A. 29 Stenslund

Klicka på bilden för att se den större! Flygfoto skänkt av Leif Crona, godkänt för publicering av Försvarsstaben, augusti 2014

Inför tegeltakbyte på Stenslund 2016
- positiv värdering av torpets skick och värde av Västarvet

Stenslund 2016
Västarvet har erhållit bidragsansökan för Stenslunds soldattorp på fastigheten Skara Hålltorp 3:1, Varnhems socken, Skara kommun för yttrande och vill framföra följande. Stenslunds soldattorp är ett välbevarat soldattorp, enligt bifogade beskrivningar uppfört omkring 1850 i den form vi ser den idag. Byggnaden utgörs av en enkelstuga, som kompletteras med en ladugård med timrat fähus, troligen något yngre än boningshuset.

*************************************************


1856 års syn för Stenslund:
"Syn 1856 för Soldatbostället No 5 under Stora Hålltorp och Stenhammaren;

År 1856 den 30 september förrättas efter derom från Herr Kronofogden C Friberg erhållna ordres af undertecknad Krono Länsmannen i orten, biträde af nedan upptagna nämndemän, samt i närvaro af Kompani Ombud, Rusthållare och Soldaten syn å efterföljande soldattorp vid Gudhems Kompani af Westgöta Kongl Regemente och hafva dervid förekomna brister sålunda blifvit upptagna och värderad. Närvarande biträdande Nämndemän Petter Jonsson i Kärrtorp och Anders Andersson i Pickagården Klostret, Kompani Ombudet Sergeant Lindgren och Soldaten Hult.


Stugan, som befinnes i det skick att den inte kan ändamålsenligt repareras, ombygges 8 alnar i fyrkant inom knutarna, samt förstuga 4 alnar lång, hvaraf 5 alnar på bredden afskiftas till kammare, allt 4 ¼ aln högt jemnvägges – med tillhjälp af det gamla dugliga virket upptages kostnaden för denna byggnad till 250 Banco.
(Anmärkning; I huset finns alltså virke från den första stugan byggd 1799!)

Ladugården i samma förfallna skick som stugan, ombygges 8 alnar bred, 5 alnar hög jemnvägges och 17 alnar lång, hvaraf indelas till lada 5 alnar, loge 3 alnar, foderlada 4 alnar och fähus 5 alnar. Kostnaden för denna byggnad, hvaraf fähuset bygges af timmer och det öfriga af grofva stolpar och skiftvirke, upptages med tillhjelp af det gamlas tillhjelp till 166:32. Total Summa 416:32. Nu föreslagna ombyggnad skall vara fullgjord till den 1 Julii nästa år."


*************************************************
2016:
Torpet ligger i en värdefull miljö utefter en äldre vägsträckning med stenmurar och i direkt anslutning till ett fädrev, även det stenmurskantat. Torpet är i gott skick och sköts av Hembygdsföreningen Skarke Varnhem.

Undertecknad besiktigade Stenslund den 18 april 2016. Närvarande vid besiktningen var även Bo Hermansson, ordförande i hembygdsföreningen. Vid besiktningen konstaterades att boningshuset tak täcks av handslagna enkupiga tegelpannor. På nocken finns nockbräder, som liksom vindskivor med vattbräder är av trä och vitmålade. Takteglet är till stor del frostsprängt och starkt vittrat, och takytor har en böljande form som antyder att tegelläkt kan befaras vara rötskadad. Undertaket utgörs av stickspån, som inifrån vinden ser friskt ut, förutom på ett litet parti på norra takfallet, där det förekommer ett mindre läckage.

Hembygdsföreningens förslag är att lägga om taket med oljehärdad masonite, läkta om och lägga begagnade enkupiga tegelpannor på taket. Maskingjorda tegelpannor från 1940-talet uppges finnas i föreningens/ordförandens ägo, och skulle kunna användas. Även om man hellre skulle se begagnade handslagna tegelpannor på en så gammal byggnad som Stenslund, så är det föreslagna alternativet ur ett kulturhistoriskt perspektiv bättre än att lägga helt nya tegelpannor, särskilt som byggnaden bebotts långt fram i tiden, vilket bl.a. avspeglas i delar av köksinredningen från 1940-50-talet.

Enligt Västarvet har Stenslunds soldattorp så högt kulturhistoriskt värde att bidrag till omläggning av tegeltaket kan tillstyrkas.
Med vänliga hälsningar
Ulf Larsson
1:e antikvarie
Västarvet Kulturmiljö

Stenslund 2016-05-14 med stenugnsrök från skorstenen

Foto Kent Friman, 2016
Foto Kent Friman, 2016

Stenslund 1990-tal

Bild från Skarke-Varnhems Hembygdsförenings hembygdsalbum. Bild från Skarke-Varnhems Hembygdsförenings hembygdsalbum.

Bild från 1990-talet tagen nordväst ifrån och från husplatsen för den gamla gården Stenhammar. En äldre väg förbi Stenslund mot Redsvenstorp gick utmed gränsen till Stenhammars ägor. På bilden gick den vid träden mellan markerna - se kartan ovan!

Du hittar klickbara rubriker för sidan här! (Klicka på respektive länk eller scrolla nedför sidan och läs texter och se på bilder!)


Vill du ladda ner en redigerad version av A. 29 Stenslund som Word-fil för personligt bruk  är det bara att klicka på filen nedan - enkel att skriva ut! Tänk bara på copyright och publiceringsrättigheter!!

Ryttarelycka -> Ryttaretorp -> Soldatboställe under Hålltorp->
Soldattorp Nr 5 Västgöta Regemente; Stora Hålltorp ->
Hålltorp 3:1 --> Hembygdsföreningens Stenslund

Karta 1960. Stenslund med röd markering för ungefärligt tillhörande mark under 1800-talet. Lantmäteriet Historiska Kartor. Karta 1960. Stenslund med röd markering för ungefärligt tillhörande mark under 1800-talet. Lantmäteriet Historiska Kartor.

Soldattorp Nr 5 Västgöta regemente under Stora Hålltorp


Stenslund var ett Ryttareboställe, indelt under Västgöta Regemente, bara en kort tid av Ryttare-epoken som varade till 1811.

Den siste ryttaren under Hålltorp kom att flytta in på ett nybyggt och nyinstakat Stenslund 1799.

År 1811 försvann alltså funktionen med Ryttare som indelta soldater. Då upphörde Västgöta Regemente som kavalleri- regemente. Stenslund kom närmast därefter att fungera som soldattorp under Hålltorp med 3/4-delar och Stenhammar med 1/4 och hamnade helt under Hålltorp
efter att Anders Pettersson köpt
Stenhammar i mitten av 1800-talet.

Från Riksantikvarieämbetets fornsök;
Beskrivning av fägatans konstruktion som hålvägar ovanför och öster om Stenslund
Hålvägssystem, betstående av 4 hålvägar, löpande i 7-3 parallellalinjer (NV-SÖ) på skrå utför sluttningen. De har en sammanlagdlängd av ca 600 m, de är 1-5 m br och intill 1,5 m dj (vanligen0,4-1 m). I huvudsak består de av två huvudlinjer, av vilka en är helt sammanhängande, samt en avstickare och en skärande i NV.

Längs en 100 m i det brantaste partiet nedanför diabasbranten följs huvudlinjen av en stengärdesgård på nedsidan och delvis mellan de två linjerna. Ställvis i de lägre delarna finns stensträngar längs vissa partier. Systemet utgör med säkerhet del i en fägata mot diabasplatån. Den övre slutar när den kommit upppå denna. Trots att de är tydliga, kan fägatan knappast karakteriseras som "märklig färdväg"
Granskningsdatum: 1984-09-07

KLICKBARA RUBRIKER PÅ DENNA SIDA
(Du kan alltså klicka på rubriken och hamna vid text/bild för den på denna sidan!)

- Ryttarelycka --> Ryttaretorp --> Soldattorp Nr 5 Västgöta Regemente --> Hålltorp 3:1
- Bildspel från Stenslund 2013-07-13, 9 bilder
- Se film från stenugnsbakardag 16/5 2015 - foto Jan Johansson

- Ryttarboställe i Vadet före Stenslund på karta 1764

- 1764 karta för Ryttare Bostället i Vadet - en föregångare till Stenslund
- Stenslund etableras som Ryttaretorp i slutet av 1790-talet
- 1801 - militär karta över området med Ryttare Torp; senare Stenslund

- Vägen upp mot Stenslund 1930-tal med hemmanet Sten vid berget

- Den siste ryttaren vid Hålltorp flyttar in i nybyggt Stenslund 1799

- Redovisning av Anders Petterssons på Lilla Hålltorps ägor 1862 - inklusive Stenslund

- Boende på Stenslund under alla år och militära torpbesiktingar (Syn)
- Avskrift av 1856 års syn för Stenslund
- Avskrift soldatkontrakt 1864, Anders Gustaf Larsson Fält
- Avskrift av tillträdesynen 1898

- Foto på Karl Edvin Ask i Stenslund som torpare under Hålltorp 1924

- Familjen Henning och Emma Persson - foton
- Familjen Persson på Stenslund - foton
- Vattenhämtning vid Fermabron

- Hembygdsföreningen tar över Stenslund 1994
- Hembygdsföreningen tog över Stenslund, Artikel i Varnhemsbygden 1995.pdf
- Stenslunds utveckling - artikel i Varnhemsbygden 2002. pdf
- Byggteknik med dynstockar använd vid Stenslund

- Bildspel från Stenslund ur Gunborg Ferms samlingar, 15 nutida bilder

Bildspel från Stenslund 2013-07-13, 9 bilder

Bilderna tagna av Kent Friman 2013-07-13, copyright

loading...

För in muspekaren in över bildens kant och låt den vila där - så ser du förklarande bildtexter!
Vill du titta i egen takt - klicka på bilden och klicka dig sedan fram bild för bild!
Vill du starta automatiskt bildspel igen så klickar du bara på pilen till vänster under bilden!
Vill du se alla bilder i helskärm så klickar du på den sneda pil-ikonen ovan!

<-- Till sidans rubriker!

Se film från stenugnsbakardag 16/5 2015 - foto Jan Johansson

Ryttarboställe i Vadet före Stenslund på karta 1764

 

Första gången man hittills kunnat belägga en koppling till platsen för soldattorpet Stenslund är på en karta över Hålltorps ägor 1758.

 

Stora Hålltorps alla marker delas på karta mellan tre olika ägare. Då ser man i karttexten om "en odelt och stenig beteshage, den s.k. Kålargärdets ängsvallar, som i sin tur är samslåttad med Ryttarelyckan på Kronoparken belägen, som varken kunde mätas eller delas”. Det är denna Ryttarelycka, en odlingsmark, troligen slåtteräng, på Sörbillingens Kronomark som senare kom att användas för bygget av Stenslunds soldattorp. Då var det troligen endast en öppen oinhägnad hage för slåtter, eftersom den inte kunde ”mätas eller delas”.


På samma karta ser man också att ”Lilla Maden” varit bärgad av hela Rustningsstammen till hästens föda. Rustningsstammen hade att föda Ryttarens häst. Denna mad låg på det som idag är Hålltorps mark nära bäcken som kommer uppifrån Bäckedalen och mellan Ljungstorpsvägen och riksväg 49.

Det ryttarboställe man här beskriver finns senare med på 1764 års karta över tillkomsten av Broddenstorp som skogvaktarbostad. Det är då inritat på platsen för dagens Vadet, öster om övriga soldattorp som fanns på platsen. Det benämns Ryttare Boställe med utskrivet på kartan, Ryttare Bostället Ägor, ner mot Stens mark vid bäcken. Ryttarboställets bostadshus är tydligt på kartan 1764 placerat nära bostadshuset för Vadets placering idag. Den geografiska placeringen ger vid handen att det är ryttareboställe under Hålltorps rote som avses. I soldatregistret kan man hitta Ryttare som måste ha bott på detta Ryttareboställe vid Vadet t ex Ryttaren Per Svensson född 1657 och ryttarna Kjellberg, Hallberg och Hållfast.

<-- Till sidans rubriker!

1764 karta Ryttare Bostället i Vadet - en föregångare till Stenslund

Karta 1764 för skapandet av Broddenstorp som skogvaktarbostad åt Heideridare Anders Flinck. Ryttare Bostället vid Vadet. Karta från Lantmäteriet Historiska Kartor. Karta 1764 för skapandet av Broddenstorp som skogvaktarbostad åt Heideridare Anders Flinck. Ryttare Bostället vid Vadet. Karta från Lantmäteriet Historiska Kartor.





Karttext till en karta för Stora Hålltorps markfördelning 1758 (se avsnitt - A.7 Hålltorp Stora):

Lilla Maden (anm; västerut på kartan ovan i våtmarken på Hålltorps marker) har varit bärgad av hela Rustningsstammen till hästens föda, så här delades den i 4 delar, då Olof Andersson i Stenhammaren fick bruka en del för sin del i rusthållet.

vidare skriver man;

"Kålargärdets ängsvallar samslåtta med Ryttarelyckan, som på Kronoparken Billingen belägen kunde varken mätas eller delas ...."

Här ser vi i karttexten för första gången marken benämnd som senare blev Ryttare Torpet under Hålltorp. Efter rytteriets avvecklande 1811 skrivs det som soldatbostället Stenslund.

Ryttare Boställets "hagelycka" 1764 markerad på kartan med ett rött kryss, (KF, 2014)

<-- Till sidans rubriker!

Stenslund etableras som Ryttaretorp i slutet av 1790-talet


Vid skiftet av Billingeliderna använder man kartan 1794 som grund. Då finns inte detta Ryttare Boställe utritat, men används som beteckning för den "hagesäga" som brukats för Ryttare Bostället vid Vadet under tidigare 1700-tal.

Det är Stora Hålltorp och Stenhammar som tilldelas Ryttaretorpets ägor med 3/4 repsektive 1/4.


Refvenstorp får mark intill dessa ägor.

Nr 107 på kartan beskrivs vid skiftet 1803 som torp till Pickagården, "som de får behålla", dvs nuvarande Vadet. Här finns nu inga kopplingar i texten till något Ryttareboställe, eftersom det just etablerats på en av dess "lyckor" på Sörbillingen i Kronoparken. Tidigare en hage för slåtter till Ryttare Bostället - se ovan!


Karttexten beskriver;

Stenhammaren;
Nr 106  - bibehåller sin gamla intäkt (106)
Nr 105 - deltager för 1/4 uti Ryttarboställets ägor

Refvenstorp;
Nr 104 a & b - intagit ett stycke steril mark och äng
XLIX             - undfått intill Ryttarboställets ägor
Cg                - dito af liden ofvanför sistnämnde

Stora Hålltorp;
Nr 105      - deltager uti Ryttare Torpet för 3/4-delar
Cf, XLIII    - af Sörbergsliden till Ryttaretorpet, nyligen
     utstakad mark, däri beräknas 3/4 delar
     samt särskilt skifte enligt påstående

De delar som omtalas för Ryttare Torpet är markerade med klarrött (KF; 2014)

<-- Till sidans rubriker!

1801 karta med Ryttare Torp; senare soldattorp Stenslund

Kartan via Olof Cassmark till Carl Arvid Tell, Backa gård. Den utgör en del av en handritad karta som omfattar området från Skara till Billingen. Kartan är handritad av fortifikationsunderofficeren Lindgren de första åren efter 1800 (enl. påskrift) Originalet fanns 1973 på milostaben i Skövde.

På karta 1801 ligger Stenslund utritat som "Ryttar Torp" söder om Stenhammar och granne med hemmanet Sten och lite längre upp på berget, torpet Skygget under Sten.                                       (Bäckar markerade i blått av KF, 2014)


Kartan speglar ett relativt nyetablerat Ryttare Torp enligt skiftet av Billingeliderna som fastställdes 1803. Torpet fördes då med tre fjärdedelar till Hålltorp och en fjärdedel till Stenhammars gård och fick då sig tilldelat marken för ladugården, utöver den Ryttarelycka som legt här som en brukarhage för Ryttare Bostället i Vadet under 1700-talet.

Vägsystemet, som utritat på en militär karta borde spegla verkligheten nära, har på kartan markerats kraftigt för Ljungstorpsvägen, så även fägatan ner förbi bäcken söder om Stens Bro.

Fägatan upp på Sörbillingen gick över bäckavadet vid sidan av en mindre träbro och vid sekelskiftet 1700/1800 hade det skapats en väg österut upp mot hemmanet Sten strax efter passeringen av bäcken.

Själva fädrevet gick upp mot Ryttare Torpet (Stenslund) och svängde av vid ladugårdsintagan söder om hemmanet Sten österut upp på berget. Fädrevet/utfartsvägen är starkt markerat ända till Ryttare Torpet, där vägen också gick fram mot Stenhammaren västerut.


Vägen västerut från Stenslund är vägen förbi Piparegården/Redsvenstorp mot Ulunda och vidare mot Falköping. Lägg märke till att den gick norr om torpet mot Stenhammars ägor, när den passerade vidare mot Redsvenstorp.

Ryttare Torp. Klicka på kartan för att se den större! Ryttare Torp. Klicka på kartan för att se den större!

Detalj från kartan ovan.

<-- Till sidans rubriker!

Vägen upp mot Stenslund 1930-tal med hemmanet Sten vid berget

En bild från 1930-talet av den "nya vägen" som 1877 års väg mot Skövde i dalen mellan bergen kallades länge, innan riksväg 49 byggdes under 1950-talet. Man ser avfarten för fägatan in mot Stenslund till höger med stenmurar på vardera sidan.

Läget för vägen var då ett rejält stycke mer söderut än där riksvägen sedan kom att byggas. Bäcken flyttades mot norr och en ny korsning med både Ljungstorpsväg och dess fortsättning
upp mot Stenslund skapades, vilket ödelade den gamla vackra stenbron och förändrade miljön påtagligt. Riksvägens läge kom att hamna i vänster del av bilden ungefär rakt fram från betraktaren räknat.

Hemmanet Sten revs 1938, då Bäckdalen 2 (Petter Lindqvists hus från 1833) revs och man använde virket från Sten för återuppbyggnad. Margit Linqvist, som idag äger det huset berättar att hennes far köpte det tomma huset i Sten 1938, det var ett timmerhus. Han rev det och transporterade stockarna till skiftet för Margits hus. Det gamla Lindqvistska huset revs också men även där återanvändes stockarna och Margits nuvarande hus blev resultatet. Margit minns detaljer när byggnationen skedde bl a en dörr med lucka som hon minns var ställd upp och ner.

Spismuren i Sten stod kvar som ett skelett tills man sprängde den, kvar är en del stenar som markerar var husgrunden låg.

(Berättat för Arne Sträng, 2014-02-19)

<-- Till sidans rubriker!

Den siste ryttaren vid Hålltorp flyttar in i nybyggt Stenslund 1799

Ur husförhörslängd 1800-1815 med tillstånd av www.arkivdigital.se. Klicka på bilden för större text! Ur husförhörslängd 1800-1815 med tillstånd av www.arkivdigital.se. Klicka på bilden för större text!


 

"Dragon Anders Lindqvist, f. i Höglunda 1764 - död 1808- vid Brinkebergs Kulle, Gudhems Compani No. 5"
Hustrun Cajsa Andersdotter, född i Segerstad 1771 den 22/8 - hafver byggt åfvan för Ifvarstorp"

1794 års karta inför skiftet av Kronoparken Billingsliderna visar också tydligt hur Stenslunds tillblivelse som nytt soldattorp kom att ske i samband med skiftet av Kronoparken.

Området för soldatbostället beskrivs där med utgångspunkt i Ryttareboställets gamla lycka som en nyutstakad inhägnad. På kartan en inritad inhägnad som motsvarar dagens ”trädgårdsområde” för Stenslunds bostadshus. Det var detta som tidigare var den s.k. Ryttarelyckan på karta 1758 - en odlingsmark till Ryttare Bostället vid Vadet.

Till denna odlingslycka läggs nu 1803 ytterligare en nära liggande intäkt som motsvarar det område där Stenslunds ladugård sedan placeras. Stenslund, som nybildat soldattorp med dessa båda utstakade inhägnader, innebar att Hålltorp nu tilldelades 3/4-delar och Stenhammar 1/4-del.

1799-1811:

År 1799 flyttar Hålltorps siste ryttare in med familj i Stenslund. Då skrivs för första gången i husförhörslängden under Stora Hålltorp, Ryttare Boställe, och en ryttare flyttar in, men inte under något nummer. Det är ryttaren Anders Lindqvist med familj som flyttar in. I husförhörslängden 1800-1815, alltså året efter inflyttningen, skriver man in ”Gudhems Compani N:o 5” efter Anders Lindqvists namn.

Familjen i Stenslund bestod då av ryttaren Anders Lindqvist född 1764 med hustru Cajsa Andersdotter född 1771 och sonen Anders född 1797 i Broddetorp.

Övriga barn är födda i Stenslund - Greta född 1799, Maria född 1802 (dör vid 7 års ålder), Johannes född 1804 (dör vid 2 års ålder), Petter född 1806 samt Maria född 1807 (dör 3 år gammal). Det är bara Greta, Anders och Petter som uppnår vuxen ålder av barnen och fadern dör också redan vid 47 års ålder 1808 vid Brinkebergs kulle (Vänersborg).

Brinkebergskulles sjukhus;

Denna sista ryttare under Hålltorp, boende i Stenslund sedan 1799, dragonen* Anders Lindqvist, dog på fältsjukhuset Brinkebergskulle i Vänersborg endast 47 år gammal under svensk-danska krigets första år 1808. Enligt dödboken dog han av ”hosta” och var under sin levnad en "oförvitlig man”.

Vid svensk-danska kriget 1808-1809 planerade danskarna att via Strömstad försöka ta svenskarnas förråd som fanns i trakterna. Ett fältmagasin fanns just vid Brinkebergskulle nära Vänersborg. Vår dragon hade en krigsuppgift där under kriget och dog på fältsjukhus under det uppdraget. Danskarna förlorade slaget.

*Dragon = En dragon, franska för ”drake”, var ursprungligen en infanterisoldat som förflyttade sig till häst men stred till fots. Dragoner kunde dock även utnyttjas som lätt kavalleri.

År 1811 tvingas hans fru Cajsa att lämna Stenslund för att bo inhyses på Hålltorp med sin dotter Greta och båda sönerna Anders och Petter. Det är samma år som Ryttare-epoken avslutas. Sonen Petter Lindqvist kom senare att bygga sig ett hus i Bäckedalen och blev bland annat handlande och privatlärare där.

<-- Till sidans rubriker!

Redovisning av Anders Petterssons på Lilla Hålltorps ägor 1862 - inklusive Stenslund (F.)

Sammanställning av Hålltorps ägor 1862 med ägaren Anders Pettersson på Lilla Hålltorp, 7 år före hans död 1869 - en livsgärning som heter duga!

 
År 1862 gjorde lantmätaren en sammanställning över de hemman som då ägdes av Anders Pettersson i Skarke; A.Lilla Hålltorp, B. Stora Hålltorp, C. Stenhammar D. Sten och E. Lille Kullen till detta kom dessa gårdars ägor i Billingeliderna, Torpet Kullaliden samt 1/4 dels mantal Upsala därefter F. Soldattorp till Stora Hålltorp och Stenhammar.
 

<--Till sidans Rubriker!

Boende på Stenslund alla år och militära torpbesiktingar (Syn)

1811-1812:
Den nya familjen som flyttar in i Stenslund är inte en soldatfamilj. Johannes Magnusson född 1775 med hustrun Britta Jacobsdotter född 1783 och dotter Maria Greta född 1809. De kommer från Svarfvarebacken och flyttar ut redan 1812 till annat boende på Stora Hålltorp.

1815-1837:
Härefter bokförs tydligt de boende under rubriken ”Soldat Boställe N.o 5 Gudhems Compani Westergötlands Regemente”.

Nästa soldat blir 1815 ytterligare en soldat Anders Lindqvist född 1787 med familj. Hustrun Ingrid Svensdotter med barnen Johannes, Sven (dör 6 år gammal), Gustaf, Sven och tvillingarna Anders och Maja Stina (dör födelseåret). Vid hans avsked flyttar familjen 1837 till Sandlid under Solberga och in flyttar nästa familj Lindqvist.

1837-1853:
År 1837 är det soldaten Anders (Johansson) Lindqvist född 1813 som nygift flyttar in den 24 november 1837. Hustrun är Greta Pettersdotter född 1817. De får barnen Cajsa, August, Henrik, Alexander, Anna Charlotta och Henric. De lämnar soldattorpet 1853 för att så småningom hamna i Pickabacken 1855.

1853-1864:
År 1853 flyttar soldaten Carl Svensson Hult född 1830 in från Skövde med hustru Anna Larsdotter född 1811 och sonen Carl Johan född i Skövde 1852. De får här ytterligare barnen Frans August och Thilda.

^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^

Avskrift av 1856 års syn för Stenslund:

"Syn 1856 för Soldatbostället No 5 under Stora Hålltorp och Stenhammaren;

År 1856 den 30 september förrättas efter derom från Herr Kronofogden C Friberg erhållna ordres af undertecknad Krono Länsmannen i orten, biträde af nedan upptagna nämndemän, samt i närvaro af Kompani Ombud, Rusthållare och Soldaten syn å efterföljande soldattorp vid Gudhems Kompani af Westgöta Kongl Regemente och hafva dervid förekomna brister sålunda blifvit upptagna och värderade.                                                   

Närvarande biträdande Nämndemän Petter Jonsson i Kärrtorp och Anders Andersson i Pickagården Klostret, Kompani Ombudet Sergeant Lindgren och Soldaten Hult.

Stugan, som befinnes i det skick att den inte kan ändamålsenligt repareras, ombygges 8 alnar i fyrkant inom knutarna, samt förstuga 4 alnar lång, hvaraf 5 alnar på bredden afskiftas till kammare, allt 4 ¼ aln högt jemnvägges – med tillhjälp af det gamla dugliga virket upptages kostnaden för denna byggnad till 250 Banco.

Ladugården i samma förfallna skick som stugan, ombygges 8 alnar bred, 5 alnar hög jemnvägges och 17 alnar lång, hvaraf indelas till lada 5 alnar, loge 3 alnar, foderlada 4 alnar och fähus 5 alnar. Kostnaden för denna byggnad, hvaraf fähuset bygges af timmer och det öfriga af grofva stolpar och skiftvirke, upptages med tillhjelp af det gamlas tillhjelp till 166:32. Total Summa 416:32

Nu föreslagna ombyggnad skall vara fullgjord till den 1 Julii nästa år.

Den vid syneförrättningarna missnöjd eger att inom en månad härefter, deröfver anföra besvär antingen hos Konungens repr. Befallningshafvande i Länet eller hos Herr Regements Chefen för Westgötha Kongl Regemente, vid äfventyr att besvären i annat fall icke till pröfning uptagas. Ut Supra.

  På synemännens vägnar:    J E Ström

Rätteligen utdragit intygar: Reuterskiöld, Kompani Chef

Att vederbörande ägare af ofvanstående Rusthåll No. 5 Stora Hålltorp och Stenhammaren nu blifvit förständigade att före den nästkommande Maaji (1860) hafwa afhjelpt alla, i detta utdrag upptagne och vid 1856 års laga syn å soldattorpet anmärkte brister betyga

Klostret den 20 Januari 1859: Lars Ljungqvist

Wittnar:        Gustaf Larsson                                        Lars Ljungqvist

  Fourier                                                     Kronofjerdingsman"

 

<-- Till sidans rubriker!

^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^

År 1865 döms Carl Hult ”af Kåkinds Härads Rätt för första resan stöld till fyra månaders straffarbete och fem års förlust av medborgerligt förtroende”. Familjen lämnar Stenslund 1868 enligt husförhörslängden och blir hyrande på olika ställen. I husförhörslängden står dessförinnan noterat ”straffad också för andra resan stöld” och familjen tycks också vara ”utan bestämd bostad” – kanske hade de redan lämnat Stenslund.

Hult förlorade alltså sitt soldatskap i samband med brottet 1864, domen föll tidigt 1865.

Fält städslades enligt soldatkontrakt i september 1864 (se nedan) och bosatte sig på Stenslund 1868, gifte sig och fick dit frun 1869.

Det var väl bekymmersamt att hitta boende för familjen Hult i övrigt så det dröjde kanske innan de lämnade. År 1868 flyttade de alltså ut enligt husförhörslängd. Samma år som Fält återflyttade. Det var en något orolig tid i Stenslunds soldathistoria.

^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^

Avskrift soldatkontrakt 1864;

"Soldatkontrakt 21 september 1864 Gudhems Kompani No 5
Anders Gustaf Larsson, Dahla

Emellan undertecknade Rusthållare för No 5 wid Gudhems Kompani af Kongl Westgöta Regemente och Drängen Anders Gustaf Larsson från Dahla, äro följande vilkor öfverenskomne och afslutade om denne sednares antagning till Soldat för samma Rusthåll nemligen.

Uti lega erhåller genast efter antagningen Tjugo (20) Rgd Rmt.
Uti årlig lön hvilken skall beräknas från och med den 1ste dagen i månaden efter rekryteringen erhålles i Contant lön 5 Rgd som utbekommes halfa summan den 1 e Juli och med återstoden den  31ste December hvarje år.

I spannemål ½ tunna Råg ½ Tunna Hafre 8 kappar ärter 8 kappar kornmalt, hvilket Spannemål Soldaten hvarje år vid Jultiden eger att utbekomma.

Soldattorpet tillträdes i fullt godt och laga skick med till och afträde enligt författningarne.
Då Soldattorpet tillträdes skall det på Rusthållarens bekostnad vara uppsått med nödigt Höst och Vårutsäde. Och äger Soldaten rättighet få begagna Rusthållets dragare till brukning af Torpets jord.
Härförutan erhåller Soldaten årligen vid derom görande anfodran till bränsle 4 lass granved samt eger bryta 400 löf efter anvisning samt att begagna den derefter blifvande löfved. Såsom utfodringshjelp 2 Skeppund långhalm.

Stora Hålltorp den 21ste September 1864.                   Anders Pettersson, Rusthållare

Med förestående Kontrakt förklarar jag mig nöjd:        Anders Gustaf Larsson m.h.i pennan

På en gång närvarande wittnen: A. Andersson              Johannes Andersson

Gillas och fastställes Skara den 30 September 1864

A. P Trybom                                                                 E. G. Lilliehöök

Å Landshöfdingens wägnar                      Å Regementets wägnar"

(Från Skarke-Varnhems hembygdsförenings arkiv)


Soldater fick sitt specifika "efternamn" vid mönstringen;

Rotebönderna hade skyldighet att skaffa fram en man/dräng som skulle mätas, läkarbesiktigas och godkännas av de vid mönstringen deltagande militära befälen. En civilmilitär tjänsteman som deltog i examinationen var mönsterskrivaren. Det fanns en sådan boende på Stenhammaren. Han förde rullorna och skrev in soldatens nya namn ofta följt av bokstäverna f. k. som betyder förut kallad, i Fälts fall Larsson. Soldatnamn kan indelas i olika grupper och kategorier: karaktärsdrag, djur, natur o s  v. Vissa namn följer torpet.

 

<-- Tills sidans rubriker!

^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^


1864-1918:
Soldaten, senare distinktionskorpralen (högsta underbefälsgraden), Anders Gustaf Larsson Fält född 1845 från Dala hinner just föras in i husförhörslängden som nästa boende i Stenslund 1864 och sedan ut året därpå. Han återvänder dock 1868 och gifter sig 1869 med Eva Christina Andersdotter född 1844, som flyttar in på Stenslund 1869. Här får de efterhand barnen Anton Robert, Axel Zameo, Wirginia Elisabeth, Gustaf Erik, Johan Oskar (dör inom 3 månader), och Anna Maria som föds här 1880.

1897 övertas soldattjänsten av sonen Gustaf Erik och avslutas den 23 mars 1906 då han flyttar till Falköpings stad.

F.d. distinktionskorpralen Fälts hustru dör 1900 och han själv 1918 efter att ha varit tjänst ända till 1897, då han efter 33 år fick avsked. Två år senare gifte han sig. Han var född 1876 och dog i Källemossen, Norra Lundby 1952.

I samband med att sonen 1897 övertar soldattjänsten förrättades en syn på soldattorpet, som ger en bild av torpets byggnader och jordbruk under den sista soldattiden.
 

^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^


Avskrift av tillträdesynen 1898;

"Tillträdessyn å Soldattorpet No 5 Hålltorp och Stenhammaren 1898

År 1898 den 26 April förrättades af undertecknad Kronolänsman med biträde af Nämndemännen J. A. Mattsson i Borregården Klostret och August Magnusson i Källegården Na Lundby, laga af- och tillträdessyn å Soldattorpet No 5 St. Hålltorp och Stenhammarn vid Gudhems Kompani af Kongl. Westgöta regemente, hvarvid voro tillstädes såsom kompaniombud Sersjeanten Alfred Lundström äfvensom rusthållaren för torpet August  Pettersson i Hålltorp och tillträdaren, rekryten Gustaf Erik Fält.


Synen företogs i följande ordning:

1 Stuga:

Syllen i sydöstra hörnet, som är angripen af svamp, repareras för       5:-
Brädfodringen bättras och tätdrifves hvarjemte mellan timret
stoppas med mossa                                                                             15 :-
Nytt kambräde anbringas och taket lagas å erforderliga ställen för     10:-
Ny yttertrappa af hallsten inlägges                                                         4:-
Tröskeln i förstugan brädfodras och en tilja i förstugugolfvet,
som är söndrig, ersättes med en ny                                                        1:50
Dörren till stugan repareras för                                                                0:50
Golfvet i stugan omlägges med tillhjelp af nytt virke, nya
*dynstockar hvarjemte nya golflister anbringas, hvilket allt
beräknas till                                                                                            20:-
Rappningen å väggarne repareras för                                                     3:-

Köket:

Taket höjes med tillhjelp af nytt virke för                                                  8:-
Nytt fönster, i likhet med dem i stugan, insättes                                      7:50
Rappningen bättras för                                                                            2:50
Nytt spjell anbringas                                                                                3:50
Samtlige fönster oljemålas ut- och invändigt                                        12:-                93:50

2 Ladugård:

Taket mönas** och lagas och lagas med två skid halm samt
pall och nya vindskidor för en kostnad af                                             25:-
Tre nya stolpar i nordöstra hörnet jemte en fotträdsstock
och 2ne nya skiften uppsättes för                                                           7:-
Östra gafveln å logen lötgöres för                                                               :50
Ny logedörr med lås                                                                                2:
En ny tilja inlägges i fähuset                                                                      :75
Nytt röste af bräder jemte 3 nya takbjelkar i fähuset
anbringas för                                                                                         15:-
Nya kättebalkar jemte dörr till kätten uppsättes för                                 6:-
Lås till fähuset anbringas för                                                                    1:-
Stugan och ladugården rödfärgas:
vindskiden, lockbräden och loge- och ladugårdesdörren
tjärstrykes för en kostnad af                                                                  12:-

3 Brunn                            

Utan anmärkning.

4 Hägnaderna

Den del af hägnaderna, som underhålles af roten, repareras för         40:-

                                             Summa kronor                                          202:75


Förestående reparationer skola vara fullgjorde:

Å Hägnaderna den 15 nästkommande Maj

Å Ladugården den 1 nästkommande Juni

Och å Stugan den 1 nästkommande Oktober

Den med syneförrättningen missnöjde hänvisas att inom en månad härefter, efter befogenhet, anföra besvär, rusthållaren hos Kongl Majts Befallningshafvande och Soldaten hos Herr Regements-Chefen – vid äfventyr att förrättningen eljest vinner laga kraft.

Som ofvan

På synemännens vägnar:

Ads Mogren

* Dynstockar är stockar lagda som bjälklag direkt på marken inbäddade i sand -se skiss nedan!

** I syneprotokollet för Stenslund ådömdes rotebönderna att bl a laga taket o "möna" det. Ordet kan stavas och uttalas lite olika t ex "môna". VästgötaBengtsson stavar "möna" och ger förklaringen "att lägga halm över ryggåsen på ett halmtak". Det är alltså fråga om ett övre lager med halm över halmtaket på och strax nedanför ryggåsen.

(Arne Sträng, 2013)

<-- Till sidans rubriker!

 

^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^


1919-1925:
Året efter gamle Fälts död, 1919, arrenderas Stenslund av hans son skomakaren Axel Zameo Fält född 1872, gift 1907 med Augusta Charlotta Björn. Hustrun dör redan året därpå 1920 och Fält tar sig då en hushållerska Selma Maria Fors, född 1873, som flyttar in på Stenslund 1921. Hon lämnar Stenslund 1923. År 1925 är det dags för ny hushållerska Elsa Dorotea Ekman, född 1897. Fält flyttar till Kyrkebo och hushållerskan stannar ett år i Stenslund hos Fälts efterträdare kalkarbetaren Edvin Ask 1925.

1925-1938:
Arrendatorn av Stenslund Edvin Ask född 1889 tar sig en ny hushållerska 1926, Emma Elisabeth Larsson född 1894 och gifter sig med henne året därpå 1927. De får barnen Anna Elisabeth, Märta Olivia, Ingrid Maria, Rut Gunborg och Margit Ingegärd. Ask dör 1951 i Redsvenstorp.

Arrendeavtalet för Ask innehåller bl a en passus om hur stor del av det årliga arrendet som går ”till ränta å kostnaden med anläggningen för elektriska ljuset”. 20 kr av de 145 beräknas detta till. Han skulle betala genom att på Hålltorp ”på egen kost göra dagsverken vilkas betalning beräknas efter tidens pris för jordbruksarbete och motsvarar arrendesumman”. Arrendatorn är även skyldig att mot kontant betalning utgöra dagsverken då så av ägaren fordras. Ägare av Hålltorp är vid tiden Arvid Pettersson.

1939-1982:
År 1938 flyttar Henning och Emma Persson in i Stenslund. Henning var född i Frösve 1884 och Emma, född Ek, i Våmb 1894. De gifte sig 1915. Barn: Gunnar född 1916 död 1996, Bertil född 1921 död 2011, Elsa född 1917 död 2012, Märta född 1925. Från 1916 var de torpare i Lilla Slottet i Ljungstorp till 1938 då de flyttar till Stenslund. Henning och Emma dör båda i Stenslund, Henning 1959 och Emma 1982.

1982-1994:
Efter Emmas död använde barnen Stenslund som sommarbostad.

<-- Till sidans rubriker! 

Karl Edvin Ask i Stenslund som torpare under Hålltorp 1924




Bild 1924 på Karl Edvin Ask som torpare på Stenslund under Hålltorp. Här i 'rovestibban' på Hålltorp för sitt torpardagsverke. Bild; I 'rove-stibban'.























 

Familjen Henning och Emma Persson

År 1938 flyttar Henning och Emma Persson in i Stenslund. Henning var född i Frösve 1884 och Emma, född Ek, i Våmb 1894. De gifte sig 1915. Barn: Gunnar född 1916 - död 1996, Bertil född 1921 - död 2011, Elsa född 1917 - död 2012, Märta född 1925. Till höger finns också Emmas mor Kristina Ek.

Från 1916 var de torpare i Lilla Slottet i Ljungstorp till 1938 då de flyttar till Stenslund. Henning och Emma dör båda i Stenslund, Henning 1959 och Emma 1982. Fotot från Lilla Slottet 1923.


Foto Astor Mård


Emma var född av Soldatfamiljen på Soldatboställe Nr 304, under Trumpetaregården i Norra Lundby; Anders Gustaf Ek, född i Warnhem 1860 14/7, gift den 13/11 1885 med hustrun Kristina Andersdotter, född i Säter 1858 den 21/7. Födelsorten för Emma Elsaibeth anges till Wåmb, men familjen skrivs på Trumpetaregården i Norra Lundby.

<-- Till sidans rubiker!

Torparen Henning Persson, Lilla Slottet skördar med oxar på Hålltorps marker. I bakgrunden i Billingssluttningen hemmanet Sten och torpet Stenslund dit Henning med familj flyttar 1938. Även Stensbro nära Fermabron finns med på bilden!

<-- Till sidans rubriker!

Familjen Persson på Stenslund

Mormor Emma Persson på Stenslund fotogaferad med pinnkorgen för järnspisen framför ladugården.

Emma Persson på trappen till Stenslund. Foto Leif Johansson

Döttrarna till Märta Persson, född 1925 och Karl-Erik Petersson, född 1921. Gunborg och Inga-Britt vid grinden på Stenslund på 1950-talet.

Läs gärna Verna Anderssons samtal med Inga-Britt, Gunborg och deras lekkamrat Ethel från Vibonätt kring barndomsminnen från Stenslund med släktbilder och skolfoton.
- klicka på PDF-filen nedan för att ladda ner och läsa:

<-- Till sidans rubriker!

Vattenhämtning vid Fermabron

Foto Gunborg Ferm, ur samlingarna 2014 Foto Gunborg Ferm, ur samlingarna 2014

Gunnar Persson har fyllt på vatten i bäcken vid Fermabron, som familjen gjort under många år sedan föräldrarna flyttade dit 1938.

Gunnar dog i Skövde 1996.

Bilden är tagen när syskonen Gunnar och Märta Persson vistades sommartid vid Stenslund.

Foto Gunborg Ferm, ur samlingarna 2014 Foto Gunborg Ferm, ur samlingarna 2014

På väg hem till Stenslund går lasset med mjölkkrukorna fyllda med vatten för en tids förbrukning.

Hembygdsföreningen tar över Stenslund 1994

Bild ur Varnhemsbygden 1995, Foto Ing-Britt Holm Bild ur Varnhemsbygden 1995, Foto Ing-Britt Holm

 

Sedan oktober 1994 är Skarke Varnhems hembygdsförening ägare och vårdare av byggnaderna genom ett gåvobrev från ägaren Arvid Pettersson på Hålltorp. Föreningen arrenderar omkringliggande tomtmark på ca 2 000 kvadratmeter. Ryttartorpet ligger på ursprunglig mark. Byggnaden höjdes vid sekelskiftet 1900. Då murades också den kakelugnsliknande rörspisen i storstugan. Flera sådana spisar i trakten är tillverkade av murare Varling från Gruvesäter.

Hembygdsföreningen har reparerat stugan och logen i ladugården och byggt utomhusdass i gammaldags stil. I trädgården har man tagit vara på gammaldags blommor. Återigen doftar det gott av nybakat bröd i det gamla köket då festligheter anordnas i hembygdsföreningens regi som vid mid-
sommartid då sill och färsk potatis serveras. Ofta del-
tar ättlingar eller släktingar till familjer som bott i Stenslund.

Skarke Varnhems Hembygdsförening mottog år 2004 Skara kommuns Byggnadsvårdspris för Stenslund.

(Hela texten framtagen och författad av Verna Andersson, Kent Friman, Arne Sträng, 2014 - också införd i Varnhemsbygden samma år.)

Ladda gärna ner artikelar med mycket bilder på många intressanta människor från ceremonin den 15 oktober 1994 när Hembygdsföreningen tog över soldattorpet Stenslund - klicka på filen här nedan för att ladda ner och läsa:

Läs också artikeln av Ing-Britt Holm om Stenslunds övertagande och restaurering ur Varnhemsbygden 2002:
Obs! Stor fil - 26,2 MB - med många fina bilder!!

Stenugnsbak 2002

Egon Holm i köket på Stenslund tillsammans med Ingvar Forsell, Ljungsbo.

Pressträff i Stenslund 2015-02-16

Foto: Roland Svensson/SLA Foto: Roland Svensson/SLA

SLA träffar Skarke Hembygdsförenings ordförande Bo Hermansson och projektgruppen för Ljungstorps historia i Stenslund 2015-02-16 för en artikel om de båda historiehemsidorna; www.ljungstorpshistoria.se och www.varnhemshistoria.se. Journalist Anna Warner.

Byggteknik med dynstockar använd vid Stenslund

Illustration från länsstyrelseskrift för byggnadsvård. Illustration från länsstyrelseskrift för byggnadsvård.

Dynstockar är ett sätt att få ett tätt och dragfritt golv. Det är då viktigt att golvplankorna ovanför inte tätas för hårt eller att nytt material läggs ovanpå som är för tätt, då avfuktas inte konstruktionen och den ruttnar med tiden.

Konstruktionen användes vid byte av dynstockar för Stenslund 1898, dvs den byggnad som kvarstår idag. Se ovan!

<-- Till sidans rubriker!

Brödbak i Stenslund 2015 - Valledagarna



Styrelsemedlemmen i Skarke-Varnhems Hem- bygdsförening, Berit Karlsson, Varnhem bakar i stenugnen i Stenslund under Valledagarana 2015.

Bildspel från Stenslund ur Gunborg Ferms samlingar
15 nutida bilder (1990-tal)

Foto Gunborg Ferm, Ljungstorp överlämnade 2014.

loading...

För in muspekaren in över bildens kant och låt den vila där - så ser du förklarande bildtexter!
Vill du titta i egen takt - klicka på bilden och klicka dig sedan fram bild för bild!
Vill du starta automatiskt bildspel igen så klickar du bara på pilen till vänster under bilden!
Vill du se alla bilder i helskärm så klickar du på den sneda pil-ikonen ovan!

 

Evenemang och aktiviteter som varit under 2015

Stenslund idag - soldattorp Nr 5 under Hålltorp med 125-årig historia - vackert beläget vid Billingens fot! Klicka på bilden för större bild! Stenslund idag - soldattorp Nr 5 under Hålltorp med 125-årig historia - vackert beläget vid Billingens fot! Klicka på bilden för större bild!

 Vallehelgen 16 - 17 maj   kl. 11.00 - 17.00
 

Soldattorp Nr 5 Västgöta regemente under Hålltorp
 

Stenugnsbakning i torpet  - se hur det görs - provsmakningssmörgås för alla med kaffe, the eller saft - utan kostnad! Torpet visas och berättar sin historia! Köp med dig av det stenugnsbakade brödet!


Välkomna önskar Skarke-Varnhems Hembygdsförening

Torpet Stenslund - flygfotokarta och dess historia - klicka här!                     Inlagt 2015-04-10 av Kent Friman

Materialsida för inläggning - klicka här! Kräver lösenord!