Björsgården Gästgivaregårdens skifte utmärkt med rött. Aspelund tillkommet genom avsöndring 1863 utmärkt med namn i rött. Hagalund köps fritt av Hägglund 1888 - se sidan om Hagalund!

Högelid var en backstuga på Gästgivaregårdens mark - men i ett hägn som sedan tidigare hade hägnats tillsammmans med Sparrsäters hägn på skiftet i norr - Fiskaregårdsskiftet. Av den anledningen kom det att under många årtionden skrivas i kyrkböckerna som Högelid under Fiskaregården. Inte förrän 1880 fördes det in på rätt skifte under Gästgivaregården.

När 'Gusten' från Apselund köper Sparrsäter 1905 så får han plats att bygga ladugård och uthus på sin nya äga bredvid Björsgårdsskiftet med boningshuset. Senare avstyckas Aspelund på sätt som ger en enhetlig äga öster om landsvägen.

på Fiskargårdsskiftet ser vi Sparrsäter på det västra Fiskargårdsskiftet.

Björsgården Gästgiverigårdens smala skiftesremsa från berget i öster till Ängerås ägor i väster markerad med rött. Aspelund (markerat med text) kom senare att hamna på två olika skift med ladugården på Fiskaregårdens skift kallat Sparresäter.

Aspelund som fastighet ligger kvar som 7⁶ med mark på båda sidor om vägen på ugteslutande det gamla Gästgivaregårdsskiftet och där finns boningshuset på ägan öster om landsvägen. Ladugård på Fiskaregårdsskiftet tillkom efter 1905, då Aspelunds ägare köpt också den marken.

Ägaren 1890 till Aspelund; August Natanael Gustafsson köper sedan 1905 all mark i Fiskaregårdens skifte från Åkersdals gräns ett bra stycke ner på på Fiskaregårdsskiftet med undantag av själva skoltomten. Han namnar denna mark i jordaboken till "det gamla namnet Sparresäter"som registras som Nr 3³.

Därefter säljer han ett litet stycke mark vid landsvägen norr om skolan till Schill 1926 som kom att registreras som Nr 3⁵. Den köper han tillbaka redan året därpå 1926. Då har han också på auktion 1924 ropat in skolan med skolhuset för att utvidga affärsverksamheten.

Det går att hitta alla registernumren på 1960 års karta ovan.
 

En bild av Aspelund i början av 1900-talet i ett lite 'förstorat' naivistiskt perspektiv. Målning i olja av Einar Dahlberg, Varnhem, senare boende på Jägarebacken. Ladugården tycks ha ett läge med gavel nära vägen och liggande på Fiskaregårdsskiftet, så tavlan är målad efter 1905.

Den hitre delen av Aspelund, Ljungstorp  på bilden ovan, är ett uppflyttat missionshus från Sandbäckens ägor, som bl a kom att användas som handelsbod under en tid. Numera en del av bostaden Aspelund sammanbyggda under senare delen av 1900-talet.

Den lilla kvarvarande ladugården ner bakom huset har kvar alla drag av att ha uppförts urpsrungligt på ägan, dvs av Johan Sträng 1872, men har troligen flyttats till dagens läge från att ha legat närmare landsvägen.

Gästgivaregårdens skifte på kartan utmärkt med rött - skiftesspetsen på kartan till höger är var ägan hamnar på Billingen i öster efter att ha passerat den lite slingrande Ändabäcken.

Platsen för Aspelund kom 1863 att hamna både öster och väster om landsvägen enligt köpekontrakt. Huset kom att ligga i hägnaden Littera Nr 1839 på kartan - nära vägen.

Man kan också se att det på andra sidan landsvägen redan finns en mindre backstuga i en hägnad som går in på Fiskaregårdens skiftesmark. Denna backstuga ligger alltså egentligen på Gästgivaregårdens mark, men kom att kyrkobokföras på Fiskaregårdskiftet som Högelid, där också Sparsäter finns som tillkom före kartan 1844.

Markerna har tidigare hägnats på Kronomark utan hänsyn till de gränser som gjordes vid tilldelningen 1803.

Man kan se att inom Gästgiveriskiftet fanns en hägnad som går in i skiftet en bit och nästa hägnad hävdas så väl i samband meed storskiftet att den blir gräns mellan Gästvieriets skifte och soldatbostället Nr 7 - senare kallat Åkersdal. Dessa marker fanns alltså hägnade på Kronomark innan storskiftet fastställdes 1803. Alla sådana hägnader på kartan är alltså från 1700-talet.

Det är högst troligt att en soldat Asp av Kronan fått möjlighet att hägna sig ett område nära Åkersdals soldattorp innan storskiftet av Billingeliderna 1803. Det finns några tidiga personer med soldatnamnet Asp i Ljungstorpsområdet.

Sparsäters/Sparresäters hägnad som den såg ut innan 1803 års skiftesdelning - den gick alltså över gränserna mellan Fiskaregårdens senare skifte och Gästgiverigårdens. Troligen inhägnad på Kronans mark.

Soldattorp Nr 7 (Åkersdal) - ett äldre Ryttare Boställe Nr 7 - sedan 1700-talet

Hagen (senare under Hammars Kvarn) - en äldre hägnad troligen för Ryttarens hästar.

Sparsäters gamla hägnad - en hägnad som fanns före 1803; Sparsäter på Kronans mark

Högelid - en backstuga nära Sparsäters boningshus inom samma hägnad - om att skriva på Fiskaregården mellan 1812 - 1880.

Man kan se att dessa hägnader inte stämmer med 1803 års indelning med skiftesgränser. De som inte var soldatboställen var i regel heller inte heller bebyggda före Kronans bortdelning av marken. Jämför med kartan ovan som har inritade skiftesgränser.

Här har gamla hägnader spelat en viss roll vid gränerna 1803:
Soldattorpet (Åkersdal) fick behålla sin hägnadsgräns som skiftesgräns även efter skiftet - äldre 1700-talsbebyggelse - Åkersdal tilldelades i huvudusak Pickagården i Varnhem
att Hagen kom att tilldelas Harmmars kvarn i Varnhem 1803 med sina ursprungliga hägnadsgränser
att Sparsäters gamla hägnad väster om landsvägen skars av sin södra del, vilken hamnade på Gästgivaregårdens skifte men huvuddelen på Fiskaregårdens skifte
att Högelid  inte skrevs till Gästgiverigården utan syntes förlagd på Fiskaregårdens skifte - 1844 bebyggd med backstuga¨

Sparsäter som hägnad öster om landsvägen blev avskuren den södra delen - vilkens remsa hamnade som en inskärning på Gästgivaregårdsskiftet

Enligt namnbegäran av Gustaf Natanael Gustafsson, Aspelund - inköpt 1890 - vid köp av Fiskaregårdens skiftesdel på båda sidor av vägen så skall i jordaboken den marken "kallas efter det gamla namnet Sparresäter", som var ett boende under Fiskaregården enligt husförhörslängden.

Preciseringen av gränserna för Johan Strängs Aspelund 1863 ger;
"af den s k hemskogsskiften för 1/4 Björs eller Gästgivaregården
1. väster om landsvägen;
- ifrån landsvägen vester ut 134 måttenheter(?) i längd och hela den bredd som skiften enligt kartan innehåller
2. öster om landsvägen;
- hela den enligt kartan till Gästgifvaregården tillhöriga marken

Formalia;
F.d. soldaten Johan Sträng, född i Hendene 1818 16/1 - flyttar in med fru och dotter 1872 - då huset byggts
Hustrun         Greta Larsdotter, född i Wing 1810 1/10
Dotter             Maja Greta, född i Varnhem 1848 28/8 - familjen flyttar in från Soldatboställe N.o 7, Åkersdal

OBS! "Det undantag Petter Nilsson för närvarande besitter å ifrågavarande jord förebehålles för mig och honom hans lifstid, att såsom förut till alla delar lika åtnjuta den han hitintills innehaft. Efter Petter Nilssons död tillfaller jorden soldat Sträng."

Av formuleringen att döma så är detta backstugan Högelid på den västra sidan av landsvägen, där man också i kyrkobok 1880 finner just denna man kyrkobokförd på Gästgiverigården. Denna stuga stod på mark som Johan Sträng köpte 1863 väster om landsvägen för sitt Aspelund.

Formalia;
Inhyses Petter Nilsson, fattighjon, född i Götene 1799 - dör 15/11 1880

Skiftesbeteckningen J, avser Björsgården/Gästgviaregårdens skifte. H, är Björsgården/Hospitalsgårdens skifte, båda korsar landsvägen mellan Skara och Skövde.

Med hjälp av lite förtydligande penndrag har kartan rensats från siffror och vissa ifyllnader har gjorts och då framträder Högelid tydligt söder om Sparsäter på 1844 års karta. Eftersom Johan Sträng köpt 134 alnar från Gästgiveriskiftet väster om landsvägen och västerut, så måste man skriva in ett undantag för Högelid i köpekontraktet så att änklingen och fattighjonet Petter Nillson kan bo kvar till sin död 1880.

Därefter faller Högelid under Aspelund som självständig fastighet och backstugan Högelid blir nu en stuga på ofri jord under Aspelund tills den rivs 1929. Redan samma år som Petter dör 1880, flyttar nya boenden in i den gamla backstugan, nu alltså på Aspelunds och Johan Strängs mark.

Högelid synes som den äldsta backstugan och går att belägga med boende ända tillbaka till 1812!

Texttolkning;
"Enligt i afskrift härhav Ödmjuk i afskrift bifogat köpekontrakt, har jag blifvit ägare ag 3 tunnland 4 kappland jord (enligt karta och Beskrifvning) uti kloster- eller Billingeliderna under namn af Aspelund, frånsålda 1/4 Björs- eller Gästgiverigården Kloster beläget i Walle härad och Skarke socken;
I anledning deraf får jag i djupaste vördnad anhålla om Höggunstig förordnande att nämnde jord måtte blifva behörigen Skattlagd, såsom min everderliga egendom

Aspelund (under) Klosters Gästgifvaregård Walle härad Skarke socken den 21 Augusti 1871/Johan Sträng
 

******************************************************************************

Det verkar som om Johan Sträng friköparen av Aspelund senare bosätter sig med familj på Hagalund under sina sista år.

Högalids intägt (Hagalund):
f.d. Soldat Johan Sträng, född i Händene 16/1 1818 infl. m. hustru och dotter fr. Pickagården 1872
Hustrun    Greta Larsdotter, född i Ving 1/10 1810
Dotter         Maja Greta, född i Varnhem 28/8 1848, flyttar t. Sjogerstad m. dotter  1874, - åter hem 1875
                  hennes oäkta dotter Alma Sofia, född 11/5 1873 (i dopboken; Klostret Gästgivaregården)

Intäkten (Hagalund) i nästa husförhörslängd;
F.d. soldat Johan Sträng, född i Händene 16/1 1818, - dör nu här 5/4 1881
Hustrun     Greta Larsdotter, född i Ving 1/10 1810 - dör nu här 9/3 1888
Dotter         Maja Greta, född i Varnhem 28/8 1848 - ut till N. Amerika 7/9 1888
Hennes oäkta barn Alma Sofia, född i Varnhem 11/5 1873, ut till N. Amerika 7/9 1888

 

"Gusten" med familj framför bostaden och affären i Aspelund. Fr vänster; Döttrarna Elin och Hilda. Sittande; Gustaf Natanael Gustafsson, hustrun Inga Maria och sedan sönerna; Johan, David och Josef.

FÖLJANDE FAKTA BYGGER I HUVUDSAK PÅ EN ARTIKEL I VARNHEMSBYGDEN 2010 AV VERNA ANDERSSON OCH ARNE STRÄNG

På skylten till vänster om fönstret står följande (se också detaljförstoring nedan!);
G GUSTAFSSON 
DIVERSEHANDEL
LÄSKEDRYCKER

Gustaf Natanel Gustafsson och Inga Maria Andersdotter träffas på Hammars kvarn i Varnhem, där Gustaf blir maskinist 1887. Jonas August Jugner ägde kvarnen och hos honom tjänade Inga Maria Andersdotter. De träffades och vigdes 25 oktober 1888 och bosatte sig på Hammars kvarn och de får dottern Elin den 27 januari 1889. 1890 föds Anna Henrika som dör endast 6 månader gammal samma år.

Familjen ville ha något eget och köper Aspelund i Ljungstorp och flyttar hit den 24 oktober 1890.

Amerikafebern som härjade under 1800-talet hade inte gått över och många lockades och den 22 mars 1911 for den då snart 20-årige David till Amerika med destinationen Jamestown NY. Ett år senare, den 18 april 1912, var det dags för hans bror Josef, som då fyra dagar senare skulle fylla 19 år, att också ge sig iväg till Ameriak med samma destination. David stannade i Amerika och blev möbelsnickare, men Josef kom tillbaka till Sverige igen och startade en speceriaffär utanför Mariestad.

Hilda fick ett trolovningsbarn med en kropral Lundh, men flyttade hem och återfinns därefter i Aspelund tills hon senare gifter sig med Erik Hassel.

Verna Andersson skriver;

Var "Gusten" fick idén att starta en "Diversehandel" i Aspelund känner vi inte till och vi vet inte exakt när han startade verksamheten i stugan. När hans mor Charlotta flyttar ut till fattigstugan 1905 blir det mer plats i Aspelund. Troligen är det i moderns Charlottas nu tomma kammare som affärslokalen inreds.

Ester Krantz från Björkelund berättar för Verna 2010;
"Mitt emot skolan, i Aspelund, låg affär'n. Den minns ja! Den kunne ja rita upp om jag kunne rita! Dä vá en liten affär, en liten disk med en klaff som fälldes upp så dom kunde gå igenom där. Så hade dom lådor med gryn och allt möjligt. En fick ha med sej kruka om en köpte sirap och sån't där. Och sill å allt var ju i lösvikt. Träskor sålde di å fotogen." Eter gick 1920 i småskolan i Sparsäter snett meot Aspelund.

Erik Hassel, med sommarstugan i Lövåsen berättar för Gunborg Ferm den 2 november 1983;
 "Erik blev gift med Gustens dotter Hilda . Han arbetade i speceriaffären Leonard Strandqvist i Skövde och genom kontakt med Gustens son Josef, som kom hem från Amerika och blev handlare i Rör, Odensåker, blev Erik bekant med Gusten och började köra varor till affären i Aspelund, som då var inrymd i det gamla Missionhuset på gården. Han berättar vidare att Gusten hade 4-5 kor och häst, grisar och höns.

Gusten åkte själv till sta'n ibland med sin svarta häst och vagn, då hade han ägg med sig som han bytte mot varor. Erik säger också att det på den tiden var rätt så livligt i Ljungstorp och han nämner Höka-Gustaf, Milles, ungdomarna i Kleven, fröknarna Örn i Hagen, Alms och Ullbergs och sommargärsterna från Skövde som också satte sin prägel på Ljungstorp. Här träffade han i alla fall sin blivande hustru, handelsmannes dotter Hilda. Erik berättar också att Hilda under en tid hade en anställning hos Edvin Högberg i Skövde.

Per Warnskog, från Klevens såg, berättar i Varnhemsbygden 1989;
"Det var en fattig tid och många hade det svårt. Men mitt i fattigdomen och nöden fanns en hjälpare, Gusten. "Man kan nog säga att om Gusten inte hade funnits i Ljungstorp under de svåra åren, då halva Ljungstorp svält ihjäl". Han minns att de flesta hade kontrabok. De skrev upp det de handlade för och ofta blev det minus i boken. När Gusten inte kunde ge mer kredit, skrevs en växel. Gusten shälv gick i borgen. När det var dags att omsätta växeln, fanns det kanske inga pengar, men Gusten hade. På så sätt drog sig många ljungstorpsbor fram."

Rut Svarén, gift Warnemark, från Löten berättar för Verna;
"Jag började skolan i Sparsäter 1920. Ibland kom det en bil med varor från Skövde till affär'n. Då fick vi barn gå ut och titta på den. Det var roligt! Gustafssons affär låg ju snett emot skolan. Det var ett litet flak bakpå bilden där varorna stod - se nedan! Det var den förstabilen jag såg här. I affär'n fanns det en sorts karameller, jag tror de var vita och röda och inuti stod det bokstäver. Det var de första bokstäverna av namnet på han som hade affär'n. GNG, Gustaf Natanel Gustafsson. Men jag minns inte att jag fick köpa en karamell någon gång."

 

Så här såg det ut när Strandqvists körde ut varor på 1920-talet till Aspelund i Ljungstorp i sin splitternya budbil! Kanske är det t o m Erik Hassel som här kör bilen i Skövde!?

Verna/Arne skriver;
" År 1910 var i alla fall affärsverksamehten i full gång i Aspelund. Då står Gusten som handlande med sonen David, 19 år, som handelsbiträde.

Ingången till affären var på lånsidan mot vägen. Först kom man in i farstun och till vänster i det lilla rummet (kammaren) var affärslokalen.

Mellan köket och affärslokalen gjorde man en lite lucka i väggen så att man från köket skulel se när det kom in en kund.

I affären fanns det mesta av vad som till vardags behövdes för ljungs- torpsborna.

Man fick hem varorna från Skövde med häst och vagn eller med tåget som nu fanns sedan 1904 med anhalt i Ljungstorp.

Dottern Hilda var 15 år och efterträdde sonen David som handels- biträde.

Affärerna gick bra och Gusten bestämmer sig för att bygga upp en ny affärslokal utanför stugans väggar."

Textolkning;
"Köpekontrakt

Till Gustaf Natanael Gustafsson upplåter och försäljer jag härigenom norra delen utaf det det till mitt ägande ett fjärdedels mantal Klostret Fiskaregården i Skarke socken hörande skogskiftet i Billinge- liderna,enligt deraf Th. Ljunggren vid laga skifte år 1848 däröfver upprättade kartan omfattande fig. Nr 1850 - 1865 och till arealen, sedan därå befintliga och till Varnhems församling redan afsöndrade Skolhusplan N.o 1¹ afräknats, utgörande 8 tunnland 16,4 kappland att tillträdas den 1 nästa januari mot följande villkor; .........

Undertecknat;
"Stockholm den 18 december 1905
C. J. Petterson
 

På kartan finns Sandbäckens Missionhus första placering utmärkt med namn och pil.

Ny ägare 1881 till Sandbäcken var engagerad i den frireligiösa rörelsen. Han hette August Lundahl, född i Borgunda 1847 17/8. Han köper Sandbäcken och  flyttar in 24/10 1881 med hustrun Inga Maria Andersdotter, född i Säter 1849 20/5.

Han uppför under 1880-talet ett privat ägt och byggt Missionhus på sin egen mark nere vid vägen nära stenmuren mot Pickagårdsskiftet i söder tillsammans med några andra 'bröder" som värnade om fri religion och nykterhet, bl a ägdes byggnaden till hälften av en C Karlman. Bl a användes Missionshuset för viss del av Frälsningsarméns verksamhet.

Denna byggnad uppförs ungefär samtidigt som ett liknande Missionhus i Varnhem, som sedan 1894 flyttades till Norra Lundby. I Norra Lundby fanns tidigt, bildad år 1887,  Norra Lundby Kristliga förening med anknytning till de religiösa föreningar med centrum i Jönköping, som senare kom att uppgå i Svenska Alliansmissionen.

Enligt ett sent upphittat protokoll så bildades Varnhems Blåbandsförening vid ett nykterhetsmöte i Sandbäckens missionshus lördagen den 16 januari 1897. Den skulle då utgöra en utpost till Norra Lundbys blåbandsförening.

År 1898 beslutade så Blåbandsföreningen att tillsammans med den nybildade Varnhems Kristliga Förening bygga en eget Missionshus i Melltorp, några hundra meter längre ner utmed landsvägen söderut.

Detta måste då ha gjorts för att man ansåg sig stå den inomkyrkliga Kristliga verksamheten närmare än den som bedrevs i den Missionslokal i Sandbäcken där man bildade föreningen.

Föreningen i det planerade (Äldre) Missionshuset, färdigbyggt 1899, var inom-kyrklig till skillnad från de som använde missionslokalen i Sandbäcken, där några frikyrkliga organisationer (utom-kyrkliga) höll till, bl a Frälsningsarmen.

Trots detta kom Carl Hjalmar Ullberg, då ny ägare till Sandbäcken, att tillsammans med hälftenägaren av byggnaden, Carl Karlman, att skänka missionshuset till Varnhems Missionsförening 1913, då Ullberg köpt Sandbäcken samma år.

De i sin tur sålde detsamma till Gustaf Natanel Gustafsson i Aspelund, Ljungstorp, för 100 kronor att användas till affärslokal. Flytten torde ha skett under tidigt 1920-tal, troligast 1922.
 

Fakta hämtade från Varnhemsbygden 1988, Gösta Karlsson i Ljungstorp, i artikel av Ing-Britt Holm, Ljungstorp, samt artikel i Varnhemsbygden 2010 av Verna Andersson, Ljungstorp

Sandbäckens Missionshus flyttades på 1920-talet upp till sin plats utmed vägen inom Aspelunds tomt, nära boningshuset. Här ett foto av Verna Andersson 1964, då huset fortfarande stod självständigt i trädgården vid vägen. Taket var lite svankigt genom tidens tand och huset var sig likt från tiden som Missionshus.

Huset användes som handelsbod vilken då lyttades ut från det lilla boningshuset för Aspelund.
 

Ur Varnhemsbygden 2010  "Aspelund - en intägt i Ljungstorp" sid 47, artikel av Verna Andersson,Ljungstorp

Här har huset renoverats 1964 med tillkommande skorsten, nytt tak och troligen nya fönster åt söder. Däremot är det troligt att den gamla dörren renoverats och återanvänts från tiden som missionhus i Sandbäcken och som dörr för "Gustens" affär. En trivsam affärsbyggnad under många år och nu långt senare bostad.

Ovanvåning österut.

i Aspelund med Roland Johansson, Astrid Ullberg, Sandbäcken, Inga-Maj f Gustavsson, dotter i Aspelund med modern Märta Johansson och fadern Johan Gustavsson i Aspelund.

Nya brukaren Aspelund 1924 till 1932 och därefter ägare;
Lantbrukaren  Johan Henrik Gustafsson, född i Varnhem 1898 23/11 - gift 12/10 1924
Hustrun            Märta Maria Johansson, född i Stockholm, GW, 1906 3/8 *
Son                    Hans Henrik Rudolf, född i Varnhem 1924 17/10
Son                    Karl Gustav Georg, född i Varnhem 1926 29/5
Dotter                Inga-Maj Margareta, född i Varnhem 1931 27/8
Dotter                Siv Ingegärd Maria, född i Varnhem 1933 12/6

* Fosterdotter i Milltorp/Melltorp i Ljungstorp hos familjen August Nordgren, hemmensägare och brukare, född 1855 i Mo och hustrun Alma Susanna Andersson, född i Tryserum, Kalmar län 1862. Familjen Nordgren ägde också ett hyreshus i Skövde, där de hade en lägenhet, så Märta gick i skolan i Skövde. Nordgren gjorde som flera andra stadsbor vid den här tiden, han flyttade ut på landet för man ansåg att det var säkrare att bo där vid ett eventuellt krigsutbrott. Detta var vid tidens trax före första världskriget.
Gun Gustafsson, Sandbäcken berättar; "Han var rädd att det skulle bli krig och då var det säkrare att bo i Ljungstorp." Märta tog anställning som hembiträde i Aspelund och där fanns Johan, Gustafs yngste son och Märta och han möttes där.

Formalia;
Johan Henrik Gustavsson, född i Varnhem 1898 23/11 - gift 12/10 1924 - död i Aspelund 4/9 1962
Märta Maria Johansson, född i Stockholm, Gustav Wasa församling, 1906 3/8 - flyttar till Skövde
Hans Henrik Rudolf, född i Varnhem 1924 17/10 - gift 27/10 1956 - död i Skövde 1/8 1986
Karl Gustav Georg, född i Varnhem 1926 29/5 - gift 4/4 1953 - död i Skövde 7/11 2002

På Aspelund Georg Gustavsson, Inga Alm, Almsäter och Olle Ernst Andersson, Kleven i unga da'r.

Vännerna från Sandbäcken och Aspelund konfirmerades 1947 samtidigt - Astrid Ullberg och Siv Gustafsson, född i Varnhem 1933 12/6.

Georg Gustavsson, Aspelund, Britta Löfgren, Lövberga, Sixten Andersson, Ljungstorp, Hans Gustavsson Aspelund, Inga Alm, Almesäter och Olle Ernst Kleven.

Hans Gustavsson, Aspelund och Olle Ernst, Kleven

Olle Ernst, Kleven och bröderna George och Hans Johansson i Aspelund.