A. 27 Vadet

Du hittar här klickbara rubriker för sidan!

Vill du ladda ner en redigerad version av A. 27 Vadet som Word-fil för personligt bruk  är det bara att klicka på fil nedan - enkel att skriva ut! Tänk bara på copyright och publiceringsrättigheter!!

Ryttarboställe -> Pickagårdens Boställe -> Torp under Pickagården -> Vadet -> Vadet 1:1-> Vadet 1:3 med Fastighetsadress: Varnhem Vadet

Klicka på bilden för att se den större! Flygfoto skänkt av Leif Crona, godkänt för publicering av Försvarsstaben, augusti 2014
Ungefärlig inritning med rött för Torpet Vadet mot slutet av 1800-talet. Lantmäteriet Historiska Kartor Ungefärlig inritning med rött för Torpet Vadet mot slutet av 1800-talet. Lantmäteriet Historiska Kartor

Ur ortsnamnsregistret:

Här finns notering om Vadet som ett torp på Klostret Pickagården.

Väg- och bäckvad grund för namnet.

Karta 1764:

På karta 1764 finns platsen benämnd som Ryttare Boställe med egna ägor utmärkta och namnade - se karta nedan!

Ur husförhörslängd:
I den först tillgängliga husförhörslängden från 1779 finns torpet med under namnet Vadet, Hålltorps Rote.

Efter skiftet av Billingeliderna 1803 tilldelas Pickagården Vadet som skrivs som att de får behålla ett Torp, dvs de hade redan använt det som torp på Kronomarken och tilldelades nu denna mark helt.

Ryttare Bostället N:o 7 (Åkergrens) blev också skrivet tillhörigt Pickagården och Klosters Rote i husförhörslängderna efter skiftet av Billingeliderna 1803, liksom i karttexten. Då preciserades Pickagården som övertagare av 3/4 delar av Hästhagen/Åkersdal (Åkergrens), dvs Ryttare Boställe N:o 7.

Förändringen vid skiftet 1803 stämmer också överens med befästandet vid skiftet och tilldelningen av 3/4-delar av Ryttarboställe N:o 5, dvs Stenslund till Hålltorp. På så sätt hade nu även Hålltorps Rote ett Ryttareboställe befäst fr o m 1803. Där bodde nu fr o  m 1799 en Ryttare Anders Lindqvist.

Vadet var det torp av de små torpställena som expanderade med åren

Röd markering ger del av marken för Vadet 1960 efter bl a köp av soldattorp Nr 330 1911 och senare Soldattorp Nr 331. Vadet 1:2 egentligen sålt i det här skedet och har blivit Rosenhill!

Bildspel A. 27 Vadet med 19 bilder från 2014- mars

Idag bor paret Flemming/Emanuelsson här! Idag bor paret Flemming/Emanuelsson här!



Lägenheten köptes 1907 av August Wernlund och hans hustru och avstyckades från Pickagården. Efter nybyggnad av ett "Amerikahus" med liggande panel och två gavelfronter flyttade de in i huset 1909. I Församlingsboken står vidare att han vistats i Amerika i 25 år och hon i 17 år och att de uppger sig vara gifta i Amerika.


Lägenhetsägare August Wernlund, född i Varola 1845 den 9/3
Hustrun Brita Nilsson, född i Västra Emtevik 1840 den 3/8, dör här den 8/4 1919



Bilder tagna av Kent Friman mars 2014, copyright

loading...

För in muspekaren in över bildens kant och låt den vila där - så ser du förklarande bildtexter!
Vill du titta i egen takt - klicka på bilden och klicka dig sedan fram bild för bild!
Vill du starta automatiskt bildspel igen så klickar du bara på pilen till vänster under bilden!
Vill du se alla bilder i helskärm så klickar du på den sneda pil-ikonen ovan!


<-- Till sidans rubriker!

KLICKBARA RUBRIKER PÅ DENNA SIDA:

- Ryttarboställe --> Pickagårdens Boställe --> Torp under Pickagården --> Vadet --> Vadet 1:1
- Bildspel A. 27 Vadet med 19 bilder från 2014- mars
- Ferma-gatan tidigt 1950-tal med gamla Skövdevägen i bakgrunden
- Vadet 1960-tal - foto
- 1764 märks platsen för "Vadet" ut som Ryttare Boställe med ägor
- Originalkarta från 1764
- Vadet inritat på karta 1801 benämnt "Lustigs" - far och son Lustig
- Pickagårdens tilldelning vid skifte från Kronoparken Billingen, Billingeliderna 1803; bild ur karttext
- Pickagården som "Rustnings Stamm wid Wästgjötha Kongl. Cavalleri Regemente N:o 7"

- Pickagårdens ursprungliga läge i Varnhem innan laga skifte 1853
- Pickagården delades i tre ägor vid skiftet, flyttades helt norr om landsvägen mot Axvall

- "Wadets" ägare 1847 enligt "Skatteskrifningen"
- Vadet på karta 1862 ritad för Hålltorps dåvarande ägor
- Vadet på karta 1877
- Bäckavadet som gett Vadet sitt namn

- Fermagatan/Fermabron namnad efter Korpral Sven Andersson Ferm
- Korpral Ferms dotter "Ferma-Tildas" historia (egen undersida!)

- Vadet säljs den 5 juli 1907 och avstyckas från Pickagården
- Vadet köper "Strängstorpet" 1911 med sin "Strängslycka" - Trontorpet
- Nya ägare 1919 av VADET avsöndrat Pickagården samt TRONTORP
- Vadet - köpekontrakt 1918
- Ny ägare flyttar till Vadet 1929 - familjen Håkansson samlar sig

- Fermagatan nedanför Vadet på 1940-talet
- Vadet säljer markbit på västra sidan av Fermagatan - del av Trontorp

- Boende i Vadet ur husförhörslängd och församlingsböcker

- Korta glimtar kring Vadet 1940-1960-tal
- Fattighus i Ljungstorp och Lundby blir byggnad för hönseri 1959
- Planerat hönseri blir plats för ungdomlig logdans i början av 1960-talet
- Karl Axel Gustavsson och hans Lisa i Vadet  från 1963
- Bildspel;13 bilder från dagens ekonomibyggnad på Vadet; Fattighusen i Ljungstorp & Lundby
- Dagens ägare har en del av byggnaden som stall för 10 hästar

Ferma-gatan 1950-tal

Foto Nils Lann. Bild från Kerstin Lidberg, född Lann, Ljungstorp, 2014. Foto Nils Lann. Bild från Kerstin Lidberg, född Lann, Ljungstorp, 2014.

Ferma-gatan 1950-tal. Ibakgrunden Stenslunds ladugård.

<-- Till sidans rubriker!

Vadet 1960-tal

Vadet början av 1960-talet fortfarande med liggande panel som påsattes av Wernlund (se nedan!) under 1910-talet efter Amerikanskt ideal. Huset tillbyggt i olika omgångar. Foto Gunborg Ferm, Ljungstorp - från samlingen 2014.

1764 märks platsen för "Vadet" ut som Ryttare Boställe med ägor

Karta framtagen av Nils Lann och presenterad i Varnhemsbygden. Karta framtagen av Nils Lann och presenterad i Varnhemsbygden.




















'
















På kartan 1764 skrivs på platsen för Vadet Ryttar Boställe och Ryttar Boställets Ägor, som motsvarar senare tiders Torp under Pickagården, Vadet.


Blå markering (KF) är utritade gränser mot "Krono Parcken Billingen" - som utgjorde all annan mark förutom soldatställena och Späckatorps Odallycka (Ägor) samt ägorna till Lilla Hålltorp, Stenhammar och Sten.

 

<--Till sidans rubriker!

Originalkarta från 1764

Här ses 1764 Ryttare Bostället tydligt utmärkt med bostadshus och marker som helt motsvarar senare kartors Vadet!

Detalj av karta 1764 med kommentarer av KF, 2013. Stenhammars "Backestuga" kallas på karta 1801 för Berglid. Detalj av karta 1764 med kommentarer av KF, 2013. Stenhammars "Backestuga" kallas på karta 1801 för Berglid.

Bostället har varit avsett som Ryttare Boställe inom Hålltorps rusthåll under åtminstone första halvan av 1700-talet. Troligen ännu tidigare, då Ryttaren Per Svensson född 1657 finns noterad i soldatregistret för Hålltorp.

Det ligger som de övriga militära boställena på Kronomark till- sammans med torpet Broddenstorp, som 1764 aktualiserades som skogvaktarbostad. Kronan kunde vid det tillfället ändra i planerna för soldattorpens storlek utan råd- frågning av annan och ritade in nya snävare gränser på den karta man tog fram för Skogvaktarbostället och hävisade till att soldattorpen hade "onödigt stora ägor" och att "dessa kunde minskas", vilket tydligen gjordes utan andra formaliteter.

All denna Kronomark med militärt och Kronoboende fördelades vid skiftet av Billingeliderna 1803 till  de olika gårdarna, främst i Varnhem. Kronan behöll ingen mark här i "Ljungstorpsliden" (Billingeliderna).


När Kronomarken fördelades 1803 fastlades också ny rote för de torp som hamnade under annan rote, t ex Klosters rote för Hästhagen/Åkersdal, Ryttaretorp Nr 7, under Pickagården.

Det Ryttarebostället (N:o 7) hade tidigare bokförts under Hålltorps Rote.

Då kom alltså Ryttar Bostället N:o 7, Hästhagen/Åkersdal - "Åkergrens" att hamna i Klosters rote med Pickagården som huvudägare (3/4) och man fick då samtidigt som sin egendom Torpet (Vadet) - på kartan tidigare Ryttare Boställe.

<-- Till sidans rubriker!

Vadet inritat på karta 1801 benämnt "Lustigs" - far och son Lustig

Karta från Backa gårdsarkiv - genom Carl Arvid Tell, 2013. Karta från Backa gårdsarkiv - genom Carl Arvid Tell, 2013.

Kartan via Olof Cassmark till Carl Arvid Tell, Backa gård. Den utgör en del av en handritad karta som omfattar området från Skara till Billingen. Kartan är handritad av fortifikationsunderofficeren Lindgren de första åren efter 1800 (enl. påskrift) Originalet fanns 1973 på milostaben i Skövde.

Den första husförhörslängden från 1779 skriver boende för Vadet:
Anders Lustig, född i Lerdala 1730 som boende i Vadet med hustrun Elin Bengtsdotter, född i Norunga 1721 och med dottern Märtha, född i Klostret 1755 den 16/1 - hon flyttar till Holltorp 1781 (Hålltorp).
Han var en avskedad soldat som efterträtts av sin son och i Valle härads dödsförteckning för 1806 står det att han var kyrkvaktmästare i Varnhems kyrka. Något som fler boende i Vadet under historiens gång kom att bli.

I soldattorpet Nr 30 (330) skrivs 1779 sonen Anders Lustig, född i Klostret 1752, som "tjänstgörande soldat"! 1779 flyttar Catharina Esbjörnsdotter in dit från Bjellum som hans hustru.

 

Därav Lustigs svagt skrivet på kartan som benämning vid Vadet och soldattorp Nr 330 på kartan 1801. Namnen på kartan framgår endast vid större förstoring - kartan är en del av en stor kartbild uppsatt på en militär vägg i Skövde under 1950-talet. Kopia  på en del av Skaraborgskartan till Backa gård vid tillfälle genom Carl Arvid Tell.

Detaljbild av kartan ovan med försök till ifyllnad av namnet Lustigs markerat på den (- s:en såg ofta ut som f i skrift)

<-- Till sidans rubriker!

Pickagårdens tilldelning vid skifte från Kronoparken Billingen - Billingeliderna 1803 - bild ur karttexten

Pickagården beskrivs i tilldelningsdokumentet som 1 mantal, som fick följande marker sig tilldelade inom Kronoparken:


Nr 107 - Ett torp som behålles - detta torp är enligt karta Vadet (som Pickagården haft före skiftet - behålles!)
Nr 115 - Uti Ryttarebostället Åkergrens, (N:o 7) deltager för 3/4-delar (hitflyttat Ryttare Boställe från Vadet!)
D, f, d, e XXXXI - Undfått öster och väster om landsvägen
Nr 114 - af Pukagards hästhage (den stora gemensamma hästhagen granne till Ryttarebostället Åkergrens)
Nr 114 - dito liden (mot berget fanns en 'lägenhet' med samma nummer)
F, b - dito Tracten i Wäster åt Upsala - mm"

Här kan man se att Ryttar Boställe N:o 7 tydligen också kallades Pukagård - troligen var någon av de tidiga ryttarna Pukslagare till häst, vilket var en vanlig musikform inom kavalleriet före den här tiden, därav "tillnamnet" Pukagård/Pukatorp i karthandlingar på grund av långt tidigare benämning.

StammBlå markering visar Pickagårdens tilldelning av Billingeliderna 1803 enligt ovanstående karttext. Vadet (107) + 3/4 del av Åkersdal (115) (dock hela blå- markerat) samt del av hästhagen (114) och dess lid mot Billingen och en smal remsa ner mot Upsala (XXXI).

<-- Till sidans rubriker!


Pickagården som "Rustnings Stamm wid Wästgjötha Kongl. Cavalleri Regemente N:o 7"



På storskifteskarta från 1804 finns Pickagården redovisat:

Klåsters By;


A.- Pickagården 3/4 Mantal Krono, förmedlat från helt, Rustnings Stamm wid Wäst- gjötha Kongl: Cavalleri Regemente N:o 7; -

äges 1804 af Anders Eriksson och aflidne Erik Anderssons myndige barn.

Hustomten och täppor på 4 ställen, Husutrymme på Rånnagjärdet ........."

I specialjordeboken från 1825 står följande:


"Har warit helt hemman men år 1674 1/4 förmedlat i allt Cavalleristam N:r 7 af Gudhems Companie."















<-- Till sidans rubriker!

Pickagårdens ursprungliga läge i Varnhem innan laga skifte 1853

Pickagådens belägenhet i Varnhem före laga skiftet 1853, Tomterna 1178-1185 tillhöriga Pickagården markerade med rött. Många byggnader ingick i gården som hade flera ägare vid den här tiden. Dessutom tillkom en rad andra marker såsom åker, äng, skog, mm.

<-- Till sidans rubriker!

Pickagården delades i tre ägor med 1/3 vardera i samband med skiftet och flyttades helt norr om landsvägen mot Axvall

Ägare till Pickagårdens tre laga skiftade delar var 1850: Carl Ekenberg, Mathias Andersson och Anders Andersson enligt skifteshandlingarna.

<-- Till sidans rubriker!

"Wadets" ägare 1847 enligt "Skatteskrifningen"

Enligt skattskrivningshandling från 1847 ägdes Wadet under Pickagården av Johan Gustaf Kling i Bäckedahlen.

 

Detta tyder på att en förpantning tillskapats för Vadet som då kunde säljas på visst antal år. Vadet avsöndras inte förrän 1907 med egen lagfart och då fanns inte någon förpanting kvar.


<--Till sidans rubriker!

Vadet på karta 1862 ritad för Hålltorps dåvarande ägor

KLicka på bilden för större karta! (Lantmäteriet Historiska Kartor) KLicka på bilden för större karta! (Lantmäteriet Historiska Kartor)

På denna karta från 1862 finns Vadet utmärkt som "Pickag.", dvs "Torp till Pickagården" med sin karakteristiska "gränssnip" ner mot bäckfåran - men ändå inte ända fram till bäcken och själva brovadet! Berglid som fanns mitt emot Vadet under slutet av 1700-talet är nu borta, men Stensbro finns ännu med på kartan!

(Namnad och färgmarkerad av KF, 2013)


<-- Till sidans rubriker!

Pickagårdens båda ägare  arrenderar ut Vadet 1875 till Anders Jonsson Smedsgården Överbo på tre år

Dokument ur Överbos samling, Ingegerd Hermansson, Överbo, 2016 Dokument ur Överbos samling, Ingegerd Hermansson, Överbo, 2016

Texttolkning; Arende Contrakt
"På Tre års tid, bortarrendederas vårt ägande hemman, lägenheten Wadet på följande villkor: --

1o Lägenheten får af blifvande arrendator tillträdas nu genast, sådant det nu befinnes, med jord och hägnader och afträdes den 14 Mars 1878. och öfverlämnas då jorden med klöfversådd i likhet, med hvad den nu emottages, samt hägnaderna efter befogenhet.

2o  Såsom inga hus finnes på lägenheten, så förbehålla vi oss, att blifvande arrendator årligen till lägenheten dit körrer Tio lass ren utruten gödsel, som af ägarne skall besiktigas och godkännas. --

3o Blifvande arrendator får icke öfverlåta arrendet till annan man, utan ägarens bifall der till. --

4o Blifvande Arrendatorsumma betalas årligen den 2dre Januari. --

Efter bud och öfverbud stannade för högsta anbudet, Anders Jonsson å Smedsgården Öfverbo för 35 kronor.

Förestående Contrackt varder af oss antagit, dermed vi å ömse sidor förklarar oss till alla delar nöjda
som skedde i Klostret Pickagården den 16 april 1875
A, Andersson/ Anders Matthsson                  Anders Jonsson/ Arrendator

Alla arrendeafvgifter noteras i det följande betalda i tid.

Vadet på karta 1877

Klicka på bilden för större karta! Klicka på bilden för större karta!

Vadet utmärkt med rött på kartan från 1877. Här står en beteckning Bs. för Vadet med äga nr 7 tillhörig Pickagården. Bs. = enligt kartförklaringen bl a bebyggd lägenhet - kan ju ha behövt förtydligas, då byggnaden tycks ha stått tom under många år!? Ladugården tycks också vara riven!

1876 köper f.d. Korpralen Ferm Vadet och flyttar in 1877. Marken var då fortfarande en lägenhet under Pickagården.

<-- Till sidans rubriker!

Bäckavadet som gett Vadet sitt namn

Helt nybyggd Fermabro och ordningsställt bäckavad en bra tid efter 1870 års vägbygge (eg. färdig 1867) mellan Varnhem - Skövde.Troligen fotograferad 1890-tal. I så fall byggdes inte stenbron och vägen förrän ca 20 år efter vägbygget. Tidigare fanns här en enkel träbro enligt kartbild. Vägen i förgrunden - foto med glasplåt (sprucken-något retuscherad av KF). Man kan se att vadet över bäcken fortfarande finns hitom bron nu iordningställt efter brobygget.

Detta bäckavad är det som gett namn till torpet Vadet som uppfördes som första hus till höger utmed vägen upp mot Ljungstorp - se karta ovan!

(Bild Västergötlands Museum - bildarkiv/bildnummer: A69639)

1938 Bäcka-vad för kreaturen! (Bild Västergötlands Museum - bildarkiv/bildnummer: A145127:9) 1938 Bäcka-vad för kreaturen! (Bild Västergötlands Museum - bildarkiv/bildnummer: A145127:9)

Bild från 1938. Efter att "Nya vägen" byggdes och var klar 1870 skapades så småningom en vägavfart till Ljungstorpsvägen just nere i dalen, nästan mitt för hemmanet Sten. Här fanns sedan långa tider en fägata för fösning av kreaturen från Ljungstorpsvägen och upp på Sydbillingen förbi Stenslund och hemmanet Sten.

Här den Gamla Fermabron vid avtagsvägen upp till Ljungstorp. Fermabron och Fermagatan har troligen fått sina namn efter korpralen Ferm, som bodde i Vadet. Innan bron byggdes fanns här enbart ett vad för kreatursfösning till Sydbillingen.

Bron revs och byggdes om på 1950-talets början. Försvann helt i samband med att bäcken flyttades då nya väg 49 byggdes 1958. Männen på bron är Arvid Bäckström, Bäcktorp, död 1946 och David Johansson, Slottet, död 1970. Korna har varit på skogsbete på Sörberget och tas här hem för natten. Foto och uppgifter Nils Lann, Ljungstorp-Varnhem.

<-- Till sidans rubriker!

Fermagatan/Fermabron namnad efter Korpral Sven Andersson Ferm

Publicerad med tillstånd från www.arkivdigital.se Publicerad med tillstånd från www.arkivdigital.se

Den 5/11 1877 flyttade den f.d. korpralen Sven Andersson Ferm in som ägare för lägenheten Vadet med familj. Troligen är det han som gett namnet Fermagatan åt fägatan upp till Sörbillingen förbi Stenslund och Sten och som levt vidare in i och befästs i modern tid. Vadet var då fortfarande ett torp på ofri grund under Pickagården - kanske en förpantning som då kunde ägas av Ferm helt enligt husförhörslängden.

F.d. Distinktionskorporalen Sven Ferm - förste turistguiden i kyrkan?

Klipp ur Gunborg Ferms samling, Ljungstorp, 2013 Klipp ur Gunborg Ferms samling, Ljungstorp, 2013




Notis i Skaraborgs Läns Annonsblad* den 27 februari 1891 angående den då 75 årige f.d korpralen Ferm.

Han dog
den 9/1 1894.

Distinktionskorpral är den högsta graden för under-befäl.

Ang. "landsstormen";
När indelningsverket upphörde ersattes det av allmän värnplikt för alla män i princip mellan 20-40/45 års ålder.

De värnplikttiga indela- des i klasser: beväringar /rekryter som unga och "gubbarna" omkr 40 år tilldelades landsstormen.

(Arne Sträng, 2013)
 

*Skaraborgs läns annonsblad, konservativ morgontidning,
grundad i Skövde 1884 av boktryckaren Johan Isakson, utkom 3ggr i veckan. Chefred, var fr o m 1935 Henning Ahlberg (f.1893).


 

<-- Till sidans rubriker!

Ur sockenprotokollet från 11 mars 1892 kan man läsa:

"Till vaktmästare vid kyrkan ifrån 1-sta maj och intill den tid då klockaresysslan kan hinna tillsättas, antog kyrkostämman korporalen Sven Ferm, som härför icke eger åtnjuta någon annan lön än hvad som kan tillfalla honom för kyrkans förevisande. I december begärde Ferm ökad ersättning för vård och tillsyn över kyrkans park under förliden sommar, men fick avslag."

(Nils Lann ur Varnhemsbygden 1992)

Till Kronofjerdingsmannen Sven Ferm, Klostret, Axvall

- ett kuvert hittat bland handlingar i Överbo 12:14, 2016

Vadet säljs den 5 juli 1907 och avstyckas från Pickagården

Dokument från Gunborg Ferms samlingar, Ljungstorp, 2013. Dokument från Gunborg Ferms samlingar, Ljungstorp, 2013.

Lagfartsbevis på köpet av Vadet från 3/4 kronoskatte Kloster Pickagård i Skarke socken. Den 5 juli 1907 köper August Wernlund och hans hustru Betty Wernlund Vadet för 1 550 kronor av ägarna till Pickagården, Svante och Kristina Andersson.

Enligt muntlig tradition kom han tillbaka från Amerika och byggde om huset med liggande panel, vilket var ovanligt och väckte viss förundran. Församlingsboken bekräftar att August Wernlund, född i Varola 1845 med frun Brita Nilsson, född i Västra Emtevik 1840 återkom från N. Amerika den 28/10 1909 och flyttade in i Vadet som ägare.

I Församlingsboken står vidare att han vistats i Amerika i 25 år och hon i 17 år och att de uppger sig vara gifta i Amerika. Frun Brita dör den 8/4 1919 och då säljer han Vadet och flyttar som hyresgäst till K J Pettersson i Överbo Smedsgården nr 12 och hyr där senare hos sonen Sven Gabriel Pettersson. Han dör där den 14/12 1926.

<-- Till sidans rubriker!

Vadet köper "Strängstorpet" 1911 med sin "Strängslycka" - Trontorpet

OBS! Kartan har vridits ett halv varv för att få norr ungefär rakt upp! Vägarna på bilden utgörs av Fermagatan från söder som når fram till Ljungstorspvägen vid dagens Rosenhill. OBS! Kartan har vridits ett halv varv för att få norr ungefär rakt upp! Vägarna på bilden utgörs av Fermagatan från söder som når fram till Ljungstorspvägen vid dagens Rosenhill.

Vid försäljningen 1911 av Strängstorpet Nr 330, finns också marken vid den gamla soldatlyckan med i försäljningen, dvs den mark som senare kommer att utgöra en del av dagens Rosenhill. Den är utmärkt exakt som den var inritad på 1794 års karta vid skiftet av Billingeliderna 1803, dvs man gick tillbaka på en över 100-årig karta för gränserna.

Antagligen övertog denna inritning för tillhörighet av markerna den ritning som gjordes för Klostrets bys laga skifte 1844, när den nu blev fastställd i förrättning 1911 i samband med auktionen på soldattorpet Nr 330.

Efter försäljningen ägde nu 1911 August Wernlund i Vadet marken som angränsade till det gamla Fattighuset på allmän mark på den västra sidan av Fermagatan. (Det är ägan längst till vänster utmärkt i kartbilden med rött!)

Vadet heter fortfarande "Torp till Pickagården" på kartan och Wernlunds blir nu ägare också till grannmarkerna genom köpet.

Den nya fastighetsbildningen av f.d. Soldattorpet och dess odlingslycka väster om Fermagatan kom att kallas Trontorp! Vadet och Trontorp ägdes och säljs sedan som sambruk.

<-- Till sidans rubriker!

Nya ägare 1919 av VADET avsöndrat Pickagården samt TRONTORP, avsöndrat från Dyngesäter, Sten, Uppsala, Öfverbo Millomgård samt Öfverbo Nohlgård i Skarke socken (Soldattorpets Nr 330's forna ägare)

Syskonen Johansson: Tekla Johansson - till vänster. August Emanuel Johansson  - i mitten. Elisabeth Johansson - till höger Syskonen Johansson: Tekla Johansson - till vänster. August Emanuel Johansson - i mitten. Elisabeth Johansson - till höger



Ny ägare av Vadet;


Hemmansägare August Emanuel Johansson, född i Forsby 1861 den 12/12 -     flyttar in 11/11 1919.

Han äger nu Vadet's marker och bor här till 1934 och flyttar då till Annelund och sina syskon där.

Hans syster;
Hushållerskan Alfina Elisabeth Johansson,
född i Forsby 1869 den 17/6 flyttar in i Vadet den 1/6 1920 och ut med honom till Annelund 1934.




(Bild från Bengt Jonsson, son i Ivarstorp, och fadern Oscars brölopp Hålltorps kvarn 1923)


<-- Till sidans rubriker!

Vadet - köpekontrakt 1918

Här säljer August och Betty Wernlund sina sambrukade fastigheter Vadet och Trontorp (Soldattorp Nr 330 + Strängslyckan väst om Fermagatan) till August Johansson. Köpekontraktet undertecknas reden den 24/7 1918, med tillträde den 14 mars 1919. Köpesumman är satt till 8 000 kronor. Du kan ladda ner hela kontraktet nedan:

Dokument från Gunborg Ferms samlingar, Ljungstorp, 2013. Dokument från Gunborg Ferms samlingar, Ljungstorp, 2013.

August Wernlund säljer Vadet med det tillköpta Trontorp den 1 mars 1919 till August Johansson. Han är äldste brodern, född 1861 i Forsby av en syskongrupp och flyttar in på Vadet den 11/11 1919. Systern bosätter sig som hushållerska på Vadet den 1/6 1920.

De båda flyttar till Annelund 1934, där deras bror Johannes Linus Johansson, född i Forsby 1873 har köpt familjen Grönvalls hem den 13/10 1933 av dåvarande ägaren Märtha Grönvall på Risbergska skolan i Örebro.

<-- Till sidans rubriker!

Ny ägare flyttar till Vadet 1929 - familjen Håkansson samlar sig

1929 flyttar tre av barnen Håkansson in till Vadet från det närbelägna hemmanet Sten, som då ägs av Arvid Pettersson på Hålltorp.

Fadern Peter Håkansson, snickare, född i Härlunda 1870 med hustru och modern Hanna Sofia, född i Horn 1872 flyttade in från Sten lite senare, 1937. De hade bl a  varit i N. Amerika mellan 1914 och 1924.

Nu bosätter de sig i Vadet där de har tre av sina barn sedan den 12/12 1929 och en dotter från 5/11 1936 samt en en dotter som bosatt sig där den 6/11 1936. 1937 var således familjen åter samlad till i ett samlat liv i Vadet och hade dessutom genom modern Hanna Sofia kommit att ärva Sandåsen/Sandbacken, som ärvt detsamma av sin mor Matilda Pettersson som dog 1930.
 

<-- Till sidans rubriker!

Fermagatan nedanför Vadet på 1940-talet

Västergötlands Museum - bildarkivet/bildnummer: A145127:19 Västergötlands Museum - bildarkivet/bildnummer: A145127:19

I början på 1940-talet var svåra snövintrar och vägarna blev ofta ofarbara med upp till 2 m djupa drivor. Här ett uppbåd som gräver upp Fermagatan (vägen upp till Ljungstorp). Bland männen kan igenkännas fr.v. Teodor Krantz, Erik Lann, David Johansson och Oskar Larsson.

Längst ner väntar Samuel Friman, med taxiuniform och taxiskärmmössa, på att få komma fram med sin taxi.


Fotograf: Nils Lann, Ljungstorp/Varnhem samt uppgifter.

Fermagatan strax nedanför Vibonätt och Vadet ner mot landsvägen. Här kan man ännu se de fruktträd till höger som hört till trädgården för Stensbro - det hus som fanns här utmed Fermagatan nära bäcken utmed landsvägen nere i dalen - se mer här; A. 28 Stensbro

<-- Till sidans rubriker!

Vadet säljer markbit på västra sidan av Fermagatan - del av Trontorp

Erik och Ingvor Sköld köper mark av Eriks bror, Sven Sköld, i Vadet för nybygge av hus. Marken är en del av Trontorp och utgörs av den gamla Strängslyckan - eller "lycka till soldatbostad Öfwerbo" - som finns noterad här på karta sedan 1753! - se A. 6 Hålltorp Lilla - Hålltorp

Allmänmarken där fattighuset då fortfarande står är inte involverad från början i skapandet av Rosenhill - se A. 25 Rosenhill och A. 24 Fattigstugan

Avstyckningshandling av den från Vadet nu avskiljda marken söder om allmänmarken med Fattighuset på vilken själva huset Rosenhill kom att uppföras. Avstyckning fastställd 1956-07-12. Jmfr med karta från 1911 ovan!

Ägan är indelad i ;
1. Åker 0,3160 Ha, 2. Äng 0,1730 Ha
och 3. ett område med avrösningsjord i form av dike =, 0040 Ha

 

Bild tagen av Kent Friman, 2013-07-13, copyright Bild tagen av Kent Friman, 2013-07-13, copyright

Vadets äng utmed Fermagatan idag. Utsikt från plats mitt emellan Berglid och Stensbro. Även idag betar hästar i hagen, men nu inga soldathästar.

<-- Till sidans rubriker!

Boende i Vadet ur husförhörslängd och församlingsböcker

Husförhörslängd 1779 -->
Vadet under Hålltorps Rote;

Maken     Anders Lustig, född i Lerdala 1730 -  här boende med del av familj vid notering i första husförhörslängd
Hustrun  Elin Bengtsdotter, född i Norunga 1721
Dotter      Märtha, född i Klostret 1755 den 16/1 - flyttar ut till Holltorp 1781

Inhyses Vadet;
Pigan  Maria Johansdotter, född i Store Kullen 1725

Husförhörslängd 1786 -->
Vadet under Hålltorps Rote;

Maken    Anders Lustig, född i Lerdala 1730
Hustrun  Elin Bengtsdotter, född i Norunga 1721

Tidigare grannboende (Soldattorp Nr 330)- nu här - f.d. soldaten;
Maken     Anders Lustig, född i Klostret 1752 - tycks nu också finnas i Vadet från 1790
(Hustrun  Catharina Esbjörnsdotter, född i Biellum 1728 - dör här 1789

Inhyses Vadet;
Pigan  Maria Johansdotter, född i Store Kullen 1725 - bor fortfarande kvar

Husförhörslängd 1792 -->
Vadet under Hålltorps Rote;

Maken    Anders Lustig, född i Berg 1729
Hustrun  Elin Bengtsdotter, född i Nårunga 1721

Inhyses Vadet;
Pigan  Maria Johansdotter, född i Store Kullen 1725 - bor fortfarande kvar

Husförhörslängd 1800 -->
Vadet under Hålltorps Rote;

Afskedade
Soldaten  Anders Lustig
, född i Berg 1729 - dör här nu den 24 november 1806
Hustrun   Elin Bengtsdotter, född i Nårunga 1721 - flyttar till Ändebäcken 1807

Nya boende;
Maken    Anders Andersson, född i Klostret 1771 den 28/6 - in med familj från Ulunda 1808 - gifter sig 1809
                                                                    (Not; "Mannen blifvit lagligen skiljd från förra frun för enkelt horsbrott")
Hustrun  Maria Jonsdotter, född i Odinsåker 1786 - flyttar in 1809 efter giftermålet
Dotter      Maria, född på platsen 1809 den 24/6
Dotter      Stina, född på platsen 1811 den 13/12

Husförhörslängd 1815 -->
Vadet skrivs nu under Pickagården, Klostrets Rote;

Maken    Anders Andersson, född i Klostret 1771 - flyttar ut 1820 dör 1824
Enkan     Maria Jonsdotter, född i Odinsåker 1786 - dör på Ryttaregårdens torp 1841
Dotter      Maria, född på platsen 1809 den 24/6 - dör 1824
Dotter      Stina, född på platsen 1811 den 13/12
Son         Pehr, född på platsen 1814 den 23/9 - flyttar ut till Prestbolet 1825
Dotter      Margaretha, född på platsen 1817 den 24/11 - flyttar ut till Nygården 1834
Dotter      Stina, född på platsen 1823 den 14/2
- familjen flyttar ut till "Torp under Ryttaregården" 1820 (men flera av barnen finns ändå bokförda här!)

Ny familj flyttar in 1820;
Ägaren   
Corpral    Lars Falk
, född i Wing 1792 den 8/7 - flyttar in 1820 från Nr 315, (Björkedalen) där var han soldat
Hustrun   Cajsa Johannesdotter, född i Segerstad 1794 den 21/2
Son          Johannes, född Warnhem 1816 den 17/3
Son          Anders, född i Warnhem 1818 den 14/11
Son          Eric Gustaf, på platsen 1820 13/12
- hela familjen flyttar från Vadet och till Broddetorp 1822

Ny familj flyttar in 1822;
Maken     Johannes Lindström, född i Sandhem 1792 den 17/1 - flyttar in med familj från Simmesgården 1822
Hustrun   Maria Anderssdotter, född i Warnhem 1793 den 18/11
Dotter       Carolina, född i Warnhem 1822 den 11/8
Dotter       Maria Lena, född i Warnhem 1825 den 24/12
- hela familjen flyttar ut till Hålltorp 1829

Ny familj flyttar in 1829;
Maken      Petter Andersson, född på platsen1792 den 1/6 - flyttar in med familj från Tåbo 1829
Hustrun     Maja Jonsdotter, född i Broddetorp 1794 den 6/7
Dotter        Maja Greta, född på platsen 1830 den 24/2
- familjen flyttar till Vargås, Öglunda 1831


Ny familj flyttar in 1831;
Ägare
maken       Anders Larsson
, född i Åsarp 1786 den 4/4 - flyttar in med familj 1831 från Ledsgården, Skarke
Hustrun    Cajsa Jeans Doter, född i Varnhem 1791 den 6/9
Dotter         Maja, född i Varnhem 1816 den 22/9
Son            Lars, född i Varnhem 1820 24/7
Son            Nils, född i Varnhem 1822 den 27/3
Son            Carl, född i Varnhem 1826 den 10/10
Dotter         Stina Greta, född i Varnhem 1830 den 16/6
- hela familjen flyttar ut till Överbo Nohlgården, där han blir intäktsägare 1835

Gossen      Johannes Andersson, född i Warnhem 1816 den 9/2 - flyttar in 1831 från Klefven (15 år gammal!) - dör i
               Lundby på Olofsgården dit han flyttat 1834

Husförhörslängd 1836 -->
Vadet under Pickagården, Klosters Rote;
(tycks tomt några år 1835-1840)

Inhyses    Johannes Nilsson, född i Gökhem 1807 den 8/9 - flyttar in med familj 1840 från Ulunda
Hustrun    Maja Svensdotter, född I Sjogerstad 1810 den 29/11
Dotter        Anna Maria, född här 1841 den 30/7
- familjen flyttar ut som torpare till Sten 1842

Ny familj flyttar in;
Inhyses Jonas Johansson, född i Sköfde 1796 den 16/4 - flyttar in med familj 1844 från Sten
Hustrun Stina Andersdotter, född i Wing 1788 den 6/10
Son         Hans, född här 1825 den 8/10

- utan markering här flyttar de till Torpet Skogen 1846 (finns med där i Husförhörslängden)

Ingen ny inflyttning noteras för Vadet - som ser ut att bli obebott under ett antal år framöver!

Husförhörslängd 1846 -->
Husförhörslängd 1854 -->

Husförhörslängd 1862-1869

Vadet finns inte med i husförhörslängderna för de här årtiondena - åtminstone inte så att det går att identifiera.

Det ägdes 1847 av ägaren till Bäckedalen 2, dvs det hus som sedan togs över av Johan Sandblad 1853 och senare änkefru Trotzig 1856, efter det brutala mordet i Bäckedalen. Se mer här - A. 19 Bäckedalen 2

Änkefru Trotzig sålde sedan sina ägor 1876 och flyttade från orten och då återkommer Vadet som lägenhetsäga under Pickagården. Möjligen brukades enbart markerna och huset kan tidvis ha stått obebott, vilket styrks av beskrivning i domstolstext efter rånet av änkefru Trozig där man 1875 beskrvier en stuga som "f.d. soldaten Ferms obebodda stuga vid nya landsvägen till Skövde", som mycket väl kunde vara vadet. Ferm köper ju dessutom Vadet året efter och flytar in 1877.

De tre olika markägarna för Pickagården i Varnhem har vid storskiftet fått flytta ut byggnaderna från centrala Varnhem till tre marker fördelade per ägare norr om Axvallsvägen. Detta tog säkert mycket energi och kraft och de lämnade säkerligen ut Vadet på arrende eller som förpantning under den här tiden.

Husförhörslängd 1869 -->
Vadet dyker återigen upp som av andra ägd lägenhet under Pickagården, Klosters Rote år 1877;

 

Efter att ha varit obefintligt i husförhörslängd över 30 år! - marken troligen utarrenderad eller såld som förpantning och nu köps Vadet av den nu på Björkedalen boende f.d  soldaten, som också brukar marken i egen regi. Han efterträddes som soldat för Nr 315 (Björkedalen) av sin son Johan Holmberg född 1857 den 24/9. Sonen, Korpral Johan Holmberg, dör 1891 och efterlämnar änkan Carolina född 1858 och 4 barn, Änkan flyttar efter hans död till Sandtaget - se A. 20 Sandtaget! (Arne Sträng, Ljungstorp)


Ägare
f.d. Korpral Sven Andersson Ferm
, f. i Gudhem 1816 4/11- köper och flyttar in i Vadet den 5/11 1877 med familj
Hustrun      Stina Johansdotter, född i Broddetorp 1820 den 14/2
Dotter          Anna, född i Varnhem 1867 den 23/10


Kommentar;
Det som förstärker att huset hade varit obebott vid tillfället (och att t o m marken kanske brukats av Björkedalen, vilket soldattorp bebos av Ferm), är att det troligt förekommer obebott i en domstolstext kring det brutala rånet på Änkefrun Trotzig i Flinkebo, Bäckedalen 1875. Troligen är Vadets mark vid tiden en förpantning som säljs för brukande. Änkefru Trotzig kan ha ägt förpantingen Vadet efter att ha köpt i Bäckedalen, där tidigare enligt skattskrivningshandling från 1847  Wadet under Pickagården ägdes av Johan Gustaf Kling i Bäckedahlen.

Så här skriver domstolen 1875:

... "och tillade August Johansson Qvist på återvägen från Öfwerby bifallit Lars Qvists förslag att natten till den 2 nästkommande maj möta Lars Qvist uti afskedade soldaten Ferms obebodda stuga vid nya vägen öfver Billingen för att derefter gemensamt begå rån hos målsägaren" (Änkefru Trotzig- i Flinkebo, min kommentar)

Det pekar på att f.d. soldaten Ferm redan hade något med Vadet att göra innan han köpte det och flyttade dit 1877. Kanske brukade han marken åt Änkefrun, som gärna inte bedrev jordbruk på egen hand upp emot 80-årsåldern!

Husförhörslängd 1869 -1880; 1800-1895;

Ägare
f.d. Korpral Sven Andersson Ferm
, f. i Gudhem 1816 4/11- köper- in med del av familj 5/11 1877 - dör 9/1 1894
Hustrun      Stina Johansdotter, f. i Broddetorp 1820 den 14/2 - dör i Skövde (hos dottern Anna?) den 8/1 1895
Dotter          Anna, född i Varnhem 1867 den 23/10 - flyttar till Sköfde den 29/11 1884
                  (död  3/12 1931 på Balder 2 i Skövde  gift 1890 med Lars Johan Larsson född 29/1 1864 i Våmb
                    - död i Skövde  1/5 1935)

Dotter         Matilda, född i Warnhem 1850 14/11, får en oäkta
  Dotter        Alma Elisabeth, född i Warnhem 1880 den 2/1 - som dör den 25/2 1884
                   Matilda gifter sig 3/12 1886 m. f.d. nämndemannen Anders Andersson, ägare  Pickagården 1/4 mtl,
                   flyttar dit tillsammans med hennes son före äktenskapet
  Son           Axel Emil, född i Warnhem 1883 den 16/11
                   (Ferna-Tildas son Axel Emil återfinns i Dödboken som Axel Emil Leydner född 16/11 1883 i Varnhem -
                   död 15/9 1958 på Luntmakargatan 59 i Stockholm, gift 1913)
                   - både mor och son flyttar alltså ut till Pickagården 1886

Ny familj flyttar in som arrenderande;
(möjligen då av "Ferma-Tilda" som delarvinge och därtill gift med en av ägarna till Pickagården)
Noteras att Vadet tycks stå tomt emellanåt - nu mellan 1886 - 1894!

Arrendator  Carl August Sanfrid Anderson, född i Berg 1865 den 19/12 - in från Skärf den 20/11 1894 med frun
Hustrun       Hulda Karolina Svensdotter, född i Sk. Åsaka 1866 den 5/6 - de gifte sig den 4/11 1894

Husförhörslängd 1895-1922;
Vadet - (förpantningen) ägs nu av Anna Karolina Johansdotter i Öfverbo Smedsgården!

fortsatt skrivna här;
Lägenhetsbrukaren Karl August Sanfrid Andersson Pettersson, född i Berg 1865 den 19/12
Hustrun      Hulda Karolina Svensdotter, född i Sk. Åsaka 1866 den 5/6
Dotter          Elsa Maria Pettersson, född i Varnhem 1895 den 19/12
Dotter          Anna Isabella Pettersson, född i varnhem 1898 den 22/6
                   - familjen lämnar Vadet för Ulunda den 20/3 1900

Ny familj flyttar in;
Arbetaren Sven Andersson, född i Varnhem 1848 den 5/11 - flyttar in från Fjellet den 11/11 1901 - med frun
Hustrun    Johanna Kristina Alqvist, född i Varnhem 1848 den 26/9
                 - de flyttar båda ut till Skärf den 4/11 1908

Arbetaren Oskar Edvard Qvick, f. i Stockholm 1878 1/11 - in från Fjellet samtidigt den 11/11 1901 - ut Tanum 1905

1907 den 5/7 säljs Vadet med lagfart för avstyckningen från grundgården Pickagården. Säljare är då Svante och Kristina Andersson enligt lagfartsbevis - framgår inte var de bor. Köpare är;

Nya ägare - direkt hemkomna från Amerika;
Lägenhetsägare August Wernlund, född i Varola 1845 den 9/3 - flyttar in från Amerika 21/11 1909 med frun
Hustrun               Brita Nilsson, född i Västra Emtevik 1840 den 3/8 - hon dör här den 8/4 1919


I Församlingsboken står vidare att han vistats i Amerika i 25 år och hon i 17 år och att de uppger sig vara gifta i Amerika. Frun Brita dör den 8/4 1919. Då han redan sålt Vadet 1918, med inflyttning 1919, och flyttar som hyresgäst till K J Pettersson i Överbo Smedsgården nr 12 och hyr där senare hos sonen Sven Gabriel Pettersson. Han dör där den 14/12 1926.

Ny syskonskara arrenderar i Vadet 1929 - efter hand bor nästan hela familjen här;

Även i mantalslängd 1941 finns de kvar - utom Rut som då flyttat till Skövde och modern egentligen bor i stugan Sandåsen.

Arrendator  Josef Natanel Håkansson, född i Virestad 1900 den 26/3 - flyttar in från Sten 12/12 1929
Arrendator  Bror Karl Håkansson, född i Viretad 1902 den 11/12 - flyttar in från Sten den 12/12 1929
Arrendator  Oskar Vilhelm Håkansson, född i Virestad 1909 den 9/9 - flyttar in från Sten den 12/12 1929

Systrarna
Hushållerska  Matilda Håkansson, född i Virestad 1902 den 11/12 - flyttar in från Solna den 9/10 1931
Syster            Rut Linnea Håkansson, född i Varnhem 1911 den 11/6 - flyttar in från Skövde den 6/11 1936

Far och Mor
Snickaren      Peter Håkansson, född i Härlunda 1870 den 23/11 - gift 1899 - flyttar in från Sten 1937, men
Hustrun         Hanna Sofia, f. Andersson i Horn 1872 den 17/12 - hon bosätter sig i sitt ärvda hus Sandåsen

1941 står paret Håkansson fortfarande som ägare till Vadet i mantalslängden.

På det näraliggande Sandåsen, där modern till Hanna bott sedan 1914, är ägarförhållandena så här;
1930 - 1940 dottern till Matilda Andersson ärver Sandåsen - Hanna Håkansson, född 1842 - flyttar till Ljungsbo.
1940 - 1968 dottersonen Josef Natanel Håkansson, född 1900 - genom gåva - se mer om A. 39 Sandåsen!

Bröderna Bror Karl och Oskar Wilhelm Håkansson köper tillsammans Ljungsbo/Finnatorp 1941 och låter därefter stora delar av familjen flytta dit. Där finns både mor Hanna, far Peter och systern Syster Håkansson.

Se mer om familjen Håkanssons sista bostad på A. 57 Sörgårdsskiftet - Ljungsbo/Finnatorp

Formalia;
Snickaren      Peter Håkansson, född i Härlunda 1870 den 23/11 - gift 1899 - död i Ljungsbo 1957
Hustrun         Hanna Sofia, f. Andersson i Horn 1872 den 17/12 - död i Ljungsbo 1966

<-- Till sidans rubriker!

Korta glimtar kring Vadet 1940-1960-tal

Härefter bor här:

1942       Natanel Johansson
1950       Sven Sköld
1956       Nils Pettersson
1963       Karl-Axel och Lisa Gustavsson


Natanael Johansson körde och samlade upp mjölkkrukor runt hela Ljungstorp med leverans till Axvall berättade Bengt Jonsson, född på Ivarstorp.                                                                                                                           (Arne Sträng, 2014)

Formalia;
Nils Johan Natanael  Pettersson född 28/6 1904 i Norra Ving död 1/7 1961 i Vadet 1:1 Varnhem, ogift

<-- Till sidans rubriker!

Fattighus i Ljungstorp och Lundby blir byggnad för hönseri 1959

Idag stall för 10-talet hästar. Rejäl och lång byggnad med två olika takhöjder. Foto Kent Friman, 2014, copyright Idag stall för 10-talet hästar. Rejäl och lång byggnad med två olika takhöjder. Foto Kent Friman, 2014, copyright

Nils Pettersson köper alltså Fattighuset i Ljungstorp av Varnhems församling 1958-59 och gör detsamma med Lundby fattighus. Han monterar ner dem och bygger upp en stor sammanhängande byggnad med möjlighet att urskilja olika sektioner Avsikten var att de skulle hysa ett stort hönseri.

Dagens byggnad används bl a som stall för 10 hästar och mycket mer. Väl inne i byggnaden förstår man hur stora och inte minst höga de båda fattighusen varit, även om de troligen haft lite olika höjd, vilket kan skönjas även idag.

Det går lätt att föreställa sig hus som inuti hade två våningar med med rejäl höjd.


<-- Till sidans rubriker!

Planerat hönseri blir plats för ungdomlig logdans i början av 1960-talet

Vadets loge idag med friskt Fattighusvirke! Foto 2014 Kent Friman, copyright Vadets loge idag med friskt Fattighusvirke! Foto 2014 Kent Friman, copyright


Några år efter att Nils Pettersson fått färdigt det stora planerade hönseriet gick han tragiskt bort 1961.

Han förverkligande aldrig planerna på hönseri - men hade ändå plats för logdans i den gamla rejäla fattigstugans ovanvåning.

Idag kan man lätt förstå att det måste ha varit ett fantastiskt dansgolv på de friska tätliggande golvbrädorna!

Detta är ett av de två gamla fattighusens ovanvåningar, där många fattighjon fått bo under husens aktiva tid som hysande fattighusboende i Ljungstorp och Lundby.

Ovanvåningen som sträcker sig över de samlade resterna av åtminstone två fattighus uppköpta från Ljungstorp och Lundby 1958-59, är 'gigantisk'.

Väl där inne är det lättare att förstå att fattighuset kunde rymma så många människor på samma gång - se husförhörslängderna under rubriken;

A. 24 Fattigstugan

Kring tiden runt 1960 berättar Barbro Holm, Ljungstorp, 2014 följande:

"Dans på loftet i Vadet var en händelse i bygden, troligen 1960. Folke Holm, som också var med hade moped och visste att en liten orkester om 3 spelade, Charlie, Agne och en till. Vi minns Tage Esping (Svarvarebacken), Gert Karlsson ( Svea), Hasse o Majvor Eriksson ( Runhem), Bengt Stenvall ( Trädgården).


Jag minns mest min fina kjol,som mamma Stina sytt, med små lila blommor o gröna blad på vit botten med ett brett lila resårskärp, som var på modet då.


Nils Pettersson bodde då i Vadet. Han kom från Altorp, köpte sedan, Sandtaget,  Bäckedalen 1 och därefter Vadet av Sven Sköld (bror med Erik Sköld). Nils Pettersson skulle öppna hönseri, vilket aldrig blev av för hans del. Troligen på grund av att hans krafter tröt efter 1959, då hönseriet byggdes upp och blev ladugård. Han dog 1961.

Hönseriet bygdes sedan upp i full skala av efterträdarna Karl Axel Gustavsson och hans hustru Lisa!

Ladugårds/logebyggnaden är virke från fattigstugan i Lundby och Ljungstorp. Ingvor och Erik ville köpa fattigstugan i Ljungstorp, men agronom Tell lade sig emot. De fick däremot tillstånd att bygga nytt."

Vadet 1950;

Gustaf Natanael Johansson, född i Eggby 1898-07-03 fanns här då gift med
Maria Kristina Johansson, född Mentzer i Eggby 1908-10-14

Vadet 1960;

Nils Johan Natanael  Pettersson född 28/6 1904 i Norra Ving död 1/7 1961 i Vadet 1:1 Varnhem, ogift
- har flyttat in från Bäckedalen 1:1

<-- Till sidans rubriker!

Karl Axel Gustavsson och hans Lisa i Vadet  från 1963

Vadet, Karl Axel Gustavsson och hans Lisa. Foto Gunborg Ferm, Ljungstorp. Vadet, Karl Axel Gustavsson och hans Lisa. Foto Gunborg Ferm, Ljungstorp.

Krister Johansson, Hisingen 2014, tidigare grannson i Vibonätt under Karl Axel Gustavssons tid i Vadet;

"Efter Nils så stod det tomt ett tag. Karl Axel Gustavsson, efterträdaren, var svarvare på Smedmans Mek verkstad i Skövde. Han köpte höns och Krister och grannen i Rosenhill, Lennart Sköld, hjälpte honom ofta. Han hade också får och kalkoner. Vatten fick han hämta hos grannen Vibonätt för djuren. Arvid Johansson hade en grävd brunn rakt i en åder, så det fanns vatten. Karl Axel djupborrade brunn och fick borra 90 meter för att få vatten. Lisas systerdotter från Tidaholm var där på somrarna och hjälpte till med djuren. Gustav Gustavsson, Billingslund, hjälpte honom också med djuren. Krister minns när Nils ropade till honom att komma och hjälpa till;  "Gustav Gustavsson kan du komma!"

Ibland blev det lite fel och han vände tydligen fårstaketet upp och ner, så det blev problem med lammen på våren som hoppade igenom de stora öglorna som hamnat nederst. Han fick sätta hönsnät för att inte lammen skulle hoppa ut."

Formalia;
Karl Axel Gustavsson född 25/9 1918 i Hjo stadsförsamling död 30/3 1991 boende på V Drottningv 13 i Tidaholm. Gift 25/9 1956 med Anna Karin Elisabet (Lisa) född 19/3 1917 i Tidaholm död 23/7 1998 boende på Biblioteksv 4 i Tidaholm.

<-- Till sidans rubriker!

Tidiningsartikel från tidigt 1960-tal då Karl Axel och Lisa Gustafsson (bilden ovan) beskrivs som att gå mot trenden och fly staden för landet för att driva ett hönseri. Karl Axel gjorde det vid sidan av sitt verkstadsarbete i Skövde.

Framtaget av Lena Emanuelsson, Vadet, 2014. Foto Kent Friman, copyright Framtaget av Lena Emanuelsson, Vadet, 2014. Foto Kent Friman, copyright

Även idag kan man hitta lämningar av tiden med hönseri i den stora ekonomibyggnaden vid Vadet. Här äggfack och galvaniserad 'utfordrings-så' för hönsen.

<-- Till sidans rubriker!

Bildspel med 13 bilder från dagens ekonomibyggnad på Vadet - Fattighuset i Ljungstorp och Lundby i sammanfogade delar

Foto Kent Friman, mars 2014 - copyright

loading...

För in muspekaren in över bildens kant och låt den vila där - så ser du förklarande bildtexter!
Vill du titta i egen takt - klicka på bilden och klicka dig sedan fram bild för bild!
Vill du starta automatiskt bildspel igen så klickar du bara på pilen till vänster under bilden!
Vill du se alla bilder i helskärm så klickar du på den sneda pil-ikonen ovan!


<-- Till sidans rubriker!

Dagens ägare har en del av byggnaden som stall för 10 hästar

Hästar har tagit över en del av utrymmet i den stora ekonomibyggnaden. Nuvarande ägare har idag 10 hästar.