A. 20 Sandtaget

  Du hittar också inlägg oms ptresenterats på www.facebook.com/Varnhemshistoria - klicka här!



Vill du ladda ner en redigerad version av A. 20 Sandtaget som Word-fil för personligt bruk  är det bara att klicka på filen nedan - enkel att skriva ut! Tänk bara på copyright och publiceringsrättigheter!!

Hagen på allmänmark - Sandtaget- Bäckedalen 1:1 - Bäckedalen 3:1
Nu; Hålltorp 5:1 med fastighetsadress; Ljungstorp Bäckedalen 1

Klicka på bilden för att se den större! Flygfoto skänkt av Leif Crona, godkänt för publicering av Försvarsstaben, augusti 2014 Klicka på bilden för att se den större! Flygfoto skänkt av Leif Crona, godkänt för publicering av Försvarsstaben, augusti 2014

Flygbild över Flinkebacken, m fl, förstorad detalj ur större bild av Leif Crona, LC-film, maj 2014 och speciellt flygfotograferad för Ljungstorpsprojektet och hemsidan www.ljungstorpshistoria.se

Sandtaget Bäckedalen 3:1 med blått på 1960 års karta. Fälten där siffrorna 3:1 och 2:1 står är här fortfarande Flinkebackens ägor (rester av Späckatorps "Odal-lycka") Rött=Bäckedalen 2. Sandtaget Bäckedalen 3:1 med blått på 1960 års karta. Fälten där siffrorna 3:1 och 2:1 står är här fortfarande Flinkebackens ägor (rester av Späckatorps "Odal-lycka") Rött=Bäckedalen 2.

Ortsnamnet;

Här är det uppenbart att ett mycket gammalt allmänt sandtag på Kronomark gett namnet till detta hus i Bäckedalen.

Där fanns tidigt några hus, men detta hus torde ha placerats mitt i den urprungliga och gamla sanduttagsvägen om man tolkar äldre kartor. Troligen det äldsta huset på allmän mark i Ljungstorp - säkerligen byggt 1802 - just i samband med skiftet av Billingeliderna.

Namnformer;
Naturortsnamnet Bäckedalen har ofta använts för alla hus belägna nära bäckravinen, vilken just ett stycke norr om Ljungstorpsvägen är särskilt märkbar som sänka.

Sandtaget som namn kom troligen att användas för att särskilja huset från andra hus i närområdet, inte minst grannhuset Bäckedalen 2 - det "Lindqvistska huset", som också kallades Bäckedalen. Huset tycks vara ett av de första i det gamla nedlagda grustaget, byggt troligen redan 1802, av vem är oklart. Huset är idag helt borta, ersatt 1939 av nytt hus.

Bilder tagna av Kent och Vibeke Friman november 2013, copyright

Bildspel A. 20 Sandtaget med 5 bilder från 2013- nov

loading...

För in muspekaren in över bildens kant och låt den vila där - så ser du förklarande bildtexter!
Vill du titta i egen takt - klicka på bilden och klicka dig sedan fram bild för bild!
Vill du starta automatiskt bildspel igen så klickar du bara på pilen till vänster under bilden!
Vill du se alla bilder i helskärm så klickar du på den sneda pil-ikonen ovan!

 

<-- Till sidans rubriker!

Sandtaget vid Ljungstorspvägen med grind och barn - gamla huset

Sonen Evert framför huset Sandtaget innan det revs 1939. Fotot taget troligen 1937.          (Tack Evert för bilden, 2005!)

Det gamla huset revs 1939 för ett nytt hus byggt av familjen Strid. 1945 var det dags för tillbyggnad av det relativt nya huset.

Fler foton av det gamla Sandtaget och familjen Strid - klicka här!

Husförhörslängd 1922-1938. Bild med tillstånd från www.ArkivDigital.se Husförhörslängd 1922-1938. Bild med tillstånd från www.ArkivDigital.se

Inte minst husförhörslängderna har haft svårt att precisera de olika husen i Bäckedalen. Här använder man ovan 1922 för säkerhets skull alla epitet för att hamna rätt; "Hus: Sandtaget å Allmän mark, även Kallat Bäckedalen"

Rättarebacken, Sandtaget och Kämpenstorp skrivs i Hfl 1880-1895 som "under Hålltorp"; Bäckedalen - trots att de bevisligen även då låg på "Allmän mark". Det var inte lätt att placera husen i Bäckedalen rätt!


<-- Till sidans rubriker!

Några reflektioner kring husnamnet Sandtaget och husets tillhörighet

Hagen; Ett nybygge på allmän mark i husförhörslängden 1800-1815 kan inte vara något annat hus än detta senare benämnda Sandtaget. Det har säkerligen kommit till pga av den näraliggande "Hagen", dvs "Smedsslätten" (namn ur dokument vid försäljning 1960), eller tidigare "Smedslyckan" (karta 1872). Eftersom det låg i ett gammalt nedlagt sandtag, så kallades huset säkert i folkmun för just "Sandtaget" alldeles från början, 1802.

Vem som byggt det framgår inte - de första boende skrevs som "inhyses under Hållltorp" och senare flyttade troligen Anders Flink hit 1852 som torpare under Hålltorp enligt uppgjort kontrakt - se nedan!

En viktig realitet är att det inte kan finnas något annat hus på allmän mark som skrivs som "Hagen; Ett nybygge på allmän mark" - under Hålltorps rote vid den här tiden (1803!) Det är inte grannhuset "Lindqvistes hus", eftersom det huset står som "Nyhemman, Bäckedalen" 1832. Det är inte Smedjebacken som uppträder först 1840 i Hfl, och inte heller Backen längre bort på allmänmarken - fler hus fanns inte "På Allmän Mark" före 1844 enligt laga skiftes kartan för Klostrets by!

Detta till huset mycket näraliggande gärde (hage) var Späckatorps "Gamla Odal-lycka" eller "hage" - som det skrivs någon gång. Det låg mycket tätt intill detta nybyggda hus och några tydliga ägare med anspråk på hagen dyker inte upp förrän långt senare! Huset befolkas i så fall redan 1803, byggt troligen 1802! Se boende nedan!

Detta är då det första huset som byggs på det som senare definieras som "Allmän sockemark" och under 1960-talet av lantmätarna kallad för mark tillhörigt "alla hemman i Varnhems församling". Det torde från början ha varit en "Kronoallmänning".

"Odalägan" nära Sandtaget "missades" vid skiftet 1803 och nämns inte ens - eftersom den tidigt varit Späckatorps "Odal-lycka" och inte "Pukatorps hage" som det felaktigt skrivs på kartan 1794 inför skiftet. Felskrivningen kanske också var en anledning till att man missade att notera i förrättningstexten kring denna äga. 1855 kommer kronan, genom landshövdignen, på att man missat att fastställa ränta för denna äga och kronolägenheten Flinkebacken - denna näraliggande äga beskrivs då som "Odal-lyckan" tidigt inhägnad av Späckatorp i Konoparken.

Denna hage betraktades ett bra tag in på 1800-talet som möjlig för flera att bruka och bygga på (Jmfr! Kjempe som utan lov inkräktade på denna ägas östra del!). Kämpenstorp anser 1864 Hålltorp vara deras torp och skriver torparkontrakt för! Liksom man tydligen gjorde för Sandtaget på den västra delen av Odal-lyckan - när Flink 1852 fick torparkontrakt med Hålltorp. (Se båda kontrakten längre ner på sidan!)

För Flinks del beskrevs ägan av Anders Pettersson, Hålltorp som; "en jordbit belägen vid det så kallade Broddenstorp eller Måstomten och Lindqvista tomten kallade".

Vad gäller Måstomten - så tror jag att detta är en folklig benämning på marken ovanför Sandtaget, dvs Broddenstorps marker - har troligen alltid varit ganska mossig och säkert var området ännu mer vattensjukt innan alla dräneringar som nu gjorts i senare tid. I meningen i dokumentet beskrivs ju Måstomten som en parallell benämning på "det så kallade Broddenstorp" - ett namn som tydligen aldrig fullt ut knyter an folkligt. Broddenstorp kallas också Rättarebacken fullt parallellt i karttexten 1803 för skiftet och tilldelas helt och hållet Stora Hålltorp.

Av förrättningshandling angående Flinkebacken från 1923 så hävdar Hålltorp utan framgång att hela Odallyckan är ders mark, dvs ända från Broddenstorpsmarken ner till Ljungstorpsvägen. Lantmätaren avfärdar denna hållning och pekar på hävd och kartor som säger motsatsen. Det är troligt att det är så man använt denna markbit och använt den bl a till torparavtal under Hålltorp med Anders Flink 1952-1877. På likartat sätt betraktade man Kämpenstorp, som låg på allmän mark och upprättade torparkontrakt med Jonas Larsson 1962.

På karta 1872 ser man att Sandtaget byggt sin ladugård på denna äga ("Odal-lyckan") - det finns sedan sekelskiftet 1800 inget spår av sandtag/grustag på kartan, där de båda husen Bäckedalen 2, samt det vi nu kallar Sandtaget täcker in infarten helt för detta område! Troligen använde Sandtaget alltså del av denna mark för sitt mini-jordbruk och kallades för Hagen vid anmälan till den första husförhörslängden för nybygget. Namnet överlevde endast en husförhörslängd och kallades sedanendast  "Nybygge på allmän mark", "hus på allmän mark", "Bäckedalen - hus på allmän mark" och inte förrän 1905 fick det namnet Sandtaget i husförhörslängden. Den folkliga benämningen "Sandtaget" hade då överlevt i över 100 år utan att registreras.

Det fanns inga lagfarna gränser för dessa hus, varken för tomt eller jordbruk förrän 1844 års karta inför laga skiftet Klostrets by. Då ritade man in hustomter och intäkter som senare lades till vissa hus eller arrenderades som kompletterande intäkter, när socknen började att ta ut arrende från de här husen i Ljungstorp.

Hålltorp tycks vid tiden tagit sig rätt att kalla husen och mark för sin, även om just Odal-lyckan juridiskt först tillhörde Späckatorp till 1865, därefter formellt Backa gård och skulle gått med vid ägarbytet med Ängarås 1867 - men missades (enligt förättningsdokument) och löstes senare ut av Backa gentemot bytet med Ängarås, så att de kunde hålla den samman med Flinkebackens äga.

På karta 1872 tolkades Odal-lyckan som att ingå i Flinkebackens ägor. Flinkebackens grundäga säljer Backa 1873 till Petter Jonsson, N. Lundby. Tolkningen att denna Odal-lyckan faktiskt ingår i Flinkebacken (och ursprungligen var Späckatorps sedan 1700-talet) befästs inte förrän 1935 då Sandtagets ägare rätar ut gränserna med Odal-lyckan. Den var Flinkebackens enligt hävd skriver lantmätaren i förrättningsprotokollet och fanjunkare Carlsson kunde fullfölja försäljningen till Strid, som då ägde Sandtaget.

När dessa hus (i den gamla grusgropen) inte längre skrevs under de gårdar som bokföraren trodde de tillhörde övergripande under många årtionden dvs mest Hålltorp, men även under Späckatorp och Ivarstorp - så kom det att bli viktigt att särskilja husen som självständiga boenden i Bäckedalen. Detta tycks inträffa i början av 1900-talet. Då valde man att skriva Sandtaget för just detta hus och Bäckedalen främst för "Lindqvista hus" från 1832, samt Kämpenstorp för huset på östra sidan om "Späckatorps Odal-lycka"

Det syns tydligt 1905 att man först skrev in namnet Sandtaget "inknökat" mellan raderna för att särskilja de boende för just detta hus. Det var första gången detta gjordes. Sedan kom namnet med som Sandtaget på egen sida.

Vad gäller Sandtaget så visar fastighetsregistret idag bara att det som ursprung varit del av Flinkebacken 1:1 - dvs "den gamla Odal-lyckan" Det står inget om att det faktiskt friköptes från "Alla Varnhems hemman" 1935 av dåvarande ägaren Strid - så historiken är även svår att officiellt följa i våra dagar!

Under modern tid har det inte varit oklara ägoförhållanden - men under början av 1800-talet var det så - eftersom det före 1844 inte fanns uppmätta och registrerade gränser för dessa "vilda" byggen på allmän socken mark - det verkar inte ens som socknen var särskilt medveten om denna allmän mark före laga skiftet 1853!

Dessutom var inget formellt ägarreglerat kring Odal-lyckan (området öster och väster och norr om dessa hus i det forna grustaget), som följde med från Späckatorps tid före skiftet av Kronoparken - förvirrande kallades marken Pukatorp på kartan 1794. Den fanns alltså inte med i förättningstexten och marken blev alltså inte klarlagd förrän efter beslut grundat på hävd av lantmätare 1935, bestämd efter karta 1872! Kartan kan ses nedan!

(Sammanfattad sakframläggning under diskussion med Arne Sträng, Ljungstorp, 2013 - Kent Friman)

<-- Till sidans rubriker!

Kartan 1794 visar inget hus i det Allmänna sandtaget

 



Kartan 1794 som underlag för skiftet av Billingeliderna visar att det då inte fanns några hus i det som endast nämns i förrättningstexten som "Allmänt Sandtag" bara för att beskriva andra intäkters läge i förhålladen till detta.

Själva sandtaget reglerades aldrig i skiftet och alla dessa små kilar som lämnades på kartan har sedan dess lett till en rad olika inritningar av övergripande gårds- eller hustillhörighet innan allt faställdes så sent som1960.

Blått=Flinkebo under Ivarstorp
Rött=Flinkebacken under Späckatorp
Grått=Allm. sandtag Kronoallmänning som blir sockenallmänning
Grönt=Hålltorps ägor
- allt lite oklart med gränserna här i grustaget!

Men vinklarna och kilarna finns med på lite olika sätt på kartorna nedan!











<-- Till sidans rubriker!

Laga skiftet vid Klostrets bys allmänning visar Sandtagets hus 1844

Redan 1844 års karta visar Sandtagets hus på tomt Nr 1620 på sockenallmänningen, bredvid Petter Lindqvists hus Nr 1618 byggt 1832.

Kartan med detaljbild över forna "Allmänna Grustaget" visar att det fanns många små "kilar" att få ordning på inom allmänningen. Se bara"kilen" med Nr 1622 alldeles vid Sandtagets husbyggnad - det är en remsa mellan "Späckatorsp Odal-lycka" och vägen. Nr 1620 är Sandtaget.

<-- Till sidans rubriker!

Karta med Sandtagets hus - detaljförstorad karta 1856

På karta 1856 kan man se att det fanns ett litet hus  i det "allmänna grustaget" till höger (öster) om det av Petter Lindqvist byggda huset 1832. "Späckatorps Odallycka" är väl utmärkt, liksom det angränsande Stora Hålltorps marker (Broddenstorp eller Rättarebacken - som marken kallas i 1803 års skifteskarttext.

<-- Till sidans rubriker!

Karta 1877 visar också hur tomterna såg ut för tiden

Karta 1877 visar att läget för tomtgränser inte var utklarade, vilket så småningom leder till förändringar av gränser in på 1900-talet. Här finns Sandtaget, senare Bäckedalen 31 med lite oklara gränser.

Färgmarkeringarna är ungefärliga
(Gjorda av KF, 2013) Alla husen låg fortfarande på allmän sockenmark och kom senare att föras till "alla hemman i Varnhems församling" innan de frisåldes.


Blå markering är Flinkebacken och Späckatorps grundäga "Odal-lyckan" norr om Sandtaget och Kämpenstorp.
Denna "lycka" kom sedan att delas och försäljas på så sätt att förrättningen reglerade tomtgränserna för Sandtaget och Kämpenstorp, så att mark tillfördes norr om husplatserna.

På kartan står "t. BäckaTorp", vilket skall vara t. Späckatorp, som hade haft grundägan för Flinkebacken, men som 1865 var försåld till Backa gård och återigen såld 1873 till en Petter Jonsson, Dessutom utgjorde den vid tiden för kartans tillblivelse en förpantning som ägdes av en änkefru Trotzig.

<-- Till sidans rubriker!

Sandtagets ladugård och odlingsmark i miten av 1800-talet

Karta upprättad 1872 med yttre gränserna för Flinkebacken inklusive Späckatorps gamla Odallycka. Ivarstorp i väster, Upsala i norr och Broddenstorp under Hålltorp samt Soldatbostället Bäcktorp i öster Karta upprättad 1872 med yttre gränserna för Flinkebacken inklusive Späckatorps gamla Odallycka. Ivarstorp i väster, Upsala i norr och Broddenstorp under Hålltorp samt Soldatbostället Bäcktorp i öster

Utmärkt med rött inom denna äga presenteras den troliga odlingsmarken för Sandtaget när Anders Magnusson Flink skrev kontrakt med Hålltorp 1852 och flyttade in i Sandtaget. Här placerades också Sandtagets ladugård på odallyckans mark mitt emellan Sandtaget och Kämpenstorp.

Den kontrakterade marken kallas: "belägen vid det så kallade Broddenstorp eller Måstomten och Lindqvista tomten kallade."

Hålltorp ägde inte grundägan som är inritad med klarrött här ovan, vid tiden, men Anders Pettersson på Hålltorp hade just ärvt förpantningen Flinkebacken (1851), som senare visat sig innehålla även Späckatorps Gamla Odal-Lycka som det här rör sig om.

Man kan också se att kartmarkeringen med kartans mörkare röda färg visar hur marken på Flinkebacken troligen användes för "Petter LIndqvists hus"/Bäckedalen 2. Förpantningen Flinckebacken 1853 inköpt av Johan Sandblad och därefter 1856 av änkefru Trotszig.

<-- Till sidans rubriker!

Ur husförhörslängder 1800 - 1852

Ur husförhörslängd 1800-1815:
Hålltorps Rote; (skrivet på bladet direkt under Lilla Hålltorp och före nästas sidas Stora Hålltorp)
"Hagen, Nybygge på allmän mark"

Hagen kallas alltså huset som 1905 benämns som Sandtaget.
Det måste alltså ha byggts just efter 1800, följande personer finns boende i huset;

för dessa särskilt noterat i efterhand i marginalen; Hagen;
Torpare    Anders Gabrielsson, född i Warnhem 1761 - flyttar in med sin fru från Sköfde 1802
Hustrun  Greta Gustafsdotter, född i Kalf, 1765
              - och de lämnar för Höglunda 1806

Hagen, Nybygge på allmän mark; - lite längre ner på sidan;
Maken    Måns Wallgren, född vid Hospitalsgården 1750 den 8/4 - flyttar in 1806 från Hospitals Qvarnen
Hustrun  Ingrid Hansdotter, född i Berg 1777 den 22/10
Son         Lars, född 1784 den 15/3
Son         Peter, född vid Hospitals Qvarnen 1794 - flyttar ut till Röret 1812
Son         Måns, född i Hospitals Qvarnen 1794 19/1 - tvillingar
Son         Johannes, född på platsen, 1808 den 10/2 (Här står "Torparfolk vid Lilla Hålltorp" som föräldrar)
Son         Isac född på platsen, 1811 den 26/8


Ur husförhörslängd 1815-1836;
Hålltorsp rote; "Ett nybygge på allmän mark";

- huset troligen byggt redan 1802 -se ovan!

Här finns då alltså kvarboende;
Maken          Måns Wallgren, född i Warnhem 1750 den 8/1 - han dör här 1826
Hustrun        Ingrid Hansdotter, född i Berg 1777 den 22/10 - flyttar ut till Sten 1828
Son               Måns, född i Warnhem 1797 den 19/1 - flyttar ut till Härlunda 1818
Son               Johannes, född i Warnhem 1808 den 10/2 - flyttar ut till Engerås 1824
Son               Isak, född i Warnhem 1811 den 26/5 - flyttar ut till Wermeland 1827

1828 flyttar så Saltbitter Sjuderi* Dräng in;
Maken            Gustaf Svensson, född i Otterstad 1797 den 7/11 - in 1828 - ut till Skygget 1829
Hustrun         Catharina Andersdotter, född i Häggum 1794 den 16/9 - in från
Dotter             Cajsa född på platsen 1827 den 16/2

Ur husförhörslängd 1836-1846; Bäckedalen;
På allmän mark; - torde avse huset Sandtaget, då huset skrivs "granne" i boken med Petter Lindqvist hus;

Inhyses Magnus Carlsson, född i Warnhem 1776 den 4/4 - flyttar in 1838 efter att ha stått som ägare av Sten
Hustrun Ingrid Hansdotter, född i Berg 1777 den 28/10 - paret är då i 60-års åldern.

<-- Till sidans rubriker!

Salpetersjuderi

Copyright © 2000 Föreningen för främjande av forskning i Jämshög med omnejd. Teckning av John Käll. Copyright © 2000 Föreningen för främjande av forskning i Jämshög med omnejd. Teckning av John Käll.

*Salpetersjudare


Salpetersjudare var ett yrke vars uppgift bestod i att samla in urinindränkt jord för att kunna ta tillvara salpeter. Salpeter uppkommer när biologiskt material bryts ner i jord och en viktig källa för detta är stalljord.

På Gustav Vasas tid började armén allt mer övergå till eldvapen. De laddades med krut, som till 75% innehöll salpeter, som fanns i stor koncentration under ladugårdar. Tidigare hade huvuddelen det krut som användes inköpts från utlandet, men man såg nu behovet av att storskaligt börja tillverka eget krut i Sverige. Följaktligen förklarades jorden under ladugårdarna för krono regale. Alla bönder (prästerna såg till att ingen blev glömd) tvingades leverera sin ålagda kvot av salpeterjord tillsammans med aska, ved och kol till närmsta sjuderi. Denna skyldigheter ersattes 1634 av en salpeterskatt. Salpetersjudarna kom nu istället att själv hämta jorden under böndernas ladugårdar. Salpeterskatten ersattes 1801 av en skydlighet för varje mantal att årligen leverera 1/2 lis-
pund salpeter till staten.
1830 upphörde salpeterskat-
ten helt
.

Bönderna ålades att ha trägolv i ladugårdarna för att denna salpeterbildning skulle kunna ske. Sjudningen varade årligen från den 1 maj till 29 september. Bönderna klagade över dessa pålagor och över sjudarnas besök. Denna sjudning pågick under 6 -7 dagar eller tills ett ägg kunde flyta på ytan. Efter detta tillsattes kalk och aska vilket fick den ingående koksalten att kristalliseras och som därmed kunde avlägsnas. Därefter fick det hela svalna till ca 25 grader då salpetern började kristalliseras. Denna råsalpeter transporterades sedan till krutbruken. Sjudarna hade rätt att ta bränsle för kokningen.

För att effektivisera och bättre kontrollera att all gödseljord togs tillvara tillsattes under den krigiska stormaktstiden speciella salpetersjudare, som reste omkring bland böndernas byar. De hade rätt att till och med låta sitt arbetslag bryta upp stallgolven om så skulle behövas. Dessutom skulle de hållas med mat och logi så länge arbetet pågick. När de var klara fick bönderna själva fylla på ny jord och eventuellt lägga nya golv i fähusen. De våldgästande statliga arbetarna, som vart femte år knackade på dörren, kallades föraktfullt ”pissegubbar”.

De salpeterlador som anlades från och med mitten av 1700-talet tog vara på allt som kunde ge salpeter. Där blandades kalk och jord med latrininnehåll och ruttet kött från hushållen i städerna. Komposten kokades och urlakades. Arbetsförhållandena var mycket svåra och personalen bestod ofta av kvinnliga fångar under uppsikt av sjudare och vaktpersonal.

År 1723 gavs bönderna genom en kunglig förordning rätt att själva tillverka salpeter och att sälja denna till Kronans krut-tillverkare. Eftersom sjudarnas besök var ovälkomna utnyttjade bönderna alltmer denna rätt.

Vid riksdagen år 1800 bestämdes att kronans rätt till jorden under gårdarnas uthus skulle upphöra vid 1804 års slut. Men bönderna var fortfarande ålagda att leverera ½ lispund (4½ kg) salpeter årligen per hemman. I mitten av 1800-talet upptäcktes stora saltlager i Sachsen. Detta kunde användas vid kruttillverkning. Härigenom minskade behovet av salpetersjudning av jord. När sedan upptäckten av bomullskrutet gjorts upphörde sjudningen. Därmed upphörde ett näringsfång som bedrivits under nära 500 år och vållat både Kronan och bönderna stora bekymmer.


Texten hämtad från: http://sv.wikipedia.org/wiki/Salpetersjudare
 

<-- Till sidans rubriker!

Oklara juridiska förhållanden kring egentligt markägande i Bäckedalen

Det står att änkefru Trotzig "äger husen i Bäckedalen" 1856, vilket nödvändigtvis inte innebar att hon ägde alla husen som fanns där. Hon var ägare till förpantningen Flinkebacken och troligen några andra förpantningar i området och arrenderade Flinkebo under Ivarstorp som sin bostad 1862 - 1876 enligt husförhörslängderna.

Änkefrun skrivs fr o m 1862 på Flinkebo under Ivarstorp som arrenderande av den marken, så hon verkar ha varit inblandad i det mesta som rörde markerna och husen i åtminstone stora delar av Bäckedalen.

Det finns skäl att tro att inte någon vid den här tiden i mitten av 1850-talet riktigt hade kontroll på hur marken egentligen juridiskt var fördelad mellan Späckatorps gamla marker, förpantningen av dem och den mark som senare preciseras som allmän sockenmark.

Inte heller änkefrun förstod att hon ägde en förpanting. Hon tvingades vid föräljningen 1876 till att få en inteckning utfärdad om att det hon ägde var en förpantning och inte ett fullt fritt juridiskt ägande, vilket ledde till flera dokumenterade fastighetsärenden i domstol som inte var avslutade förrän 1880. Undet tiden hade också Backa gård sålt grundägan till Petter Jonsson, Lundby 1873 - utan att i köpekontraktet nämna att den var förpantat ända till 1915.

<-- Till sidans rubriker!

Ur husförhörslängder 1846 - 1877

Ur husförhörslängd 1846-1859;
Under Hålltorps rote; Bäckedalensidan;


Anders Magnusson (Flink) återfinns flyttad i boken till under Hålltorps rote inhyses/torpare mellan år 1854 till år 1877 - då han dör.  Det är troligen till Sandtaget han flyttar. Han finns tillsammans med hustru Sara - som dör 1881 - och med barnen; Sonen Johan Magnus - flyttar ut 1860, dottern Alida som flyttar till Sköfde 1869. Han levde kvar ensam i sex år på ålderns höst.

Sandtaget med näraliggande Hålltorpsmark kontrakterades till Anders Magnusson Flink 1852-1877 av Hålltorps ägare Anders Pettersson - läs gärna dokument nedan!


Anders Flink med hemmavarande familj flyttar till hus i grustaget och använder mark på Hålltorps ägor 14 mars 1852 och dör här 1877

År 1852 skriver Anders Flink på ett kontrakt med Hålltorps ägare, Anders Pettersson, att få ta över en jordbit vid vad som beskrivs "belägen vid det så kallade Broddenstorp eller Måstomten och Lindqvista tomten kallade."

Belägenheten för boemdet i torparkontraktet verkar vara huset i grustaget granne med Petter Lindsqvists hus uppfört 1832. Kontraktet skrevs senare om 1865 med samma villkor.och kom att gälla till 1877 då han dör.

(Ortsnamnsregistret anger Mossagärdet som naturnamn för gärde under Hålltorp.)


Det är troligt att det är till huset i grustaget, som senare kallades Sandtaget, som han flyttar. Kanske fick han bruka mark som för tiden inte alldeles var klart vart den hörde ovan för huset upp mot Broddenstorp, dvs Hålltorps ägor.

Anders Pettersson hade övertaget arvedel av Flinkebacken genom arv 1851 från sin far Petter Jonsson, Uppsala/Ivarstorp, som i sin tur köpt den som förpantningslägenhet 1815 (från början på 99 år) från Lars Jansson, ägare av Späckatorp fr o m 1814. Arvingarna sålde denna förpantning vidare till Johan Sandblad 1853.

(Avskrift av köpehandling 1815 förmedlad av Verna Andersson, Ljungstorp 2013)


<-- Till sidans rubriker!

Tjuva-Svensson med hustru försöker nu köpa Sandtaget - kontrakt den 2 november 1881

I boken om sin levnad skriver Per August Gustafsson (Tjuva-Svensson) - skriven hos sin syster i Lövåsen 1910;

Han gifte sig i januari 1880 med en nämndemansdotter i Öglunda som var 16 år yngre än han själv. Den 2 november köpte han Bäckedalen (Sandtaget) för 1 575 kr och betalade kontant 875 kronor och skulle betala reste i olika poset, men andra affärer trasslade till det hela och han fick skulder istället för pengar att betala med.I den här vevan gjorde en rad kreatursstölder att han istället hamnade i Mariestad på 10 års straffarbete - så affären måste ha gått i stöpet.

Ur husförhörslängder 1880 -->

Ur husförhörslängd;1880-1895; 1895-1922
Sandtaget;
Ägare 1
892 - 1916

Änkan Holmberg med barn flyttar in 1892 från Soldatbostället för Skaraborgs regemente Höjentorps Kompani No 315, (Fridsberg) där maken

Soldaten         Johan Holmberg, född i Warnhem 1857 den11/11 - dör på Fridsberg den 16/8 1891
                   
Modern änka  Karolina Jonsdotter Holmberg - flyttar in den 8/11 1892 med barnen - hon dör den 14/7 1908
Son                  Sven Hjalmar Holmberg, född i Varnhem 1880 den 19/8 - ut dräng Nygården den 11/11 1896
Dotter               Eugenia Holmberg, född i Varnhem 1882 den 3/2 - ut den 3/11 1897- först som Piga Ivarstorp -                          - sedan hustrun till Johan August Jonsson, ägare till Ivarstorp - gifta den 1/10 1899 (17 år)
Son                  Carl Ferdinand, född i Warnhem 1884 den 16/4 - död den 2/6 1892
Son                  Johan Adolf, f. i Warnhem 1886 den 22/8 - ut till N.Wing den 22/11 1901 - sedan hem igen
                         1903 - och vidare till Kungliga Livgardet i Stockholm 1904 - se bilder nedan!

Arbetare          Sven Hjalmar Holmberg, född i Varnhem 1880 den 19/8 - åter hit från N. Wing den 8/11 1905
                          och tar över Sandtaget - gifter sig den 22/11 1908
Hustrun            Augusta Olivia Brandqvist, född i Borgunda 1876 den 18/4 - flyttar in 1908
Son                   Sven Roland, född i Varnhem 1909 den 9/8 - se urklipp nedan!
Dotter                Signe Karolina, född tvilling i Varnhem 1913 den 6/4
Dotter                Märta Elisabeth, född i Varnhem 1913 den 6/4
Son                   Johan Oskar, född i Varnhem 1915 den 27/8

-  familjen säljer Sandtaget och flyttar till Lille Kullen 1/8 mantal, Slottet 1916

Läs mer om familjen Hjalmar Holmbergs vidare öden på -
www.saj-banan.se

 

<-- Till sidans rubriker! 

Änkan Holmberg, Karolina Jonsdotter, flyttar in i Sandtaget 1892

Änkan Karolina Jonsdotter i Sandtaget, syster till Elisabet Jonsdotter Lövberga gift med Husaren Frans Löfgren. Karolinas far var torparen Jonas Larsson under Hålltorp på Kämpenstorp och Rättarebacken.

Formalia;
Karolina Holmberg, född Jonsdotter i Varnhem 1858 3/6 - död i Sandtaget, Bäckedalen den 14/7 1908

Sven Hjalmar Holmbergs son - Sven Roland Holmberg

Urklipp från Gunborg Ferms samling, Backen, Ljungstorp, 2014

Johan Adolf Holmberg, soldat Johan Holmberg & Karolinas son

Johan Adolf Holmberg (vid den vita pilen) vid konfirmationen år 1900 i Varnhems klosterkyrka.

Bild från Marianne Björkman Carlsson, 2015 Bild från Marianne Björkman Carlsson, 2015

Johan Adolf Holmberg, nr 2 från höger. Ett arbetslag som gräver ner stor el-kabel på landsbygden i början av förra århundradet. Troligen Vänern El. Landsbygdskyrka i bakgrunden.

Bild från Marianne Björkman Carlsson, 2015 Bild från Marianne Björkman Carlsson, 2015

Johan Adolf Holmberg som rekryt med vardagsuniformen modell/1886 och varianten som paraduniform. Johan antogs vid livgardet  och "ryckte in" 25/10 1904.

Bild från Marianne Björkman Carlsson, 2015 Bild från Marianne Björkman Carlsson, 2015

Johan Adolf Holmberg med dottern född 1910 den 28/10 - Marianne Björkmans mamma, Anna Maria Karolina (enda barnet).

KORT OM FAMILJEN

Makan till Johan Adolf Holmberg (Marianne Björkmans morfar) hette Alma Kristina Elisabeth Lindström född i Borgunda den 8/2 1885. En av hennes bröder emigrerade till USA.

Makarna gifte sig den 28/10 1912 i Ulrika Eleonora kyrka i Stockholm - då de flytttar in på Fridhemsgatan 7, Stockholm. Därefter lägenhet på Råsundavägen i Solna. Johans maka Alma var sjuk i blödande magsår. De flyttade den 10/11 1916 från Solna till Almedal i Stenstorp, som hyrande och hon avled den 20/10 1918
i Stenstorp, där hon hade sin fader. Hennes enda barn, dottern Alma, var då 8 år.

Johan skrivs då först som "omlastare" - troligen vid järnvägen, där omlastning skedde mellan Lidköping- Skara-Stenstorps smalspåriga järnväg och Västra stambanans bredspårstrafik vid stationen. De hann bara bo en kort tid i Almedal, Stenstorp innan Alma dog. Sedan står Johan som slaktare! I Almedalsfastigheten fanns flera hantverkare av olika slag.

De får sällskap i lägenheten den 24/10 1925 av hans blivande nya fru Sofia Vilhelmina, född Carlsson i Överluleå 1893 den 8/5, som flyttar in från Örgyte, Göteborg. De gifter sig den 15/11 1925. Alla tre flyttar som hyrande till Brodal, Stenstorp, dit också hennes oäkta son Gunnar, född i Sköfde 1921 den 22/8, flyttar in från Sjogerstad den 22/3 1926.

Makarna får en ny gemensam son samma år, Rune Lars Erik, född i Stenstorp den 19/5 1926 och samma år flyttar hela familjen den 12/11 till Skara, alltså 1926. Fortfarande står Johan som slaktare.


Formalia kring familjen Johan Adolf Holmberg;
Johan Adolf Holmberg, född i Varnhem den 22/8 1886, blir änkling första gången den 20/10 1918 och andra gången 7/9 1973 - dör skriven på Karstorpsgatan 12 i Skara den 5/11 1976.
Första hustrun; Alma Kristina Elisabeth, född Lindström, gift 28/10 1912 i Stockholm - dör i Almedal Stenstorp den 10/10 1918
Andra hustrun; Sofia Vilhelmina född Carlsson, gift den 15/11 1925 i Stenstorp - dör i Skara skriven på Karstorpsgatan 12 den 7/9 1973.
Dottern i första äktenskapet; Anna Maria Karolina Holmberg, gift Björkman, född på Kungsholmen, Stockholm den 28/10 1910 - gift den 12/10 1940 - dör skriven i Enskede, den 18/7 1976.
Hennes make; Gösta Bo Constatin Björkman, född i Katarina församling, Stockholm 1908 den 16/12 -gift den 12/10 1940 - änkling 18/7 1976 - dör i Enskede församling den 1/3 1981. (Ledarskribent på Expressen!) *
Sonen i andra äktenskapet; Rune Lars-Erik Holmberg, född i Stenstorp den 19/5 1926 - frånskild 13/6 1975 - dör skriven på Ängsstigen 5 A i Skara 30/4 2004.

* I Vem är Vem 1968 kan vi hitta följande uppgifter om Gösta Björkman gift med Anna-Maja (Anna Maria) född Holmberg - dotter till Johan Adolf Holmberg och Alma född Lindström.

De har barnen:

Marianne, född 1941
Tommie, född 1944
Britt-Marie, född 1949


Textbilden hämtad från; Projekt Runeberg

Lars Gustafsson från Djäknekrogen köper och flyttar in 1916

Ur husförhörslängd;1922-1938
Sandtaget;
Ägare 19
16 - 1931

Husägare    Lars Gustafsson, född i Varnhem 1843 den 15/3 - änkling 1906 - köpte huset och flyttade in 1916 från Djäknekrogen - vistas i Sjöryd, Hjo - dör 8/1 1931

Läs Mats Greens historia om sin släkt Familjen Gustafsson med sonen Höka-Gustaf - klicka här!

Gustaf Gustafsson på Hökatorp 1920 Gustaf Gustafsson på Hökatorp 1920

Ur berättelsen av Mats Green;
Huset Sandtaget/Bäckedalen är ett mindre hus än Djäknekrogen därför måste Gustaf som nu är 41 år se sig om efter ett eget boende. Några hus ifrån pappa Lars nyinskaffade hus ligger även fastigheten Kämpenstorp som änkan Johanna Jonsson låtit stå tomt ett par år, efter som hon själv varit tvungen att ta in på fattighuset. Detta gamla torp köper Gustaf 1916 och bor här nära granne med pappa Lars.

Åren går och den 22 augusti 1920 står det en kvinna och tittar in genom fönster i Sandtaget/Bäckedalen kvinnan tycks känna igen soffan som står i rummet samtidigt kommer grannbarnet Alfhild fram och frågar vad tant letar efter. Hon svarade då att hon söker Lars Gustafsson. Det är dottern Ida som kommit tillbaka från USA som hon lovat sin far när hon for. Innan Ida for till USA bodde hon ju i DjäknekrogenSandtaget/Bäckedalen är något nytt för henne.

Lars är och hugger ved åt systrarna Larm här borta, säger då Alfhild, jag springer bort och hämtar honom. När Lars kommer till sitt hus får han se sin saknade dotter Ida stå på trappan och Ida fick ett varmt mottagande och många kramar. Ida stannade nästan två år hos pappa Lars men den 8 juni 1922 avseglar SS Stockholm från Göteborg med Ida ombord. Detta är sista gången Ida ser svensk mark.

 

Den åldrande Lars med dottern Ida Broström 1920
Den åldrande Lars med dottern Ida Broström 1920

Ur husförhörslängd;1922-1938;
Sandtaget;  Bor 1924-1927
Dotterns familj flyttar in 1924 från Kristinefors för att ta hand om sin åldrande fader - som troligen just 1927 placeras på det nyöppnade Sjöryd sjukhem i Hjo, då dottern med barnen återvänder till Stockholm.

F.d järnarbetare   Ture Lindgren, född i Södertälje 1881 den 29/8 - köper och flyttar in med familj 1924
                              
- Ture återvänder till Stockholm redan 1925
Hustrun                 Anna Lisa Gustafsson, född i Södertälje 1872 den 25/1
Dotter                     Lilly Frideborg, född i Kungsholmen, Sthlm 1911 den 21/7
Son                        Sture Allan, född i Kungsholmen, Sthlm 1915 den 6/2

- familjen i övrigt flyttar till Kunsgholmen Stockholm den 22/1 1927

Ur husförhörslängd;1922-1938
Sandtaget; Hyr 1929-1931

Änkan          Maja Ullberg född Johansdotter i Lekåsa 1845 den 26/4 - änka 27/12 1928 - in den 12/12 1929
                     Maken var gratialist f.d soldat vid Vassbacken, Varnhem - Gustaf Johansson Ullberg
Dotterdotter Tyra M. Ullberg, född i Varnhem 1902 den 16/1
D. o.ä. dotter Elsa Maria, född i Varnhem 1920 den 20/5 - fader Anders Erland Andersson, Sötåsen, Töreboda
D. o.ä son    Gunnar Ingemar, född i Varnhem 1925 den 27/7 - fader David Julius Ivar Strömsberg, N. Lundby

- hela familjen flyttar som hyresgäster till Svea den 5/12 1931
och köper sedan Fjället Ulunda 1932
 

Gustaf Strid köper Sandtaget från "Varnhems alla hemman" 1935

Ur husförhörslängd;1922-1938
Sandtaget;
Ägare 1931
-
Gustaf Strid köper stugan och uthus på ofri grund benämnd Bäckedalen av Lars Gustafssons dödsbo.            Varnhems kommun tar ut arrende för tomten, vilket nu övertas.

(Avskrift - kontrakt)


Husägare    Gustaf Vilhelm Strid, född i Hangelösa 1905 10/8 - flyttar in från hyrandes Ivarstorp - köper
                 Sandtaget 5/12 1931 - flyttar in med sin syster och han är blind - gifter sig den 16/3 1932
Hembiträde  Maria Kristina Strid, född i Ledsjö 1898 den 21/8 - hon flyttar ut till Prästgården den 1/10 1932
Hustrun       Klara Alvilde född Johansen i Glemmen, Norge 1906 den 27/1 - flyttar in den 4/3 1932
Son              Jean Evert Vilhelm, född i Skövde 1932 den 2/3
Son              Arne Gustav Valter, född i Varnhem 1938 den 7/6

<-- Till sidans rubriker!

Sandtaget genomgick den 9 februari 1935 en fastställd avstyckning från allmänning till Varnhems sockens hemman, och blev Bäckedalen 11 /ensittareförrättning/. Då blev Gustaf Strid ägare också till en avstyckad tomt för huset på sin nybildade fastighet.

"På ifrågavarande ärende belöpande kostnader för kungörelse i Post- och Inrikes tidningar den 5 och Skaraborgs läns tidning den 8 innevarande mars, eller 10 kronor 37 öre, skulle, vid det förhållandet, att Strid åtnjutit kostnadsfri inlösen, stanna å statsverket/ in fidem Leo Wohlstein - utan avgift G. V. Stridh"               (Avskrift länsstyrelsebeslut 1935)


<-- Till sidans rubriker!

 

Gustav Strid gör upp med syskonen Roth Flinkebacken om ny gräns

1936 den 24/8 hölls en förrättning för att skapa nya bättre gränser för Flinkebacken och Sandtaget (Bäckedalen 11)
Gränserna enligt kartor, bl a karta från 1872 - se nedan!, var enligt förrättningen ostridiga.

Karta 1872 över Flinkebackens tillhöriga mark och dåvarande användning, samt Petter LIndqvist hus/Bäckedalen 2, Sandtaget och Kämpenstorp. Karta 1872 över Flinkebackens tillhöriga mark och dåvarande användning, samt Petter LIndqvist hus/Bäckedalen 2, Sandtaget och Kämpenstorp.
På denna karta från 1872, vilken användes som utgångspunkt vid ägoutbytet 1935 mellan Flinkebacken och Sandtaget (Bäckedalen 11), ser man utgångsläget innan man bytte jordbitar; "så att gränserna genom ägoutbyte rätas ut till att utgöra en rak linje och därefter införlivas med respektive fastighet".

Strid utsågs till att att förvara en avskrift av förättnings-handlingarna och av kartan med de nya gränserna.

Tyvärr finns inte den direkta förrättningskartan tillgänglig, men av senare kartor går att förstå att gränsjusteringen innebar att gränser skapades som ser ut som på 1960 års karta - se nedan! - innan den större förändringen av gränser som genomfördes vid köp 1960.

1939 revs det gamla huset på tomten och ett nytt byggdes

Det gamla huset revs 1939 för ett nytt hus byggt av familjen Strid. 1945 var det dags för tillbyggnad av det relativt nya huset.

Kartan 1960 - just före den större förändring som nu väntade - visar att man 1936, året efter friköpet från "Varnhems samlade hemman", förlängde Sandtagets tomt, så att den gick högre upp på den "Gamla Odal-Lyckan" - den här delen kallad Smedslätten (Smedslyckan).

Sandtaget (Bäckedalen 11) kom senare att få ny fastighetsbeteckning - Bäckedalen 31.

 

Sandtagets ladugård hade tidigare hamnat på Flinkebackens mark som de nu fick med den här gränsjusteringen - jmfr kartan ovan!

<-- Till sidans rubriker!

Sandtaget - foton från tiden med familjen Strid

Sonen Evert framför huset Sandtaget innan det revs 1939. Fotot troligen taget 1937.

Barnen är fr v Margit Roth (senare Lindqvist), Bäckedalen 2, Bengt Jonsson, Ivarstorp och Evert Strid, barn i huset.

Det gamla huset revs 1939 för ett nytt hus byggt av familjen Strid. 1945 var det dags för tillbyggnad av det relativt nya huset.

Kaffekalas hos familjen Strid med det gamla Kämpenstorpshuset i bakgrunden.

Sonen Arne Strid, född 1938 till vänster med fadern Gustav och hans maka Klara med sonen Ove, född 1944 i knät, sedan styvmorfar Karl Hansen och sonen i huset Evert Strid, född 1932 och mormor Valborg Hansen, född i Fredrikstad 1886.

 

Evert med en större cykel på uppfartsvägen - Kämpenstorp i bakgrunden.

Familjen Strid 1945 vid gaveln som vetter mot Bäckedalen med kökstrappan i det nya huset byggt 1939.

Bild på Klara Strid. Bilden visar också det gamla huset före 1939 och man ser också att naturen efter det gamla sandtaget är klart påverkad av människan genom tiderna med hög vall kvar efter nedgrävt sanduttag.

Klicka på bilden för större bild! Klicka på bilden för större bild!

 

Gustav Strid hade sin mor och far på Ögården i Varnhem. Ur Varnhemsbygden.
































 

 

Gustav Strid dog 20/1 1990 i Malma i Eggby, gift 26/3 1932 med

Klara  som dog 15/7 1991 på samma ställe. Det ligger på vägen från Öglunda strax före infarten till Eggby.



<-- Till sidans rubriker!

Nils Petterssons mor från Altorp köper Sandtaget 1947

Äldste sonen hos Petterssons i Altorp är;
Nils Johan Natanel, född i N. Wing 1904 den 28/6 - flyttar ut till Lundby 1920 - hem igen och ut 1934
- jordbruksarbetare som flyttar hem till Altorp  i o m faderns död 1937
- han bor med modern på Altorp tills hon säljer gården 1947
- modern köper då Sandtaget dit de båda flyttar 1947

Nils Pettersson säljer Sandtaget till makarna Gillberg 1958 och köper Vadet dit han flyttar och dör där 1961.

Formalia;
Nils Johan Natanael  Pettersson född 28/6 1904 i Norra Ving - död 1/7 1961 i Vadet 1:1 Varnhem, ogift

Petterssons änka från Altorp och moder till bl a  Nils Pettersson i Vadet levde och dog enligt Dödboken som följer:
Hilda Kristima Pettersson född Johansson 10/1 1878 i Istrum - död 20/3 1958 i Bäckedalen 1:1.

Makarna Sven och Märta Gillberg köper Sandtaget 1958

Foto från Ingrid och Nils Gillberg, 2014 Foto från Ingrid och Nils Gillberg, 2014

Sven Valfrid Gillberg född  27/9 1904 i Råda - död 6/10 1976  i Bäckedalen Varnhem gift  22/5 1926 med
Märta Linnéa Gillberg född  27/6 1903 i Hangelösa - död 12/3 1975 i Bäckedalen Varnhem

Makarna köpte Sandtaget 1958 av Pettersson. Sven hade då varit stallare på Brunnsbo och de bodde närmast innan i Hästhagen nära Brunnsbo, utanför Skara.

Sven körde bl a mjölkskjutsen över Ljungstorp med lastbil från åkaren Karl Andersson i Axvall där han var anställd som chaufför.

Längre fram mot pensionen arbetade han också på Tre Bäckar i trädgården innan han pensionerades. Märta jobbade i hushållet på Tre Bäckar med bl a matlagning.

<-- Till sidans rubriker!

1960 sker en större utvidgning av Sandtagets tomtyta genom köp

Foto av skiss bifogad Flinkebackens försäljning av Späckatorps "Gamla Odal-lycka" - Smedslätten och Fläktehagen. Foto av skiss bifogad Flinkebackens försäljning av Späckatorps "Gamla Odal-lycka" - Smedslätten och Fläktehagen.



Den vid 1960 års försäljning av Flinkebackens ägor genom hävd - "Späckatorps gamla Odal-lycka" - var uppdelad i två delar; Smedslätten och Fläktehagen.

Tidigare kallade Smedslyckan och Fläckhagen på 1872 års karta. För den östra delen finns även "Kämpehagen" nämnt.

Sandtaget - på kartan namnat endast Bäckedalen - får här köpa hela hagen upp mot Hålltorps gräns (gamla Broddenstorp).

Sandtaget/Bäckedalen ägs för tiden av S. Gillberg som alltså köper Smedslätten littera a. av "fanjunkaren" Axel Carlsson i Flinkebacken/Bäckedalen.

På så sätt får Sandtaget vid sammanslagning en samman-hängande rejäl tomtyta med nästan raka gränser både mot väster och öster.





.


<-- Till sidans rubriker!

Sandtaget 1960-talet

Foto från Ingrid och Nils Gillberg, 2014 Foto från Ingrid och Nils Gillberg, 2014

 Huset Sandtaget runt 1960 då makarna Gillberg ägde Sandtaget och just köpt till marken upp till gränsen mot Broddenstorpsmarken som tillhör Hålltorp. Det är den högra delen av det gröna fältet. Den kallades "Fläktehagen" när Gillberg köper den 1960 av fanjunkare Carlsson på Flinkebacken- tidigare också namnad "Fläckehagen".

På bilden skymtar till vänster (västerut) Margit Lindquists Bäckedalen med tvätt på "strecket" på den andra halvan av den gamla gården Späckatorps Odallycka, kallad Smedslyckan, och längre upp Flinkebackens ladugård i en nedsänkt del närmare mot bäcken som gett området sitt namn.

Det är lätt att urskilja höjdskillnaderna med relativt små ytor, som alla varit viktiga pusselbitar i människors försök att hitta utkomster till sitt leverne under långa tider och som har orsakat så mycket handlingar, kartor och dokument för att hävda rätt ända sedan Kronoparkstiden före sekelskiftet 1700/1800.

Det gröna fältet - här uppdelat mellan Bäckedalen 2 och Sandtaget var tidigare en gammal Odallycka till gården Späckatorp tidigt under 1700-talet.

<-- Till sidans rubriker!

 

Sonen Nils Gillberg med hustrun Ingrid 2014-03-24

Foto Vibeke Friman, 2014 Foto Vibeke Friman, 2014

Vid överlämnandet av ovanstående foton för scanning passade Vibeke Friman att ta ovanstående bild i Ljungstorps bygdegård av sonen till makarna i Sandtaget, Nils Gillberg, född 1934, och hans hustru Ingrid, född 1935, gifta sedan 1959. Tack för bilderna!

Ljungstorp Bäckedalen 1 - idag (2013)


1977 köper nuvarande ägare (2014) Sandtaget efter Gillbergs;
Sven Olof och Agneta Lundh

Rött = "Sandtaget" idag. Kartbild 2013. (Lantmäteriets fastighetsregister, 2013 - copyright) Rött = "Sandtaget" idag. Kartbild 2013. (Lantmäteriets fastighetsregister, 2013 - copyright)

På dagens karta ser man hur gränserna ändrades för Sandtaget - Bäckedalen - Bäckedalen 11 - Bäckedalen 31 - Hålltorp 5:1, som det heter idag av någon "lantmäterilogisk" anledning.

Hålltorp har inte varit inblandad mer än allmänt som delägare i "Varnhems alla hemman" för platsen, även om de sedan 1803 innehaft Broddenstorpsmarken.

Platsen för det gamla huset Sandtaget har i alla fall idag officiell fastighetsadress;
Ljungstorp Bäckedalen 1.    (2013)

Kartans markering av Broddenstorp placerar det rakt ovanför Sandtagets mark.



 


 

   

Inlägg som presenterats på www.facebook.com/Varnhemshistoria

DAGENS FOTO;SANDTAGET I BÄCKEDALEN 1937 OCH 2013 - från www.ljungstorpshistoria.se - rubriken A. 20...

Posted by Skarke-Varnhems Hembygdsförening on den 4 augusti 2015

EFTERLYSNING! KONFIRMATIONSKORT VARNHEM 1900!Kan det finnas någon som har ett foto med namnen utskrivna på dessa...

Posted by Skarke-Varnhems Hembygdsförening on den 26 juli 2015