A. 106 Kleven under Dyngesäter + Gubbalyckan

Dyngesäters skifte -> Klefven under Dyngesäter -> Klefven -> Dyngesäter 1:7  - med idag adress; Ljungstorp Kleven 1

Flygfoto skänkt av Leif Crona, godkänt för publicering av Försvarsstaben, augusti 2014 Flygfoto skänkt av Leif Crona, godkänt för publicering av Försvarsstaben, augusti 2014

Marken för Dyngsäters skifte blir formellt avgränsad 1803 och är nu alltså över 200 år gammal. 1919 tillkom efter köp från Nohlgården - avstyckningen Gubbalyckan på andra sidan vägen.

Själva byggnaderna för ett torp på Dyngesäters Klev byggs 1854 av torparen  Anders Johansson, född i Varnhem 1802 och kom då att kallas Klefven under Dyngesäter. Vid köp med köpebrev 1895 samt 1907 fastläggs namnet till Klefven.

Fr v ett skissartat försök att märka ut de historiska gränserna för;
Kleven under Svaravarebacken/(senare Klevens såg),
Kleven under Löten och Ambjörntorps skifte,

- norr därom; Kleven under Dyngesäter och längst bort Kleven under Gruvesäter.

Bild från början av 1900-talet av Klefven under Dyngesäter

Foto från Eric Carlberg, USA, 2015 Foto från Eric Carlberg, USA, 2015

Ett foto som sänts till Amerika på Klefven under Dyngesätter och nu återvänt per mail över 100 år senare. Det ålderdomliga huset har spåntak och en aning insjunkna takbjälkar.

Bild 1954 av Klefven

Foto ur Varna Anderssons samling, Ljungstorp, 2015 Foto ur Varna Anderssons samling, Ljungstorp, 2015

Klefven under Dyngesäter 1954 när Vernas mor och far, Gustav och Agnes Andersson, tagit över fastigheten. Här har fastigheten redan haft tegel ett bra tag med tanke på algbeläggningen.

1960-tal Klefven med Gubbalyckan (med byggnad närmast i bild)

Foto ur familjen Larssons samling, Kleven, Ljungstorp, 2017 Klicka på bilden för att se den större!

Huset hann med ett lyft av taket, ny skorstensmur och veranda innan den moderna familjens krav gjorde att den helt byggdes in i en modern villa - se nedan! Här kan man se att ladugården ligger på Hålltorps mark, då gränsen för skiftet gick i kanten av vägen fram förbi gårdsplanen till vänster.

1990-tal Kleven med Gubbalyckan

Foto ur familjen Larssons samling, Kleven, Ljungstorp, 2017 Klicka på bilden för att se den större!

2016 Kleven med Gubbalyckan

Foto ur familjen Larssons samling, Kleven, Ljungstorp, 2017 Klicka på bilden för att se den större!
Foto ur familjen Larssons samling, Kleven, Ljungstorp, 2017 Klicka på bilden för att se den större!
Foto ur familjen Larssons samling, Kleven, Ljungstorp, 2017 Klicka på bilden för att se den större!

Ägarförteckning Kleven

     --> 1803  Kronan genom Kronoparken Billingen, Billingeliderna
1803 -1895  Dyngesäters gårdsägare, men med förpantning utställd för följande år och ägare;
                    1854 - 1867 Anders Johansson
                    1867 - 1895 Carl Svensson

Gubbalyckan
säljs 2 ggr från Nohlgården i Varnhem - den första gången 1880 - den andra 1915 varefter den alltid samsäljs med Kleven - men som egen fastighet.

Kleven friköpt från Dyngesäter;
1895 - 1909 Karl Svensson
1909 - 1912 Axel L. Malmgren
1913 - 1915 Sadelmakare C P Carlsson, Sköfde
1916 - 1936 Per Alexander Björk
1936 - 1937 Karl Albin Andersson

1937 - 1940 Karl Oskar Brandqvist
1940 - 1945 Josefina Elisabet Olsson
1945 - 1946  Erik Persson
1946 - 1950  Gustaf Persson
1950 - 1952  Karl Evard Persson
1952 - 1954  Karl Perssons dödsbo med Hilma och barnen
1954 - 19xx  Gustaf Andersson (Vernas far)

 

Karta 1960 med Kleven-området

Ännebäcken 1960 red 2 Ännebäcken 1960 red 2

Ännebäcken på 1960 års karta med sina två delar, samt omgivande skiften för Svararebacken, Löten, Ambjörntorp och Dyngesäter samt Gubbalyckan (14:10) inritade med rött.

Man kan se att ladugården har hamnat inne på Hålltorps mark. Hålltorp köpte Smedsgården äga Nr B i Varnhem och därmed detta Smedsgårdsskifte i Billingeliderna redan 1874. För användandet av marken fick ägaren till Kleven årligen erlägga en summa pengar för marken till Hålltorp.

Karta 1794 visar skiftet 1803 med bl a Dyngesäters skifte (XXXVI)

Ännebäcken detalj 1803 Ännebäcken detalj 1803

Vänd karta för att visa norr ungefärligt uppåt.

På denna detaljkarta från storskiftet 1803 ser man att Ännabäcken hade 1 hägnad vid hus och ladugård, samt en på andra sidan landsvägen österut och rakt norrut inne i skogen. Dessa är markerade som hägnader som redan fanns inom Kronoparken innan den skiftades 1803.

Markerna runt Ännabecken tilldelas gårdarna enligt följande;

XXXII    = Hammars Qvarn
XXXIII   = Svarfvarebacken
XXXIV   = Löten
XXXV    = Ambjörnstorp
XXXVI  = Dyngesäter
XXXVII  = Grufvesäter


- obs att det finns en bäck/surdrag i norra delen av Dyngsäters skifte utmed landsvägen









Karta 1844 visar ännu ingen bebyggelse i Kleverna

Kartan 1844 visar inga byggnader på någon av Kleverna

- endast för Ännabäcken, Gubbalyckan (Aa) samt Klefven under Grufvesäter.

Troligt bebyggdes;
Klefven Svarfvarebacken 1836
Klefven Löthen 1848
Klefven Dyngesäter 1856

Dyngsäters skifte 1862

Dyngesäters skifte uppdelat i 3 (A. - C.) delar vid karta 1862.

Skiftet under Dtngesäters skifte  i söder heter då Lilla och Stora Löten - egentligen Löthen och Ambjörntorp, eftersom det var dessa gårdar som här tilldelades var sitt skifte 1803.

Karta upprättad 1862 för Dyngsäters ägor, inägor och skog

Karta 1862 med inägorna till 1/16-dels mantal Dyngesäter och skogen till 1/8-dels mantal Dyngseäster.

Karta 1866 över Löten och Ambjörnstorps Klevar med gräns mot Svafvarebackens Klef i väster och i norr Dyngesäters Klef samt Ännabäcken - Löten- & Ambjörnstorpsägorna uppdelade i 4 delar!

Kleverna Löten och A Kleverna Löten och A

Aa, Ab, Ac och Ad är tillhöriga de 4 olika ägarna av Ambjörntorp och utgör Ambjörnstorps skifte.
Ba, Bb, Bc och Bd är tillhöriga de 4 olika ägarna av Löthen & utgör Kleven under Löten (nu; Strömstugan)

Karta 1866 visar inga byggnader utritade, trots att det finns byggnader här sedan 1848.

GUBBALYCKANS KÖPHISTORIA

Den till Klefven de senaste 100 åren samägda Nohlgården 14:10 - Gubbalyckan - säljs 2 ggr från Nohlgården till olika köpare!

Säljs 1:a gången 1874 till A. Andersson i Nohltorp med hustru Stina - lagfart beviljades 1883 och skrevs som en enda areal för Nohltorp inklusive Gubbalyckan - utan att Gubbalyckan nämndes i lagfarten

- nu bakas den härefter ihop genom arealbeskrivning av Nohltorp utan särskild hänvisning till Gubbalyckan, vilket leder till att den tappas bort vid senare försäljningar av Nohltorp

Du hittar mer om Korpral Anders Andersson här;  A. 70 Nohlgårdsskiftet - Trollehöjd - Nohltorp

Textolkning:
"Under Största Wördnad får jag aller Ödmjukast anhålla att Konungens Höga Befallningshafvande täcktes föranstalta så att mina ägande lägenheter Nohltorp och Gubbalyckan omkring 3 tunnland 15 kappland under Nohlgården Öfverbo i Walle härad och Skarke socken, blifver behörigen skattlagda i År i sammanhang med Korpral S. (Sven) Ferms lägenhet af samma socken, hvilka äro hvarandra närbelägna.
Mitt Köpekontrakt af den 25 juli 1874 får jag i afvskrift i lika Ödmjukhet bifoga

Nohltorp den 4 September 1880.
A. Andersson / Korporal

Gubbalyckan säljs från Nohlgården 2:a gången 1916 - till Per Björk

- då man i lagfartsböckerna har tappat bort den särskilda lagfarten för Gubbalyckan, hänförs Gubbalyckan åter till Nohlgården genom särskilt länsstyrelsebeslut och avsöndras från Nohlgården ånyo

Originaldokument från Joachim Larsson, Kleven, Ljungstorp, 2017 Originaldokument från Joachim Larsson, Kleven, Ljungstorp, 2017

Inte oväntat så har Nohlgårdsägaren inte lagfart på Gubbalyckan - men säljer ändå! - lovar skaffa fram lagfart 1915!
 

Landshövdingens Resolution (Länsstyrelsebeslut) kring avsöndring av Gubbalyckan avgör Per Björk som rättmätig köpare med lagfart!
 

Hädanefter säljs alltid Gubbalyckan samtidigt till samma ägare som för Klevens avsöndring - i 100 år har nu Gubbalyckan alltid ägts av samma ägare som ägt Dyngesäter 1:7 - Kleven.

1917 ägde Per Björk också Klefven från Dyngesäter avsöndrad

Karta 1877 över Klefvarna

Här utmärkta med namn på 1877 års karta med Dyngesäters skifte med bostadshus utmärkt - då kallat Klefven.

Carl Svensson flyttar till sin ägandes förpantningslägenhet Klefven under Dyngesätter 1882 -  efter hustruns död i Ödelöthen 1880
- då har han ägt den sedan 1867 och arrenderat ut!

Dyngesäters skifte uppdelat i 3 ägodelar vid karta 1862.

Delarna A., B. och C.  på kartan var den mark som var brukad och försålt som Klefvens förpantning under Dyngesäter, men med återlämningsskyldighet till gården efter avtalat antal år. Den köps 1854 och bebyggs. 1869 köps den av Carl Svensson Ödelöthen, som arrenderar ut förpantningen.

Skiftet i söder heter då Lilla och Stora Löten - egentligen Löthen och Ambjörntorp, eftersom det var dessa gårdar som här tilldelades var sitt skifte 1803.

Hus och byggnader i norra delen av Dyngesäters skifte 1862

Kartan är något förtydligad Kartan är något förtydligad

 Hus- och byggnadsplatser på norra delen av ägan 1862.

Tilldelning vid ägodelning 1862 av Dyngesäter - delat i 3 delar

Äga A. tilldelades 1863 Carl Andersson, Dyngesäter 1/32-del mantal - motsvarande littera-beteckning för A.

Äga b-delen Äga b-delen

Äga B. tilldelades 1863 Jonas Jonsson, Dyngesäter 1/16-dels mantal - motsvarande littera-beteckning för B.

Äga C. tilldelades 1863 Per Lundahl, Dyngesäter 1/32-dels mantal i skogen samt Torpet Klefven - motsvarande littera-beteckning för B.

OBS! Att här kallas Klefven för Torpet Klefven!

Karl Svensson till Klefven u. Dyngesäter 1882 med 3 av sina söner och pigan Anna-Lisa Sandberg med oäkta barnet Karl fr Ödelöten

Boende Klefven u. Dyngesätter 1882 - 1909;

Ägaren Carl Svensson, född i Warnhem 1829 
              - dör här den 22/7 1909
Son       Sven August, född i Warnhem 1865
              - flyttar till Dimbo den 30/10 1884
Son       Carl Johan, född i Warnhem 1867 den
              - flyttar till Sjogerstad den 20/10 1886
Son       Alfrid, född i Warnhem 1871 den 23/4
              - flyttar till Nord Amerika den 27/2 1891

Husförhörslängd 1880 - 1895
AID;v17796.b117.s109
Klefven å Dyngesäters mark - nu ägs marken sedan 1867 av Carl Svensson i Ödelöthen

Ägaren flyttar in 1882;
Mannen    Carl Svensson, född i Warnhem 1829-11-13
Son           Sven August, född i Warnhem 1865-04-19 - flyttar ut till Dimbo 30/10 1884
Son           Carl Johan, född i Warnhem 1867-01-16 - ut till Sjogerstad 20/11 1886
Son           Alfrid, född i Warnhem 1871-04-23 - emigerar till Amerika 21/2 1891
Son           Frans Gustaf, född i Skärf 1861-01-25 - hem igen 1885 - ut Hornborga 20/10 1886

Piga (hustru) Anna Lisa Sandberg,
f. Berg 1844-03-16  - in med husbonden 1882
(flyttade in på Ödelöthen redan 1878)
oäkta son; Karl Axel, född i Varnhem 1881-03-13
(Not; Make avvikit till Amerika - attest Dala 1878)
Modern och sonen flyttar till Kyrketorp 2/11 1890



 

Anmärkning;
Troligtvis är det Karl Svensson som är fadern till Anna-Lisas oäkta barn, men erkänner det inte! Pigan Anna-Lisa hade förlorat sin man som avvikit till Amerika, så hon kunde inte heller ange Karl Svensson som fader, för hon var fortfarande formellt gift.

Hon får barnet året efter hans frus död, när hon bor med honom i Ödelöthen inflyttad 1878. Eftersom barnet i så fall var koncipierat innan makans död den 20/11 1880, så fanns det säkert skäl för Karl Svensson att inte erkänna faderskapet med tanke på skammen.

Hon döper barnet till Karl och flyttar med sin husbonde Karl Svensson när han flyttar till Klefven under Dyngesäter och lever med honom där i ytterligare 8 år. 12 år sammanlagt för en piga i ett hushåll var inte vanligt om det inte fanns verkliga band.

Sonen, Sven August Carlsson, född 1865, lämnar Klefven 1884
- emigrerar till Amerika 1890 - senare jordbrukare i Jamestown


Sven August Carlsson, född 1865 - farfars far till Eric Carlberg, Jamestown, New York, USA


Sonen Sven August Carlsson, född i Warnhem 1865, flyttar ut som dräng till Piltagården i Dimbo 1884 - vidare till gården Wersholmen i Borgunda den 12/3 1887 - därifrån vidare samma år till Anders Larsgården, Borgunda

- varifrån han emigrerar till Nord Amerika den 12/4 1890


Fotot från Leepers studio i West Newton, Amerika strax efter ankomsten till landet 1890.

Han återvände till Sverige för att besöka fadern och brodern Carl Johan 1902. När han återvände hade han med sig en av sina kusiners döttrar till Amerika.

När Sven kom till Amerika tog han sig till arbete i West Newton, Pennsylvania.

Han och hans bröder arbetade i kolgruvorna där.

Senare flyttade han till Jamestown, New York, där han köpte en gård som idag hans sonson Eric Carlberg äger och brukar idag.

De ändrade sina efternamn till Carlberg. Eric har fått veta att de ville behålla sin faders namn Carl och satte till berg på grund av de kom från berget Billingen.

Se familjen Sven Karlssons familjesida här!

Dessa två par träskor hade Sven med sig till Amerika när han först emigrerade 1890! De finns nu hos sonsonsonen Eric Carlberg, Jamestown, USA.

Bilder från den gård i USA som Sven Carlberg köpte och som sedan dess drivits av the Carlberg family - idag av Eric Carlberg

Eric Carlberg - Carl Svenssons sonsons sonson i USA är nuvarande ägare till den gård som Sven Carlberg drev i Jamestown, USA.

Han är alltså sonsons sonson till Carls & Anna Greta's son Sven August Carlsson, född 1865 - i USA ändras namnet till Carlberg - efter far och berget Billingen!


Se också sidan - Familjen Carl Svensson!
Sidan har tillkommit med välvilligt bistånd med bilder och text från Eric Carlberg - Carl Svenssons sonsons sonson i USA via mail, 2014-2015.        

Han är alltså sonsons sonson till Carls & Anna Greta's son Sven August Carlsson, född 1865 - i USA ändras namnet till Carlberg - efter far och berget Billingen!

                                                                                  Här en ny son i den stora familjen Carlberg 2015-05-16!
                                                                                  Grattis Eric Carlberg, fader, med fru och familj!

 

Eric Carlbergs berättelse om livet i Amerika efter Sven August Carlssons emigration dit 1890

Bild från Carlbergssläkten på Carlberg farm Bild från Carlbergssläkten på Carlberg farm

Översättning av engelsk text från Erik Carlberg av Bo och Ingegerd Hermansson, Varnhem:

Carl Svensson gifte sig med Anna Greta Pettersdotter. När paret var nygifta bodde de i Skärvs socken. Den 25 januari 1861 föddes deras förste son Frans Gustaf Carlsson i Skärvs socken. 1862 flyttade det unga paret till ett torp som hette Ödelöten i Varnhems socken. Här föddes alla de andra barnen. Den 28 februari 1863 föddes andra sonen Oscar Carlsson.

Sven August Carlsson föddes den 19 april 1865. Carl Johan Carlsson föddes den 16 januari 1867. Alfrid Carlsson föddes den 23 april 1871. Till sist föddes Per Linus Carlsson den 15 oktober 1874 och dog den 18 oktober 1879.

Alla barnen växte upp på Ödelöten och deras mamma Anna Greta Pettersdotter dog den 20 november 1880. Oscar flyttade till Stenstorp socken den 21 oktober 1881.

Den 14 oktober 1882 flyttade Carl Svensson med alla barnen utom Oscar till ett torp som hette Kleven i Varnhems socken. Från Kleven flyttade senare alla barnen ut. Oscar Carlsson emigrerade till Usa år 1889 p g a militära regler och brist på mark och förutsättningar. Han tog sig snart till Seattle, Washington.

År 1890 emigrerade Sven till Amerika, följd av sin bror Alfred 1891 och Karl 1893. Resan var lång och stormig och företogs under vintermånaderna. För de med lite eller utan pengar var det nödvändigt att ta med tillräckligt med mat för resan. Filmen ”The emigrants” gav en klar bild på reseförhållandena. Efter ankomsten till USA  tog sig de  tre bröderna till Collinsburg, Pennsylvania, inte långt från Pittsburgh. Det fanns fler svenskar i staden: Brostroms, Backstroms, Emil Pettersson och senare Ulanders och Hellmans. På inrådan av andra emigranter ändrade bröderna sitt namn från Carlson till Carlberg eftersom det var många andra Carlsons i området.

De unga männen fick arbete i kolgruvorna nära West Newton. Pensylvaniagruvorna var en mycket chansartad anställning.  Fackföreningsstriden var våldsam och blodig. Säkerhetsföreskrifterna var undermåliga. En annan dålig del av systemet var att man måste köpa livsmedel  i ”bolagsaffären” och i många fall vara tvungen att betala hyra i ”bolagshuset”. Det blev lite pengar kvar att spara.

Sven gillade det nya landet och siktade snart in sig på att bli medborgare. 30 december 1895 hade han klarat proverna och fick tillstånd att rösta. Under hela sin levnad missade han aldrig att rösta, såvida det inte var omöjligt för honom att ta sig till valurnorna. Då det inte fanns några kvällsskolor, där man kunde lära sig engelska, måste det ha varit svårt att lära sig läsa och skriva tillräckllgt för att klara medborgarproven.

Den 21 september 1895 gifte sig Sven August Carlberg med Bertha Hodgkinson i West Newton.  De skapade sig ett hem i ett hus på Main Street i Collinsburg. Den 12 november 1896 föddes sonen Charles Joseph. Dottern Jenny Priscilla, född den 22 maj 1900, följdes av Sara Elizabeth den 26 januari 1903.

August hade aldrig tyckt om gruvorna och 1904 hade han sparat tillräckligt med pengar till handpenningen på en gård. Han flyttade med familjen till vad som idag är The old Carlberg farm på Carlberg road nära Jamestown, N,Y. Huset var bara delvis färdigbyggt.  Endast två rum var inredda.  Huset var utrustat med vattenpump i köket. Ladan var liten och all mark var inte röjd. För att kunna köpa livsmedel och jordbruksutrustning gick August till arbetet på ”Halls Mills” , ett kamgarnsspinneri ca 4 miles från gården. Han arbetade 12 timmar om dagen 6 dagar i veckan. Sedan gick han hem och fortsatte med arbetet på gården. Han köpte boskap, röjde mark och köpte några maskiner. I sinom tid blev det möjligt att producera och sälja bär samt etablera en försäljningsrutt för mjölk och smör. Under tiden August arbetade i spinneriet var Bertha ensam hemma med barnen.

Vid tiden då hon var 28 år måste det ha varit mycket ensamt. Vägarna till gården var nästan obefintliga så de hade litet eller inget umgänge. Bertha var skräckslagen för den stora mjölkormen som bodde under golvet i vedboden. Vi vet att de är helt ofarliga men på soliga dagar, när de kröp ut, var hon skräckslagen.

För att hjälpa till med finanserna drev hon en affär i ett utav rummen i huset, där hon sålde mönster, tråd och mindre sytillbehör.  Ett kassaskrin med plats för mynt och sedlar stod i en skänk i det gamla gårdsköket tills det renoverades. Det kallades för pengalådan men det innehöll allt annat än pengar. Den 9 februari 1905 föddes ytterligare en dotter, Emily Ann, med hjälp av barnmorskan fru Boberg. Ytterligare en dotter, Elma Viola, föddes 6 september 1910 när August var på väg att hämta den hjälpsamma fru Boberg. Bertha måste ha tänkt att nu får det vara nog så när Alfred Oscar föddes den 20 december 1913 så skedde det på WCA Hospital i Jamestown.

Tiden gick och en efter en började barnen  i Ellicott School, som låg ungefär en mile från gården i korsningen mellan Peck Settlement Road (Falconer – Stillwater Road) och Buffalo Street  Exstension. Förhållandena var dåliga. 60 elever i ett klassrum för 20 och en lärare för alla 8 årgångarna. Dricksvatten bars till skolan i en hink från granngården.

När jag (Eric) började skolan var förhållandena mycket bättre. Det fanns inomhustoaletter och vatten bars och hälldes i en isolerad kylare.  Pappersmuggar tillhandahölls för att ersätta den gemensamma vattenskopan. Området hade delats upp så att antalet elever var en tredjedel av vad det hade varit. Det fanns ett bibliotek med moderna och klassiska böcker, inte så många men jag tror att jag läste allihopa. Föräldrar var fortfarande tvungna att köpa skolböckerna och eftersom lärarna inte stannade så länge och alla använde olika böcker, var det en ganska stor kostnade att varje år köpa de erforderliga böckerna.

Charles slutade skolan innan han gått färdigt 8:e klass. Han arbetade på gården och hjälpte till med smörturen och senare mjölkturen. Han startade tidigt med den trogna hästen Bob och med en vagn lastad med mjölkkrukor,  snipor och kvartsgallonmått.  Om jag kommer ihåg rätt så hade han även ett pintmått med sig. Varje kund måste ställa ut en kanna eller tlllbringare, en del med lock och en del utan. Charles tog det stora måttet som han hade fyllt med mjölk från den stora krukan och med måttet  mätte han upp den mängd mjölk som kunden hade beställt. Den noggranna husfrun bar omedelbart mjölken till källaren för att hålla den kall. Några enstaka  lyckligt lottade hade isskåp, där man använde is som hade tagits från sjön och som ”ismannen” sålt från hus till hus.

En sidohistoria när det gäller is: lantbrukarna samlade is från dammar och bäckar. Under vintern samlades grannarna för att såga is. Isen sågades och lastades på slädar. Man måste vara försiktig  eftersom det var lätt att kana ner i det isiga vattnet  och bli nerkyld. Isen lastades in i ett ishus på varje gård. Ishuset hade  dubbla väggar med flera tum sågspån som isolering. Sågspån ströddes också på isbitarna. En sommarläckerhet var att göra glass. Detta skedde sällan, då isen måste räcka till vädret blev kallare på hösten. Isen användes till att kyla mjölken och stora bitar lades runt mjölkkrukorna för att hålla mjölken kall vid leveransen.  På vintern placeraden en tänd lampa under en tjock segelduk för att hindra mjölken att frysa.

Priscilla gick färdigt 8:e klass. Det gjorde inte Sara eftersom hon hade ögonproblem. Emily Ann gick färdigt 8:e klass och ett år i Jamestown High School och ett år i Fredonia Normal School. Alfred slutade skolan på sitt första år på high school  för  att arbeta hemma på gården.

De äldre flickorna tog anställning som hushållerskor i de mer välbeställda familjerna i James Town. De fick laga mat, tvätta, stryka och städa. Det var under en sådan anställning som Emily Ann sparade pengar till att köpa sig ett piano och hon blev en ganska avancerad  pianist. Hon hade tagit musiklektioner som ung men  hennes enda möjlighet att öva var på en gammal tramporgel. Hon sparade också pengar till sin företagarkurs på college. Allt detta på 8 dollar eller mindre i veckan.

Tiden gick och ändringar gjordes. August köpte mer mark så snart som möjligt. Det var nödvändigt att vara sparsam. Ingen fick nya skor innan pengar för dessa var ihopsparade. Nya maskiner köptes, en brunn borrades ca 1915. Innan dess togs allt vatten från grävda brunnen som var kopplad till pumpen i köket. Alla arbetade, rensade ogräs i trädgården, plockade bär både vilda och odlade, kycklingar föddes upp, ägg  såldes till många av mjölkkunderna. Men det fanns även nöjen. Skolan var ett socialt center och Halloween festen och Julprogrammet var höjdpunkter. Vid Jul gick hela familjen till skolan som var dekorerad av barnen. En julgran, en färglagd målning på svarta tavlan och alla var klädda i sina finaste kläder. Programmet bestod av korta pjäser och sånger och till sist kom jultomten!  Sedan den långa vandringen hem  med snön knastrande under fötterna. Sömniga och trötta men medvetna om att nu var det jullov.

På sommaren arrangerades en glassfestival, vanligtvis på skolan.  Det gav de äldre en möjlighet att  besöka  skolan och de yngre ett tillfälle att umgås. Många förhållanden började vid dessa mötestillfällen.  De yngre ogifta flickorna bar med sig en dekorerad lunchlåda för två som de unga ogifta pojkarna fick buda på. Varje man hoppades naturligtvis att han visste vilken låda hans favoritflicka hade tagit med sig så att han kunde buda högst på den.

En stor händelse skedde 1917 då föräldrarna köpte en bil, en Wills-Owerland personbil: svart läderinredning. Naturligtvis var vägarna dåliga och efter varje sommarregn körde man fast i lerhålorna. När det var torrt storknade man av dammet.  Däcken var små, hade liten diameter och ett lufttryck på 4 kg. Däckexplosioner och  punkteringar var vanliga. Till varje bil ingick en utrustning för däcklagning.  Man var tvungen att ta bort däcket från fälgen och laga det på platsen. Under vintern tog man av hjulen och bilen pallades upp.  Batteriet lagrades i en verkstad i staden. Det var ett stort äventyr att åka till Grape Country, då man åkte över West Field-backarna, då folket brände sina bromsar på vägen ner och kylarna kokade på vägen upp.

Under första världskriget var man rädd för att bli inkallad som alltid under krigen. Det var speciellt ont om socker och  mjöl. Eftersom vi bodde på en gård klarade vi oss bättre än andra. August odlade  vete, malde det till mjöl för att baka bröd. Nötkött, grönsaker och lönnsirap hjälpte till att variera dieten. Under krigsåren följde August  de  olika armeernas rörelser i  Europa genom att läsa dagstidningen ” The James Town Morning Post” och lokaliserade platserna på en stor karta som hängde på matsalsväggen bakom dörren. Jag kommer ihåg att jag hjälpte till att leta efter orterna samtidigt som han läste namnen ur tidningen.

Tiden gick och den 24 augusti 1922 gifte sig Charles med Stella Janson, en granntös, och flyttade till Johnson Farm nära skolan. Lois Martha föddes 20 februari 1924. Charles Gordon föddes 28 september 1926 och Herbert Burdette den 25 september 1928. Tragiskt nog dog Stella av lunginflammation den 19 december 1928. Herbert  uppfostrades av August och Bertha. Gordon bodde med Priscilla och George. Charles gifte om sig den 19 augusti 1942 med Hilma Johnson. Priscilla gifte sig med George Gustafson den 22 maj 1923 och lämnade familjehemmet efter att ha flyttat till Falconer-Frewsburg Road. Återigen slår olyckan till då Priscilla omkommer i en järnvägsolycka på Falconer Road den 12 december 1941. Sarah gifte sig med Arvid Gustafson den 30 augusti 1923. Arvid var bror med George. Arvid och Sarah fick fyra barn. Gibert Leroy född 9 januari 1928, Doris Elaine född 15 april 1931, Ruth Marie född 25 augusti 1933 och Robert Norman född 25 juni 1935. Efter en lång tids sjukdom dog Arvid den 22 augusti 1953.

Emily Ann gifte sig med George A. Clarke i juni 1927. De fick två barn: George Allen Junior född 19 maj 1928 och Dorothy Ann född 27 december 1930. Efter att varit sjuk i flera månader dog Emely Ann den 22 maj 1934.
Elma Viola, kallad ”Vi” gifte sig med Julian Andersson 1931. De fick en son: Julian Bard Junior född den 9 februari 1932. Julian avled den 12 januari 1971 efter flera års sjukdom.

Alfred gifte sig med Lela Kasten i mars 1942. De fick fyra barn: Janice Carol född 10 oktober 1942, Nancy Jean född 22 januari 1948, Dennis Alfred född 11 maj 1950 och Gregory Lawrence född 17 maj 1954.

Sven August Carlberg dog vid 77 års ålder den 14 december 1942 efter ett långt liv med hårt arbete på gården. Gården hade utvecklats: elektricitet hade installerats, vägarna förbättrats, ett avloppssystem hade anlagts och ett badrum byggdes i en liten utbyggnad på baksidan av huset. Vatten hade anslutits till ladugården och ett antal lantbruksmaskiner hade inhandlats.

Arbetet  på gården bars upp av Albert och Lela. Bertha dog den 27 mars 1960 vid 84 års ålder. Både August och Bertha ligger begravda på Allen kyrkogården. Båda var hårt arbetande och var mycket intresserade av lokal och nationell politik och båda deltog både vid de lokala och de  nationella valen.  August uppskattade möjligheterna i Amerika till skillnad från Sverige, där de yngre sönerna i familjen  inte hade någon annan möjlighet än att bli arrendatorer.

1895 köper Karl Svensson fri halva sin förpantning - littera A. & B.

Texttolkning;
 

 Så här var boningshus och ladugård placerade vid tiden för Carls köp 1882 av förpantningen Klefven under Dyngesätter. Det är också denna del - Littera A. och B. - halva sin förpantningslägenhet) han köper fri genom 2 (!) köpebrev - ett 1895 och ett 1907 - innan köpet kunde lagfartsbeläggas 1908 - ett år innan sin död.

Kartan är från 1862. Det finns också ytterligare byggnader på bilden, säkert fähus nere vid Fägatan utmed gränsen till Ändebäcken - kanske någon lada. Ute vid landsvägen i nordväst ligger troligen den stuga som kallades 'Dyngestöva' efter att ha blivit flyttad hit från Dyngesäters mark.


Den avgränsade marken under A. + B. var därefter namnad Kleven efter Karl Svensson köp 1895 av halva förpantningen som han redan då innehar. Troligen fortsatte han med brukande av den resterande halva delen av förpantningen som var äga B. på karta över hela skfitet ovan.

Karl Svenssons bouptteckning 1905

Nr 37 Skånings å Walle Häradsrätt T. 1909

År 1909 den 25 oktober förrättades bouppteckning efter änkmannen Karl Svensson i Klefven, Warnhems socken, hvilken därstädes aflidit den 22 juli samma år och såsom sterbhusdelägare efterlämnat fem i äktenskapet med sin förut aflidna hustru och till myndig ålder komna söner: Frans Gustaf Karlsson i Piltagården Stenstorp, Karl Karlberg i Intagan Stenstorp, Oskar Karlberg, bosatt i Seattle, Washington, Sven August Karlberg, bosatt i Jamestown, New York och Alfred Karlberg, bosatt i West Newton, Pennsylvania

Till god man för de i Amerika bosatta sönerna föreslogs hemmansägaren Alfred Engelbrektson i Svarfvarebacken, hvilken vid förrättningen var tillstädes och medgaf att befattningen sig åtaga.

Boet uppgafs utaf Wilhelm Pettersson i Hökaskog, i hvars vård den aflidne vid dödsfallet befann sig, samt antecknades och värderades i följande ordning:

Boets Tillgångar:
Kontanta penningar: Influten samt hos August Gustafsson i Warnhem deponerad köpeskilling för lägenheten Klefven :                                                                                                       1 000 kr

Fordringar:
Af Axel L. Malmgren ogulden köpeskilling för samma lägenhet                  1 000 kr
Af August Gustafsson i Warnhem den 14 maj 1910 förfallen redovisning för en hos den aflidne den 14 maj 1909 hållen lösöreauktion bruttoinkomst enligt protokollet:                            637,87 kr
I Sköfde Sparbank enligt Motbok Nr 4366:                                                      36,79 kr
                                                                                     Summa tillgång:   2674,66 kr


Boets Skulder:
Provision, annonskostnader, ropareavode för de å fastigheten och lösöret hållna auktionerna:
                                                                                                                       153,35 kr
Af August Gustafsson för boet förskotterade utgifter:                                      97,67 kr
Till sonen Karl Karlberg enligt räkning                                                             67,00 kr
Till sonen Frans Karlsson enligt dito                                                                46,25 kr
Till De La Gardieska Grafkassan i Warnhem enligt revers, kapital                350,00 kr
Ett års ränta härå a 5%                                                                                    17,50 kr         
                                  Summa skulder:       731,77
                                                                                Behållning således:   1942,80 kr

Sålunda efter uppgift antecknade och värderade betyga
Karl Nyberg                                       August Gustafsson

Att allt blifvit riktigt uppgifvet och ingenting Med vett och vilja dolt eller utelämnats intygas under eds förpliktelser W. Petterson

 

Såsom vid förrättning; Att jag är villig att åtaga mig laga godmanskap för aflidne Karl Svenssons från Klefven, Warnhem, i Amerika bosatta söner Oskar Karlberg, Sven August Karlberg och Alfred Karlberg erkännes Svarfarebacken den 25 oktober 1909.
A Engelbrektson


Egenhändig namnteckning intyga på en gång närvarande vittnen
Carl Nyberg                                       Aug. Gustafsson
Adr. Warnhem                                   Adr, Warnhem
närvarande underskrifva
F.G. Carlsson                                    C Carlberg
A. Engelbrekstson

 

Nästa längre tids ägare blir Per Alexander Björk 1917 - flyttar 1936

Kleven säljs till högstbjudande - Björk säljer via fullmakt

Björkarna var företagare. De ingick i firman Ström och Björk, Skövde.

Formalia;
Per Alexander Björk, född 9/6 1860 i Valstad - död  27/11 1940 i Åkerdal  i Norra Kyrketorp - Änkling
Lovisa Charlotta Andersdotter, född i Dimbo 1860-10-01 - dör i Kleven under Dyngesäter 10/8 1933

Ny korttidsägare 1936 blir Carl Andersson i Grönelid

Foto ur Verna Anderssons samling, Ljungstorp, 2017 Foto ur Verna Anderssons samling, Ljungstorp, 2017

I mitten Karl och Eva Andersson som ägde och bodde i Kleven under Dyngesäter ett år 1936 - 1937. Här nygifta och hemkomna från Canada.

Ny ägare 1936;
Arbetaren Karl Albin Andersson, f. Marka 1906-04-01 - in Canada 28/2 1936 (Linjearbetare Trollhätte kraft)
Hustrun    Eva Alice Margareta f. Karlsson i Berga - gifta 21/11 1936 - flyttar in samma dag i Kleven
                  - paret säljer och flyttar till sitt nu av fadern inköpta Grönelid redan 22/10 1937
Hans far  Gustaf Albin Andersson, född i Ö. Gerum 1862-12-09 vilken med familj ägde Grönelid fr om 1913.
Modern    Matilda f. Johansson i Ö. Gerum 1864-06-17 - dog i Grönelid 28/10 1932.


Till vänster Ester Krantz och till höger Karl-Henry Andersson.

1937 kommer nästa ägare -  blir Oscar Brandqvist med familj

Formalia;
Karl Oskar Brandkvist f.14/9 1905 i Sventorp - död 23/4 1996 Ångarpsvägen 18 Tidaholm - gift 12/5 1934  Karin Maria Brandkvist född 26 /2  1906 i Horn - död 15/11 1981 i Väring

Ny ägare 1937;
Läg ägaren Karl Oskar Brandqvist
, född i Sventorp 1905-04-14 - in fr Sventorp 22/10 1937 med
Hustrun      Karin Maria f. Stig, i Horn 1906-02-26 - gifta 12/5 1934
Son             Karl Gustaf Harry, född i Skövde 1937-04-15

1940 ny ägare blir Josefina Elisabet Olsson, Ranstad, Stenstorp

Enligt mantalslängd 1950;
Förnamn; Josefina Elisabet
Efternamn; Olofsson
Födelsedatum; 1892-08-10
Födelseplats; Väring, Skaraborgs län
Civilstatus; Ogift kvinna
Titel/Yrke; Hushållerska
Mantalsskriven; Stenstorp, Skaraborgs län
Fastighet; Ranstad 1:3
Adress; Ranstad Per Nilsg, Stenstorp
 
Hon är hushållerska sedan 1925 hos Albin Gottfrid Andersson I Ranstad Per Nilsgården. Vi vet inte om hon någonsin flyttade från Ranstad till Kleven, då hon är mantalsskriven både 1941 och 1950 på samma adress Per Nilsgården, Ranstad, Stenstorp. Hon tycks kalla sig Olsson.

Formalia;
Josefina Elisabet Olofsson, född i Väring 1892-08-10 - ogift - död på Per NIlsgården 24/5 1952

1945 säljer hon vidare till Erik Persson, Löten, Varnhem

Fröken Olsson tycks sälja med en mindre förlust - då hon betalt 3 000 kr och säljer nu till Erik Persson 1945 för 2 850 kr.

1946 säljer Erik Persson med god förtjänst vidare till brodern  Gustaf Persson för 4 200 kronor

Man kan se att Erik bara ett år efter sitt köp kan ta ut nästan dubbelt upp av brodern!, dvs 4 200 kronor!

1950 - fadern Karl Persson köper nu av sonen Gustaf för 2 700 kr

1954 och Karls dödsbo säljer till Gustav Andersson (Vernas far) för 10 000 kr

Formalia;
Gustaf Natanel Andersson, född i Varnhem 1894-07-19 - gift 1/5 1924 - död i Kleven 17/3 1974
Hustrun Agnes Maria
Andersson, född i Låstad 1901-08-13 - änka 17/3 1974 - dör i Kleven 1/4 1991

Boende Kleven under Dyngesäter i kyrkböckerna 1854 - 1938

Ur Husförhörslängd enl nedan - med tillstånd av www.arkivdigital.se
Ur Husförhörslängd enl nedan - med tillstånd av www.arkivdigital.se

Husförhörslängd 1854 - 1862
AID; v17794.b89.s81
Klefven en förpantningslägenhet under Dyngesäter - köps och byggs troligen 1854

Ägare och inflyttare 1854;
Ägare       Anders Johansson
, född i Varnhem 1802-08-11 - in med familj från Klefven u. Grufvesäter
Hustrun   Anna Maria Andersdotter, född i Varnhem 1812-07-14
Son           Carl Johan, född i Varnhem 1840-09-12 - flyttar ut 1856  - hem igen 1856 - ut igen
Son           Anders Petter, född i Varnhem 1843-03-29
Dotter        Charlotta, född i Varnhem 1846-11-08
Dotter        Maria, född i Varnhem 1853-10-25
                  (Not; Far och sonen Anders Petter tar ut arbetsbetyg för järnvägen 1861)

Husförhörslängd 1862 - 1869
AID;v17795.b102.s96
Klefven å Dyngesäters mark

Kvarboende ägare;
Ägare      Anders Johansson
, född i Varnhem 1802-08-11 - dör här nu 24/9 1867
Hustrun   Anna Maria Andersdotter, född i Varnhem 1812-07-14 - 1867 inhyses
Son           Anders Petter, född i Varnhem 1843-03-29 - flyttar ut till Wing 24/6 1863
Dotter        Charlotta, född i Varnhem 1846-11-08 - flyttar hem igen från Åsaka 1867
Dotter        Maria, född i Varnhem 1853-10-25 - dör här nu 1867-09-22
 

Husförhörslängd 1869 - 1880
AID;v17796.b117.s109
Klefven å Dyngesäters mark - nu ägs marken sedan 1867 av Carl Svensson i Ödelöthen

Arrendator som blir inhyses;
Mannen  Dag Johannes Jonsson
, född i Synnerby 1819 - in från Löthen 1869 - dör här nu 25/1 1872

Torpare 1869;
Torparen Lars Johan Hägglund
, född i Sventorp 1838-02-02 - in 1869 från Öfver Gran, Upsala l - ut 1870

Inhyses - befriad;
Mannen Anders Jeansson
, född i Varnhem 1813-03-20 - in med fru 1873
Hustrun Maria Svensdotter, född i Varnhem 1812-05-03

Inhyses; - befriad;
Änkan Anna Maria Andersdotter, född i Varnhem 1812-07-14

Husförhörslängd 1880 - 1895
AID;v17796.b117.s109
Klefven å Dyngesäters mark - nu ägs marken sedan 1867 av Carl Svensson i Ödelöthen

Ägaren flyttar in 1882;
Mannen    Carl Svensson
, född i Warnhem 1829-11-13
Son           Sven August, född i Warnhem 1865-04-19 - flyttar ut till Dimbo 30/10 1884
Son           Carl Johan, född i Warnhem 1867-01-16 - ut till Sjogerstad 20/11 1886
Son           Alfrid, född i Warnhem 1871-04-23 - emigerar till Amerika 21/2 1891
Son           Frans Gustaf
, född i Skärf 1861-01-25 - hem igen 1885 - ut Hornborga 20/10 1886

Piga hustrun Anna Lisa Sandberg, född i Berg 1844-03-16 - in med husbonden 1882 (in Ödelöthen 1878)
oäkta sonen;   Karl Axel, född i Varnhem 1881-03-13
(Not; Mannen avvikit till Amerika - se attesten från Dala 1878)
                                                                      - modern och sonen flyttar till Kyrketorp 2/11 1890
 

Anmärkning;
Troligtvis är det Karl Svensson som är fadern till Anna-Lisas oäkta barn, men erkänner det inte! Pigan Anna-Lisa hade förlorat sin man som avvikit till Amerika, så hon kunde inte heller ange Karl Svensson som fader, för hon var fortfarande formellt gift.

Hon får barnet året efter hans frus död, när hon bor med honom i Ödelöthen inflyttad 1878. Eftersom barnet i så fall var koncipierat innan makans död den 20/11 1880, så fanns det säkert skäl för Karl Svensson att inte erkänna faderskapet med tanke på skammen.

Hon döper barnet till Karl och flyttar med sin husbonde Karl Svensson när han flyttar till Klefven under Dyngesäter och lever med honom där i ytterligare 8 år. 12 år sammanlagt för en piga i ett hushåll var inte vanligt om det inte fanns verkliga band.


Inhyses - befriad;
Mannen Anders Jeansson
, född i Varnhem 1813-03-20 - dör här nu 3/5 1881
Hustrun Maria Svensdotter, född i Varnhem 1812-05-03

Inhyses; - befriad;
Änkan Anna Maria Andersdotter, född i Varnhem 1812-07-14 - flyttar ut 1890

Husförhörslängd 1895 - 1922
AID;v246286.b440.s35
Klefven å Dyngesäters mark med Gubbalyckan - nu ägs marken sedan 1867 av Carl Svensson i

Kvarboende ägare;
Mannen    Carl Svensson
, född i Warnhem 1829-11-13 - dör här nu 29/7 1909

Nya ägare noteras;
K. Svensson, Sthlm, A. Malmgren, sadelmakare C. P. Carlsson med maka, Sköfde och Oskar Björk

Hyrar gör 1895;

Arbetaren Johan Gustaf Henriksson, född i Varnhem1857-08-24 in med frun 1/11 1895 fr. Bomanslyckan
Hustrun    Kajsa Lisa Persdotter, född i Varnhem 1840-11-18
                  - paret flyttar till Fogdehagen 10/11 1896

Inhyseshjon;
Änkan Maria Svensdotter, född i Varnhem 1812-05-03 - dör här nu 1/11 1895

Hyrar 1913 - 1915;
F.d. lantbrukaren Frans Albert Isaksson
, född i Ransberg 1841-05-02 in fr Våm 2/12 1913 med
Hustrun                Wilhelmina Larsson, född i Ransberg 1841-06-23
                              - paret flyttar till Våmb 21/7 1915

Ny ägare 1916;
Läg ägare Per Alexander Björk
, f. i Hvalstad 1860-06-09 - in från Hvalstad 25/11 1916 - gift 1/10 1886 med
Hustrun    Lovisa Charlotta Andersdotter, född i Dimbo 1860-10-01 - gifta 1/10 1886
Dotter        Alma Maria Björk, född i Hvalstad 1892-06-30, sömmerska - ut Gbg 28/12 1917
Son           Fritz Birger, född i Hvalstad 1892-06-30 - ut Skalmeja 23/11 1917
Son           Bertil Ferdinand, född i Hvalstad 1904-04-03
 

Husförhörslängd 1922 - 1938
AID;v246287.b680.s57
Klefven

Kvarboende ägare;
Läg ägare Per Alexander Björk, född i Hvalstad 1860-06-09 - flyttar till N. Kyrketorp 27/3 1936
Hustrun    Lovisa Charlotta Andersdotter, född i Dimbo 1860-10-01 - dör här nu 10/8 1933
Dotter        Alma Maria Björk, född i Hvalstad 1892-06-30, sömmerska - ut Gbg 28/12 1917
Son           Fritz Birger, f.Hvalstad 1892-06-30 - ut Skalmeja 1917 - hem 1922 - ut 1923 - hem 1926 - ut 1934
Son           Bertil Ferdinand, född i Hvalstad 1904-04-03, byggnadssnickare - ut N. Kyrketorp 1935

Formalia;
Per Alexander Björk
, född i Hvalstad 1860-06-09 - änkling - död i Åkerdal 27/11 1940
    
Ny ägare 1936;
Arbetaren Karl Albin Andersson
, född i Marka - flyttar in från Canada 28/2 1936
Hustrun    Eva Alice Margareta f. Karlsson i Berga - gifta 21/11 1936 - in samma dag
                  - paret säljer och flyttar redan 22/10 1937

Ny ägare 1937;
Läg ägaren Karl Oskar Brandqvist
, född i Sventorp 1905-04-14 - in fr Sventorp 22/10 1937 med
Hustrun      Karin Maria f. Stig, i Horn 1906-02-26 - gifta 12/5 1934
Son             Karl Gustaf Harry, född i Skövde 1937-04-15