A. 13 Bäckedalen - Flinkebacken

(Klicka på respektive länk eller scrolla nedför sidan och läs texter och se på bilder!)

Vill du ladda ner en redigerad version av A. 13 Bäckedalen - Flinkebacken som Word-fil för personligt bruk  är det bara att klicka på filen nedan - enkel att skriva ut! Tänk bara på copyright och publiceringsrättigheter!!

Du kan ladda ner en oredigerad .PDF-fil (xx Mb) för hela denna objektsida - klicka på filen här nedan:

Klicka på bilden för att se den större! Flygfoto skänkt av Leif Crona, godkänt för publicering av Försvarsstaben, augusti 2014 Klicka på bilden för att se den större! Flygfoto skänkt av Leif Crona, godkänt för publicering av Försvarsstaben, augusti 2014
Flygfoto LC-film copyright med publiceringsrätt försvarsstaben 2014. Klicka på fotot för större bild! Flygfoto LC-film copyright med publiceringsrätt försvarsstaben 2014. Klicka på fotot för större bild!

Flygbild över Flinkebacken, m fl, förstorad detalj ur större bild av Leif Crona, LC-film, maj 2014 och speciellt flygfotograferad för Ljungstorpsprojektet och hemsidan www.ljungstorpshistoria.se

Bäckedalen under Späckatorp
Flinkegärdet  --> Flinkebacken 1:1 --> Flinkebacken 2:1
Fastighetsadress idag; Ljungstorp Bäckedalen 3

Flinkebacken 1:1 med rött på 1960 års karta. Flinkebacken 1:1 med rött på 1960 års karta.

Ur ortsnamnsregistret:

1928: Flinkebacken ett torp å nr 1 Späckatorp - nämnes icke i dagligt tal.

1946: Tidigare Torp nu obebyggt och underliggande Hålltorp. Förr soldattorp eller av soldat Flink ägd backe - mark på Billingen.
(Kom; - ingen soldat bott här! Inte heller legat under Hålltorp och har varit bebyggt kontinuerligt! KF, 2013)

Anm; Låg kvar i grunden som äga till Späckatorp, tills Späckatorp såldes till Backa 1868 - då övergick grundägandet till Backa gård. Däremot överläts Flinkebacken och närliggande mark till Petter Jonsson på Ivarstorp 1815 via kontrakt som förpantning på 99 års innehav - dvs t o m 1914.                                               (Anm; Kent Friman, 2013)
 

Namnformer:

Flinkebacken (kb 1939 samt bek 1885)

Med hänvisning till Flinkebacken beskrivs Flinkebo under Ifvarstorp; sentida och ej allmänt känt eller brukat namn.
 

Namn från karta 1783, samt specialjordeboken 1789:

1783 års karta visar en "Backstuga", kallad "Flinkens" med inhägnade jordlotter på Kronoparken Billingens mark i Billingeliderna mellan Ivarstorp och Broddenstorps ägor. Här talar man om "Skräddare Flinks intägt - vilken han dertil ej voro berättigad"

Namn i folkmun efter att fanjunkare Carlsson köpt: "Fanjunkarns"- därefter när hans döttrar äger: "Tanternas"

(Arne Sträng, Verna Anderson, 2014)


Specialjordeboken säger att "Marken är beviljad rättaren Anders Flink och dess Hustru, uti bägges lifstid, utan frihetsår, år 1789".

Möjligen talar man om en Flink - "skräddaren eller rättaren Anders Flink" - som troligen bott på intäkten tidigare, eftersom det just 1779 -1799 bodde en torpare Bengt Flink här enligt husförhörslängden - se mer under rubriken: A. 12 Flinkebo - Bäckedalen under Ivarstorp!


Du hittar klickbara rubriker här --> 

Utdrag ur Svenska Gods och Gårdar 1942

Bilder från Bäckedalen idag

Foto Kristina Holmqvist, Flinkebacken, 2014 Foto Kristina Holmqvist, Flinkebacken, 2014
Foto Kristina Holmqvist, Flinkebacken, 2014 Foto Kristina Holmqvist, Flinkebacken, 2014

Dammen från bäcken på fastigheten som enligt dokument skall ha haft en skvaltkvarn för husbehovsmalning något längre uppströms.

Foto Kristina Holmqvist, Flinkebacken, 2014 Foto Kristina Holmqvist, Flinkebacken, 2014

Bäcken uppströms ett stycke på fastigheten Flinkebacken 2:1 som gett Bäckedalen dess namn och som spelar en roll i vittnesutsaga vid domstolsprotokoll från mordet i Bäckedalen - se A. 12 Flinkebo

Foto Kent Friman, november 2013 Foto Kent Friman, november 2013

En bild av gamla vägen till Uppsala över Flinkebacken, Hålltorps ägor och sedan Uppsala.

Foto Jan Johansson, (Vibonätt), Skövde

<-- Till sidans topp!                                                                                                                  Till sidans rubriker -->

Bildspel A. 13 Bäckedalen - Flinkebacken med 8 bilder från 2013- nov

Bilder tagna av Kent och Vibeke Friman november 2013, copyright

loading...

För in muspekaren in över bildens kant och låt den vila där - så ser du förklarande bildtexter!
Vill du titta i egen takt - klicka på bilden och klicka dig sedan fram bild för bild!
Vill du starta automatiskt bildspel igen så klickar du bara på pilen till vänster under bilden!
Vill du se alla bilder i helskärm så klickar du på den sneda pil-ikonen ovan!

KLICKBARA RUBRIKER PÅ DENNA SIDA
(Du kan alltså klicka på rubriken och hamna vid texten för den på denna sidan!)

- Bäckedalen
- Bilder från Bäckedalen idag
-
Utdrag ur Svenska Gods och Gårdar 1942
- Bildspel A. 13 Bäckedalen - Flinkebacken med 8 bilder från 2013- nov
- SAMMANFATTNING BÄCKEDALEN - FLINKEBACKEN

- Bäckedalens framväxande  - hus för hus i husförhörslängderna
- Ur specialjordeboken 1825 - "En plats lemnad för Flinkens Intägt"

- Bäckedalen - Flinkebacken - Fanjunkarns hus i slutet av 1960-talet - foto
- Bild av fanjunkare Carlssons familj framför huset i Bäckedalen 1949

- Fram till 1960 finns en viss förvirring kring Späckatorpsägor i Bäckedalen - bl a Flinkebacken
- Karta vid 1700-talets slut med Flinkens husplats - grunden för Flinkebo och Flinkebacken

- Ägarförhållanden för Flinkebacken beskrivna för över 250 år från husförhörslängd och dokument

- Heideridaren Anders Flinck trolig första namngivare till Flinkebacken

- 1764 - Broddentorpsägorna nära blivande Flinkebacken på Kronomark
- 1783 - karta över bl a "Flinkens backstuga" och "Flinkens backe"
- 1803 Flinkebacken vid och efter skiftet av Kronoparken Billingeliderna

- Förpantning 1815 av Flinkegärdet i Bäckedalen tillhörande Späckatorp
- 1853 - karta visar marken öster Flinkebacken - "Allmänna sandtaget" samt "kilarna" runt detta
- PM kring förpantningarna upprättad på Backa (ur Backa gårdsarkiv)
- Förpantning såld till Johan Sandblad, Bäckedalen - sedan fru Trotzig

- Förpantning 1852 av en av ägorna i Bäckedalen tillhörande Späckatorp

- 1856 kronolägenheterna Flinkebo under Ivarstorp och Flinkebacken under Späckatorp
- Förstoring av kartan ovan - med kommentarer

- Inhysestuga på Flinkebacken under 1800-talet

- 1852 flyttar Anders Flink in på mark vid Flinkebacken - från Flinkebo -  kontrakt med Hålltorp
- Allmänna sandtaget

- Vid försäljning av Backa till Schjöler 1873 ingår Flinkebacken
- 1872 fastighetskarta med Flinkebacken, Fläckhagen och Smedslyckan
- Förstorad karta 1872 - med kommentarer
- Karta över "Späckatorps Odallycka" - Smedslätten och Fläktehagen - innan avyttring 1960

- Adlig fru köper förpantning i Bäckedalen 1856 - "marken mellan Ivarstorps & Broddenstorps ägor"
- Svartarps Säteri, Åsle ägt av fanjunkaren Patron C. F. Trotzig m. familj
- Änkefru Catharina Charlotta Trotzig f. Kuylenstierna - nu i Ljungstorp

- 1877 års häradsekonomiska karta för Flinkebacken

- Boende på Flinkebacken - 1700-talet

- Boende Flinkebacken på 1800-1900-tal
- Boende från 1895 -->

- Karolina Broström gift Gustafsson flyttar in på Flinkebacken 1905
- Bertil Andersson köper Flinkebacken 1919

- Syskonen Roth köper Flinkebacken 1925
- Karta över Roths köp av Kilen 1926 med nybyggd ladugård
- Augusta Roth på  Flinkebacken
- Fastighetsmäklarens beskrivning av fastigheten Flinkebacken 1940
- Fanjunkaren Axel Karlsson köper Flinkebacken 1941

- Fem år efter köpet måste det rättas till - återigen svårt med "kilarna"
- 1941 försvinner äntligen den trasslande Kilen genom sammanläggning
- 1960 blir Flinkebacken som den ser ut idag
- F.d. fanjunkaren Axel och hustrun Anna Carlsson 1950 - foto
- Axel Carlsson säljer också "Späckatorps gamla odallycka" 1960

- Dottern Margareta köper Flinkebacken 2:1 1961
- Axel Carlssons levnadsteckning vid hans död 1964

-
Bildspel från Flinkebacken 1992;  Gunborg Ferms samling (9 bilder)

- Flinkebacken idag

Karta 1856. Flinkebacken inom rött. Klicka på bilden för störrre karta! Karta 1856. Flinkebacken inom rött. Klicka på bilden för störrre karta!

SAMMANFATTNING BÄCKEDALEN
- FLINKEBACKEN

Ur ortsnamnsregistret:
1928: Flinkebacken - ett torp å nr 1 Späckatorp - nämnes icke i dagligt tal.


Namnformer:
Flinkebacken; med hänvisning till Flinkebacken beskrivs Flinkebo under Ifvarstorp; som ett sentida och ej allmänt känt eller brukat namn.


Namn från karta 1783:

1783 års karta visar en "Backstuga" kallad "Flinkens" med inhägnade jordlotter på Kronoparken Billingens mark i Billingeliderna mellan Ivarstorp och Broddenstorps ägor. Här talar man om "Skräddare Flinks intägt - vilken han dertil ej voro berättigad". Möjligen talar man om en Flink - "skräddare Anders Flink" - som bott på intäkten tidigare, eftersom det just 1783 bodde en torpare Bengt Flink här, troligen skräddaren Anders Flinks bror.

Jordeboken 1825: "En plats lemnad för Flinckens Intägt - Belägen på Kronoparken Billingens Liderne, nära intill hemmanet Ifvarstorps odal egor, innehåller 2 Tunnland 19 kapplands rymd, är beviljad rättaren Anders Flink och dess Hustru, uti bägges lifstid, utan frihetsår, år 1789 efter Kongelig Befallningshafvares utslag af den 24 april är denna plats Ränta Konan behållen, och af Landtmätaren åsatt."

Ägarförhållanden för Flinkebackenområdet under 250 år från husförhörslängd och dokument

Först bara som årtal och ägare - sedan en sammanfattad mer utförlig beskrivning över markhistorien!

1600-1700-tal; Grundägare är Kronan via Kronoparken Billingen vid Billingeliderna.

1760-tal Heideridare Anders Flinck och/eller skräddaren Anders Flink - Flinkens stuga.
1772  Bengt Flink, född i Närsäter 1724 - dör 1790-talet - troligen 1799.
1779 Enkan Stina Larsdotter, född 1745 - not; "Flinkens änka under Ivarstorp" - dör 1819.
1800  Torparen Magnus Flink, född i Klostret 1777 - not; "krympling" - dör 1846.

Flinkens boplats och intäkt delas nu i storskiftet 1803 mellan Ivarstorp och Späckatorp. Husplatsen med sina hus förs till Ivarstorp. Nytt hus nu byggt på det som blir Flinkebacken tillhörigt Späckatorp hyser troligen inhyses från först Späckatorp sedan efter 1815 från Ivarstorp, då Flinkebacken köps av Ivarstorps Petter Jonsson som förpantning på 99 år.

Grundägare blir 1803 Späckatorp för Flinkebacken - med otydliga krav från kronan;

1803 skiftas kronomarken Billingeliderna; Flinkebacken förs till Späckatorp; Späckatorp ägs nu av Kamreren Bengt Hellstadius, men kamrerns hustru Lotta tycks skrivas ensam för gården de flesta av de här efterföljande åren, då maken sitter i fängelse i Mariestad för en skuld och dör där 1806. Änkan dör 1824 i Skövde.

Tre nivåer av ägande går som en röd tråd genom beskrivningen 1. Kronans anspråk på Flinkebacken som en kronolägenhet 2. Späckatorps grundägande av Flinkebacken 3. Förpantning av Flinkebacken på 99 år

Alla tre nivåerna går att äga/sälja var för sig! Här är det grundägan och förpantningen som spökar mest!

Späckatorps ägare (grundägare till Flinkebacken) och från 1815  kommer det till ytterligare en ägarnivå - förpantningens ägare:

1803   Fru Lotta Udd, född i Göthened 1753 (1747), flyttar till Sköfde 1813 och dör 1/9 1824
          Troligen har fru Udd inhyses i denna stuga på det nya Flinkebacken och/eller gifta
        drängar med familj, vilket kan ses i husförhörslängd, liksom hos övriga ägare nedan!

1814   Lars Johansson, född i Fröjered - ny ägare ill Späcaktorp och säljer året efter
         Flinkebacken som förpantning.

1815   Petter Jonsson, Ivarstorp blir nu förpantningsägare för Flinkebacken på 99 år.
1822   Sven Nilsson, född i Fröjered blir ny grundägare av Späckatorp/Flinkebacken
1824   Johannes Andersson, född i Wersås blir ny grundägare till Späckatorp/Flinkebacken
1841   Jan Petter Johansson, ny ägare för grundägan Späcketorp/Flinkebacken
1844   Jonas Johansson, flyttar in från Sköfde som ny ägare av grundägan
1851   Ärvs förpantningen av sönerna Anders Pettersson på Hålltorp & Jonas Pettersson,
         Trädgården
1853   Adam Jonsson, ny ägare av grundägan Späckatorp/Flinkebacken
1853   Johan Sandblad, Bäckedalen köper förpantningen och går i konkurs och mördar
1854   skrivs i husförhörslängd för Flinkebacken - Intäktsbrukaren,
          Smeden Johannes Andersson Friberg, vilken flyttat in 1853 från socknens slut med
          Hustrun Kjerstin Andersdotter. Frun dör här den 6/3 1868.
1855   gör Kronan genom landshövdingen anspråk på att ha grundägandet kvar och att
         brukandet skall skattläggas för Flinkebacken och Odallyckan - beslutet får bero!
1855   gör grundägaren Adam Jonsson anspråk hos Kronan att få köpa kronolägenheten
         Flinkebacken till Späckatorp
1856   Änkefru Chatharina Charlotta Trotzig, född Kuylenstierna köper förpantningen men
         bor här inte - smeden Johannes med familj finns här vid tiden.
1860   Petter Larsson Blomqvist, född i Varnhem blir ny ägare till grundägan Späckatorp
1861   behandlades en ansökan som hade gjorts till Kronan av den då nye ägaren till
         Späckatorp; Adam Jonsson, född i Varnhem; Späckatorp fick av Kronan köpa  
         grundägan Flinkebacken som av Kronan betraktats som kronolägenhet
- nu friköpt.
1865   Patron Niklas Wetterberg Backa gård köper grundägan Späckatorp m. Flinkebacken
1873   Petter Jonsson, Lundby köper grundägan Flinkebacken av Wetterbergs Backa gård -
         inte förpantningen

1873   Änkefru Trotzig säljer förpantningen till en mamsell Edelman - blir nu krångligt
1895   Petter Jonsson står nu som ägare till Flinkebacken, vilket innebär att han äger
         både grundägan och förpantningen på något sätt övertagen från mamsell Edelman.

1905   Karl Johan Gustafsson köper nu förpantning och grundägan Flinkebacken
1914   Förpantningen upphör och återlösning sker till ägaren av grundägan - dvs nu; Karl!
1918   Richard Bertil Andersson, Mariedal köper nu den helt från allt befriade Flinkebacken

1924   Syskonen Ludvig och Augusta Roth från Nytorp blir nya ägare
1941   fanjunkare Axel Linus Carlsson köper Flinkebacken
1961   Margareta Carlsson, köper Flinkebacken av fadern fanjunkaren Axel Carlsson
1992   Hans och Kristina Holmqvist köper Flinkebacken

Mer utförlig sammanfattning kring kronolägenheten, grundägan och förpantningen;

  1. 1760-talet uppfördes troligen en backstuga  på kronomark här i Ljungstorp, där det enligt förrättningstext 1783 då vid tidgare tillfälle skall ha bott en skräddare Flink. Det fanns vid tiden till och med 1761 en skräddare Anders Flink, född 1727 med familj, i Kleven, Öglunda. Han kan mycket väl ha flyttat hit till stugan just efter detta årtal. Kanske en släkting till Heideridaren Anders Flinck. I alla fall hamnar skräddare Flinks ena son Erik Flink, född 1755, på Simmesgården i Varnhem, där namnet återfinns enligt husförhörslängd med rätt ålder.
  2. 1772 och framåt bodde vid gränsen till Ivarstorp, i "Bäckadalen under Ivarstorp", vilket stugan kallades i husförhörslängd, en Bengt Flink, född i Närsäter 1724. Han kan ha varit broder till "skräddaren Anders Flink". Hans släkt i rakt nedstigande led, dvs. son, sonson och sonsons son, kom att i en oavbruten släktkjedja bo i stugan till och med 1854. Då hade stugan med en del av omgivningen redan förts till Ivarstorp via skiftet 1803 av Billingeliderna. Det är troligt att han flyttade in i Flinkens stuga från Öfwerbo redan året efter att äldste sonen fötts där 1770.
  3. 1783 beskrevs denna mark ägd av Kungl Maj:t och Kronan, vid en lantmäteriförrättning för del av Kronoparken Billingen, - ett ställe som kallades omväxlande Flinckens/Flinkens backstuga/Flinkens Torp/ Skräddare Flinks intäkt - den fanns inte markerad på karta 19 år tidigare, från 1764. Stugan hade tydligen kommit till utan juridiska äganderättshandlingar och bara helt enkelt byggts på Kronomark.                                                                                                                                                 Detta påkallades av protesterande rådmannen vid Kyrkebo vid tiden som att intäkten "inhägnats och bebos av en skräddare Anders Flinck, dertil ej berättigad" och att Kyrkebo istället borde få använda den som inhägnad betesmark ("mulmark") till Kyrkebo! Senare, framfört av prästen, framfördes att stugan skulle få  dras in som klockarebol till Warnhems kyrka! Flinkens Stuga med intäkten mellan Ivarstorp i väster och Broddenstorp i öster och i norr Upsala, tycks genom kartan 1783 och förrättningens kartbeskrivning få ett visst juridiskt berättigande genom att den ritas in med noggrann markering av vilka marker som brukades till vad och med inritade inhägnader och bostadshus med husplats. Ingen avgift/ränta beräknas på denna "Flinkens" intäkt - säkert för att den inte var formellt juridiskt utklarad vid tiden! Kanske fanns det kopplingar till Heideridaren Anders Flinck som gjorde att den bara fick finnas!?            
  4. 1803, vid skiftet av Kronoparken Billingeliderna, så skiftades delar av denna kronomark med stora delar av Flinkens brukarområde (backen) inom inhägnaderna till Hemmanet Späckatorp, som redan hade egna marker alldeles nära - "Späckatorps Odallycka". Själva husplatsen och lite mark runt den väster och norrut ut på ägan förs då till Ivarstorp - så att själva Flinkens backstuga/Torp/husplats på så sätt kom att hamna på Ivarstorps mark.
  5. 1815 kunde så nye ägaren av Späckatorp 1814, Lars Jansson, genom kontrakt försälja innehavsrätten till dessa ägor under 99 år till ägaren av Ivarstorp, Petter Jonsson och hans hustru Cajsa Jonsdotter. Grundäganderätten låg alltså kvar hos Späckatorp med återförande av förpantningen 1914.
  6. 1851 ärvde Petter Jonssons arvingar, Anders Pettersson på Hålltorp och Jonas Pettersson i Trädgården, innehavsrätten för marken vid Flinkebacken - kvar fanns då 63 års innehavarrätt (förpantning) genom kontraktet.
  7. 1853 den 14:e mars säljer arvingarna efter Petter Jonsson sin ärvda förpantningsrätt i Späcketorps ägor (Flinkebacken) till Johan Sandblad i Bäckedalen för återstoden av förpantingstiden intill 1914 för 105 riksdaler riksgäld - "att bruka såväl jord som tillhörande byggnader". Eftersom hembud hade gjorts till ägaren av Späcketorp, vilket avböjts till den summan som var bestämd, så fullföljs nu affären efter häradsrättens godkännande med krav på ny inteckning av förpantningen var tionde år.
  8. 1854 skrivs i husförhörslängd som "undantagsägare" för Flinkebacken - Intäktsbrukaren, Smeden Johannes Andersson Friberg, vilken flyttat in 1853 från socknens slut med  Hustrun Kjerstin Andersdotter. Frun dör senare den 6/3 1868. De bor kvar på Flinkebacken länge. Det är fel skrivet i husförhörslängden - skall vara "intägtsbrukare". Johan Sandblad ägde fortsatt ägan tills han gick i konkurs. Ägan såldes av konkursförvaltaren direkt vidare till änkefru Trotzig 1856-08-26 efter att Johan Sandblad satts på livstids straffarbete på Marstrands fästning 1856 för mord. Änkefru Trotzig köper alltså Flinkebacken, men bor aldrig på Flinkebackens ägor. Hon arrenderar grannägan Flinkebo under Ivarstorp, där hon skrivs 1862 enligt husförhörslängderna och låter smedens familj bo kvar.
  9. 1855 sökte landshövdingen i länet att skattelägga ägan - Flinkebacken inklusive "Späckatorsp gamla Odal-lycka" - och beskriver omfånget på det han beslutat skall skattläggas så här;  "Späckatorps intägt i Skarke socken bestående av den ifrån Billingeliderna intagna marken af Kyrkebo intägt och Flinkens intaga som på olika tider tilldelats hemmanet Späckatorp enligt 1801 års kartbeskrivning (anm; 1803 års skifte) - (detta är alltså:) dels en gammal intägt om 1 tunland 16 kpl och dels under N:r 120 i skiftesprotokollet af Flinkens intaga tillsammans 5 tunland 22, 3/4 kpl." Dessa marker har. menar han, tillförts hemmanet Späckatorp utan att ränta blivit bestämd! Nu krävde alltså landshövdingen genom beslut som underställs Kongl. Maj:ts och Rikets Kammakollegii kronans rätt! Beslutet hos Kammarkollegiet formuleras som att man "låter landshövdingens beslut bero".                                      
  10. 1856 fastlades på karta och mer noggrannt kronolägenhetsdelen av det 1803 till Späckatorp skiftade området, som nu också tydligt kallades Flinkebacken. Kronolägenheten innehöll inte "Späckatorps gamla Odallycka", vilken innehavts av Späckatorp sedan länge som "enstakad äga" tillsammans med gården men felaktigt markerats på skifteskartan 1794 som Pukatorp.                                        
  11. 1856-08-26 såldes så lägenhetsområdets innehavarrätt (förpantningen) för Flinkebacken vidare till Änkefru Catharina Charlotta Trotzig, född Kuylenstierna. Säljare var Johan Sandblads konkursbo, vilken alltså dömdes för mord och hamnade på fästning 1856. Smeden Johannes med familj bor kvar och brukar ägan i många år. Dessutom framgår av PM ur Backa gårdsarkiv att änkefrun köpte ytterligare förpantningar från andra hemman!
  12. 1861 behandlades den ansökan som hade gjorts tidigare av den då nye ägaren till Späckatorp; Adam Jonsson, född i Varnhem 1824, som flyttat in på Späckatorp 1853 med sitt hushåll av pigor och drängar. Hans ansökan om skatteköp av Kronolägenheten Flinkebacken, med räntan kronan behållen, bifölls alltså året efter hans död och tillföll alltså arvingarna och 1868 Backa gård som köpte Späckatorp. Nu var alltså Flinkebacken slutligen friköpt från kronan och grundägdes av Späcketorp, med en förpantning på innehavsrätten till 1914.
  13. 1865-10-09 säljs Späckatorp till ägaren av Backa gård, Patron Wetterberg, (Backa ägs sedan från 1875 av Patron Schöler) och grundäganderätten för Flinkebacken och övriga ägor övergår så till Backa från Hemmanet Späckatorp.
  14. 1872 läggs fast på karta att området Flinkebacken, Smedslyckan och Fläckhagen, "gamla Späckatorps Odalsägor", dels skiftade 1803 (Flinkebacken) - dels ägda från tidigare århundrade som enstakade från Kronoparken (Smedslyckan och Fläckhagen) hör samman i en grundäga, nu under Backa. Flinkebacken var nu fortsatt förpantad på återstående 42 år. Vilket Patron Wettergren inte ville godta! Backa gård såg nog nu 1872 detta som helt sina marker och tar ingen hänsyn till den förpantning som innehas av Änkefru Trotzig.
  15. 1872-73 säljer änkefru Trotzig sin innehavsrätt för markägorna till en mamsell Edelman. Det fanns i Skövde en Mamsell Hedvig Eleonora Edelman, född 1830, som skulle kunna vara köparen. Hon hade bl a en gift syster i Lidköping i en handlarsläkt. Moderns släkt från Lidköping, Wennberg, köpte också familjens hyreshus i Skövde vid tiden. Nu återstod 42 år av innehavsrätt (förpantning). Änkefrun glömde att inteckna hos rätten att det var en förpantningslägenhet, så efter fastebrev i Häradsrätt 1875, som fastslog henne själv som ägare till Späckatorps förpantning av Flinkebacken i Bäckedalen, samt inteckning via Valle häradsrätt 1880 genom godkännande av Patron Schöler, Backa gård, fick hon ordning på affären och kunde förse köparen, mamsell Edelman med åtkomsthandlingarna enligt kontraktet - då var änkefrun till slut 87 år gammal!! 1881-1882 bodde hon ett år på Torp, Eggby, efter att annars bott de senaste fem åren i Fägre hos sin son. Hon dör 1883 och då har hon återvänt till sonen i Fägre.
  16. 1873 Petter Jonsson, från Lundby, köper Flinkebacken (grundägan, men inte förpantningen som de facto innehavs av Fru Trotzig vid den tiden) direkt av Patron Wetterbergs sterbhus på Backa gård. Han flyttar in med familj 1873 som brukare enligt husförhörslängden och står som ägare i husförhörslängd först 1895! Se Petter Jonssons och Patron Wetterbergs sterbhus köpebrev från 1872 här nedan i originalavskrift! Sterbhuset gör allt för att i domstol fortsätta att avlegalisera alla de förpantningar som gjorts från Späckatorp. Änkefrun måste ändå ha låtit denna inflyttning ske, utan att göra något åt det.   
  17. 1875- 1880 pågår vissa legala fastställelser om vem som äger Flinkebacken. Nu äger alltså en "Mamsell Edelman" förpantningen enligt inteckningsdokument från 1880. Inga dokument som vi kunnat hitta nu, finns från hennes köp eller försäljning av Flinkebacken och när det sker. Här kan alltså ha uppstått något juridiskt problem - då också Patron Wetterberg Backa gård 1873 säljer loss Flinkebacken utan förpantning till Petter Jonsson, Millomgården Amundtorp i Lundby! Troligen är det därför Änkefrun går till Häradsrätt 1875 för att få ett fastebrev på att hon äger förpantningen, som hon sålt till Mamsell Edelman som slutligen får åtkomsthandlingarna 1880 till sin köpta förpantning. Häradsrätten gav henne alltså äganderätten/lagfart med inteckning om förpantning och åtkomsthandlingarna att överlämnas till köparen Mamsell Edelman, som aldrig tycks ha tagit över Flinkebacken, då Petter Jonsson bodde och brukade den sedan 1873 och dessutom köpt grundägan Flinkebacken av Backa gård!
  18. 1895 ser man i husförhörslängd att Petter Jonsson verkligen står som ägare - då måste allt blivit utklarat med Mamsell Edelman och troligen har Backa gård fått gå in med lösen för förpantningen och överlämna denna till Petter Jonsson, som sedan 1873 ägde grundägan försåld från Backa gård.
  19. 1905 köper Karl Johan Gustafsson, som flyttar in med frun efter gifte 21/5 1905. Han emigrerar nästan omgående till Nord Amerika - redan den 27/3 1906 - alltså 5 månader före att hans son, Karl Magnus, föds! Maken försvinner nu utan kontakt och god man utses att företräda honom här i Sverige. Marken brukas av arrendatorer under några år innan den säljs. Hustrun Karolina Gustafsson, född Broström flyttar hem till modern Anna Kajsa Bromström i Gustafsberg - Klefvens intägt 1918, när hon säljer Flinkebacken med hjälp av gode mannen, Gustaf Stig, av rätten utsedd som god man för maken - "vilken vistas på okänd ort utrikes".
  20. 1914 upphör den tidigare kontrakterade förpantningen på 99 år. Eftersom Petter Jonsson verkligen köpt grundägan av Backa gård, så borde försäljningen 1905 ha inneburit att köparen köpte ägan inklusive den förpantning som gällde för den. Förpantningen upphörde 1914 och kunde återlösas/överlämnas till samma ägare, som då också hade köpt grundägan. 1918 framgår det i alla fall att lägenheten är "afsöndrad" från tidigare Späckatorp 1:5 och därmed från Backa gård som vid tiden var ägare.
  21. 1918 köper för 4 025 kr Richard Bertil Andersson, Mariedal Skövde "den från Späckatorp avsöndrade lägenheten Flinkebacken med tillhörande Fläckhagen och Smedslyckan" (benämningarna från karta 1872) och flyttar in samma år med familj - hustru och dotter. "Arrendatorn hade då avträtt sin rätt att bo kvar ytterligare ett år". Familjen flyttar sedan till Sköfde 3/10 1924 och säljer då Flinkebacken. Före dess hade domstolsbehandlingar om ägartillhörighet förevarit 1922.
  22. 1924 köper syskonen Ludvig och Augusta Roth från Nytorp vardera hälften av Flinkbacken för totalt 6000 kr - de finns kvar i församlingsboken här så långt den räcker till 1938 och säljer vidare 1941.
  23. 1935 genomförs ett jämbördigt ägoutbyte mellan Flinkebacken 1:1, ägt av syskonen Roth och Bäckedalen 1:1 (Sandtaget) inlöst och avstyckad från Varnhems sockens hemman av Gustav Strid 1935. Avsikten är att gränsen på så sätt skall bilda en rak linje ägorna emellan. Avstyckningen av Bäckedalen 1:1 (Sandtaget) från Varnhems sockens hemman har skett med hänvisning till "Ensittarlagen" - se ordlistan i rubriken ovan!
  24. 1941 köpte så fanjunkare Axel Linus Carlsson Flinkebacken. Namnet på huset var Bäckedalen, men många i Ljungstorp kallade huset med tiden också för "Fanjunkarns".
  25. 1960 med ägaren Axel Linus Carlsson förändras ägorna i samband med den större förrättning som gör det möjligt att friköpa hustomterna från Varnhems sockenallmänning i Ljungstorp. Då passar Sandtagets dåvarande ägare Sven Gillberg på att köpa del av marken på gamla Späckatorps Odalslycka. Den kallas för Smedsslätten och den sammanläggs nu med hans friköpta hus till en sammanhängande äga nu kallad Bäckedalen 3:1. Likadant gör Bertil Karlsson i Kämpenstorp. Han köper till marken "Fläktehagen"/"Fläckehagen" från Flinkebackens gamla Späckatorps Odallycka och får sen en ny sammanlagd fastighet Kämpenstorp 2:1. Samtidigt rätar Flinkebacken ut sina gränser genom att infoga ägan Kilen 1:1 från sockenmarken med Flinkebacken och bildar så fastigheten Flinkebacken 2:1.
  26. 1961 säljs Flinkebacken av fanjunkaren Axel Carlsson till sin dotter Margareta Carlsson, (som då bodde på fastigheten) för 10 000 kronor, efter justerat taxeringsvärde nedsatt efter avstyckningen 1960 till 8 000 kr. Arrendeavtal övertages.
  27. 1992 köpte Hans och Kristina Holmqvist Flinkebacken 2:1 med fastighetsadressen Ljungstorp Bäckedalen 3. Hans mor, Anna-Lisa född Carlsson, var dotter till tidigare ägaren fanjunkaren Axel Carlsson.


LÄS GÄRNA SIDAN NEDAN MED KARTOR OCH DJUPARE BESKRIVNING AV DE BOENDE!
 

<-- Till sidans rubriker!

 

Bäckedalens framväxande  - hus för hus i husförhörslängderna

Ur husförhörslängder (Hfl); Bäckedalenhusen - i tidsordning allteftersom namnet Bäckedalen införs i Hfl:
Dagens fastighetsadress använd nedan - Bäckedalen 4 - 1 från väster mot öster utmed Ljungstorpsvägen;

A. Bäckedalen Nr 4:
Bäckedalen uppträder i husförhörslängd för första gången  redan 1779 och då enbart syftande på Flinkens intäkt strax utanför Ivarstorps gräns. Namnet följer sedan enbart denna husplats under Ivarstorp efter skiftet 1803 ända till husförhörslängd 1854. Denna boplats blir 1854 i husförhörslängd Flinkebo Bäckedalen och 1862 återigen enbart Bäckedalen arrenderad av änkefru Trotzig t o m 1876. Fastigheten införlivas därefter med Ivarstorp och kvar blir 1952 en mindre avstyckning med idag fastighetsadressen: Ljungstorp Bäckedalen 4 - se rubriken A. 12 Flinkebo - Bäckedalen Ivarstorp!

B. Bäckedalen Nr 3:

Kronolägenheten Flinkebacken skrivs inte som Bäckedalen, utan boende skrivs som inhyses Späckatorp tills man i husförhörslängd 1869 skriver ut namnet Flinkebacken. Grundägan tillhörde först Späckatorp, sedan Backa gård innan den såldes vidare och borde då historiskt ha hetat Bäckedalen under Späckatorp. Denna fastighet utgör alltså en av de husplatser som i dagligt tal alltmer blev det geografiska ortsnamnet Bäckedalen. Idag är fastighetsadressen; Ljungstorp Bäckedalen 3 - se rubriken A. 13. Bäckedalen - Flinkebacken!

C. Bäckedalen Nr 2:

1832 ges också Petter Linqvists då nybyggda stuga vid det allmänna sandtaget, på allmän sockenmark, också namnet Bäckedalen - den kallas " Ett nyhemman, Bäckedalen". Fr o m 1854 endast Bäckedalen och blir så småningom Bäckedalen 2:1. Idag med fastighetsadress; Ljungstorp Bäckedalen 2 - vilket alltså är huset i detta avsnitt; A. 19 Bäckedalen 2!

D. Bäckedalen Nr 1:

1905
skrivs nästa hus i raden österut utmed Ljungstorspvägen; "Sandtaget, Bäckedalen, allmän mark" och 1922 skrivs det som "Hus Sandtaget å allmän mark, även kallat Bäckedalen". Idag skrivs fastighetsadressen; Ljungstorp Bäckedalen 1 - se rubriken A. 20 Sandtaget!

E. Bäckedalen - Hålltorp:

Dessutom skrivs "Bäckedalen under Hålltorp" i husförhörslängdsregistret 1880-1895 och på sidan skrivs Rättarebacken/Bäckedalen. I skiftestexten för storskiftet 1803, Billingeliderna, skrivs för Broddenstorpsägan som förs till Stora Hålltorp; "Af Broddenstorps eller Rättarebackens ingtägt". Broddenstorp/Rättarebacken försvann som särskild husplats efter att ha varit Rättarebacken, "Torp under Hålltorp", Broddenstorp och är helt borta ur husförhörslängderna för denna husplats efter 1895.

 

Flinkebacken - punkt B. - Bäckedalen Nr 3 ovan.

Ur specialjordeboken 1825 - "En plats lemnad för Flinkens Intägt"

Jordeboken 1825 i klartext: "En plats lemnad för Flinckens Intägt - Jordeboks Ränta - 4.6 4. Föregångaren till Kronolägenheten Flinkebacken (senare 11).

I klartext: "Belägen på Kronoparken Billingens Liderne, nära intill hemmanet Ifvarstorps odal egor, innehåller 2 Tunnland 19 kapplands rymd, är beviljad rättaren Anders Flink och dess Hustru, uti bägges lifstid, utan frihetsår, år 1789 efter Kongelig Befallningshafvares utslag af den 24 april är denna plats Ränta Konan behållen, och af Landtmätaren åsatt. Denna Flinkens Intägt är den 24 maj 1829 Skattlagd till penningar 4 rdl (1. xxx 1:33/4) summa 1^8 rst. Såväl som Skatteläggning genom Kgl Kammar Collegii utslag den 8 maj 1832 är gillad och stadfäsdt, hvarigenom den förra upplupna Räntan, kommer att försvinna. Se Kgl. Befallningshavande skrifvelse den 16 Juni 1832."

<-- Till sidans rubriker!

Bäckedalen - Flinkebacken - Fanjunkarns hus i slutet av 1960-talet

Bild från Kristina Holmqvist, Bäckedalen, Ljungstorp, 2013 Bild från Kristina Holmqvist, Bäckedalen, Ljungstorp, 2013

Fanjukare Axel Carlssons dotter Margareta äger vid tiden huset fr o m 1961 efter köpet från fadern.

 <-- Till sidans rubriker!

Bild av fanjunkare Carlssons familj framför huset i Bäckedalen 1949

På bilden kan man se Axel Carlsson med frun Anna  och alla barnen framför huset i Bäckedalen - Flinkebacken.

Från vänster; Anna-Lisa, Bror, Anna (modern) Christina, Axel (fadern) Ingrid och slutligen Margareta.

(Bild från familjen Holmqvist, Bäckedalen - Flinkebacken, Ljungstorp, 2013)

Formalia;
Fanjunkaren     Axel Linus Karlsson,  f. 31/12 1886 i Tengene köpte 1941    - död 5/2  1964 i Flinkebacken 1:1
Hustrun            Anna Sofia Karlsson, född Johansson 21/6 1889 Norra Ving - död 12/1 1952 i Flinkebacken 1:1
Dotter               Anna-Lisa Holmkvist född 24/6 1915 i Mölltorp - död 26/3 1977 i Danderyd - 1940 gift med
                        Gunnar Emil Holmqvist född 10/5 1903 i Bromma - död 18/12 2000 i Danderyd
Dotter               Ingrid Maria Karlsson född  1/12 1917 i Järpås  - död 7/5 2001 på Ringvägen i Axvall ogift
Dotter               Rut Margareta Karlsson född 27/7 1920 i Järpås - död 21/6 2008 på Ringvägen Axvall ogift
Dotter               Edit Kristina Ellvig född 16/5 1924 i  Järpås, gift 1956 -död16/1 1991 i Mellomgården i Norra Lundby
Son                  Bror Axel Linus Carlsson född 25/9 1928 i Järpås - död 20/1 1960 i Flinkebacken 1:1 ogift

<-- Till sidans rubriker!

Brasklapp:
Från begynnelsen fram till 1960 finns hela tiden viss förvirring kring Späckatorpsägor i Bäckedalen - bl a Flinkebacken - se t ex här!

Förpantningar 1862: Från ägo- och hävdbeskrivning över Späckatorp 1862 från Backa gårdsarkiv tillhandahållen av Carl Arvid Tell, 2013. Klicka för större bild! Förpantningar 1862: Från ägo- och hävdbeskrivning över Späckatorp 1862 från Backa gårdsarkiv tillhandahållen av Carl Arvid Tell, 2013. Klicka för större bild!

Enligt en ägo- och hävdbeskrivning från lantmätaren Ljunggren i juni 1862 skall det då finnas 4 ägor till Späckatorp utom själva grundfastigheten, varav tre är förpantade i Bäckedalen!

I den fullständiga handlingen finns följande ägor beskrivna utanför själva det samlade hemmanet Späckatorp:

  1. (Från dokumentets första sida - inte visad här!) "Enligt Kommissions Landtmätare J. Dahlgrens karta med Beskrifning upprättad 1801 & 1802 bör detta hemman å Södra Billingeliderna innehafvas av Späckatorp, men kan ej av ägaren utvisas. Ägan har en areal av 2 Ref. 07 stänger Skogsmark." (Anm; Detta är skogsmark nära Löten som sedan säljs av Backa 1886 till Johan Ringblad - se handlingar under A. 5 Späckatorp!)
  2. "En lägenhet vid Flinkegärdet, såld till Magnus Flinck på 99 års tid från mars 1815." (Anm; Detta är kronolägenheten Flinkebacken, vilkens förpantning inte såldes till Magnus Flink * 1815, utan till Petter Jonsson, Uppsala/Ivarstorp 1815 på 99 år! Flinkebacken var grundäga till Späckatorp vid tiden - 1862.)
  3. "Kullen till dito, såld till dito man vid samma tid" (Anm; Eftersom Magnus Flink inte köpt förpantningen i Flinkebacken är det inte troligt att han köpt denna del av ägan heller! Kullen till dito tycks avse själva backen ovanför husplatslägenheten på Flinkebacken, vilken åtminstone 1856 inräknats i kronolägenheten Flinkebacken från förrättning 1856, och som nu alltså borde ha utgjort både Nr 16 + Nr 16 a i det här dokumentet och inte delats upp! Den ägdes därtill av Änkefru Trotzig vid tiden! och förpantningen såldes alltså samlat med den övriga delen av ägan till Petter Jonsson, Ivarstorp/Upsala 18015.)
  4. "En lägenhet vid sandtägten, försåld till Andreas Jonsson på femtio års tid från 1853." (Anm; Detta är helt rätt och avser "Späckatorps Odallycka" - uppdelat i Kämpalyckan/Smedslyckan och Fläckehagen/Fläktehagen". Backa gård, Majoren Wetterberg, återlöser denna förpantning redan 1866 från dåvarande innehavaren av förpantningen, Johannes Ireberg, för 250 rkd.)
*OBS! Genom överlåtelsehandling från Stora Hålltorp, Anders Pettersson, 1852 flyttar Magnus Flink till Hålltorps ägor från Bäckedalen under Ivarstorp (Flinkebo) där han då bodde innan enligt husförhörslängd. Det tycks inte ha gjort några avtryck på kartor, men ligger enligt handlingen under Hålltorp i Bäckedalen vid "Broddenstorps marker nära Måstomten ("môse"= sankmark) och Lindqvista tomten" - enligt skrivet kontrakt. Se A. 12 Flinkebo - Bäckedalen Ivarstorp

Det går alltså att konstatera att det inte ens mellan lantmätarna själva var enkelt att beskriva de olika ägorna på rätt sätt kring Späckatorp och räta ut frågetecknen med grundägare och förpantningar i Bäckedalen!

För att visa hur oerhört mycken möda som läggs ner på att reda ut dessa förhållanden kring Flinkebacken, så bifogas här inledande domstolshandlingar kring en stämning riktad från staten mot Bertil Karlsson, Flinkebacken 1922.

Även i sen tid blir Flinkebacken föremål för rättsbehandling angående tillhörighet; - klicka här!

Karta som speglar 1700-talets slut med Flinkens husplats - grunden för de kronolägenheter som skapas och blir Flinkebo och Flinkebacken



 

Kartan via Olof Cassmark till Carl Arvid Tell, Backa gård. Den utgör en del av en handritad karta som omfattar området från Skara till Billingen. Kartan är handritad av fortifikationsunderofficeren Lindgren de första åren efter 1800 (enl. påskrift) Originalet fanns 1973 på milostaben i Skövde.


Så här tydligt inritades Flinkens husplats nära Broddenstorp i slutet på 1700-talet på militär handritad karta från 1801. Man kan redan ana formen för kommande Flinkebo och Flinkebacken för anslutning till Ivarstorp respektive Späckatorp 1803 vid skiftet av Kronoparken Billingeliderna. (Namnen är förtydligade av KF, 2013)

(Kartan är avfotograferad vid besök hos Carl Arvid Tell Backa gård, 2013)

<-- Till sidans rubriker!

Ägarförhållanden för Flinkebacken beskrivna för över 250 år från husförhörslängd och dokument

  1. 1760-talet uppfördes troligen en backstuga  på kronomark här i Ljungstorp, där det enligt förrättningstext 1783 då skall ha bott en skräddare Flink. Det fanns vid tiden boende t o m 1761 en skräddare Anders Flink, född 1727 med familj, i Kleven, Öglunda. Han kan mycket väl ha flyttat hit till stugan just efter detta årtal. Kanske en släkting till Heideridaren Anders Flinck. Tyvärr saknas husförhörslängd i Öglunda för tidsperioden just efter 1761, så det går inte att berkäfta att han flyttade hit - likväl saknas både utflyttnings- och inflyttningslängd för dessa år liksom husförhörslängd i Varnhem - den startar 1779. Troligt hamnar i alla fall hans ena son Erik Flink, född 1755, på Simmesgården i Varnhem, där namnet återfinns enligt husförhörslängd med rätt ålder.
  2. 1772 och framåt bodde vid gränsen till Ivarstorp i "Bäckadalen under Ivarstorp", vilket stugan kallades, en Bengt Flink, född i Närsäter 1724. Hans släkt i rakt nedstigande led, dvs. son, sonson och sonsons barn, kom att i en oavbruten släktkjedja bo i stugan till och med 1854. Då hade stugan med en del av omgivningen redan förts till Ivarstorp via skiftet 1803 av Billingeliderna. Det är troligt att han flyttade in i Flinkens stuga från Öfwerbo redan året efter att äldste sonen fötts där 1770.
  3. 1783 beskrevs denna mark ägd av Kungl Maj:t och Kronan, vid en lantmäteriförrättning för del av Kronoparken Billingen, - ett ställe som kallades omväxlande Flinckens/Flinkens backstuga/Flinkens Torp/ Skräddare Flinks intäkt - den fanns inte markerad på kartan 19 år tidigare, från 1764. Stugan hade tydligen kommit till utan juridiska äganderättshandlingar och bara helt enkelt byggts på Kronomark. Detta påkallades av protesterande rådmannen vid Kyrkebo vid tiden som att intäkten "inhägnats och bebos av en skräddare Anders Flinck, dertil ej berättigad" och att Kyrkebo istället borde få använda den som inhägnad betesmark ("mulmark") till Kyrkebo! Senare, framfört av prästen, framfördes att stugan skulle få  dras in som klockarebol till Warnhems kyrka! Flinkens Stuga med intäkten mellan Ivarstorp i väster och Broddenstorp i öster och i norr Upsala, tycks genom kartan 1783 och förrättningens kartbeskrivning få ett visst juridiskt berättigande genom att den ritas in med noggrann markering av vilka marker som brukades till vad och med inritade inhägnader och bostadshus med husplats. Ingen avgift/ränta beräknas på denna "Flinkens" intäkt - säkert för att den inte var formellt juridiskt utklarad vid tiden! Kanske fanns det kopplingar till Heideridaren Anders Flinck som gjorde att den bara fick finnas!?
  4. 1803, vid skiftet av Kronoparken Billingeliderna, så skiftades delar av denna kronomark med stora delar av Flinkens brukarområde (backen) inom inhägnaderna till Hemmanet Späckatorp, som redan hade egna marker alldeles nära - benämnda "Pukatorp" på skifteskartan, som egentligen var "Späckatorps Odallycka". Själva husplatsen och lite mark runt den väster och norrut ut på ägan förs då till Ivarstorp - så att själva Flinkens backstuga/Torp/husplats på så sätt kom att hamna på Ivarstorps mark.
  5. 1815 kunde så nye ägaren av Späckatorp 1814, Lars Jansson, genom kontrakt försälja innehavsrätten till dessa ägor under 99 år till ägaren av Ivarstorp, Petter Jonsson och hans hustru Cajsa Jonsdotter. Grundäganderätten låg alltså kvar hos Späckatorp med återförande av förpantningen 1914.
    (OBS! Risk för sammanblandnng i tanken av de båda Petter Jonsson som finns i Flinkebackens historia, men vid olika tidpunkter och olika bakgrund!)
  6. 1851 ärvde Petter Jonssons arvingar, bl a Anders Pettersson på Hålltorp, innehavsrätten för marken vid Flinkebacken - kvar fanns nu 63 års innehavarrätt (förpantning) genom kontraktet.
  7. 1853 den 14:e mars säljer arvingarna efter Petter Jonsson sin ärvda förpantningsrätt i Späcketorps ägor (Flinkebacken) till Johan Sandblad i Bäckedalen för återstoden av förpantingstiden intill 1914 för 105 riksdaler riksgäld - "att bruka såväl jord som tillhörande byggnader". Eftersom hembud hade gjorts till ägaren av Späcketorp, vilket avböjts till den summan som var bestämd, så fullföljs nu affären efter häradsrättens godkännande med krav på ny inteckning av förpantningen var tionde år.                                                                                   (Tack fam. Holmqvist, Bäckedalen för kopia på originalhandlingen, 2013)
  8. 1854 skrivs i husförhörslängd som "undantagsägare" för Flinkebacken - Intäktsbrukaren, Smeden Johannes Andersson Friberg, vilken flyttat in 1853 från socknens slut med  Hustrun Kjerstin Andersdotter. Frun dör senare den 6/3 1868. De bor kvar på Flinkebacken länge. Det är fel skrivet i husförhörslängden (skall vara "intägtsbrukare"). Johan Sandblad ägde fortsatt ägan tills han gick i konkurs. Ägan såldes av konkursförvaltaren direkt vidare till änkefrun 1856-08-26 efter att Johan Sandblad satts på livstids straffarbete på Marstrands fästning 1856 för mord. Änkefru Trotszig köper alltså Flinkebacken1856, men bor aldrig på Flinkebackens ägor. Hon arrenderar grannägan Flinkebo under Ivarstorp, där hon skrivs 1862 enligt husförhörslängderna.
  9. 1855 sökte landshövdingen i länet att skattelägga ägan - Flinkebacken inklusive "Späckatorsp gamla Odal-lycka" - och beskriver omfånget på det han beslutat skall skattläggas så här; "Späckatorps intägt i Skarke socken bestående av den ifrån Billingeliderna intagna marken af Kyrkebo intägt och Flinkens intaga som på olika tider tilldelats hemmanet Späckatorp enligt 1801 års kartbeskrivning (anm; 1803 års skifte) - (detta är alltså:) dels en gammal intägt om 1 tunland 16 kpl och dels under N:r 120 i skiftesprotokollet af Flinkens intaga tillsammans 5 tunland 22, 3/4 kpl." Dessa marker har, menar han, tillförts hemmanet Späckatorp utan att ränta blivit bestämd! Nu krävde alltså landshövdingen genom beslut som underställs Kongl. Maj:ts och Rikets Kammakollegii kronans rätt! Beslutet hos Kammarkollegiet formuleras som att man "låter landshövdingens beslut bero".                                                                                                     (Tack fam. Holmqvist, Bäckedalen för kopior av original, 2013 - tolkade av KF, 2013)
  10. 1856 fastlades mer noggrannt kronolägenhetsdelen av det 1803 till Späckatorp skiftade området, som nu också tydligt kallades Flinkebacken och en ny detaljerad karta bifogades denna förrättning. Denna karta reglerade mer exakt gränserna för kronolägenheten Flinkebacken (Kronolägenheten innehöll inte "Späckatorps gamla Odallycka", vilken innehavts av Späckatorp sedan länge som "enstakad äga" tillsammans med gården).
  11. 1856-08-26 såldes så alltså lägenhetsområdets innehavarrätt (förpantningen) för Flinkebacken vidare till Änkefru Catharina Charlotta Trotzig, född Kuylenstierna. Säljare var Johan Sandblad, vilken alltså dömdes för mord och hamnade på fästning 1856. Smeden Johannes med familj bor kvar och brukar ägan i många år. Dessutom framgår av PM ur Backa gårdsarkiv att hon köpte ytterligare förpantningar från andra hemman!?
  12. 1861 behandlades den ansökan som hade gjorts tidigare av den nye ägaren till Späckatorp;  Adam Jonsson, född i varnhem 1824, som flyttat in på Späckatorp 1853 med sitt hushåll av pigor och drängar. Hans ansökan om skatteköp av Kronolägenheten Flinkebacken, med räntan kronan behållen, bifölls alltså året efter hans död och tillföll alltså arvingarna och 1868 Backa gård som köpte Späckatorp. Nu var alltså Flinkebacken slutligen friköpt från kronan.
  13. 1865-10-09 säljs Späckatorp till ägaren av Backa gård, Patron Wetterberg, (Backa ägs sedan från 1875 av Patron Schöler) och grundäganderätten för Flinkebacken och övriga ägor övergår så till Backa från Hemmanet Späckatorp, vilket nu efterhand upplöses som hemman med egna ägor.
  14. 1872 läggs fast på karta att området Flinkebacken, Smedslyckan och Fläckhagen, "gamla Späckatorps Odalsägor", dels skiftade 1803 (Flinkebacken) - dels ägda från tidigare århundrade som enstakade från Kronoparken (Smedslyckan och Fläckhagen) hör samman i en grundäga, nu under Backa och Flinkebacken förpantad på återstående 42 år - se karta längre ner på sidan! Vilket  Patron Wettergren inte ville godta! Men på så sätt blir den gamla Odallyckan tydligt förd som ett tillägg till den 1856 kartritade Odalägan, tillsammans med kronlägenheten Flinkebacken, där den alltså inte fanns med som en del.                       (Tack återigen fam. Holmqvist, Bäckedalen för kopior av original - tolkade av KF, 2013)
  15. 1872-73 säljer änkefru Trotzig sin innehavsrätt för markägorna till en mamsell Edelman, troligen från Lidköpingstrakten (Varaslätten). Det fanns i Skövde en Mamsell Hedvig Eleonora Edelman, född 1830, som skulle kunna vara köparen. Hon hade bl a en gift syster i Lidköping i en handlarsläkt. Moderns släkt från Lidköping köpte också ett hyreshus i Skövde vid tiden. Nu återstod 42 år av innehavsrätt (förpantning). Änkefrun glömde att inteckna hos rätten att det var en förpantningslägenhet, så efter fastebrev i Häradsrätt 1875, som fastslog henne själv som ägare till Späckatorps förpantning av Flinkebacken i Bäckedalen, samt inteckning via Valle häradsrätt 1880 genom godkännande av Patron Schöler, Backa gård, fick hon ordning på affären och kunde förse köparen, mamsell Edelman med åtkomsthandlingarna enligt kontraktet - då var änkefrun till slut 87 år gammal!! 1881-1882 bodde hon ett år på Torp, Eggby, efter att annars bott de senaste fem åren i Fägre hos sin son. Hon dör 1883 och då har hon återvänt till sonen i Fägre.
  16. 1873 Petter Jonsson, från Lundby, köper Flinkebacken (grundägan, men inte förpantningen som de facto innehavs av Fru Trotzig vid den tiden) direkt av Patron Wetterbergs sterbhus på Backa gård. Han flyttar in med familj 1873 som brukare enligt husförhörslängden och står som ägare i husförhörslängd först 1895! Se Petter Jonssons och Patron Wetterbergs sterbhus köpebrev från 1872 här nedan i originalavskrift! Sterbhuset gör allt för att i domstol fortsätta att avlegalisera alla de förpantningar som gjorts från Späckatorp.                                                                                     (Handlingar ur Backa gårdsarkiv.)   (OBS! Risk för sammanblandnng i tanken av de båda Petter Jonsson som finns i Flinkebackens historia, men vid olika tidpunkter och olika bakgrund!)
  17. 1875-1880 pågår vissa legala fastställelser om vem som äger Flinkebacken. Nu äger alltså en "Mamsell Edelman" enligt inteckningsdokument från 1880. Inga dokument som vi kunnat hitta nu, finns från hennes köp eller försäljning av Flinkebacken och när det sker. Det enda som framgår av inteckningshandling är att hon med namnet står som ägare efter änkefru Trotzig i inteckningshandling 1880 och möjligen i husförhörslängd, som "Ägare f. E. från Waraslätten från Lidköping" (tolkning av text). Här måste ha alltså ha uppstått något juridiskt problem - då också Patron Wetterberg Backa gård 1873 säljer loss Flinkebacken utan förpantning till Petter Jonsson, Millomgården Amundtorp i Lundby! Troligen är det därför Änkefrun går till Häradsrätt 1875 för att få ett fastebrev på att hon äger förpantningen, som hon sålt till Mamsell Edelman som slutligen får åtkomsthandlingarna 1880 till sin köpta förpantning. Häradsrätten hade alltså gett henne äganderätten och lagfart på den.
  18. 1895 ser man i husförhörslängd att Petter Jonsson verkligen står som ägare - då måste allt blivit utklarat med Mamsell Edelman.
  19. 1905 köper Karl Johan Gustafsson, som flyttar in med frun efter gifte 21/5 1905. Han emigrerar nästan omgående till Nord Amerika - redan den 27/3 1906 - alltså 5 månader före att hans son, Karl Magnus, föds! Hans fru Karolina vistades tidigare också i Amerika mellan 21/2 1896 och 1904! Maken försvinner nu utan kontakt och god man utses att företräda honom här i Sverige. Marken brukas av arrendatorer under några år innan den säljs. Hustrun Karolina Gustafsson, född Broström flyttar till modern Anna Kajsa Bromström i Gustafsberg - Klefvens intägt 1918, när hon säljer Flinkebacken med hjälp av gode mannen, Gustaf Stig, av rätten utsedd som god man för maken - "vilken vistas på okänd ort utrikes".
  20. 1914 upphör den tidigare kontrakterade förpantningen på 99 år. Eftersom Petter Jonsson verkligen köpt grundägan (först i strid med förpantningen) av Backa gård, så borde försäljningen 1905 ha inneburit att köparen köpte ägan inklusive den förpantning som gällde för den och som alltså upphörde och kunde återlösas till samma ägare, som då också hade köpt grundägan. 1918 framgår det i alla fall att lägenheten är "afsöndrad" från tidigare Späckatorp 1:5 och därmed från Backa gård som vid tiden var ägare.
  21. 1918 köper för 4 025 kr Richard Bertil Andersson, Mariedal Skövde "den från Späckatorp avsöndrade lägenheten Flinkebacken med tillhörande Fläckhagen och Smedslyckan" (benämningarna från karta 1872) och flyttar in samma år med familj - hustru och dotter. "Arrendatorn hade då avträtt sin rätt att bo kvar ytterligare ett år". Familjen flyttar sedan till Sköfde 3/10 1924 och säljer då Flinkebacken.
  22. 1924 köper syskonen Ludvig och Augusta Roth från Nytorp vardera hälften av Flinkbacken för totalt 6000 kr - de finns kvar i församlingsboken här så långt den räcker till 1938 och säljer vidare 1941.
  23. 1935 genomförs ett jämbördigt ägoutbyte mellan Flinkebacken 11, ägt av syskonen Roth och Bäckedalen 11 (Sandtaget) inlöst och avstyckad från Varnhems sockens hemman av Gustav Strid 1935. Avsikten är att gränsen på så sätt skall bilda en rak linje ägorna emellan. Avstyckningen av Bäckedalen 11 (Sandtaget) från Varnhems sockens hemman sker med hänvisning till "Ensittarlagen" - se ordlistan!
  24. 1941 köpte så fanjunkare Axel Linus Carlsson Flinkebacken. Namnet på huset var Bäckedalen, men många i Ljungstorp kallade huset med tiden också för "Fanjunkarns".
  25. 1960 med ägaren Axel Linus Carlsson förändras ägorna i samband med den större förrättning som gör det möjligt att friköpa hustomterna från Varnhems sockenallmänning i Ljungstorp. Då passar Sandtagets dåvarande ägare Sven Gillberg på att köpa del av marken på gamla Späckatorps Odalslycka. Den kallas för Smedsslätten och den sammanläggs nu med hans friköpta hus till en sammanhängande äga nu kallad Bäckedalen 3:1. Likadant gör Bertil Karlsson i Kämpenstorp. Han köper till marken "Fläktehagen" från Flinkebackens gamla Späckatorps Odallycka och får sen en ny sammanlagd fastighet Kämpenstorp 2:1. Samtidigt rätar Flinkebacken ut sina gränser genom att infoga ägan Kilen 1:1 från sockenmarken med Flinkebacken och bildar så fastigheten Flinkebacken 2:1.
  26. 1961 säljs Flinkebacken av fanjunkaren Axel Carlsson till sin dotter Margareta Carlsson, (som då bodde på fastigheten) för 10 000 kronor, efter justerat taxeringsvärde nedsatt efter avstyckningen 1960 till 8 000 kr. Arrendeavtal övertages.
  27. 1992 köpte Hans och Kristina Holmqvist Flinkebacken 2:1 med fastighetsadressen Ljungstorp Bäckedalen 3. Hans mor, Anna-Lisa född Carlsson, var dotter till tidigare ägaren fanjunkaren Axel Carlsson.

(Uppgifter om ägande och boende har i många fall hämtats från husförhörslängd/församlingsbok för Varnhem , Kent Friman, 2013)
(Uppgifter ur dödboken för 1900-talet framtagna av Arne Sträng, Ljungstorp, 2013)
(Vissa handlingar kring Bäckedalen från Verna Andersson, Ljungstorp, 2013)
(Tack Carl Arvid Tell, Backa gård för handlingar ur gårdsarkivet, 2013)
(Tack fam. Holmqvist, Bäckedalen för kopior på många handlingar som gjort sammanställningen möjlig - tolkade av Kent Friman, 2013)

 


Se mer om Heideridaren, Änkefru Trotzig född Kuylenstierna och de boende i övrigt på Flinkebacken nedan!

Här under kan du läsa en avfotograferad originalavskrift av Köpebrevet för Petter Jonssons köp av Flinkebacken 1872 från Wetterbergs sterbhus:

<-- Till sidans rubriker!

Heideridaren Anders Flinck trolig första namngivare till Flinkebacken

Uppgifter i Varnhemsbygden av Nils Lann. Klicka på bilden för större text! Uppgifter i Varnhemsbygden av Nils Lann. Klicka på bilden för större text!

Broddenstorps torp (redan existerande med mindre ägor) föreslogs alltså som skogvaktareboställe av Kronan på Kronomarken Parken Billingen för "den välbetrodde Heideridaren Anders Flinck" - med utvidgning av ägorna! Se mer info under A. 12 Flinkebo - Bäckedalen Ivarstorp!

 

Det kan vara troligt att det är samma Flinck som kom att flytta in i en nybyggd Backstuga med mark på Kronoparken Billingen, efter sin pensionering från Heiderideriet/Skogvaktarsysslan i Kronans tjänst. "Flinkens" ligger alldeles nära Broddenstorp, vilket torp alltså föreslogs som skogvaktarbostad åt honom. Flincks backstuga finns inte med på tidigare kartor från området än 1783, dvs 19 år senare än den nedan uppgjorda kartan 1764.

(Hypotes Kent Friman, 2013)

1764 - Broddentorpsägorna nära blivande Flinkebacken på Kronomark

Karta från 1764 visar förslag till Broddenstorps skapande som skogvaktarbostad - Nr 1 på bilden. Själva omläggningen av de fyra soldattorpen och bildandet av det större Broddenstorp måste ha genomförts, då senare gränser stämmer överens med härefter kommande kartor för olika delar av området.

 

Grön markering är Broddenstorps föreslagna ägor som väl stämmer med den gräns som sedan kom att visa Hålltorps ägor efter skiftet av Kronoparken Billingeliderna 1803.

Broddenstorp skapades huvudsakligen av ett ursprungligt torp som låg här, Broddenstorp, - markerat med siffran 1 på kartan - och mark ur Kronoparken Billingen - markerad med siffran 2, prickad mark vid Broddenstorp.

 

Kronoparken i stort sett omringade vid den här tiden Broddenstorp med avbrott av Upsala hemman, Ivarstorps och Späckatorps ägor samt de fyra soldatställena här belägna i Ljungstorp, men alla utom hemmanen låg på kronoparksmark. Därför kunder kronan vid det här tillfället ensidigt ändra i markindelningen för alla de fem berörda torpen.

<-- Till sidans rubriker!

 

1783 - karta över bl a "Flinkens backstuga" och "Flinkens backe"

Röd markering anges i karttexten som c. "Intägt till Backestuga, Flinkens kallad". Markerna sluttade från norr och därför blev det namnet Flinkebacken i folkmun på de brukade ägorna i Kronoparken. Röd markering anges i karttexten som c. "Intägt till Backestuga, Flinkens kallad". Markerna sluttade från norr och därför blev det namnet Flinkebacken i folkmun på de brukade ägorna i Kronoparken.

"Charta öfver plats å Kronparken Billingen uti Klosters socken, Walle Härad, Skaraborgs län, afmätt 1783"

 

Bl a finns en begäran från Varnhems socken att få använda området i Kronoparken som bete och därför inhägna densamma, liksom från rådmannen på Kyrkebo, som önskar den för egen hägnad.

 

A. = själva området som avses i Kronoparken Billingen (innan skiftet 1803 på 1794 års karta).

c. Intäckt till Backestuga, Flinkens kallad, varav X är uppodlad jord och Y är vallmark, stenig och föga duglig -
    Flinkebacken

 

d. innhåller Z en intäckt till en liten Backstuga på Upsala.

Se mer om Flinkens på sidan A.12 Flinkebo - Bäckedalen Ivarstorp !

Se mer om de häftiga diskussionerna kring bl a skräddare Flinks intäkt i dokumentet med kartexten i pdf-fil nedan!

<-- Till sidans rubriker!

 

1803 Flinkebacken vid och efter skiftet av Kronoparken Billingeliderna

Karta 1794 inför skiftet 1803: Blått=Bäckedalen under Ivarstorp, Rött= Bäckedalen under Späckatorp, Grönt= Hålltorps ägor, Grått=Allmänt sandtag. KIlarna i och runt sandtaget förvirrar under många år! Karta 1794 inför skiftet 1803: Blått=Bäckedalen under Ivarstorp, Rött= Bäckedalen under Späckatorp, Grönt= Hålltorps ägor, Grått=Allmänt sandtag. KIlarna i och runt sandtaget förvirrar under många år!

Flinkebacken blir namnet förtydligat i karttext i samband med karta 1856 - följer skiftet av Billingeliderna 1803 i huvudsak, men exkluderar sandtaget, som man beskriver som Allmänt grustag. I skiftet ingår inte helelr  "Späckatorps gamla Odallycka" - på kartan felaktigt benämnd "Pukatorp" - eftersom den redan fullt ut tillhörde Kronoskattehemmanet Späckatorp och finns med på karta redan 1764 med denna tillhörighet markerad.

Den övriga tidigare Kronomarken mellan dåvarande Broddenstorp och Ivarstorp delades i två delar; Flinkebo och Flinkebacken.

Sandtaget förs till allmän sockenmark - undersförtått, men visar sig senare blir föremål för viss omtolkning.

Ett bostadshus syns redan etablerat 1794 på Flnkebackeskiftet - eftersom kartunderlaget är från den kartan- och utgörts troligen av hus hörande till Flinken intäkt som nu hamnar på Flinkebackens äga.

Antagligen utgör den en av inhyses-stugorna vid Ivarstorp innan sekelskiftet - men förs nu 1803 möjligen över till inhyses under Späckatorp i husförhörslängderna.

En del av den resterande marken mellan Flinkebacken (Späckatorp) och Späckatorps gamla Odalslycka (här felaktigt "Pukatorp"), kom att bli förd som en del av den allmänna sockenmark, som bildades av de delar av Kronomarken som inte fördelades till enskilda hemman. Det allmänna sandtaget finns också med på karta 1764, men utan att nämnas i karttexten vid 1803 års skifte. Det prickas dock till en del som allmän mark på kartan (prickad markbit!). Några av de övriga trianglarna tolkas på 1844 års karta som allmänmark inför laga skiftet för Klosters by - se nedan!

Blått och västerut = Ivarstorps skifte - Flinkebo
Rött = Flinkebacken, vid tiden Späckatorps skifte och som skiftet tolkats på 1856 års regleringskarta
Streckat rött = hävd av ägande enl. karta 1872, där Flinks intäkt Nr 120, förutom delarna till Flinkebo, helt förs t. Späckatorp enligt kartext 1803. Sandtaget och "kilarna" runt det blir ändå något oklara.

Grönt och österut = Stora Hålltorps skifte
Grått = allmän sockenmark i existerande sandtag -
ett tag i husförhörslängder som gränstolkning.

Streckningarna i och runt sandtaget på kartan har gett upphov till olika markering av gränserna på kartor för detta skifte. Fastställdes alltså slutligen 1960 genom lantmäteriutredning inför ägobyte, vissa köp och försäljningar nya gränser med bl a 1872 års karta som grund, samt äldre rågångsutstakning av Varnhems samfällighetsmark, där då området för Späcketorps gamla Odallycka (Felaktigt "Pukatorp" på kartan) inte fanns med.
Se mer nedan!

<-- Till sidans rubriker!

Förpantning 1815 av Flinkegärdet i Bäckedalen tillhörande Späckatorp

Förpantning 1815 gjord till Peter Jonsson i Upsala (också ägare till Ivarstorp vid tiden).

Den avser Späckatorps tilldelade mark av Billingeliderna, "hvilken är belägen emellan hemmanet Ivarstorp och och det så kallade Broddenstorps ägor".

Otvetydigt är detta just den vid 1803 års skifte tilldelade marken, som sedan kom att benämnas Flinkebacken, med något oklara gränser runt det Allmänna Sandtaget i senare skeden.

<-- Till sidans rubriker!

1853 - laga skifte Klosters by, visar allmänningen öster Flinkebacken - "Allmänna sandtaget" samt "kilarna" runt detta

Varnhems sockenallmännings västra del Ljungstorp inritad på karta 1844 inför Laga skifte av Klosters by 1853. (Lantmäteriet Historiska Kartor) Varnhems sockenallmännings västra del Ljungstorp inritad på karta 1844 inför Laga skifte av Klosters by 1853. (Lantmäteriet Historiska Kartor)

Vid laga skifte av Klosters by 1853 kan man se att sandtaget (Nr 1618 + 1620), och den kilformade marken 1619 norr om det på 1803 års karta nu 1853 - på karta från 1844 - betraktades som Allmän sockenmark och uppdelades i fyra mindre delar - Nr 1618, 1619, 1620 och 1622.

På sandtagets allmänna sockenmark finns 1853 två bostadshus uppförda utmed Ljungstorspvägen i det forna sandtaget - på markbiten Nr 1618 och 1620.

1618 torde vara Petter Lindqvists "Nyhemman" år
1832 (A. 19 Bäckedalen 2)
1620 är lägenheten "Sandtaget" (A. 20 Sandtaget).

Karta 1872 visar en något annan tolkning om allmänmark och för mark tillhörig Flinkebacken enligt beskrivning av hävd och skifteskarttext 1803, dock förutom Nr 1618 + 1620, som tycks har blivit egna lägenheter 1844 på allmänmark uppförda.


Nr 1622 förs till Flinkebackens "Smedsslätten" år 1935 vid utbyte av mark mellan då friköpta Sandtaget och Flinkebacken för att få raka gränser.

Senare utveckling;
1960 fördes kilen Nr 1619, då kallad Kilen 1:1, till Flinkebacken 11, efter dödning av ev. inteckningar på den som tidigare tillhörande registrerad sockenmark. Den nya sammanslagna ägan kallades Flinkebacken 21.

Rågångsutstakning av samfälld mark för Varnhems socken tar inte med "Späckatorps gamla Odallycka" som allmän mark, vilket då enligt förrättningen bekräftade att Flinkebacken 11 var ägare. (Urpsrungligen alltså Späckatorp som grundägare efter skiftet 1803 - förpantad på 99 år - intill 1914, efter 1868, och köpet av Späckatorp, grundägd av Backa gård.)

(Protokoll från ägoutbyte 1960 med klargörande av gränser av lantmätariet, Verna Andersson, Ljungstorp, kopia fr Evert Strid - samt karta  1877 och andra handlingar från familjen Holmqvist, Bäckedalen, 2013)

<-- Till sidans rubriker!

PM kring förpantningarna upprättad på Backa (ur Backa gårdsarkiv)

Sid 1 av PM - troligen inför försäljning 1873 av Flinkebacken till Petter Jonsson. Sid 1 av PM - troligen inför försäljning 1873 av Flinkebacken till Petter Jonsson.

PM vid Backa gård över de trassliga förpantningarna vid Späckatorp.

Lägenhet nr 1:

Det gäller lägenheten "Kämpalyckan och Fläckahagen" står det här - borde vara "Späckatorps Odallycka" - senare benämnd med de två lägenheterna "Smedslyckan/ Smedslätten" & "Fläckehagen/Fläktehagen" sålda på förpantning till Andreas Jonsson 1852.

Dessa två lägenheter, vilka tillhöra 1/4 mantal Späckatorp, som familjen Wetterberg enligt kontrakt den 9 oktober 1865 av Petter Blomqvist tillhandlat sig, blev av Majoren Wetterberg till hemmanet återlösta från dåvarande innehavaren av lägenheterna, Johannes Ireberg, för 250 rkd.

Lägenhet Nr 2:

Det gäller lägenheten bortförpantad från Späckatorp år 1815 på nittio år. Enligt ett kontrakt upprättat den 29 maj 1815, bortförpantas av ägarna till Späckatorp - Lars Jansson och hustrun Maria Jansdotter en sådan lägenhet till Peter Jonsson för 25 rkd. Efter Petter Jonssons död öfverläts genom Kontrakt den 1 maj 1853 hans sterbhusdelägare lägenheten till Johan Sandblad för 105 rrkd och sedan Sandblad gjort konkurs försåldes denna lägenhet den 28 augusti 1856 tillika med jord förpantad från andra hemman till Änkefru Charlotta trotzig, vilken ännu innehar densamma.

Slutsatsen blir att om jorden skall säljas så måste inteckningarna dödas!

Det betyder att Fru Trotzig eller den hon säljer till måste lösas ut, vilket senare troligen händer när förpatningen sålts till Mamsell Edelman 1873 och klarats ut rättsligt 1880, så att Petter Jonsson som äger grundägan kan "döda inteckning om förpanting" och ha en "fri äga".

<-- Till sidans rubriker!

Förpantningen såld till Johan Sandblad, Bäckedalen - sedan fru Trotzig

Johan Sandbald gjorde konkurs och blev också 1856 dömd för mord till livstids straffarbete på Marstrands fästning.

Läs gärna hela den handskrivna Promemorian - öppna foto här nedan med hela sidan Nr 2!

<-- Till sidans rubriker!

Förpantning 1852 av en av ägorna i Bäckedalen tillhörande Späckatorp

Inteckningshandling 1864 som visar försäljning av förpantning från Späckatorp 1853 av Jonas Johansson. (Dokument från Backa gårdsarkiv förmedlat av Carl Arvid Tell, 2013) Inteckningshandling 1864 som visar försäljning av förpantning från Späckatorp 1853 av Jonas Johansson. (Dokument från Backa gårdsarkiv förmedlat av Carl Arvid Tell, 2013)

Ägaren Jonas JohanssonSpäckatorp hinner innan han säljer hela gården samma år 1853 - också sälja av en förpantning på 50 år från hemmanet Späckatorp räknat till 1902.

Förpantingen beskrivs som;

"mitt tillhörande Späckatorp lydande åkerlycka, Kempalyckan kallad, jemte den såkallade Fläckahagen, samt derunder en liten ladugård stående uppå Smedsgården Öfwerbo förutnämnda jord, med deromkring varande hägnader äfvensom ladugården få uti det stånd, de nu befinner sig genast tillträde med följande villkor; ...."

(Troligen felbeskrivet ang. Öfwerbo-marken; anm KF.)

Köpare är då en Andreas Jonsson med hustrun Maria Lena Johansdotter, Stenbergsgården i Wärings församling mot en summa av 416,67 riksdaler.

Denna förpantning återlöses senare av Major Wetterberg, år 1866, från dåvarande ägaren Johannes Ireberg för 250 riksdaler.
(PM ur gårdsarkivet Backa gård, 2013, gm C A Tell)

Detta torde vara den "Späckatorps gamla Odallycka" som funnits sedan 1700-talet i det som sedan kom att kallas Bäckedalen och som tidigt kom att få en för Späckatorp oönskad "inhyses".

I särskild anteckning står angivet att hemmansägaren för Späckatorp Lars Jansson år 1817 vid husförhör gjort en erinran angående afskedade Båtsman Johan Kjempe född i Lyrstad 1762, 10/9.

"att Kjempe med sina barn ej må skrivas under hemmanet; men som stugan till någon del är byggd på Späckatorps mark, kunde tjänsteförättande Bratt ej därå göra annat avseende, annat än sådant får ankomma på särskilt avgörande. Kjempes son torde dock böra anses förfallen till värvning, eller allmänt arbete, efter omständigheterna."


Inteckningshandlingen kan läsas i sin helhet på sidan - A. 5 Späckatorp
Läs mer om f. d. Båtsmannen Kjempe på sidan; A. 21 Kämpenstorp

<-- Till sidans rubriker!

1856 kronolägenheterna Flinkebo under Ivarstorp och Flinkebacken under Späckatorp

Regleringskarta år 1856. Flinkebacken markerad med rött. Blått åt väster är Flinkebo/Bäckedalen under Ivarstorp. Regleringskarta år 1856. Flinkebacken markerad med rött. Blått åt väster är Flinkebo/Bäckedalen under Ivarstorp.

Karttexten beskriver:
Littera A=Flinkebo, läggs som Kronoäga till Ivarstorp - Kronan har formellt inflytande över marken.
Littera B = Flinkebacken, - lagd som Kronoäga till Späckatorp

<-- Till sidans rubriker!

Förstoring av kartan ovan - med kommentarer

Kartan från 1856 markerat med rött visar i detalj hur kronolägenheten Flinkebacken med omgivningar såg ut vid tiden, med exakt placering av dåvarande byggnader, mm. Ladugården med halmtak låg utmed vägen upp till Upsala, som då gick över ägan från Ljungstorpsvägen (enligt skiftestext från 1803). Grannhuset, Flinkebo, låg nu närmare gränsen  i väster.

Kartans tolkning av gränsen för kronoägan ger senare beteckningen Flinkebacken 11, som ännu då är förutom grustagets kilformade del längst upp i grustaget, vilken tillförs fastigheten 1960, vilken då blir Flinkebacken 21.

"Späckatorps Odallycka" kom senare att betaktas som en del av ett skatteköpt (friköpt) Flinkebacken 11.
Dessa ytterligare ägor har egna beteckningar och namn - men ingår sammanhållet i Späckatorps grundägor intill de säljs och byts så att dagens gränser för Flinkebacken 21 uppstår.

Kartan 1872 - se nedan - upprättades efter att Backa gård 1868 övertaget grundäganderätten till Späckatorps ägor här i Bäckedalen (Flinkebacken och Odallyckan). Därför var det naturligt att se dessa ägor som en sammanhållen lägenhet, vilka på så sätt ingick i den innehavarrätt (förpantning) som vid tiden försålts till Änkefru C. C. Trotzig med kvarvarande tid intill återlämnande till 1914.

Här har man nu inkorporerat en kilformad del av tidigare tolkats på skifteskartan 1803 som Hålltorps skiftesmark och rätat ut ägan ända in mot Späckatorps odallycka, undantaget det allmänna grustaget.

Flinkebo hade tre byggnader på sin mark. Bostadshus ett bra stycke från landsvägen med ladugård närmare Flinkebo/Bäckedalen under Ivarstorp.

Det finns också en markering (under sifffran 2) av en damm för en skvaltkvarn som fanns på ägan under lång tid.
Jmfr beskrivning av Flinkebacken inför föräljning 1940 - se nedan!

En mindre stuga kan ses väster om "vägen upp till Upsala", som enligt kartext 1803 alltså gick i kanten på ägan och inte räknades med i ytunderlaget för skiftet, men dock till fastigheten.

 

<-- Till sidans rubriker!

Inhysestuga på Flinkebacken under 1800-talet

Inhyses Späckatorp; Flinkebacken
Nu noteras också "Ett nybygge" på Späckatorp, troligen det lilla huset på Flinkebacken.

- först står dessa personer var för sig;
Dräng        Johannes Svensson, född i Wing 1793, 12/11
Pigan        Stina Andersdotter, född här 1782, 3/9 - som sedan blir äkta paret under rubkriken

"Ett Nybygge"
Inhyses  Johan Svensson, född i Wing 1793, 12/11 som flyttar in 1834 med hustru, de noteras också 1854-1862
                                              han dör den 4/3 1865
Hustrun  Stina Andersdotter, född 1782, 3/9 (Not; "bräcklig") hon  dör 1860

2:a hustru Anna Cajsa Andersdotter, född i Warnhem 1820 den 11/11 -  in 1861 från Redsvenstorp, piga där -
alltså en 27 år yngre hustru! - hon bor kvar 1869

I Köpebrev för Flinkebacken 1873 (då förpantning gäller) skriver Wetterbergs på Backa som slutkläm;


"Den jord som innehafves af Enkan Cajsa Jonsdotter (anm;skall kanske vara Andersdotter enl. husförhörslängd ovan) får hon under sin återstående lifstid ostört besitta mot det att hon till ägaren af Flinkebacken årligen före den 1:a Oktober betalar en skatt af Tre /3/ riksdaler riksmynt - och förbjudes nämnde Enka strängeligen taga någon hyresgäst eller hysa någon innkänna person.


Backa den 27 januari 1872
N. Wetterbergs sterbhus genom M. Wetterberg född von Platen"

Köpebrevet finns avfotograferat nedan!

<-- Till sidans rubriker!

1852 flyttar Anders Magnusson Flink in på mark vid Flinkebacken - från Flinkebo - genom kontrakt med Hålltorps ägare Arvid Pettersson

År 1852 skriver Anders Flink på ett kontrakt med Hålltorps ägare, Anders Pettersson, att få ta över en jordbit vid vad som beskrivs "belägen vid det så kallade Broddenstorp eller Måstomten och Lindqvista tomten kallade,"
Kontraktet skrevs senare om 1865 med samma villkor och kom att gälla till 1877 då han dör.

(Ortsnamnsregistret anger Mossagärdet som naturnamn för gärde under Hålltorp.)


Skiftestilldelningen 1803 till Stora Hålltorp blir oklar vad gäller gränsmarkeringar i Bäckedalen och Hålltorp har under lång tid uppfattningen att man har rätt till mark från Broddenstorp ner mot Ljungstorspvägen. Detta avvisas så sent som 1926 i samband med en domstolsförhandling.

Anders Pettersson hade övertaget arvedel av Flinkebacken genom arv 1851 från sin far Petter Jonsson, Uppsala/Ivarstorp, som i sin tur köpt den som förpantningslägenhet 1815 (från början på 99 år) från Lars Jansson, ägare av Späckatorp fr o m 1814. Arvingarna sålde denna förpantning vidare till Johan Sandblad 1865.

Allt detta gjorde att Hålltorp ansåg sig kunna skriva "torparkontrakt" med Anders Flink med bostad i Sandtaget och med marken vid Broddenstorp.

(Avskrift av köpehandling 1815 förmedlad av Verna Andersson, Ljungstorp 2013)

Här kan du läsa själva avtalet mellan Anders Flink och Anders Pettersson på Hålltorp - klikca bara på länken:

<-- Till sidans rubriker!

Allmänna sandtaget



Karta för skiftet 103 är krångligt ritad i det allmänna sandtaget vid skiftet 1803 och kring Flinkebackens bildande som kronolägenhet.

Det finns heller ingen vägledning i förrättningstexten hur dessa gränser skall räknas. Så det är nog ett gott antagande att det var osäkert för alla till vem dessa kilar hörde.
(Den märkta Pukatorpsmarken= Späckatorps "Odalslycka".)

Ålltså inte otroligt om Hålltorp räknade en del av denna mark som sin och upplät den till Flink 1852 innan det var närmare reglerat på uppföljande kartor.

Dessutom hade ju Peter Jonsson på Uppsala/Ivarstorp förvärvat Flinkebacken 1815 genom en s k förpantning som sedan gick i arv till hans son Anders Petterssson som köpte Hålltorp 1844. Samma ägare gjorde väl det inte så viktigt hur markerna exakt var reglerade då han skrev detta kontrakt- som endast skulle gälla under Flinks livstid. Vilket blev till 1877.









 


<-- Till sidans rubriker!

Vid försäljning av Backa till Schjöler 1873 ingår Flinkebacken

Här ser man i köpekontraktet att Flinkebacken ingår i Backas egendom uppräknat i köpet! 

1872 fastighetskarta med Flinkebacken, Fläckhagen och Smedslyckan

Tack famljen Holmqvist, Bäckdalen för kopieringsmöjlighet av kartan! Tack famljen Holmqvist, Bäckdalen för kopieringsmöjlighet av kartan!
Karta 1764 med Kronparksdelen mellan Ivarstorp och Broddenstorp inklusive ägan söder Broddenstorp tillhörande Späckatorp. Karta 1764 med Kronparksdelen mellan Ivarstorp och Broddenstorp inklusive ägan söder Broddenstorp tillhörande Späckatorp.

Kartan 1872 ovan är tidigare till Späckatorp skiftade Flinkebacken med tillhörande övre sandtagsmark i mellanrummet mellan Flinkebacken och tidigare "Späckatorps Odalslycka" samt ingående denna "Odalslycka" i grundägan (nu ägd av Backa gård).

Vid den övre sandtagskilen (senare Kilen 1:1) har vid senare reglering ritats in ett blyertsstreck på kartan som en egen äga - troligen vid lantmäteriutredning 1960, där den kostaterades höra till sockenallmänningen, men som 1960 förs till det nya Flinkebacken 21.

Vägen vid sidan av Flinkebacken är väg vid den tiden till Uppsala från Ljungstorspvägen.

Men "Nyhemmanet" från 1832 som byggdes av Petter Lindqvist i Bäckedalen finns avdelat som en kilformad äga med toppen avskuren (den avskurna "toppen" blev
sedan Kilen 11) och kanske är det för tiden brukade (ar-
renderade?) marker från Lindqvists tomtplats på Flinke-
backen enligt röd markering?


Husmarkeringar är inte precisa på kartan!

<-- Till sidans rubriker!

Förstorad karta 1872 - med kommentarer

Fastighetskartan 1872 visar hur området för "grundägan" till Späckatorp (förpantad), (nu grundägd av Backa gård sedan 1868), ser ut för tiden. Markerna kallade Flinkebacken, Fläckhagen och Smedslyckan. Det syns att den översta "kilen" ovanför det som är "Lindqvista tomt" har varit delvis oklar i sin tolkning av tillhörighet, då någon ritat dit kilen med gränser som en egen äga med blyerts i efterhand på kartan, troligen inför ändringar senare (1926).

Marken där med blyerts har skrivits "Sålt 1960" visar de ägor som 1960 namnges Smedsslätten och Fläktehagen inför denna försäljning och markbyte (Se förtydligande karta nedan!). Detta är den "gamla" Späckatorps Odalsäga, tidigt enstakad och frånskild Kronoparken Billingen, som här nedan fått två namn, vilka tycks hänga samman med namnen ovan från 1872 Fläckhagen och Smedslyckan.


Bl a kartan 1872 användes vid 1960 års lantmäteriförrättning som "bevis" på att ägorna av hävd tillhörde Flinkebacken 11!

Några av husen i Bäckedalen finns inritade; bla ladugård för Flinkebacken, möjligen Lindqvistes "Nyhemman" från 1832 vid vägen, Sandtaget och Kämpenstorp med ladugård. Däremot saknas inritat bostadshus på själva Flinkebacken vid den här tiden.

Som kartan är ritad 1872 kan man se hur Sandtaget utgör hus och att odlingsytan utgörs av allmänmarken + odallyckan upp mot Broddenstorpsmarken, där också ladugård är byggd. Det var denna yta Anders Flink har kontrtakt med Hålltoirp om, trots att de inte äger något av marken.

<-- Till sidans rubriker!

Rågångskarta för Backas ägor 1874
- Flinkebacken med Fläktehagen och i öster Smedslyckan

Kartbeskrivning över "Späckatorps Odallycka", nu Flinkebacken 1:1's ägor 1960 - Smedslätten och Fläktehagen - innan avyttring

Skissen inför markbyte och förändringar av gränser 1960 visar exakt Späckatorps ursprungliga odaläga på Kronoparksmark. Nu anses den alltså vara införlivad i Flinkebacken 11 - som från början var en kronolägenhet skiftad 1803. (Ännu ingen särskild handling som visar detta införlivande av Odallyckan med Flinkebackens ägor.)

Man kan också se att den på karta 1844 inritade "allmänningsbiten Nr 1622" här helt har införlivats med den "gamla odallyckan", så att den går ända ner till vägen i det som kallas äga a. Troligen genomfördes detta 1935 vid ägoutbyte mellan Flinkebacken 11 och det då friköpta Bäckedalen 11 ("Bäckebelen"  på kartan ovan - skall vara "Bäckedalen").

1960 kallas den vänstra (västra) delen av den "gamla Späckatorps Odalsäga" - a. för Smedsslätten (1872; Smedslyckan) och den högra (östra) delen - b. - för Fläktehagen (1872; Fläckhagen).


Ytterligare fakta kring boende genom tiderna kan läsas nedan!

<-- Till sidans rubriker!

Foto från Ingrid och Nils Gillberg, 2014 Foto från Ingrid och Nils Gillberg, 2014

 Huset Sandtaget runt 1960 då makarna Gillberg ägde Sandtaget och just köpt till marken upp till gränsen mot Broddenstorpsmarken som tillhör Hålltorp. Det är den högra delen av det gröna fältet. Den kallades "Fläktehagen" när Gillberg köper den 1960 av fanjunkare Carlsson på Flinkebacken- tidigare också namnad "Fläckehagen".

På bilden skymtar till vänster (västerut) Margit Lindquists Bäckedalen med tvätt på "strecket" på den andra halvan av den gamla gården Späckatorps Odallycka, kallad Smedslyckan, och längre upp Flinkebackens ladugård i en nedsänkt del närmare mot bäcken som gett området sitt namn.

Det är lätt att urskilja höjdskillnaderna med relativt små ytor, som alla varit viktiga pusselbitar i människors försök att hitta utkomster till sitt leverne under långa tider och som har orsakat så mycket handlingar, kartor och dokument för att hävda rätt ända sedan Kronoparkstiden före sekelskiftet 1700/1800.

Det gröna fältet - här uppdelat mellan Bäckedalen 2 och Sandtaget var tidigare en gammal Odallycka till gården Späckatorp tidigt under 1700-talet.

<-- Till sidans rubriker!

 

Adligt släktad änka köper alltså förpantingen i Bäckedalen 1856 - "marken mellan Ivarstorps och Broddenstorps ägor" (Flinkebacken)

Adliga släkten Kuylenstiernas vapen Nr 1304. (Publicerat med tillstånd av www.adelsvapen.com) Adliga släkten Kuylenstiernas vapen Nr 1304. (Publicerat med tillstånd av www.adelsvapen.com)

Något om den adliga ätten KUYLENSTIERNA nr 1304

Adlad 1693-11-30, introducerad 1697.


Gudmund Emanuel, (son av Johan - i sin tur son av den först adlade Johan), född 1749-10-19 i Måssebo. Volontär vid Älvsborgs regemente 1764-02-02. Rustmästare vid Älvsborgs regemente 1770-02-21. Förare 1773-06-25. Fänrik 1777-12-03. Avsked med löjtnants karaktär 1787-10-09. Kapten vid vargeringskåren i Göteborg. Dör på Sotanäs i Gunnarps socken, Hallands län 1802-02-25.

Gift 11/11 1792 med Annika Carlsdotter (bonddotter) i hennes 1:a gifte - född 1757, död 1841.

Hon gifter sig igen den 15/1 1804 med Sven Hulten. Bondson från Nottebäck, född där den 1 maj 1757. Stud. i Lund 1780, prästvigd 4/10 1783, komminister i Gryteryds kyrka 1792, tilltro 1793, tjänstfri 1822. "En stilla och from man." Död den 1 maj 1824.

 

Barn i äktenskapet med Gudmund Emmanuel Kuylenstierna:
Johan Emanuel, född 1781, död 1823.
Marta Elisabet, född 1791, död 1849. Gift 1811-06-16 med pastorsadjunkten i Hjärtums förs, Göteborgs stift Josef Jörling, född 1786, död 1862.

Den till Ljungstorp senare flyttande dottern, då som änkefru:
Catharina Charlotta, f. 1793-01-07 på Gällered, d. 1883-12-26 Rödjan, Fägre (alltså sonsons dotter till 1:e adlade)
Gift 1844 m. godsägaren Carl Fredrik Trotzig, f. 1790-09-28 Fårsnäs, död 1844-10-13 Svartarp, Åsle, Falköping

Sedan följde barnen;
Anna Gustava, född 1794, död 1843-07-28 i Torups socken, Hallands län. Gift 1811-12-01 i Gunnarps kyrka med kommissionslantmätaren, sedan häradsskrivaren i Hallands län Carl Hemvall i hans 2:a gifte (gift 1:o 1785 i Grimetons socken, Hallands län med Catharina Lagerbom i hennes 2:a gifte, född 1741, död 1809, dotter av rådmannen Jakob Lagerbom), född 1753, död 1828 på sin egendom Brännö i Torups socken [El.].
Johanna Carolina, född 1795-11-28, död 1837-11-16. Gift 1823-01-06 med fanjunkaren Anders Henrik Björnberg i hans 1:a gifte, född 1794. Död 1863.
Erik Anders, född 1797. Kvartermästare. Död 1864.

Adolf, född 1800. Fänrik. Död 1882.                                                     (Text och bild med  tillstånd från www.adelsvapen.com)

<-- Till sidans rubriker!

Svartarps Säteri, Åsle ägt av fanjunkaren Patron C. F. Trotzig m. familj

Svartarps gård 1912. Fotograf Harald Eriksén; Bild från Västergötlands Museum - bildarkivet/bildnummer: A61438 Svartarps gård 1912. Fotograf Harald Eriksén; Bild från Västergötlands Museum - bildarkivet/bildnummer: A61438

Änkefru Trotzigs man, Fanjunkaren Patron Carl Fredrik Trotzig, dog redan 1844 den 13/10  på Svartarps gård, Åsle, Falköping, endast 54 år gammal. Han bodde här med sin familj. Gården med tillhörande gårdar omfattade 2 5/8 mantal, en relativt stor gård alltså, som kallades Säteri.

Den ärvdes av hans familj;
Hustrun Catharina Charlotta Trotzig och barnen;
Son Otto Gudmund, född i Böne 1825 den 6/4 -ut 1848
Son Carl Johan Emil, f. i Böne 1828 d. 25/1 - ut 1846
Dtr   Augusta Charlotta, f. i Hångsdal 1829 den 11/6 - ut 1847

Son Christoffer Gottfrid, f. i Hångsdal 1832 den 27/5 - ut 1851
Dtr   Emma Mathilda, f. i Hångsdal 1833 den 15/8 - död 1847

1851 säljs hela Säteriet till Patron P. Millqvist Rök, från Dimbo

(Uppgifter från husförhörslängder, Kent Friman, 2013)


Änkefrun Catharina Charlotta Trotzig flyttar efter försäljningen av säteriet Svartarp i Åsle till Sköfde 1851 och dyker upp i Bäckedalen Ljungstorp 1856.

<-- Till sidans rubriker!

Änkefru Catharina Charlotta Trotzig f. Kuylenstierna - nu i Ljungstorp

Det kan konstateras att änkefru Trotzig, född Kuylenstierna, av någon anledning väljer Ljungstorp och där Bäckedalen som plats för sitt liv under några årtionden under 1850 -1870-talet - mellan hennes 63:e och 83:e år i livet!

De flesta av hennes syskon är då döda. Kanske hade hon kontakter med familjeklanen vid Hålltorp/Ivarstorp/Uppsala - som 1851 hade ärvt förpantningen Flinkebacken med Späckatorps Odalslycka i Ljungstorp efter fadern/farfadern Petter Jonsson på Upsala/Ivarstorp, som i sin tur köpte den på 99 år 1815 av Späckatorp (förpantning).

Arvingarna sålde den i sin tur 1853 till Johan Sandblad, då boende i Bäckedalen 2, som gick i konkurs och efter ett begånget mord 1856 dömts till livstids straffarbete på fästningen Carlsten i Marstrand. Änkefru Trotzig köper alltså förpantningen Flinkebacken 1856 av konkursboet. Hon tycks också köpa förpatningar ur andra hemman i området.

Hon finns i husförhörslängden på sidan Bäckdalen under Ivarstorp skriven som arrendator fr o m 1862 - men flyttar alltså in som "ägare av husen i Bäckedalen" redan 1856 (inte specificerat i vilket av husen hon då bodde de första 6 åren) - hon ägde enligt inteckningsprotokoll åtminstone Flinkebacken fram till 1873 - då hon sålde det till en Mamsell Edelman och lämnade Bäckedalen 1876 med sin piga för Fägred, då 83 år gammal.


1872 fastställdes enligt förrättning att grundägandet till Flinkebacken, Smedslyckan och Fläckhagen tillhörde samma lägenhetsenhet, ekonomiskt under dåvarande Backa gård.

Mellan 1856 och 1873 ägd av Änkefrun C. C. Trotzig. I Hägnadshandling 1871 anges "Fru Trotzigs lycka" med gräns mot soldattorp N:r 330 med hägnadsskyldighet. Det är troligen Vadet som kan ha varit förpantning under Pickagården dessa år och ägda av fru Trotzig. Fru Trotzigs ägnad ("422 fot" = ca 140 meter) beskrivs som en av alla Soldattorpet Nr 330's alla uppmätta hägnader, och uppräknas i ordningen efter "Hålltorps hägnad åt gatan" (troligen Fermagatan).

(Handlingar från Backa gårdsarkiv via C. A. Tell och familjen Holmqvist i Bäckedalen.)


I inteckningshandling från 1880 kan man läsa att änkefrun hade ägt lägenheten Flinkebacken (tidigare Bäckedalen under Späckatorp), en kronoskattelägenhet som förpantats på 99 år i maj 1815 av ägaren till Späcketorp, Lars Jansson, till ägaren av Ivarstorp, Petter Jonsson och hans hustru Cajsa Jonsdotter.

1880 ägde Backa gård genom S. A. Schöler, som köpt Späckatorp, i grunden den förpantade marken. Änkefrun hade försummat att visa detta för den nya köparen genom inteckning för lägenheten. Det fanns nu bara 25 år kvar av innehavarrätten av lägenheten enligt det urprungliga kontraktet (förpantningen) från 1815. Änkefru Trotzig hade försålt densamma 1875 till Mamsell Edelman och blev då ålagd att skaffa åtkomsthandlingar, vilket hon alltså hade försummat. (1880 var änkefrun 87 år gammal!)

Schöler på Backa gård går med på att få detta inskrivet i inskrivningsboken för lägenheten, när änkefrun kunde visa att hon ägde marken hon sålt, genom ett fastebrev från Häradsrätten 1875 där det fastslogs att hon var ägare till just denna mark, "som blivit genom kontrakt upplåten".

"Enkefru Chatrina Charlotta Trotzig f.Kuylenstjerna", -  född 1793, flyttar alltså med pigan Anna Olofsdotter, född 1811, till änkans son i Fägred, Otto Gudmund Trotzig, född i Böne 1825 den 6/4. Sonen bor då i Rödjan med sin fru och sex barn och är "konsult" inom torvmossehantering och anordningar för sådan täkt (annons i tidning från tiden). Familjen lämnar Rödjan för Kristinehamn 1885.

Änkefru Trotzig flyttar av någon anledning tillbaka till "Varnhem" den 4/10 1881, efter exakt fem år. Nu 88 år gammal!! Hon skrivs in i Eggby vid inflytten med sin piga den 1/11 1881 - men återflyttar till sin son efter bara ett år och flyttar då ut från Torp, Eggby, där hon tydligen bott. (finns inte husförhörslängden skriven där, men i utflyttningsboken). Där fanns vid tiden en Patron Karl Svensson, född i Sandhem och inflyttad från Habo, dvs inte långt från änkefruns lämnade säteri Svartarp. Familjerna  kanske kände varandra från tidigare dagar.

Änkefrun dör bara ett år efter återflytten till sonen i Rödjorna i Fägre den 26/12 1883.

Se mer under rubriken A. 13 Bäckedalen - Flinkebacken samt A. 19 Bäckedalen 2!

(Tack famlijen Hans och Kristina Holmqvist, Bäckedalen, Flinkebacken 2:1 och Backa gårdsarkiv för kopior av dokument, 2013!)

<-- Till sidans rubriker!

1877 års häradsekonomiska karta för Flinkebacken

1877 års karata. Blått= Flinkebo inklusive "gamla Späckatorps Odallycka". Färgningar och ifyllnad på 1877 års karta har gjorts av Kent Friman. 1877 års karata. Blått= Flinkebo inklusive "gamla Späckatorps Odallycka". Färgningar och ifyllnad på 1877 års karta har gjorts av Kent Friman.

Flinkebacken markerad med blått på karta 1877 - tillhörde i grunden och från början Späckatorp - inte Bäckatorp som det står på kartan. Blått streckat för "Späckatorps Odalslycka" instakad tidigt och ägdes före skiftet, nu inritad som Späcaktorps grundäga tillsammans med Flinkebacken efter 1872 års karta och allt "inräknat i Backa gårds ekonomiska ägosummor "- enligt karttext till 1877 års karta.

Karta från 1872 visar tydligt att Späckatorps tidigare ägor österut hörde till markområdet tillsamman med Flinkebacken - här streckade. Denna äga var också förpantad på 50 år efter 1852 och köptes tillbaka av Wetterberg till Backa gård 1866. Formellt förs denna äga till Flinkebacken vid något tillfälle och säljs 1960 och gränserna rätas ut för det som skall bli Flinkebacken 2:1 i modern tid.

Kartan är inte avsedd för precision av gränser, mm - men det är tydligt att Flinkebacken här tycks omfatta även del av det som tidigare kallades allmänt sandtag dvs "kilen" av mark norr om det som är "Lindqvista tomten" sedan 1832 i det forna Almmänna sandtaget.

Hus är heller inte inritade med precision, men här syns Flinkebackens bostadshus och Ladugård, Petter Lingqvist "Nyhemman" ("Lindqvista tomten" eller Bäckedalen 2), Sandtaget och Kämpenstorp.

Innehavet av Flinkebo och markområdet "mellan Ivarstorps ägor och Broddenstorps ägor" hade redan 1815 på 99 år sålts till Petter Jonsson på Ivarstorp, vars arvingar när han dog 1851 (bl a Anders Pettersson på Hålltorp) år 1856 sålde resterande innehavstid (48 år) till Änkefru Cathrina Charlotta Trotzig, född Kuylenstierna - och sedan vidaresålt 1875
till en mamsell Edelman, troligen från trakten av Lidköping. Backa gård hade också hunnit köpa gården Späckatorp 1868, så vid den här tiden var grundägaren av Flinkebacken alltså Backa gård - med en innehavsrätt genom kontrakt för annan t o m 1914!

<-- Till sidans rubriker!

Boende på Flinkebacken - 1700-tal

Detalj från skifteskartan 1794 inför skiftet 1803 av Billingeliderna. (Lantmäteriet Historiska Kartor) Detalj från skifteskartan 1794 inför skiftet 1803 av Billingeliderna. (Lantmäteriet Historiska Kartor)

Husförhörslängd 1776 -->


Här har Flinkens hus någon gång under sena 1700-talet flyttats ett tycke in på den äga som senare kom att bli just Flinkebacken.

Kartan är från 1794, använd inför skiftet av Kronoparken Billingeliderna 1803 - så huset fanns där i slutet av 1700-talet, klart utmärkt!

Det ligger utan husplatsinhägnad på Kronomark mitt för Flinkens husplats på det som innan skiftet kallades Flinkens intäkt och som i samband med skiftet 1803 fördes till Späckatorp.

1783 fanns det inte med på karta, så det borde ha uppförts någon gång på 1770-talet för att finnas med på karta 1794.

(Möjligen kan vi ha fört några till Inhyses/boende till Ivarstorp eller Bäckedalen Ivarstorp från husförhörslängderna, som egentligen bodde i detta hus - se inhyses Ivarstorp och Bäckedalen under Ivarstorp på resp. sida.)
(Anm; Kent Friman)


De streckade linjerna på kartan är både ny skiftesgräns 1803 och försök att visa på hur marken användes med inhägnadsmarkering och andra markeringar. På kartan är Flinkens husplats noga inhägnad, med möjligen två bostäder markerade, lite västerut från detta hus och det "nya" huset kom att hamna på Flinkebackens nya äga.

Just här komplicerades kartan något av ett allmänt sandtag utmärkt med prickad äga, såsom liggande på allmän mark - alltså förd till Klosters by i samband med skiftet.


Hustomten markerad runt huset ser likadan ut idag, bara med husplacering mer i öster och med  marken norrut som tilldelas vid skiftet 1803 kallas den idag Flinkebacken 2:1 - tidigare Flinkebacken 11.

<-- Till sidans rubriker!

Boende Flinkebacken på 1800-1900-talet


Husförhörslängd  1815 -->; Späckatorp;
(anm; Späckatorps hemman tycks skrivas "Späckatorp Vestre" - så då bör inhyses avse Flinkebacken;)

^^^

Inhyses  Anders Larsson, född i Sjogerstad 1811 den 9/1 - flyttar in 1841 från Upsala som inhyses med fru
Hustrun Stina Jonsdotter, född i Sköfde 1809 den 10/9 - tillsammans med
Flickan  Maja Lena Svensdotter, född i Warnhem 1829 den 25/3 - flyttar in från Ifvarstorp (Not; "nådehjon")

Intäktsbrukare under Späckatorp;
Smeden      Johannes Andersson Friberg, f. i Wäring 1807 den 15/3 - in 1853 från socknens slut (där inhyses)
Hustrun       Kjerstin Andersdotter, född i Ullervad 1783 den 15/11 - hon dör den 6/3 1868

- Johannes skrivs som undantagsägare 1854 och bor kvar på ägan.


 

 

Husförhörslängder 1869-1895; Flinkebacken:
(Nu står Flinkebacken självständigt i husförhörslängderna!)
Petter är först brukare mellan 1873 och tillträdet som ägare av marken Flinkebacken, som inte riktigt framgår.

Ägare    Petter Jonsson, född i lundby 1830 den 17/6 - flyttar in 1873 från Amundtorp, Nederstegården med fru
Hustru  Maria Christina Pettersdotter, född i Lundby 1828 den 24/5 - tar emot barnhusbarnet N:o 316
Fosterdotter  Paulina Josefina Matilda Andersson, f. i Katarina församling, Stockholm 1885 den 14/4 - in 11/5 1886

<-- Till sidans rubriker!

Boende från 1895 -->

 

Husförhörslängd 1895-1922; Flinkebacken:

Nu står Petter först som ägare - troligen sålde mamsell Edelman till honom efter ett kort ägande, efter sitt köp 1875 från Änkefru Trotzig, och som hon fick åtkomsthandling till 1880! - sedan stryks ägarbeteckningen på honom före 1895 i samband med att han säljer Flinkebackens förpantning - han köper hus 1905 i Bäckedalen (Bäckedalen 2)


Lägenhetsägare
Maken                Petter Jonsson
, född 1830 - blir änkling den 23/1 1899 och lämnar Flinkebacken för att bli ägare
                           till hus på allmän mark Bäckedalen - "Lindqvista hus" 1905 - han dör 11/3 1915
Hustrun             Maria Kristina Pettersdotter, född 1828 - dör den 23/1 1899
Fosterdotter        Paulina Josefina Matilda Andersson, född m 1885, flyttar ut som piga till Ängarås 1900 -åter 1903
                           och slutligen till Hålltorp 1905
                           Fosterdotterns oäkta dotter Alfhild Linnéa, f. i Varnhem 1905 den 10/9 flyttar med modern 1905

Gunborg Ferm, Ljungstorp har en anteckning om att Maria Kristina bedrev affär i ladugården på andra sidan vägen - dvs i ladugården till Bäckedalen 2 vid den här tiden före 1899.
 

^^^
**********************************

 

Ny ägare             Karl Johan Gustafsson, född i Varnhem 1874 den 11/1 - flyttar in med familj 1905 - flyttar till      
                            Nord Amerika den 27/3 1906! (Karolina utvandrade också dit den 21/2 1896, återvände 1904)
Hustrun               Karolina född Broström, född i Varnhem 1874 den 7/10 - gifta 21/5 1905 - flyttar till modern
                            Anna Kajsa Broström, Gustafsberg 1914 - Klefvens intägt
Son                      Karl Magnus, född i Varnhem 1906 23/8 - flyttar med modern 1914
Dotter o.ä            Annie Karolina Eleonora, född i Varnhem 1916 den 26/1 - flyttar med modern 1914
 

**********************************

^^^

 

Arrendator Karl Johan August Dahlberg i Upsala - noteras inte ytterligare - troligen efter Karls utvandring 1906

Arrendator
(enligt muntlig uppgift från Margit LIndqvist så var Hjalmar Holmberg en tid arrendator också för Flinckebacken)

Arbetare            Sven Hjalmar Holmberg, född i Varnhem 1880 den 19/8 - åter hit från N. Wing den 8/11 1905
                           och tar över Sandtaget - gifter sig den 22/11 1908 - arrenderar och kanske också bor på
                           Flinkebacken en tid (Sandåsen tycks ju itne haft speciellt mycket jord att odla!)
Hustrun             Augusta Olivia Brandqvist, född i Borgunda 1876 den 18/4 - flyttar in 1908
Son                    Sven Roland, född i Varnhem 1909 den 9/8
Dotter                 Signe Karolina, född tvilling i Varnhem 1913 den 6/4
Dotter                 Märta Elisabeth, född i Varnhem 1913 den 6/4
Son                    Johan Oskar, född i Varnhem 1915 den 27/8

Arrendator Karl Hilmer Johansson, född i Hällestad 1882 den 27/3 - flyttar in med frun 1914 från Sandlid
Hustrun       Gerda Sofia Johansson, född i Uppsala län, Bro 1888 den 11/7 - de gifte sig den 21/6 1912
                   de båda flyttar ut till Larstorp som de köper - en förpantingslägenhet under Hustru Ingridsgården, 1918

^^^

<-- Till sidans rubriker!

 

Karolina Broström gift Gustafsson flyttar in på Flinkebacken 1905

Karolina, född Broström bodde i Nord Amerika 1894-1904. Bild från Varnhemsbygden 2000, Egon Holm (dottersonen). Karolina, född Broström bodde i Nord Amerika 1894-1904. Bild från Varnhemsbygden 2000, Egon Holm (dottersonen).



Bild på Karolina född Broström på Gustavsberg Ljungstorp. Här under sin vistelse i Nord Amerika mellan 1896 - 1904 innan hon flyttade in med man i Flinkebacken.

Hon återvände hem trots att hennes syskon fanns kvar "däröver".

Väl hemkommen så träffade hon snart därefter Karl Johan.

Hon kom hem från Nord Amerika den 6/12 1904 och lysning togs ut nästan omgående (4 lysningar innan giftermålet) och de gifte sig 21/5 1905 och flyttade in på Flinkebacken samma år. Graviditet påbörjades runt 23/12 1905.

Karl Johan reste sedan till Nord Amerika den den 27/3 1906, fem månader innan sonens födelse den 23/8 1906.

Ingen idag levande vet vad det kunde ha funnits för skäl till att hennes make lämnade henne just efter bröllop och inför stundande barnafödsel; 5 månader innan sonen Karl Magnus föddes (han fick ett namn efter sin far, trots att han lämnat dem!)

Kanske lämnade han dem i förstone i samförstånd? Skulle de komma efter? Kanske fanns det inga särskilda skäl? Kanske han inte orkade med familjebildningen? Kanske förolyckades han i Amerika? eller kanske något helt annat!


Se också nedan i Häradsrättens lagfartsbevis för köparen av Flinkebacken, Bertil Karlsson, där det står att Karl Johan Karlsson och Karolina var frånskilda!

Karolina föder också en dotter utom äktenskapet här på Flinkebacken - ingen känd fader finns noterad i husförhörslängden, som skriver dotter oäkta med namn;

Annie Karolina Eleonora, född i Varnhem 1916 den 26/1 - senare i livet gift Holm.

Barnen flyttar med modern hem till Gustavsberg och den där då ensamstående modern 1914.
Modern hette Anna Kajsa Broström, Gustafsberg - Klefvens intägt, där Karolina var född och uppväxt.

Se vidare!  - A. 104 Gustavsberg

Amerikakuvert till brev till bl a Karolina hittade i Björsgården 1998!

Kuvert från Bror och Kerstin Antbäcks samlingar, Björsgården, Varnhem, 2014 Kuvert från Bror och Kerstin Antbäcks samlingar, Björsgården, Varnhem, 2014

Dessa kuvert hittades 1998 av Bror Antbäck i samband med renoveringsarbeten på vinden i Björsgården. Vid samtal med snickaren stacks handen ner vid skorstenspipan och där fann man ovanstående kuvert instoppade (samt något ytterligare). Avsända från West Newton, Nord Amerika,1892-1894, dvs mer än 100 år tidigare! Brevet längst ner till höger till Carolina Broström, är rekommenderat och innehöll troligen pengar från bröderna i Amerika 1894.

Bröderna;

Johan August Broström, född i Varnhem 12/9 1862 - reser till Nord Amerika från Gustafsberg den 11/3 1892.
Karl Oskar Broström, född i Varnhem den 14/8 1865 - reser till Nord Amerika från Gustafsberg den 11/3 1892.

Karolina Broström reste själv över till bröderna i Amerika mellan 1896 - 1904.

 

Kuvert 1 1894 är till "G. Broström", dvs fadern till Karolina; Gustaf Jonsson Broström, född 1840 boendes i Gustafsberg, Kleven. Med postadress Axvall för hämtning till affären i Björsgården som var "slutposthämtningsanstalt" och som ägdes av August Gustafsson, Klosterdal, Varnhem. Kuvert 2 1892 är till "Anna Kattarina" Broström - kanske det var modern Anna Kajsa som avsågs? Brev 3 1892 & 4 1894 till Carolina Broström.

Möjligen lämnades kuverten redan vid avhämtningen i affären i hörnet på Björsgården hos handlaren för sin frimärkens skull? Det ser i alla fall ut som en "notberäkning" gjorts på ett av dem. Kanske fick någon av bodbiträdena dem. Senare gömde i alla fall någon dem medvetet vid skorstenspipan på vinden ovanför affärslokalen i Björsgården.

 

Angående postgången i Ljungstorp/Varnhem 1890-tal;

Verna Andersson, Ljungstorp har renskrivit en lång berättelse på band från Jenny Berg i Varnhem från 1960-talet, som visar på både Gustafssons, i Klosterdahls, affär och ”postanstalt" i Björsgården och postadressen Axvall.

Med tanke på kuverten till Karolina Broström, så var Björsgården alltså både affär och ”postanstalt" och nu vet vi också hur posten kom dit från Axvall.
 

Där hittar vi Jenny berätta;
 "Så var jag då vid målet för min vandring som var både affär och postanstalt och gästgivaregård (Lindhs)."  
(1897! - min kommentar, då hon tidigare på bandet berättat att hon var fem år denna första gång hon fick gå själv genom Varnhem)

"Handlare Gustavsson körde ju efter varor och även sålde ägg och smör i Skövde. Var nog tröttsamt på vintern att åka efter häst. Då hämtade han Skaraborgs läns Annonsblad på tryckeriet. Den utgavs onsdag och lördag. Prenumerationspriset var för helår 1:20. De 20 örena var handlare Gustavssons ersättning för att hämta tidningen. Vår postadress för övrigt var Axvall.

Posten därifrån till Varnhem ombesörjdes av fru Maria Pettersson från Nybygget vid allén vid Backa egendom. Hon gick till fots till och från Axvall i 18 år. Hade väl hjälp någon gång av sin make och yngste son. Han är nu på Vallehemmet. Har varit trädgårdsmästare på Ölanda. Namnet är Hagberg.  Fru Maria Pettersson dog 1934 vid 98 års ålder.”

På så sätt hamnade kuverten i Björsgårdens lokaler, som var handlaren i Klosterdahls, Gustafssons, affär för tiden.
Eftersom de var gömda vid skorstensstocken i över 100 år - finns ju alltid en liten undran varför de gömts undan!



TVÅ TAVLOR FRÅN 1800-TALETS USA

Karolina hade säkert med sig dessa två tavlor från USA till Flinkebacken när hon flyttade in där 1905.


Tavlorna är troligen från tryckta planscher hon tyckt vara fina nog att rama in "over there".

Idag hänger de på dottersonens vägg i Ljungstorp som minne av en stark kvinna i släkten!

(Med tack till Roland och Barbro Holm för lånet av tavlorna för fotografering, Foto Kent Friman, 2013)

Av ovanstående Lagfartsbevis för Bertil Anderssons köp av Flinkebacken 15 mars 1919 fastställt i häradsrätten står; "säljaren Karl Johan Gustafsson och hans frånskilda hustru Karolina Gustafsson."
 

Enligt andra dokument utsågs god man för den försvunne Karl Johan i samband med försäljningen av Flinkebacken - vilket heller inte motsäger att de var frånskilda.

<-- Till sidans rubriker!

Karolina Broström på bild 1955 - 81 år gammal

Delförstoring av bild från Folke & Margaretha Holms album, Fogdehagen, 2017 Delförstoring av bild från Folke & Margaretha Holms album, Fogdehagen, 2017

Formalia;
Karolina Gustafsson, född Broström i Varnhem 1874-10-07 - död

Moder till;
Karl Magnus Daniel Broström, född i Varnhem 1906-08-23 - gift 26/5 1929 med  Anna Elisabet Engberg samt;

Annie Karolina Eleonora Gustafsson, född Broström i Varnhem 1916-09-26

- i sin tur mor till;

Kurt Egon Vallentin Holm, född i Varnhem 1934-05-09

Theodor Emil Holm

Einar Holm och

Karin Linnea Holm, gift Nordgren
- maken John Ivar Nordgren.
 

Bertil Andersson köper Flinkebacken 1919

Forts! Husförhörslängd 1895-1922 & 1922-1938; Flinkebacken;

Lägenhetsägaren Richard Bertil Andersson, född i Fägre 1882 den 14/9 - flyttar in den 23/6 1918 med familj
                          - han köper Flinkebacken den 15/3 1919 enligt köpebrev
Hustrun                Anna Viktoria Schmidt, född i Sköfde 1889 den 11/1
Dottern                 Karin Gertrud Linnéa, född i Sköfde 1913 den 31/8
                         - familjen flyttar till Sköfde 3/10 1924 och säljer då till syskonen Roth

Bertil Andersson från Skövde köper Flinkebacken 1919 och hamnar i en omfattande rättstvist med Kronan om en del av ägorna, som hade tillförts Flinkebacken enligt skiftet av Billingeliderna 1803, men inte förts rätt av lantmäteriet genom vid rågångsbeskrivning under åren.

Klicka på bild för bild nedan för att läsa hur stor oordning som varit under över 100 år kring ägoförhållandena kring Flinkebacken! Nedanstående domstolsdokument föregås av ytterligare 10-tal domsidor kring anhängiggörandet av talan.

Det var Kronan som företrädare för Ängarås som var kärande i målet och Bertil Andersson, ägare av Flinkebacken vid tiden, som blev svaranden med början 1920. I tre år pågick rättegången kring en liten markbit ovanför Ivarstorp noterad för Flinkebacken 1803 (!).

Den här gången handlade det om Ängarås rätt till viss mark efter ägoutbytet 1867 (!) med Backa gård - Dunagården mot Späckatorp 1856, där Flinkebackens ägor inte kom med på rätt sätt enligt stämning från Kronan (Ängarås) mot Bertil Karlsson för Flinkebackens tilldelning i rågångsmätning 1856!

Bertil Andersson förlorade tvisten och den lilla markbiten norr om Ivarstorp, som enligt honom tillhörde Flinkebacken, gick till Ängarås som del i bytet mellan Backa gårds Dunagården coh Späckatorp 1867. Det Flinkebacken som blev kvar utgjordes av ägan med gräns i väster direkt mot Flinkebo (Ivarstorp).

Året efter dessa domstolsförhadnlingar säljer Bertil Andersson Flinkebacken och flyttar tillbaks med familjen till Skövde.


Utdrag ur domstolsbehandling av Flinkebackens ägor den 11 januari 1923:

********************************************

**********************************************
Rättegången fortsätter!

Utdrag ur fortsatt domstolsbehandling av Flinkebackens ägor den 8 mars 1923:

Det var denna trekant överst på kartan som hade lagts fast tillhöra Flinkebacken, som det nu blev strid om, efter att två olika lantmätare kommit till olika ståndpunkter.

Utdrag ur domslutet vid behandling av Flinkebackens ägor den 11 juli 1923:

<-- Till sidans rubriker!

Klicka på bilden för att se kartan större! Klicka på bilden för att se kartan större!

Ägan B längst norrut på denna karta förlorades för Flinkebacken i denna tvist med Kronan (Ängarås).

Lantmätariet fick 1923 ändra rågångsmätningen till Ängarås fördel, som en följd av ägarbytet med Dunagården 1867.

<-- Till sidans rubriker!

Syskonen Roth köper Flinkebacken 1925


Lägenhetsägare (Slaktare) Ludvig Roth, f. Varnhem 1872 den 27/4, flyttar in på Flinkebacken den 23/11 1925

Hälftenägare till Flinkebacken blir också;
Hans syster                         Augusta Vilhelmina Roth, född i Varnhem 1872 den 27/1 - flyttar också in 1925
Fostersonen                         Erik Vilhelm Ekblad, född i Skarke 1919 den 29/6 - flyttar in den 12/12 1929 - ut 1936


Syskonen Roth är initialt hälftenägaren vardera till Flinkebacken och även Strömshagen - "en lägenhet på Skarketomten", samt även en tid Nyborg, som sambrukades med Strömshagen. Dessa säljs nu inför köpet av Flinkebacken.

Roth köper 1926 den resterande markbiten ovanför Kilen som var den enda återstående allmänningsmarken nära Flinkebacken - se köpebrev från affären med Varnhems kommun nedan:
 

I samband med Ludvigs död uppstår också en oklarhet och svårighet med markbiten Kilen, som föranleder häradsdomaren att skriva ett brev till änkan Augusta Roth om vad hon måste göra för att klara ut allt och kunna sälja Flinkebacken vidare - se häradsdomarbrev nedan:

<-- Till sidans rubriker!

Ludvig och Augusta Roths köp av Kilen 1926 med nybyggd ladugård

 

Kilen är ett stycke mark i spetsen på det gamla allmänna sandtaget som nu blivit Varnhems sockenallmänning och säljs av socknen till Ludvig och Augusta Roth 1926. De hade redan hunnit uppföra Flinkebackens ladugård på ofri grund (allmän mark) när kartan ritades. Flinkebacken står här som Späckatorp på kartan (tidigare tillhörighet).

Se mer om ladugrådsbygget  i Augusta Roth's levnadsteckning av fanjunkare Carlsson - se nedan!

Det tycks som om spetsen med mark däromkring ännu blir kvar som allmänning. Påskrivet så med blyerts! Markytorna fortsätter att spöka runt ända fram till våra dagar. Nu blir i alla fall den här biten reglerad så att Ludvig och Augusta köper den! Den kommer att ställa till med mycket förtret och extra pappersarbete även framöver!

 

Till slut blev Augusta nödd att i gåvohandling skänka bort Kilen 1:1 till Axel Carlsson och hans hustru Anna, trots att de alla menade att paret Carlsson redan köpt den i o m köpet av Flinkebacken. Tyvärr hade denna  fastighet med eget fastighetsnummer inte nämnts i köpekontrakt/köpebrev.

De båda syskonen Roth var med om en hel del juridiska akter kring sitt ägandes Flinkebacken. Som vanligt genom historien är det alltid något på gång att regleras kring denna fastighet. Här är det den gamla vägen upp mot Uppsala och Hålltorps hagar, som är på gång att fastställas 1937, efter ett århundrade av dskussioner och tvister!

Detta just i en tid, när den ganska kort därefter ersattes med andra vägar för Uppsala via Ivarstorp!
 

Augusta Roth på  Flinkebacken

Bild från Gunborg Ferms samling, Ljungstorp, 2014. Foto från 1940 på verandan till Flinkebacken. Bild från Gunborg Ferms samling, Ljungstorp, 2014. Foto från 1940 på verandan till Flinkebacken.

Augusta Vilhelmina Roth, född i Varnhem 1872 den 27/1 - flyttar in 1925 som hälftenägare av Flinkebacken tillsammans med sin broder; Ludvig Roth, född i Varnhem 1872 den 27/4.

Nedan följer en berättelse baserad på intervju med Agusta Roth som efterträdaren till Flinkebacken fanjunkare Axel Carlsson gjorde 1958:

Dokumentet från Gunborg Ferms samlingar, Ljungstorp, 2014. Dokumentet från Gunborg Ferms samlingar, Ljungstorp, 2014.

"Fanjunkarn" var intresserad av sin bygd och sammanställde många skrivna alster kring Ljungstorp och dess innevånare. Detta om Agusta var en av dessa bygdegärningar.

<-- Till sidans rubriker!

Fastighetsmäklarens beskrivning av fastigheten Flinkebacken 1940

Fastighetsmäklaren Fribergs Fastighetsaffärer, Skövde, beskrev Flinkebacken 1940 enligt ovanstående. Bostadshuset ombyggt 1927. Ladugård byggd öster om bäcken 1926 och det anges att det längre tillbaka funnits en kvarn.

(Handling från familjen Holmqvist, Bäckedalen 3, Ljungstorp)

<-- Till sidans rubriker!

Fanjunkaren Axel Linus Karlsson,  f. 31/12 1886 i Tengene köpte 1941    - död 5/2  1964 i Flinkebacken 1:1
Hustrun        Anna Sofia Karlsson, född Johansson 21/6 1889 Norra Ving - död 12/1 1952 i Flinkebacken 1:1
Dotter            Anna-Lisa Holmkvist född 24/6 1915 i Mölltorp - död 26/3 1977 i Danderyd - 1940 gift med
                Gunnar Emil Holmqvist född 10/5 1903 i Bromma - död 18/12 2000 i Danderyd
Dotter             Ingrid Maria Karlsson född  1/12 1917 i Järpås  - död 7/5 2001 på Ringvägen i Axvall ogift
Dotter             Rut Margareta Karlsson född 27/7 1920 i Järpås - död 21/6 2008 på Ringvägen Axvall ogift
Dotter             Edit Kristina Ellvig född 16/5 1924 i  Järpås, gift 1956, död16/1 1991 Mellomgården i N. Lundby
Son          Bror Axel Linus Carlsson f. 25/9 1928 i Järpås - död i bilolycka 20/1 1960 i Flinkebacken 1:1 ogift

Fanjunkaren Axel Karlsson köper Flinkebacken 1941

Fem år efter köpet måste det rättas till - återigen svårt med "kilarna"

Augusta Roth var tvungen att tillföra Kilen 1:1 i efterhand då den inte tagits med korrekt i köpehandlingarna:

1960 försvinner äntligen den trasslande Kilen genom sammanläggning

Så blev Flinkebacken 11 och Kilen 11 - Flinkebacken 21.

<-- Till sidans rubriker!

F.d. fanjunkaren Axel och hustrun Anna Carlsson 1950

Bild från familjen Holmqvist, Bäckedalan 3, Ljungstorp - förmedlad 2013 Bild från familjen Holmqvist, Bäckedalan 3, Ljungstorp - förmedlad 2013

Paret Axel och Anna Carlsson sitter utanför sitt hem i Bäckedalen - Flinkebacken 1950 med sin hund - en spets.

Formalia;
Fanjunkaren     Axel Linus Karlsson,  född 31/12 1886 i Tengene köpte 1941    - död 5/2  1964 i Flinkebacken 2:1
Hustrun            Anna Sofia Karlsson, född Johansson 21/6 1889 Norra Ving - död 12/1 1952 i Flinkebacken 2:1

<-- Till sidans rubriker!

Axel Carlsson säljer också "Späckatorps gamla odallycka" 1960

Genom försäljning till Bertil Gillberg, ägare av Sandtaget 1960, så avhänder sig Flinkebacken den del av Odallyckan som blir Sandtagets nya mark och genom en liknande affär med Kämpenstorps ägare även den östra delen av området. Nu är Flinkebacken som det ser ut idag till ytan och alla gamla trassligheter är utraderade, men det tog 160 år!!

Kartan och texten visar hur förändringarna gjordes angående Flinkebacken, Sandtaget och Kämpenstorp 1960:

Flinkebacken 1: 1 inkorporerade (sammanslogs med) Kilen 1:1 och blev Flinkebacken 2:1 - se ovan!
Bäckedalen 1:1 (Sandtaget) inkorp.  A. Smedslätten (1/2 gamla Späckatorps Odallycka) - blev Bäckedalen 3:1
Kämpenstorp 1:1 slogs samman med B. Fläktehagen ( - " - - "-- " -- " --) - blev Kämpenstorp 2:1

<-- Till sidans rubriker!

Dottern Margareta köper Flinkebacken 2:1 1961

1961 säljs Flinkebacken av fanjunkaren Axel Carlsson till sin dotter Margareta Carlsson, (som då bodde på fastigheten) för 10 000 kronor, efter justerat taxeringsvärde nedsatt efter avstyckningen 1960 till 8 000 kr. Arrendeavtal övertages.

Axel Carlssons levnadsteckning vid hans död 1964

Levnadsteckning efter hans död 5/2 1964 i Flinkebacken 2:1
 

<-- Till sidans rubriker!

Läs gärna Gunhild Robachs artikel ur Varnhemsbygden 1987 - "Hos Fanjunkarns" -
ladda ner PDF genom att klicka på filnamnet nedan!

Bildspel från Flinkebacken 1992;  Gunborg Ferms samling (9 bilder)

loading...

För in muspekaren in över bildens kant och låt den vila där - så ser du förklarande bildtexter!
Vill du titta i egen takt - klicka på bilden och klicka dig sedan fram bild för bild!
Vill du starta automatiskt bildspel igen så klickar du bara på pilen till vänster under bilden!
Vill du se alla bilder i helskärm så klickar du på den sneda pil-ikonen ovan!

Flinkebacken säljs 1992 till en dotterson till Axel Carlsson

1992 köpte Hans och Kristina Holmqvist Flinkebacken 2:1 med fastighetsadressen Ljungstorp Bäckedalen 3.
Hans mor, Anna-Lisa född Carlsson, var dotter till tidigare ägaren fanjunkaren Axel Carlsson.

Flinkebacken idag - 2014

Flinkebacken 2:1 idag
Fastighetsadress: Ljungstorp Bäckedalen 3

Nya ägare fro m 1992:

Holmqvist, Hans och Kristina

Ingående värden i ägan som anses som lantbruksenhet:

Totalareal:             33 625 kvm   

Tomtmark                 2 000 kvm
Bostadsbyggnad      1
Åkermark                 1 ha
Betesmark               2 ha
Ekonomibyggnad    1
enklare med byggyta 198 m2 - djurstall, maskinhall, mm

Sammanläggning 1960-08-04
Ursprung Flinkebacken 1:1 samt Kilen 1:1

<-- Till sidans rubriker!

Materialsida för inläggning - klicka här! Kräver lösenord!