar. Där bodde David och Hildur Johansson. De hade inga egna barn, men tog sedermera en fosterdotter Anna-Lisa. Med dem hade vi flitigt umgänge. Kanske delvis för att det låg närmare än det andra Slottet. Över åkern emellan oss gick en smal stig, som vi använde då vi bytte tidningar, lånade redskap eller om någon bakat, gick med en bakekaka."

Se stigen han berättar om på flygbilden ovan - från Björkedalens framfartsväg upp till gaveln på Slottets uthus.
 

<-- Till sidans rubriker! 

 

"Kulla-vägen" på kartan 1794 var 1700-talets väg till Storekullen

Karta Lantmäteriet Historiska Kartor. Klicka på kartan för att se den större! Karta Lantmäteriet Historiska Kartor. Klicka på kartan för att se den större!

Markerad med grönt går det att på kartan följa "Kulla-vägen" från Gamla Landsvägen över sockenallmänningen (prickad mark = sockenallmänning avskild vid skiftet 1803), vidare i gränsen mellan två ägor som tilldelas Redsvenstorp (Da samt XLIX), sedan snett över marker som blev Lilla Hålltorps vid tilldelningen i skiftet (XLVI) och mellan Rosenboms intäkt (Hagen, Nr 112 med ett utritat boningshus) och Slotts Kjerstis intäkt (Slottet, Nr 111 - senare Lilla Slottet).

Vägen slingrar sig senare över Ännabäcken, förbi Liden (inte utmärkt på kartan) och svänger sedan återigen starkt åt söder mot Lilla Kullen och fortsätter förbi Store Kullen - syns inte på denna karta.

Av soldatboställena är det bara Nr 331 vid landsvägen mitt emot Allmänningen (Nr 116 = Nr 331, senare Bäcktorp) som ritats ut på kartan 1794 med byggnader, förutom den byggnad som ligger på gränsen mellan ägan XLIX och ett av numren 110. Markerna runt denna byggnad beskrivs exempelvis "

Troligen för att de tidigare på Kronomark ("Cronoallmänning") etablerade torpen nu delas upp med delvis nya Rotegårdar (enbart inom socknen!) som blir juridiska ägare, vilket uttrycks som andelar i soldatboställena.

 

***************************************************************************************************************************

Angående Kullavägen 1939; utdrag ur förrättning Rågångsbestämning vid avstyckning av mark från Redsvenstorp; Karlsro:

"Å 1801-1802 års skifteskarta finnes angiven en Resvenstorps ägor tvärande väg, vilken synes vara att hänföra till de vägar som vid delningen avsatts till 6 alnar bredd för allmänt behov; vägen finnes numera icke på marken utan synes vara utbytt mot den väg som bildar gräns mot lägenheten Lillekullen 22 eller Slottet.

Vägen finnes ej heller upptagen på 1833 års kartaöver Resvenstorp; den å sagda karta angivna, lagakraftsvunna rågångsutstakningen synes bekräfta att utbyte beträffande vägen skett. Gränsen mot vägen hade enligt hävden utstakats på marken.

Rörande den samfällda vägen voro sakägarna av den uppfattningen att ett utbyte skett i äldre tid."

(Kommentar; De gamla kartorna spelar stor roll även vid förrättning i moderna tider! Särskilt 1794 års karta för skiftet 1803!)
 

<-- Till sidans rubriker!

Vägändring på 1960 års karta

På kartan ser man att den tidigare "Kulla-vägen" nu gör en sväng utmed Redsvenstorp ägas södra gräns och kommer ut vid Vadets ladugård. En väg som ändrats många gånger under historien, men nu är helt försvunnen.

 

<-- Till sidans rubriker!

Bostället Nr 315's marker på 1764 års karta minskade från tidigare

1764 är första gången soldatboställena i det här området blir officiellt inmätta - de hade då enligt utslag 1763 expanderat allt för okontrollerat utanför sina "KnechteContract" vad avser brukade marker på Kronans parkmark/"Cronoallmänningen".

Nedanstående är text från förrättning 1764:

Klicka på texten för större text! Ur artikel av Nils Lann, Ljungstorp i Varnhemsbygden. Renskrivet från karttext för kartan 1764. Klicka på texten för större text! Ur artikel av Nils Lann, Ljungstorp i Varnhemsbygden. Renskrivet från karttext för kartan 1764.

I karttexten kan man alltså bl a läsa motiveringen till att soldaboställena för första gången mäts in:

"Vid samma tillfälle blefvo äfven afmätte Fyra stycken Soldate Boställe, tillhöriga
Grufvesätters (Nr 331), Stommens i Höglunda (Nr 357), Stommens i Wing (Nr 315) och Mellomgårdens i Öfverbo, Klostret (Nr 330), hvilka vid ofvannämnda Syn och Besiktning befunnits hafva ansenliga ägor, hvarföre Högvälborne Herr Grefven och Riddaren genom höggunstligt utslag af den 28 januari 1763 resolverat, att desse Boställen borde reduceras och hvad ägorna öfverskjuta KnechteContractet bör läggas till detta Skogvaktar Boställe (Broddenstorp)."

Klicka på kartan för att kunna tyda den! Klicka på kartan för att kunna tyda den!

Hela kartan 1764 med alla soldatboställen för området, deras här föreslagna nya och mindre ägor gentemot tidigare (enligt förrättningstext), samt det föreslagna skogvaktabostället Broddenstorp (Nr 1).

Det är svårt att veta hur utgångsägorna såg ut - hur mycket mark som dessa soldatboställen hade tillskansat sig från den omgivande Kronparken/Cronoallmänningen.

Det mitt i området liggande Ryttare Bostället kommenteras inte överhuvudtaget - på mer sätt än att det ritas ut med marker som delar av soldatområdet med marker norrut till landsvägen och söderut till Stens ägor, innefatttande dagens Vadet och Redsvenstorps marker i detta område.

Säkerligen ligger byggnaderna så som det då såg ut i verkligheten, så kartan visar var byggnaderna för soldattboställena var belägna i mitten av 1700-talet.

Ägorna var också på den här kartan delvis uppsplittrade med del i olka marktyper för de olika soldatboställena. Någon äga var också gemensamt brukad med andelar. Även om denna karta har fått en markering att hälften av ägan Nr 8 brukades av Nr 315, så var den inte faktiskt uppdelad. Det blev den senare.

Vid mitten av 1700-talet fanns här också ett Ryttare Boställe under Hålltorp, av vars mark troligen vissa mindre delar senare tilldelades övriga soldatboställen när det nya Rytttare Bostället togs i bruk vid dagens Stenslund fram mot sekelskiftet 1700/1800. Den södra delen av Ryttare Boställets ägor blev tidigt torpet Vadet. Den norra delen fördelades som mark till Redsvenstorp.

Direkttolkat texten om Soldat Boställe Nr 315 - siffrorna återfinns på kartan;
6. Stommen i Wings soldateboställes husplats och Kåhlgård.
7. Dess åker uti lyckan består af magre klapperstensjord, mycket stenbunden, innhåller 1 tunnland 12 kappland
8. En wall i åkerlyckan består af sidländ måsswall, hwaraf detta Boställe äger hälften, innehåller in alles 3 tunnland 20 kappland å en stack Tunnlandet blifwe 3 5/8 Stack, hwaraf hälften för detta Boställe urföres 1 10/16 stackar
9.  En wall i denna åkerlycka avskylt till detta Boställe, dels hög och dels sidlände, innehåller 2 1/4 Tunneland á en stack tunnlandet, blfwer 2 1/4 Stack.    

Summa: 1 tunnland 12 kappland 4 5/16-dels stackar

<-- Till sidans rubriker! 

Karta över området med Nr 315 från sekelskiftet 1700/1800

Soldatboställe Nr 315 har sitt nu kända läge med bostadshus och ladugård på denna karta från 1802. Vägen till Store Kullen, den sk "Kulla-vägen" har här en dragning vid allmänningen mer söderut, över Redsvenstorps blivande gärde (1803) och kommer ut ett stycke ovanför Vadet på det som senare blir Ferma-gatan.

Bäckarna i området har förstärkts med blå färg.

Vägarna/stigarna flyttades allteftersom åkrarna brukades på olika sätt. De tunna strecken markerar olika ägor på kartan.

 

<-- Till sidans rubriker! 

Kartan 1801 i stark förstoring runt Nr 315

Kartan är relativt väl detaljerad och har med t o m med de soldatnamn som fanns för torpen vid sekelskiftet. För Vadet och Nr 330 fanns här Lustigs (far i Vadet och sonen som soldat i Nr 330), i Nr 357 fanns en soldat Redoutten och i Nr 315 är det lite svårt att gissa vad som står (dessutom fanns här vakanser vid tiden).

Den gröna markeringen (påritad över svart markering) tycks vara en delvis inringning av delar av soldatmarken för de tre soldatboställena här, som då låg på "Cronoallmänning", som det uttrycktes. Egentligen mark tillhandahållen från Kronoparken Billingen.

Den gamla "Kulla-vägen" gick några årtionden tidigare ut till landsvägen över den senare till socknen fördelade allmänningen nedanför och snett emot Nr 331 (senare Bäcktorp).

Till vänster skymtar texten för Berglid, en backstuga under Stenhammar. Längre söderut vid den senare namnade Ferma-gatan syns texten för Stensbro - också en stuga under Stenhammar.

Nordost om Nr 315 ligger vid tiden Hagen, dvs den vid skiftet 1794 benämnda "Rosenboms intäkt" och nästan i öster fanns "Slotts Kjerstis intäkt", här på kartan skrivet Slottet (i senare tid Lilla Slottet).

 

<-- Till sidans rubriker! 

Karta 1844 inför Laga skiftet

På denna karta kan man se att husen har ett ungefärligt likadant läge som ca. 50 år tidigare (kartan ovan) förutom Nr 315' s ladugård som ligger söderöver in på ägan ett bra stycke. Senare byggdes dock en större ladugård nära Nr 357's ladugård i spetsen på littera Nr 1633.

Det är svårt att se hur de olika åkrarna och markerna mellan soldatboställena fördelades. 1882 kom också en klagan till Majorens Compagni om att lantmätaren inte har ordnat med Rågångsförrättning så att åkrarna kunde fredas från varandra och andra!

 

Här är kartan renritad av lantmäteriet. Några delar är hägnade. Senare byggdes dock en större ladugård nära Nr 357's ladugård i spetsen på littera Nr 1633.

<-- Till sidans rubriker! 

Byggnaderna på olika platser inom området under århundrandena

Karta 1764 Lantmäteriet Historiska Kartor. Nr 315's marker mar- kerade med rött. Texter påskrivna av KF, 2014. Glöm inte att klicka på kartorna för att se dem större! Karta 1764 Lantmäteriet Historiska Kartor. Nr 315's marker mar- kerade med rött. Texter påskrivna av KF, 2014. Glöm inte att klicka på kartorna för att se dem större!

Karta 1764

1764 tycks både bostadshus, ladugård och uthus ha legat en bra bit söderut och längre in mot mitten av sina övre norra ägor.

En byggnad, troligen ladugården, är 1764 placerat i den hägnad som på kartan ca 100 år senare (1844) utgör littera Nr 1635. (se ovan). Bostadshuset på ungefär samma plats som 100 år senare.

Dessutom var ägorna indelade på annat sätt med de övriga soldatboställenas ägor runt om, även norrut, med inhägnad fägata mot Kronoparken Billingens marker.

Hela markområdet för soldatboställena var också troligen förskjutna söderut i förhållande till senare kartor.

De inhägnade fägatorna går runt gårdsplanen både norr, väster och söderut.

Karta 1794. Lantmäteriet Historiska Kartor. Rödmarkerad är in- hägnader som fanns innan skiftet av Billingeliderna 1803. Hem- manet Sten var enstakat (lagligen avskilt från Kronoparken) Karta 1794. Lantmäteriet Historiska Kartor. Rödmarkerad är in- hägnader som fanns innan skiftet av Billingeliderna 1803. Hem- manet Sten var enstakat (lagligen avskilt från Kronoparken)

Karta 1794


1794, dvs ca 30 år senare tycks soldatområdet sammantaget ha ett lite annorlunda läge och vara större än på kartan 1764. Inga byggnader inom soldatområdet är utritade.

Soldatboställesområdet indelas nu på nytt i en fördelning till gårdar inom socknen som får andelar i varje soldatboställe efter ofördelat hemmanstal (mantal).

De streckade områdena benämns alla Nr 110 och med hänvisning till Nr 315's senare läge borde delar av de streckade markerna i öster tillhöra Nr 315.


Det tycks tillkomma ytterligare gränsändringar efter 1803 som resulterar i den karta för Björkedalen som tas fram inför avsöndringen från Rotegårdarna.
 

Karta 1801. Avfotograferad av Kent Friman hos Carl Arvid Tell, Backa gård, 2014. Klicka på kartan för större bild! Karta 1801. Avfotograferad av Kent Friman hos Carl Arvid Tell, Backa gård, 2014. Klicka på kartan för större bild!

Karta 1801
 

1801 visar kartan byggnadernas läge vid sekelskiftet 1700/1800 och här kan man se att byggnaderna för Nr 315 hamnar närmare de platser de ligger på idag - så en flytt gjordes tydligen under slutet av 1700-talet.

Man kan se på kartan att de ändrade gränserna efter det gamla Ryttare Bostället, som var markerna norr om soldatboställena och det då nybildade torpet Vadet, ännu är lite oklart markerade.

Ryttare Bostället ändrades till att bli det nyuppförda Stenslund just innan den här kartan tecknades i sekelskiftet 1700/1800.

 

Karta 1844
 

1844 kan man se att husen har ett ungefärligt likadant läge som ca. 50 år tidigare förutom Nr 315' s ladugård som ligger söderöver in på ägan ett bra stycke.

Senare byggdes en större ladugård nära Nr 357's ladugård i spetsen på littera Nr 1633.

Karta 1877. Lantmäteriet Historiska Kartor. Stp Ving (Nr 315) är markerat med rött. Klicka på kartan för större bild! Karta 1877. Lantmäteriet Historiska Kartor. Stp Ving (Nr 315) är markerat med rött. Klicka på kartan för större bild!

Karta 1877


1877 ritades kartan för Stp Ving (= Nr 315) delvis som senare avstyckningskarta 1918. Endast en öppen fyrkant i svart ger möjligen ladugård just i i den nordligaste delen av ägan nära Fridsbergs ladugård.

Karta 1918. Lantmäteriet Historiska Kartor. Klicka på kartan för större bild! Karta 1918. Lantmäteriet Historiska Kartor. Klicka på kartan för större bild!

Karta 1918


1918 fanns ladugården fortfarande väster om och nära bostadshuset.

Karta 1960. Lantmäteriet Historiska Kartor. Björkedalen markerat med rött. Klicka på kartan för större bild! Karta 1960. Lantmäteriet Historiska Kartor. Björkedalen markerat med rött. Klicka på kartan för större bild!

Karta 1960
 

1960 ligger husen i Björkedalen som de gör idag. De uppfördes på sina respektive platser av byggnadssnickaren Erik Lann. Ladugården 1923 och bostadshus 1925.









 


<-- Till sidans rubriker! 

Soldatboställe Nr 315 efter soldattid; nu säljs & avsöndras det

Ur sockenbok från Ving;

"I ett protokoll fran allman gällstamma i Norra Ving den 14 augusti 1916 heter det: "Ordf. anmälde i stämman, att rotemannen for soldatstammen No: 315 vid Hojentorps kompani, Kungl Skaraborgs regemente, däri Stommen Wing ar inroterat for 8 koppardaler och äger del endast uti åbyggnaderna, men ej i jorden, försålt nämnda stam No: 315 till ettpris af 1 500 kronor, hvaraf 500 kr.belöper sig på husen å bostället; och som försäljningssumman icke kunde anses för låg, beslöt stämma i dag förorda till den gjorda försäljningen."

(Författare; Carl-Eric Fridolfsson och boken heter Norra Ving i svunnen tid och har 352 sidor. På sid 178 finns uppgifterna till ovanstående rader om Nr 315. Boken trycktes 1995.)

<-- Till sidans rubriker!

Ett nytt hus ritas 1916 och byggs under de närmaste åren






 

Nils Lann berätttar;
"Ritningarna till det nya huset hade Erik Lann fått från byggmästare Hultman i Skärv, där han då för tiden arbetade. Han hade viss hjälp att bygga huset av t ex Löfgren i Lövberga, som troligen hjälpte till med grundläggningen då han var en god stenarbetare - för detta fick han 37:50 kronor. Dessutom nämns en granne Englund och en Smedberg. Murarlön har utbetalts till en Warling.

Huset från öster

Huset sett från öster med genomskärningsritning för kakelugnar

Planritning nedre planet med rumsindelning och murverk.

Avfotograferad tavla, Kent Friman, 2014 i Björkedalen. Avfotograferad tavla, Kent Friman, 2014 i Björkedalen.

Björkedalens bostadshus 1950-tal

Köksingången på västra gaveln av det av Erik Lann byggda boningshuset bara ett antal meter från forna soldatboställets bostadshus norr om långsidan (vänster på denna bild).
 

<-- Till sidans rubriker! 

Förrättningskarta 1918

Lantmäterikarta för avsöndringen av Björkedalen från sina Rotehemman; 1/4 mantal N.o 3 Fiskaregården, 1/4 mtl Skarke N:o 3 Tomten och 1/2 mtl Skarke N:o 4 Hustru Ingridsgården.

För att direkt på skärmen läsa dokumenten under respektive rubrik - klicka på rubriken!
 

<-- Till sidans rubriker! 


Dokument Svensson's och Lann's - på särskild sida!

Foton från Björkedalen och familjerna Lann

Gustaf Svensson och hans maka Emma på trappan till Björkdalen



Ägaren Anders Gustaf Svensson, född i Berg 1865 den 2/10 - han dör den 15/11 1940, 75 år gammal

Hustrun Emma Kristina, f. Larsdotter i Lerdala 1862 den 22/8 - hon dör här den 2/8 1934, 72 år gammal

Far och mor till Anna Svensson, gift med Erik Lann 1917. Den lilla verandan hörde nu till det nya huset, efter rivningen av det gamla soldattorpet, Nr 315.

Nils Lann berättar om mormor och morfar:
I augusti 1934 avled mormor 72 år gammal. Våra boförhållanden ändrades då så att vi fick ta över hela bottenvåningen medan morfar flyttades upp i vindsköket. Han var dock delaktig i det gemensamma hushållet och hjälpte till med jordbruket i mån av krafter.

1937 löste så Erik in den resterande halva som hade legat kvar på Annas far och gården blev makarnas med hälftenäga för vardera.

I november 1940 slutade morfar sina dagar helt stilla en natt.


<-- Till sidans rubriker! 

Anders Gustaf Svensson i vardagens sysslor på Björkedalen

Potatisskörd vid Björkedalen och många hjälper Anders Gustaf att få "knölarna" ur jorden.

<-- Till sidans rubriker!     

Det unga paret Erik Lann och Anna Svensson och deras liv

Det unga paret som träffades i Istrum, här på bild ca 1913, gifter sig den 11/11 1917 och Erik flyttar till Emmas & Gustafs dotter Anna i Björkedalen.

Nils berättar om generationerna:
Först lär paret enligt Nils Lann ha bosatt sig i ett vindsrum på Vadet hos Augusta Wernlund, en hemflyttad Svensk-Amerikan, men flyttar därefter till Björkedalen efter att hennes föräldrar flyttat till Skara (Götala) den 13/11 1917.

Annas mor och far kommer sedan att återflytta till Björkedalen ett år senare den 1/11 1918. Nils undrar om det nya huset då kanske stod färdigt? Ritningarna till det hade Erik fått från byggmästare Hultman i Skärv, där han då för tiden arbetade.
 

<-- Till sidans rubriker! 



Emma Svensson på en bild före bröllopet med Erik Lann, 1917.




































 




Erik till vänster med kompisar från tiden före bröllopet med Anna på en bild från ca 1910.

Eriks bror Ragnar Lann till vänster och Erik sittande - nu är ringen från giftermålet på fingret!

Eriks far och styvmor på besök i Björkelund

Bild från Kerstin Lidberg, född Lann, Björkedalen, Ljungstorp, 2014. Bild från Kerstin Lidberg, född Lann, Björkedalen, Ljungstorp, 2014.

Eriks far, Frans Oskar Lann, stannade kvar på Lilla Timmerbacka efter Eriks mors död 1914 och gifte om sig den 29/5 1921 med Hanna Larsson, född Andersdotter i Rännelanda i Älvsborgs län 1877 den 20/8 - dvs en 12 år yngre fru.

Frans Oskar och hans 2:a hustru, flyttade sedan som Hemmansägare till Hulegården 3/32 mtl i Hornborga den 28/11 1924, när hennes 2 barn hade lämnat hemmet.

Eriks far Frans Oskar Lann levde på Hulegården i Hornborga, Gudhems socken till sin död den 1/3 1952.
Hans Hustru Hanna levde där till sin död 1959.

<-- Till sidans rubriker! 

Nils barn - och ungdom i Björkedalen

Mor Anna och sonen Nils. Bild från Kerstin Lidberg, född Lann, Björkedalen, Ljungstorp, 2014
Bild från Kerstin Lidberg, född Lann, Björkedalen, Ljungstorp, 2014 Bild från Kerstin Lidberg, född Lann, Björkedalen, Ljungstorp, 2014

Mor Anna med sonen Nils till vänster och Gunhild i famnen, utanför det gemensamma huset i Björkedalen.

Gunhild var kusin (f. 18/31925) med Nils. Hon var alltså enda barn till Nils far Eriks ena syster Hanna (Johanna). Gunhild blev faderlös (han avled) redan som riktigt liten och var ofta hos Nils far och mor. Gunhild avled 3/9 2013. Efter att Nils med familj  flyttat till Varnhem flyttade Hanna in på övervån där de bott. Hon flyttade senare till sin dotter i Härlunda.

(Uppgifter Kerstin Lidberg, 2014)




Det vankas troligen rabarberpaj!



































 


<-- Till sidans rubriker! 

Makarna Erik och Anna Lann 1920 -1930-tal vid Björkedalen

Makarna Lann har satt sig i gröngräset iklädda gåbortkläderna på sitt ägandes Björkedalen någon gång under 1920-talet.

Höstakning på den slänta marken vid Björkedalen, Ljungstorp med makarna Lann tidigt 1930-tal.

Bild från Skarke-Varnhems digitala foto- och bildarkiv. Bild från Skarke-Varnhems digitala foto- och bildarkiv.

Erik var också aktiv medlem i Varnhems Skytteförening och finns här 3:e från höger med ett gäng förenings- medlemmar för förlustelse.

Vill Du veta vem de andra är - så gå till Skarke-Varnhems digitala bildarkiv under rubriken H. Föreningar!

Björkedalen den 6 juni 1938 med Nills Lann vid ritbordet, hans fader stående därbakom och mor Anna och Nils Farfar Anders Gustaf längst bak.
 

<-- Till sidans rubriker! 

Släktkalas på Björkedalen 1950-tal

Längst fram fr v: Ester Lann, Karl-Gunnar Lann, Göran Lann, Kerstin Lann.
Sittande bakom: Frans Lann, hans 2:a fru Hanna Lann, Anna Lann (Eriks fru).
Bakre raden: 5 st ?,Hanna Fransson, Ragnar Lann, Erik Lann , Nils Lann och hans fru Margit Lann och Ivan Lann.
 

(Uppgifter ffrån Kerstin Lidberg, född Lann, 2014) 

Björkedalen 1940-tal med krigsbarn

Gästande krigsbarn under 1940-tal framför ladugården i Björkedalen.

Samma klättrande barn på en av de viktiga grindar som styrde kreaturens tillhåll - här med "Källebacken" i bakgrunden bakom svinhus/hönshus, mm.


 

<-- Till sidans rubriker! 

Erik på lite äldre dagar

Bild från Skarke-Varnhems digitala foto- och bildarkiv. Bild från Skarke-Varnhems digitala foto- och bildarkiv.





Erik Lann hjälpte ofta till med grov- arbete i bygden. Här är det slåtter för sköns skull i kyrkoparken, Varnhem, på lite äldre dar.

































 

<-- Till sidans rubriker! 

Sonen Nils Lann  - nästa generation från Björkdalen

 


Starkt förstorad från ett skolfoto i Ljungstorp 1932 ser vi en långväxt 14-årig Nils Lann.

 

Med tidigt intresse för fotografering med bilder från 1930-talets Ljungstorp, släktforskning, bygdehistoriesamlande, artiklar kring bygden - bildandet av den första Hembygdsföreningen i bygden 1950.



 

Formalia;
Nils Erik Lennart Lann, född 25/9 1918 i Varnhem - död i Lindåkra Varnhem 12/12 2005, 87 år gammal.
1:a hustrun Margit Ingeborg Lann, född 20/3 1923 i Skärv - gift 17/5 1947 - död i Lindåkra Varnhem 8/8 1975, 52 år gammal.
2:a Hustrun Judith Lann, gift 22/10 1977, Lindåkra, Varnhem

Nils berättar:
"1947 gifte jag mig med Margit Svensson från Drottningkullen. Vi bosatte oss i en liten lägenhet som Nils inrett på vinden till Björkedalen och bodde där i 4 år. Flickorna Kerstin och Ulla föddes under denna tid. I december 1951 dog min mor hastigt.

På våren 1952 flyttade vi in i det nybyggda huset Lindåkra i Varnhem som vi börjat bygga 1951. Efter oss flyttade en syster till far in i Björkedalen och levde där till 1973."

Nils Lann i skidspåren kring Björkedalen som ung man.
 

<-- Till sidans rubriker! 

Nils familj växer fram efter gifte med Margit 1947 - bosätter sig på Björkelunds vindsvåning - Nils egna inredningsritningar

Nils ritar och bygger med fars hjälp om ovanvåningen för sig och Margit och den familj som planeras. Det lilla rummet längst upp till vänster kom att bli ett litet kontor för Nils byggverksamhet med tiden.

En ritningsvariant med mer detaljer - ritad av Nils Lann 1946.

Ytterligare generationer Lann. Här Nils Lann's maka Margit Lann med deras första dotter Kerstin, född 1948, och en kaffestund vid verandan Björkedalens bostadshus.
 

<-- Till sidans rubriker! 

Fyra generationer på en bild i Björkedalen 1948




På bilden står Nils Lann längst till vänster, med en sittande farfar Frans Oscar och en stående far till höger i Erik Lann.

I knät den fjärde generationen genom Nils dotter Kerstin född 1948.

Bild från 1951 och doptid för Ulla Lann. Föräldrarna Nils och Margit samt storasyster Kerstin i trädgården vid Björkelund.

Familjen flyttar 1952 till Varnhem till den av Nils ritade och byggda villan mellan järnvägsstation och Broddetorpsväg.


Formalia;
Nils Lann, född i Varnhem 25/9 1918, gift 17/5 1947 - död i Lindåkra den 12/12 2055
Margit Ingeborg Lann, född 20/3 1923 i Skärv - gift 17/5 1947 - död i Lindåkra Varnhem 8/8 1975, 52 år gammal.

Margit föddes på Prinshaga av statkarl Karl Paul Svensson, född 1897 den 25/1 i Österplana och hans hustru Märta Viktoria Johansson, född 1901 den 10/1 i Sk. Åsaka.

Margit bodde på Drottningkullen när Nils och hon träffades och gifte sig.

Karl och Märta Svensson bygger senare en villa i Varnhem några hundra meter från sin dotter och mågs villa.





 



<-- Till sidans rubriker! 

Nils ritar och bygger villa i Varnhem 1951-52

Nils Lann börjar 1951 bygga sin familjs villa Lindåkra i Varnhem, granne med Solhem som just uppförts, och nära järnsvägsstationen vars brygghus skymtar till vänster i bild. Bilden visar den historiska tilldragelsen med att en grävskopa för första gången används vid bygge i Varnhem. Alla andra har fått handgräva sina husgrunder innan dess och en hel del villor med hel källare hade det uppförts innan dess i Varnhem och Ljungstorp!

Nils berättar:
" På våren 1952 flyttade vi in i det nybyggda huset Lindåkra i Varnhem som vi börjat bygga 1951. 1973 flyttade fadern Erik till en pensionärslägenhet i Varnhem och Nils dotter Kerstin tog över Björkedalen."
 

<-- Till sidans rubriker! 

Dottern Kerstin Lann köper Björkedalen 31 maj 1972

Uppmätningsritning 1979 visar att kakelugnarna tagits bort, mm

Uppmätningsritning 1979 inför ny ombyggnad visar att en hel del förändringar gjort sedan huset byggdes. Kakelugnarna har ersatts med öppen eldstad i ett av rummen därnere. Vattenklosett är insatt i farstun och en del andra förändringar.
 

<-- Till sidans rubriker! 

Nu byggs huset till för en modern familj - i senare generation

Huset förlängs nu rejält med en tillbyggnad åt väster, som ger ett nytt kök, tvättstuga, pannrum, mm av helt nödvändiga faciliteter.

Kort om Nils Lann och Hembygden

Bild ur Varnhemsbygden 2006 Bild ur Varnhemsbygden 2006





Hembygdsmannen och byggmästaren Nils Lann - så här minns nog de flesta hans ansikte.










Läs gärna artikeln här nedan i Varnhemsbygden 2006 av Alf Hansson om Nils, Hembygdsföreningens 1:e ordförande -
se nedan!

Skarke-Varnhems Hembygdsförenings egen historia - klicka här!
 

<-- Till sidans rubriker! 


Läs gärna Nils Lann's minne av slakten i Björkedalen ur Varnhemsbygden 2000 - ladda ner PDF genom att klicka på PDF-filen nedan!

Bo Ramviken om Nils Lann - In memoriam - ur Varnhemsbygden

OM du vill se bilder från Nils Lanns arbete med Sörgården, Varnhem - klicka här!

<-- Till sidans rubriker! 

Läs gärna också artikeln om Nils arbete inom hembygdsföreningen av Alf Hansson - klicka på PDF-filen!

Boende i Soldatboställe Nr 315 1779 - 1938

Husförhörslängd 1779-1787 + 1786-1791:
Soldateboställe (Nr 15),
Skaraborgs Regemente; Register uppå efterstående 1778 års General Mönster Rulla;
Premier Majorens Compagnie, Första Corporalskapet; Rotens namn; Stommen I Wing
Vacant från 22 juni 1774 - återsatt den 12 februari 1777 med ny soldat efter vakansen;
Drängen Olof Sten från Wästgiötha, ålder 21 år och ogift, som inte flyttar in förrän han gift sig 1781.

En familj fanns här efter 1775 och den förre soldaten Peter Måne m. familj;
Inhyses  Johannes Ingesson, född i Vånga 1748,  - dör i Höglunda 1782
Hustrun  Maria Arfvidsdotter, född i Väberga 1746
Dotter      Stina, född på platsen 1778
Son         Elias, f. på platsen 1781 (lite oklart var barnen är födda - se nedan!)
- familjen kallas vid flytten till Solberga/Väberga 1781 som inflyttad från Stens Boställe i Hålltorps Roten, efter den 1781 dit inflyttade soldaten Olof Sten. Familjen flyttar vidare till Höglunda och Stommen 1782 - där han dör.
Inhyses vid Stenhammaren, Stens Bro, blir änkan med barnen 1786 och dör där.

Nye soldaten utsedd 1777 flyttar in nygift 1781;
Soldaten  Olof Sten, f. Skierf 1753 - in gift 1781 fr. Hendene - Fången 1 juni 1789 - död i fångenskap 1790.
Hustrun   Maria Andersdotter, född i Hendene 1760
Dotter       Stina, född på platsen den 6/9 1782
Dotter       Greta, född på platsen 1785
Dotter       Inga Maja (Maria), född på platsen 1788 (Året innan fadern tas tillfånga och senare dör.)

Inhyses - framgår av sammanhangen att det är Stensbro - men skrivna under Soldatbostället;
före detta
Soldaten Peter Måne
, f. Sörml. Husaby 1718, (har tidigare tjänat som soldat på Nr 315 i 14 år) - dör 1779
Hustrun   Ingrid Ericsdotter, född i Ulervad 1734 - hon dör här 1789
Son          Eric, född 1760 - flyttar in 1781 från Hålltorp
Dotter       Stina, född på platsen 1762 - dör här 1779  
Son          Andreas, född på platsen 1775 den 16/6

Husförhörslängd 1792 - 1800:
Nr 15

In flyttar:
före detta

båtsman  Johan Kjempe och gifter sig 1795  med änkan efter soldaten Olof Sten (död i fångenskap 1790);
Hustrun    Maria Andersdotter, född i Hendene 1760
Dotter        Stina, född på platsen den 8/9 1782 - flyttar ut till Klåster 1797
Dotter        Greta, född på platsen 1785 - flyttar ut Skräddaregården 1799
Dotter        Inga Maja (Maria), född på platsen 1788
Gem. son  Andreas, född på platsen 1796
Son           Olaus
- familjen flyttar ut från Nr 315 till inhyses i stuga under Store Kullen 1799

In flyttar enligt Hfl 1795:
Inhyses     Jonas Olofsson, född i Broddetorp 1768 - flyttar in 1795
Hustrun     Stina Svensdotter, född i Klostret 1771
Dotter         Stina, född på platsen 1795
Son            Johannes, född på platsen 1798 den 1/9

In i soldatorpet flyttar 1800;
Mannen    Anders Eriksson, född i Berg 1740 - in 1800
Hustrun    Maria Nilsdotter, född i Berg 1749

Husförhörslängd 1800 - 1815:
Soldatboställe Nr 315

Kvarboende är;
Torparen   Anders Eriksson
, född i Berg 1740 - in 1800 - dör här redan 1805
Hustrun    Maria Nilsdotter, född i Berg 1749 - hustrun flyttr efter mannens död till Berg 1805

Ny soldat flyttar in;
Soldaten  Johannes Godtbarn,
född i Böne - flyttar in nygift 1805 från Wing - dör här redan 1809
Hustrun    Anna Jonsdotter, född i Berg 1774  - gifter sig och flyttar in 1805 från Rikssätter - dör också 1809!

Ny soldat utses 1807: Lars Falk, född i Wing 1792 den 8/7¨

Husförhörslängd 1815 - 1836:
Soldatboställe Nr 315 under Fiskaregården

Här finns nu;
Soldaten    Lars Falk
, född i Wing 1792 den 8/7
Hustrun     Cajsa Johanidotter, född i Segerstad 1794 den 21/2
Son             Johannes, född på platsen 1816 den 17/3
Son             Anders, född på platsen 1818 den 4/11
- familjen flyttar till Vadet som ägare 1820

Därefter kommer ny soldat;
Soldaten     Anders Asp, född i Sköfde 1787 den 4/2 - han flyttar in 1822 med familjen från Broddetorp
Hustrun      Inga, född Jonsdotter i Broddetorp 1790 den 5/8
Son             Johannes, född på platsen 1824 den 2/5
Dotter          Anna Cajsa, född på platsen 1827
Dotter          Stina, född på platsen 1832

Husförhörslängd 1836- 1846 + 1846-1859:
Soldatboställe Nr 315 under Fiskaregården

Kvar bor;
Soldaten     Anders Asp
, född i Sköfde 1787 den 4/2
Hustrun       Inga, född Jonsdotter i Broddetorp 1790 den 5/8
Son             Johannes, född på platsen 1824 den 2/5 - - ut till Sandtorp 1845
Dotter          Anna Cajsa, född på platsen 1827 - ut 1843
Dotter          Stina, född på platsen 1832
- Anders Asp avskedas som gratialist 1840

Ny soldat utses och bli insatt den 23 september 1840;
Soldaten     Fredrik Jonsson Asp, född i Acklinga 1821 den 23/12 - flyttar 1841 från Varola - gifter sig 1843
Hustrun      Lovisa, född Fröberg i Vadstena 1820 den 2/10 - flyttar in 1843 från Kyrkefalla
oäkta son    Johan August Jonsson, född i Kyrkefalla 1834 - blir trumslagare, men dör här 1851
- erhåller interims afsked för framtida välfärd den 3 juni 1853

Husförhörslängd 1854- 1862 + 1862 - 1869:
Soldatboställe Nr 315 under Fiskaregården

Ny soldat flyttar in 1854;
Soldaten  Sven Andersson Ferm, f. i Gudhem 1816 den 4/11- Erhållit transport från Nr 331  den 13 januari 1854
Hustrun   Stina, född Johansdotter i Broddetorp 1820 den 14/2
Son          Oscar, född i Varnhem 1845 den 22/11 - flyttar hemfrån Skara 1857 och hem igen - Sköfde 1863
Dotter       Carolina, född i Varnhem 1848 den 14/5 - gifter sig och flyttar till Fredsberg 1869
Dotter       Mathilda, född i Varnhem 1850 den 14/11 - flyttar till Fredsberg 1869
Dotter       Charlotta, född i Varnhem 1855 den 14/2
Son          Johan, född i Varnhem 1857 den 11/11


Som inhyses står;
F.d. Soldat  Fredrik Jonsson Asp, född i Acklinga 1821 den 23/12
Hustrun      Lovisa, född Fröberg i Vadstena 1820 den 2/10
- båda flyttar ut 1862

Här finns också;
Inhyses änkan Inga Jonsdotter, född i Broddetorp 1790 den 5/8 (nu runt 65 år gammal och änka efter soldaten Anders Asp - se ovan! - stryks under perioden
 

Husförhörslängd 1869- 1880:
Soldatboställe Nr 315 under Fiskaregården

Kvarboende är;
Corporal  Sven Andersson Ferm
, f. i Gudhem 1816 den 4/11- Erhållit transport från Nr 331  den 13 januari 1854
Hustrun   Stina, född Johansdotter i Broddetorp 1820 den 14/2
Dotter       Charlotta, född i Varnhem 1855 den 14/2 - flyttar ut 1874
Son          Johan, född i Varnhem 1857 den 11/11 - blir ny soldat efter fadern  på Nr 315 1875
Dotter       Anna, född 1867 den 23/10
Dotter       Tilda (Mathilda), född 1850 - flyttar hem igen 1875 och vidare som piga till Pickagården 1876
- familjen flyttar till det av Ferm köpta Vadet 1877

Kvar i soldatboställe Nr 315 blir sonen och bildar familj;
Soldaten Johan Holmberg Ferm, född i Varnhem 1857 den 11/11 - gifter sig 1879 14/11 med
Hustrun   Carolina, född Jönsdotter i Varnhem 1858 3/6 - hon är torparen Jonas Larssons dotter vid Hålltorp
Son           Sven Hjalmar, född i Varnhem 1880 den 19/5

Husförhörslängd 1880- 1895:
Soldatboställe Nr 315 under Fiskaregården

Kvar i soldatboställe Nr 315 är:
Soldaten Johan Holmberg Ferm, född i Varnhem 1857 den 11/11 - han dör här endast 34 år gammal 16/8 1891
Hustrun  Carolina, född Jönsdotter i Varnhem 1858 3/6
Son          Sven Hjalmar, född i Varnhem 1880 den 19/5
Dotter       Eugenia, född i Varnhem 1882 den 3/2
Son          Carl Ferdinand, född i Varnhem 1884 den 16/4 - han dör här den 2/6 1892
Son         Johan Adolf, född i Varnhem 1886 den 22/8
- efter Johans död blir familjen inhyses och flyttar till Sandtaget, Bäckedalen 1892

Ny soldat blir;
Soldaten Karl August Holmberg, född i Lerdala 1866 den 10/2 - flyttar in 4/11 1891 från Hålltorp nygift med
Hustrun   Emma Charlotta , född Arfvidsdotter i Varnhem 1868 den 14/2
Son           Gustaf Arvid, född i Varnhem 1892 den 31/8
Son           Jon Leonard, född i Varnhem 1894 den 9/8

Läs gärna Arne Strängs sammanställning om Björkedalens Holmbergfamiljer - klicka på Word-fil nedan:
 

Församlingsbok 1895- 1922:
Soldatboställe Nr 315 under Fiskaregården - friköps 1918

Kvar bor;
Soldaten Karl August Holmberg
, född i Lerdala 1866 den 10/2
Hustrun   Emma Charlotta, född Arfvidsdotter i Varnhem 1868 den 14/2
Son           Gustaf Arvid, född i Varnhem 1892 den 31/8
Son           Jon Leonard, född i Varnhem 1894 den 9/8 - flyttar ut 1910 - hem igen 1913
Son           Karl Johan, född i Varnhem 1896 29/9 - flyttar ut 1914
Dotter       Anna Charlotta Ingeborg, född i Varnhem 1899 den 18/2
Son           Sven Valdemar, född i Varnhem 1901 den 14/6
Dotter        Elin Sara Maria, född i Varnhem 1903 den 19/7
Son           Johan Erik Manfred, född i Varnhem 1907 den 3/10
Dotter        Märta Kristina, född i Varnhem 1909 den 28/7
Son           Nils August Isidor, född i Varnhem 1911 den 19/12
- när avskedade soldaten Karl Holmberg flyttar med familj som arrendator för Kyrkebo avslutas soldatepoken 1914!

Köpare av Soldatboställe Nr 315 den 15/7 1916;
Brukaren   Anders Gustaf Svensson
, flyttar in från Istrum den 12/8 1916 - ut igen till Skara den 13/11 1917
Hustrun     Emma Kristina, född Larsdotter i Lerdala 1862 den 22/8,  gifta den 1/5 1892
Dotter         Anna Matilda Svensson, född i Berg 1893 den 9/2 - in från Istrum den 11/11 1916

In flyttar;
Mågen      Erik Natanael Lann, född 1890 den 7/8 i Bjärka, byggnadssnickare, gifte sig 11/11 1917 - flyttar in till
Hustrun    Anna Matilda Svensson, född i Berg 1893 den 9/2
Son           Nils Erik Lennart Lann, född 1918 den 25/9
Son           Karl Gustaf Wilhelm, född 1920 den 23/9 - dör här den 2/11 1920

Soldatbostället Nr 315 avstyckas 1918 och blir Björkedalen;

Ägaren      Anders Gustaf Svensson, f. i Berg 1865 den 2/10, gift den 1/5 1892 - in igen från Skara den 1/11 1918
Hustrun     Emma Kristina, född Larsdotter i Lerdala 1862 den 22/8
 

Församlingsbok 1922 - 1938:
Björkedalen; f. d soldatbostad Nr 315

Kvarboende;
Ägaren      Anders Gustaf Svensson, född i Berg 1865 den 2/10 - han dör här den 15/11 1940
Hustrun     Emma Kristina, född Larsdotter i Lerdala 1862 den 22/8 - hon dör här den 2/8 1934

Ny ägare - mågen köper;
Byggn.snick. Erik Natanael Lann, född 1890 den 7/8 i Bjärka, byggnadssnickare, gifte sig den 11/11 1917
Hustrun         Anna Matilda Svensson, född i Berg 1893 den 9/2
Son                Nils Erik Lennart Lann, född 1918 den 25/9 - blir snickeriarbetare och senare byggmästare

Formalia;
Erik
Natanael Lann, född 1890 i Bjärka, gift 11/11 1917 - död 4/10 1976
Anna Matilda Lann, född Svensson 1893 i Berg - död i Björkedalen 14/12 1951
Nils Erik Lennart Lann, född den 25/9 1918 i Varnhem - död i Lindåkra 12/12 2005

<-- Till sidans rubriker! 

Kort släktbakgrund kring familjen Svenssons och Lanns faderslinje

Familjen Svensson (Nils Lann's morfars sida)


Anders Gustaf Svensson (pappa till Anna Lann, född Svennson, och Nils Lanns morfar)
föddes 1865 den 2/10 av föräldrarna Sven Gustaf Larsson Lund och hustrun Johanna Johansdotter, då 40 år.

De var då en torparfamilj i ett Torp under Jungslätt i Bergs socken. Vid tiden hade Gustaf 2 yngre syskon.

Fadern Sven Gustaf Larsson Lund (farfar till Anna Lann, född Svensson) var född i Forsby 1825 den 4/7 av föräldrarna; soldaten Lars Lund, född i Sjogerstad 1787 den 20/10 och hustrun Greta Svensdotter, då 39 år vid födelsen.

Soldatparet gifte sig den 30/12 1811 och bodde vid tillfället  i soldatboställe för Skattegården, Forsby (Skövde). Soldat Bostället vid Kongliga Westgötha Regemente Öfverste Lieutnantens (senare Kåkinds) Compani N:o 30. Lars Lund blev där Gratialist och Sven Gustaf Lund hade 6 syskon levande och döda - se nedan!

Farfar till Gustaf Svensson var alltså Soldaten Lars Lund, född i Sjogerstad 1787 av föräldrarna; soldaten Lars Lundqvist, född i Horn 1746 och hustrun Ingrid, född i Schiöfde 1744. Lars är yngst av 7 bröder! och fadern dör redan 1796, då 50 år gammal. De bodde vid Bussakvarn i Sjogerstad.

Farfars far till Gustaf Svensson var alltså Soldaten Lars Lundqvist, född i Horn 1746, bosatt på Bussakvarn i Sjogerstad.

Kommentar;
Att familjen Gustaf Svensson köpte ett f.d. soldatboställe kanske inte bara var en slump om man ser till att hans farfar och farfars far varit soldater. Att Nils Lann kom att växa upp i ett före detta soldatboställe var på så sätt då heller ingen slump, då de hamnade i hans morfars torp genom hans fars, Erik Lann's, flytt till torpet och Nils Lanns mor An
na genom giftermål.

Dagsnäs på 1870; 20 år före Erik Lann föds in i  statkarlsfamilj här

Västergötlands Museum -Bildnummer: 	A1775 Fotograf: 	Gustaf Victor Hofling Västergötlands Museum -Bildnummer: A1775 Fotograf: Gustaf Victor Hofling

Dagsnäs huvudbyggnad fotograferad runt 1870.

Västergötlands Museum -Bildnummer: 	A1775 Fotograf: Gustaf Victor Hofling Västergötlands Museum -Bildnummer: A1775 Fotograf: Gustaf Victor Hofling

Dagsnäs stall och magasin forograferat vid samma tillfälle runt 1870.

Familjen Lann (Nils Lann's fars sida)


Erik Lann, född 1890 den 7/8 i Bjerka av statkarlen på Dagsnäs, Frans Oskar Lann, född i Skara 1865 den 4/12 och gift 1889 med Johanna Mathilda Johansdotter, född i Härlunda 1863 den 21/4.

När Eriks far Frans Oskar Lann var 20 år, 1885, flyttade han från Skara hem till sina föräldrar, f.d. soldaten Svante Lann, född 1840 och hans hustru Inga Maja Andersdotter, född i Marum 1843, som då var brukare av en gård under Sven Svensgården eller Haget i Bjerka. Frans Oskar var en av 8 syskon på gården vid hemflytten 1885.

Frans Oskar och Johanna Mathilda flyttade gifta samman som statare på Dagsnäs 1889. Frans Oskar kom då direkt hemifrån, liksom hans hustru och de födde Erik Lann på Dagsnäs 1890.

Frans Oskar Lann flyttade sedan med hustrun och sonen Erik 1892 som brukare till den gård, Lilla Timmerbacka i Bjerka, som Frans Oskars hustru Johanna Mathildas föräldrar tidigare hade brukat och just lämnat. Där fick Erik en syster Johanna Maria 1894, en bror Karl Ragnar 1897 och systern Sofia Karolina född 1901.

Erik  flyttade som jordbruksarbetare och 23-åring till Istrum den 1/12 1913. Hans mor, Johanna Mathilda, dog året därefter den 13/12 1914, bara 51 år gammal.

Eriks far, Frans Oskar Lann, stannade kvar på Lilla Timmerbacka och gifte om sig den 29/5 1921 med Hanna Larsson, född Andersdotter i Rännelanda i Älvsborgs län 1877 den 20/8 - dvs en 12 år yngre fru. Frans Oskar och hans 2:a hustru, flyttade sedan som Hemmansägare till Hulegården 3/32 mtl i Hornborga den 28/11 1924, när hennes 2 barn hade lämnat hemmet.

Eriks far Frans Oskar Lann levde på Hulegården i Hornborga, Gudhems socken till sin död den 1/3 1952

Innan dess hade Erik flyttat hem ett kort tag till gården från Västerplana 1916 och flyttade ut till sin nyblivna fru, Anna Svensson, i Björkedalen den 28/12 1917.

Farfar till Erik, och Frans Oskars far, var alltså soldaten Svante Lann, född 1840 den 10/6 i Härene av Torparen Johannes Gabrielsson, född i Säfwared 1800 den 7/11 och hustrun Br. H. Andersdotter, född i Härenhed 1808 den 10/5, 32 år gammal vid Svantes födsel.

Eriks farfars far Torparen Johan Gabrielsson bodde, när farfadern Svante föddes 1840, med sin familj i ett Torp under gården Ulvestorp i Norra Härene och de var 8 syskon i familjen. När fadern till Svante, Johan Gabrielsson, är 57 år gammal (1857) så dör han på gården, vilken då Svante Johansson lämnar för att flytta till Säfwared, sin faders födelseort den 17/10 1857.

Vi hittar Svante Lann 1865 igen som Soldat vid Västgöta Regemente; boende i Damstorp, i Söderskogs Rote i Skara. Enligt notering bor de i "Gröne Skog". Gift den 5/6 1864 - nu inflyttad från Saleby 12/5 1865. Hustrun, Inga Maria (Maja) Andersdotter, född i Marum 1843 den 19/3 och dottern Hedda Kristina, född 23/11 1864 i Lindärfva, Säfvared -  flyttar in en kort tid därefter till Damstorp den 23/11 1865. Här föds nu Frans Oskar Lann den 4/12 1865, dvs Erik Lanns far.

1867 flyttar soldatfamiljen Svante Johansson Lann till Sandtorp eller Skaraberg i Skarabergs Rote. De har här nu 5 barn och här dör en av sönerna, Karl Johan, född den 20/4 1867 - död den 2/5 1868, drygt 1 år gammal.

1872 den 1/10 var det dags för nästa flytt. Den här gången till Jungstorp/Jonstorp och därifrån redan ett år senare den 1/10 1873 som ägare till en egen stuga inom Skarabergs rote, Holmen med hustru och nu fem barn.

Men redan året därpå, den 18/9 1874 bär det av tillbaka till Damstorp, inom Söderskogs rote och här föds nu deras 6:e barn, sonen Karl Gustaf den 24/4 1877 samt ytterligare 2 döttar. Den senaste i raden här blev Lydia Maria, född den  13/12 1881.

1883 den 1/10 var det dags igen för familjen att flytta. Denna gång till stället "Gröne Berg" inom Söderskogs rote, Skara och den 14/3 1884 är det så dags för flytten till Härlunda - som brukare av en gård under Sven Svensgården eller Haget i Bjerka. När Eriks far Frans Oskar Lann var 20 år, 1885, flyttade han från Skara hem till sina föräldrar en tid och sedan var det dags för bröllop och starten av ett eget liv med tjänsten som statare på Dagsnäs - se Frans Oskars levnadsbeskrivning ovan!


Eriks farfar F.d soldaten Svante Lann med hustrun Inga Maria (Maja) Andersdotter, flyttar vidare den 6/6 1893 med fyra av barnen till Nordtorp under Nyckelmåsen i Kinnevedum, där hans hustru dör den 26/7 samma år, 50 år gammal.

Själv flyttar nu Svante Lann, med yngsta dottern Ester Susanna, född 1884, som f.d. soldat och nu kalkarbetare till Skattegården i Westerplana (Skattegården ägs nu av kalkfabriken Hellekis AB) den 27/10 1894.

Svante Lann gifter där om sig med änkan, Sofia Karolina Widmark, född i Tyrslinge i Örebro län den 11/4 1845. Tyvärr dör hon redan den 14/1 1899 och han blir ensam igen med yngsta dottern Ester Susanna.

Dottern flyttar ut 1899 och den 21/2 1900 flyttar Svante Lann till Källeberg en Backstuga under Lillegården i Fullösa, där han gifter sig en tredje och sista gång den 25/3 1900 (då 60 år gammal) med  Maja Stina, född Andersdotter, född 1847 den 29/12 i Kinne Vedum.

F.d. soldaten Svante Lann dör så den 2/2 1909 här i backstugan och efterlämnar Maja Stina Lann som änka tills hon själv dör den 12/1 1915.

Erik Lann var alltså 19 år när hans farfar soldaten Svante Lann dog i Fullösa 1909 och 62 år gammal när hans far hemmansägaren Frans Oskar Lann dog i Hornborga 1952.

Kommentar;
Det blir en ännu starkare koppling mellan Björkedalen som gammalt soldatboställe sedan 1600-talet och till familjen Lann, då soldatyrket har varit aktivt i flera släktgrenar - både på Nils mors och fars sida!
 

<-- Till sidans rubriker! 

Liten släktsammanställning utifrån faderslinjerna från Björkedalen

En liten rubrik.

Nils Lann's mor Annas faderslinje
------------------------------------------------
Fader; Anders Gustaf Svensson, född i Berg 1865
Farfar; Sven Gustaf Larsson Lund, född i Forsby 1825
Farfars far; Soldaten Lars Lund, född i Sjogerstad 1787
Farfars farfar; Soldaten Lars Lundqvist, född i Horn 1746

 

NIls morfars familj;
Brukaren0  Anders Gustaf Svensson, född i Berg 1865
Hustrun      Emma Kristina, född Larsdotter i Lerdala 1862
Dotter         Anna Matilda Svensson, född i Berg 1893


Boställen skrivna för familjen sedan giftermålet 1892:
Torpare        Stenmanskrogen, Orresäter, Berg   1892-1900
Statkarl       Stora Husgärdet, Skärv                     1900-1905

Statdräng/Rättare
Bronäs, Storegården, Istrum 1905-1916
Lägenhetsägare    Björkedalen, Varnhem           1916-1937


Anders Gustaf - död 1940
Emma Kristina - död 1934

Nils morfars fars familj;
Torpare0  Sven Gustaf Larsson Lund, född i Forsby 1825
Hustrun   Johanna Johansdotter*, född i Varnhem 1825
Dotter      Emma Christina, född i Forsby 1858
Son          Carl Johan, född i Forsby 1863
Son          Anders Gustaf, född i Forsby 1865

 

* För Johanna står; "Tilltalad vid Häradssrätt I Hofva 1852 9/8 för att hon kastat sitt barn i Göthe kanal, men af Häradsrätten i anledning af lagbestämmelser ej kunnat till ansvar fällas. Stadfäst i Hofrätten Jönköping!!!"
(Hfl Berg AI:13 (1847-1857) sid 171)


Boställen skrivna för familjen sedan giftermålet 1856:
Torpare0Jungslätt, Orresäter, Berg                 1856-1912
Fattighjon, Stensgården, Långesäter                 1912-1914
Fattighuset i Berg                                                 1914-1916

Sven Gustaf Lund - död 1916
Johanna Johansdotter - död 1902

Nils morfars farfars familj;
Dragonen0 Lars Lund, född i Sjogerstad 1787
Hustrun      Greta Svensdotter, född i Ryd 1786

Dotter         Inga Cajsa, född i Forsby 1812 - död 1813
Dotter         Cajsa Lisa, född i Forsby 1816 - död 1818
Son             Lars Jan, född 1817
Dotter         Clara Lovisa, född 1819
Dotter         Cajsa Lisa, född 1822
Son             Sven Gustaf, född 1825
Son             Johan Fredrik, född 1828 - död 1834


Boställen skrivna för familjen sedan giftermålet 1811:
Soldatbostället0för Skattegården, Forsby *      1811-1857

* Soldat Bostället vid Kongliga Westgötha Regemente Öfverste Lieutnantens (senare Kåkinds) Compani N:o 30

Lars Lund blev Gratialist. Änkan bodde kvar till sin död.
Sven Gustaf flyttade ut 1844.


Lars Lund - död 1845
Greta Svensdotter - död 1857

 

Nils morfars farfars fars familj;
Soldaten0 Lars Lundqvist, född i Horn 1746
Hustrun    Ingrid, född i Schiöfde (Skövde) 1744

Son           Jan , född i Skövde 1766
Son           Sven, född i Skövde 1773
Dotter
       Stina, född i Sjogerstad 1775
Son           Olle, född i Sjogerstad 1777
Dotter       Bolla, född i Sjogerstad 1781
Son           Bengt, född i Sjogerstad 1784
Son           Lars, född i Sjogerstad 1787


Boställen skrivna för familjen sedan start av bokföring:
Soldatboställe vid Bussakvarn under Storegården,
                                                          Sjogerstad    1774-1820

Änkan bodde kvar till sin död med dottern Bolla.     

Lars Lundqvist - död 1796
Änkan Ingrid - död 1820

Nils Lann's egen faderslinje
---------------------------------------
Fader; Erik Lann, född i Bjerka 1890
Farfar; Frans Oskar Lann, född i Skara 1865
Farfars far; Soldaten Svante Lann, född i Skara 1840
Farfars farfar; Johannes Gabrielsson, f. i Säfwared 1800

 

Nils faders familj;
Byggn.snick.0  Erik Natanael Lann, född i Bjärka 1890
Hustrun            Anna Matilda Svensson, född i Berg 1893
Son                   Nils Erik Lennart Lann, född 1918
Son                   Karl Gustaf Wilhelm, född 1920 - död 1920


Boställen skrivna för familjen sedan giftermålet 1917:
Snickare0 Björkedalen, Ljungstorp, Varnhem 1917 - 1937
                                  Snickare/lägenhetsägare 1937 -


Erik Natanel - död 1976
Anna Matilda - död 1951

Nils farfars familj;
Hemmansäg0/Torpare Frans Oskar Lann, f. i Skara 1865
1:a Hustru Johanna Mathilda Johansdot, f. Härlunda 1863
Son      Erik Natanael, född i Bjärka 1890
Dotter  Johanna Maria, född i Bjärka 1894
Son      Karl Ragnar, född i Bjärka 1897
Dotter  Sofia Karolina, född i Bjärka 1901

 2:a0Hustru Hanna Larsson, född Andersdotter

                                          Rännelanda i Älvsborgs län 1877  

Boställen skrivna för familjen sedan giftermålet 1889:
Statare0på Dagsnäs                                            1890 - 1892
Brukare av Lilla Timmerbacka i Bjerka             1892 - 1924
Hemmansägare Hulegården, Hornborga          1924 - 1952


Frans Oskar Lann - död 1952
1:a hustru Johanna Mathilda - död 1914

2:a hustru Hanna Larsson, född Andersdotter - död 1959

Nils farfars fars familj;
Soldaten0 Svante Lann, född i Härene 1840 (namngivare!)
1:a Hustrun,   Inga Maria Andersdotter, f. i Marum 1843
Dotter       Hedda Kristina, född i Lindärfva, Säfvared 1864 Son           Frans Oskar Lann, född i Skara 1865
Son           Karl Johan, född i Skara 1867 - död 1868
Dotter       Anna Lovisa, född i Skara 1870
Dotter       Ida Albertina, född i Skara 1871
Dotter       Alma Sofia, född i Skara 1874
Son           Karl Gustaf, född i Skara 1877
Dotter       Augusta Natalia, född i Skara 1880
Dotter       Lydia Maria, född i Skara 1881

2:a Hustrun Sofia Karolina Widmark, född i Tysslinge i
                                                                       Örebro län 1845
3:e Hustrun Maja Stina, född Andersdotter, född i Kinne-
                                                                             Vedum 1847

Gift 1864 + 1894 + 1900

Boställen skrivna för familjen sedan giftermålet 1864:
Soldatboställe*0 Damstorp "Gröne Skog"      1865 - 1867
Soldatboställe ** Sandtorp el. Skaraberg        1867 - 1872
Jungstorp el. Jonstorp                                      1872 - 1873
Stugägare Holmen, Skarabergs rote                1873 - 1874
Damstorp, Söderskogs rote                              1874 - 1883
Gröne Berg inom Sörskogs rote                       1883 - 1884
Gård u. Sven Svensgården el. Haget,Bjerka   1884 - 1893
Nordtorp under Nyckelmåsen i Kinnevedum  1893 - 1894
Skattegården i Westerplana                              1894 - 1900
Källeberg; Backstuga u. Lillegården, Fullösa 1900 - 1909
Änkan bor kvar där till sin död 1915.

* Soldat vid Västgöta Regemente; boende i Damstorp, i
  Söderskogs Rote i Skara

** Sandtorp eller Skaraberg inom Skarabergs Rote

Svante Lann - dör 1909
1:a hustrun Inga Maria (Maja) Lann - dör 1893
2:a hustrun Sofia Karolina Lann - dör 1899
3:e hustrun Maja Stina Lann - dör 1915

 

Nils farfars farfars familj;
Torparen0 Johannes Gabrielsson, född i Säfwared 1800
Hustrun    Br. H. Andersdotter, född i Härenhed 1808
Son           Anders Gabriel, född i Härened 1829
Son           Carl, född i Härened 1832
Dotter       Sara Maja, född i Härened 1834
Son           Gustaf, född i Härened 1836
Son           Svante, född i Härened 1840
Dotter       Johanna, född i Härened 1845
Dotter       Anna Christina, född i Härened 1849


Boställen skrivna för familjen sedan giftermålet 1828:
Torp0 under Ulvestorp (hans föräldratorp) 1828 - 1857
Torpbyte under Ulvestorp & Åker                1857 - 1864
Inhyses samma torp                                      1864 - 1877
Lämnar för Lindärfva  (något av barnen?)   1877 -

Johannes Gabrielsson - död strax efter 1877
Britta Andersdotter - död strax efter 1877

 

Nils farfars farfars fars familj;

Torparen Gabriel Hansson född i Härened 1769
Hustrun   Cathrina, f. Andersdotter i Skövde 1765

Son         Johannes, född i Säfvare 1800


Boställen skrivna för familjen från tidigast hittad:
Gifta troligen under 1790-talets senaste år.
Torpare0 någonstans i Sävare                                  - 1814
Torpare u. gården Ulvestorp i Norra Härene  1814 - 1834

Gabriel Hansson - död 1834
Cathrine Andersdotter - död 1834