På kartan vid försäljningen av Fridsberg 1917 ser man Björkedalens ladugård till höger. Fridsbergs ladugård till vänster och boningshusets läge kan också placeras.

<-- Till sidans rubriker! 

Nils Lann berättar:
"Vår äldsta dotter Kerstin och hennes make Gert Lidberg övertog sedan Björkedalen. De fick en stor familj med fem barn och bostadshuset byggdes om och till och moderniserades.
 

<-- Till sidans rubriker! 

Bostadshuset nybyggt av Erik Lann 1918 framför och något söder om tidigare äldre soldatboställeshus. I övrigt inte många rester av det gamla soldatbostället vad gäller byggnaders läge och delar av gammal konstruktion. Huset byggdes med stora entrén mot söder, trots att framfartsvägen kom fram vid västra gaveln.

Ännu så sent som på 1950-1960-tal var jordbruket så viktigt att inga vägar gick i åkrar, utan följde gärdeskanterna och åkrarna odlades nära inpå husplaner. Man kan ännu se fäleden österut (höger på bilden) från ladugård och annan ekonomibyggnad - jmfr bild ovan och nedan!

Nils berättar om torpet:
Byggnaderna på stället kompletterades efter hand. En snickarstuga byggdes och intill denna en jordkällare med gjutet valv. Stugan fick också en öppen veranda.

Omkring 1923 byggdes en ny ladugård där ett av de många stenrösena låg (se bilden ovan!). Då revs också den gamla ladugården. I den nya ladugården fanns det plats för tre kor, fastän stället egentligen bara födde två kor, men det var ju bra med ett tredje bås för en eventuell kviga. Där fanns också kättar för kalv och gris. Vintertid hystes även hönsen in i ladugården. Ladugården var den vanliga typen med två lador, loge och "ränne".

På våren blev det röjning av slåtterängar, vårbruk på åker och i trädgårdsland, lagning av hägnader, korna släpps på skogsbete på Sörberget och hönsen bärs från ladugården till "hönsasteket" som är inrymt i vedboden.Under hösten skulle potatisen upp och lades i källaren och rovorna i en "stibba" på åkern. Ladorna fylldes av havreneker. Man stenröjde också åkrarna, vilket också gjorde att stenrösena försvann efter många år.

Torpet var inte tillräckligt stort för att ge tillräckligt med foder för att livnära två kor och en gris samt en hönsflock. Dessutom räckte inte detta till att försörja två hushåll.

En del försäljning från torpet kunde göras; 1924 ser vi att försäljning av smör för runt 4:00 kronor och ägg för runt 2:75 per lördag till Anton Larsssons affär i Varnhem.

Dagsverken på Hålltorp blev en lösning och där kunde man också göra inköp med avdrag på lönen. Ett lass halm är en ofta återkommande post, likaså havre. Ungefär varannan månad har inköpts 40 kg råg eller vete.

För att få spannmålen malda fick man dra iväg till kvarnen med en säck på dragkärra och sedan hämta igen om två, tre dagar. Havren maldes ofta i Hålltorps kvarn och blev s.k. gröpe till foder. Övrigt gick till Bille eller Gustafsfors kvarnar som hade bättre siktar. Man betalade med mjöl genom s.k. kvarntull.

Snickarstugan användes till att dryga ut inkomsten, inte minst vintertid då det var få byggarbeten. Då åtog sig Erik hemmasnickeri och kunde står där till sent på kvällarna och tillverka enklare möbler, vargnshjul, smörkärnor, tråg, träskovlar och mycket annat. Sina hjälpmedel som hyvelbänk, svarvstol och bandsåg tillverkade han själv. De sistnämnda drevs med trampa och när Nils blev större hände det att han fick hjälpa till att trampa svarven. Alla handverktyg som hyvlar och annat gjorde han själv.

Det lilla jordbruket avvecklades redan 1952, när Nils lämnade Björkedalen för villan i Varnhem. Marken upplåts därefter till betesdjur"

<-- Till sidans rubriker! 

Mor Anna Lann föser de två korna utmed fägatan österut från torpet Björkedalen - se också bild nedan. Hon bodde kvar och bildade familj med maken Erik Lann på den gård som hennes far friköpte 1916 efter soldattiden för Soldatboställe Nr 315.

Vid bouppteckning 1934 efter hennes död kan man se att hon skötte 2 kor (på bilden), 1 kalv, 1 svin och 22 höns.
 

Nils berättar om korna:
"Korna som var på skogsbete skulle dit på morgonen och hämtas till kvällsmjökningen. I slutet av sommaren togs korna hem på ängsbete.

I en motbok mellan morfar Gustaf Svensson och Varnhems mejeri kan man läsa att det under februari 1932 har lämnats 10,5 liter mjölk per dag. För detta har Erik fått 9,3 öre per liter och fetthalten var 3,3 %. I maj -juni samma år har kvantiteten sjunkit till 6 liter flera dagar och priset blir bara 6,3 öre per liter. En sinko kan vara förklaringen till detta. Återköpt smör har kostat ca 2 kr kilot detta år."

<-- Till sidans rubriker! 

Köksingången på västra gaveln av det av Erik Lann byggda boningshuset bara ett antal meter från forna soldatboställets bostadshus norr om långsidan (vänster på denna bild).

Nils Lann berättar om huset:

"Ritningarna till det hade Erik Lann fått från byggmästare Hultman i Skärv, där han då för tiden arbetade. Han hade viss hjälp att bygga huset av t ex Löfgren i Lövberga, som troligen hjälpte till med grundläggningen då han var en god stenarbetare - för detta fick han 37:50 kronor. Dessutom nämns en granne Englund och en Smedberg. Murarlön har utbetalts till en Warling.

I en anteckningsbok står bl a "för Krusebackastugan 65 kronor, körlön 15 kronor. Från Skövde Tegelbruk har köpts tegel för 101:15, kalk från Ulunda 15:00 kronor. En järnspis kostade 32 kronor. Fönster och dörrar från Skara Snickerifabrik 445:00 kronor osv. En sammanställning av utgifterna för stugan slutar på 1.849:59 kronor. Förmodligen var detta sparade pengar, några bostadslån som idag fanns inte då. Själv tjänade Erik Lann 80 öre till 1 krona i timmen för arbeten i trakten.

Huset blev inte helt färdigt enligt ritningen. Ett vindsrum kom inte till utförande. I bottenvåningen blev det 2 rum, kök med skafferi, två förstugor samt på vinden ett kök. Den oinredda vinden fick ett nödtorftigt brädgolv och nyttjades som torkvind och förvaringsplats för diverse inventarier.

Morföräldrarna bodde i köket och ena rummet där nere, medan vi hade det andra rummet samt köket på vinden. Detta blev också vårt vardagsrum och sovrum, det var ju lättast att hålla varmt med järnspisen. Vårt rum därnere blev gäst- och finrum som värmdes med kakelugn vid behov.

Inredningarna var enklast tänkbara. Köket därnere: en järnspis, vedlår, vattenspann av trä, bord, stolar, utdragssoffa och två skänksskåp. Här fanns också en murad bakugn som användes gemensamt av båda hushållen. Köket på vinden var lika enkelt. En järnspis, diskbänk med vedlår samt ett skänkskåp inbyggt i väggen. Möbleringen bestod av ett bord, tre stolar och en utdragssoffa som Erik själv hade tillverkat. Han hade också gjort en säng åt Nils som fick plats i vrån vid spisen. Överallt var skurgolv med trasmattor.

Vattenbrunn fanns inte vid husen. Vatten fick bäras från en källa nere vid mossen, ca 150 meter från boningshuset. (se Nils karta ovan!) Nog så arbetssamt, inte minst på vintern då snön kunde ligga djup. Källan, som hade fint vatten, kallades Fermes källa, efter en tidigare soldat (se soldatlistan - Ferm). Den kunde dock sina ibland, men ansågs nästan som outsinlig."
 

<-- Till sidans rubriker! 

På kartan ser man att den tidigare "Kulla-vägen" nu gör en sväng utmed Redsvenstorp ägas södra gräns och kommer ut vid Vadets ladugård. En väg som ändrats många gånger under historien, men nu är helt försvunnen.

 

<-- Till sidans rubriker!

Hela kartan 1764 med alla soldatboställen för området, deras här föreslagna nya och mindre ägor gentemot tidigare (enligt förrättningstext), samt det föreslagna skogvaktabostället Broddenstorp (Nr 1).

Det är svårt att veta hur utgångsägorna såg ut - hur mycket mark som dessa soldatboställen hade tillskansat sig från den omgivande Kronparken/Cronoallmänningen.

Det mitt i området liggande Ryttare Bostället kommenteras inte överhuvudtaget - på mer sätt än att det ritas ut med marker som delar av soldatområdet med marker norrut till landsvägen och söderut till Stens ägor, innefatttande dagens Vadet och Redsvenstorps marker i detta område.

Säkerligen ligger byggnaderna så som det då såg ut i verkligheten, så kartan visar var byggnaderna för soldattboställena var belägna i mitten av 1700-talet.

Ägorna var också på den här kartan delvis uppsplittrade med del i olka marktyper för de olika soldatboställena. Någon äga var också gemensamt brukad med andelar. Även om denna karta har fått en markering att hälften av ägan Nr 8 brukades av Nr 315, så var den inte faktiskt uppdelad. Det blev den senare.

Vid mitten av 1700-talet fanns här också ett Ryttare Boställe under Hålltorp, av vars mark troligen vissa mindre delar senare tilldelades övriga soldatboställen när det nya Rytttare Bostället togs i bruk vid dagens Stenslund fram mot sekelskiftet 1700/1800. Den södra delen av Ryttare Boställets ägor blev tidigt torpet Vadet. Den norra delen fördelades som mark till Redsvenstorp.

Soldatboställe Nr 315 har sitt nu kända läge med bostadshus och ladugård på denna karta från 1802. Vägen till Store Kullen, den sk "Kulla-vägen" har här en dragning vid allmänningen mer söderut, över Redsvenstorps blivande gärde (1803) och kommer ut ett stycke ovanför Vadet på det som senare blir Ferma-gatan.

Bäckarna i området har förstärkts med blå färg.

Vägarna/stigarna flyttades allteftersom åkrarna brukades på olika sätt. De tunna strecken markerar olika ägor på kartan.

 

<-- Till sidans rubriker! 

Kartan är relativt väl detaljerad och har med t o m med de soldatnamn som fanns för torpen vid sekelskiftet. För Vadet och Nr 330 fanns här Lustigs (far i Vadet och sonen som soldat i Nr 330), i Nr 357 fanns en soldat Redoutten och i Nr 315 är det lite svårt att gissa vad som står (dessutom fanns här vakanser vid tiden).

Den gröna markeringen (påritad över svart markering) tycks vara en delvis inringning av delar av soldatmarken för de tre soldatboställena här, som då låg på "Cronoallmänning", som det uttrycktes. Egentligen mark tillhandahållen från Kronoparken Billingen.

Den gamla "Kulla-vägen" gick några årtionden tidigare ut till landsvägen över den senare till socknen fördelade allmänningen nedanför och snett emot Nr 331 (senare Bäcktorp).

Till vänster skymtar texten för Berglid, en backstuga under Stenhammar. Längre söderut vid den senare namnade Ferma-gatan syns texten för Stensbro - också en stuga under Stenhammar.

Nordost om Nr 315 ligger vid tiden Hagen, dvs den vid skiftet 1794 benämnda "Rosenboms intäkt" och nästan i öster fanns "Slotts Kjerstis intäkt", här på kartan skrivet Slottet (i senare tid Lilla Slottet).
 

<-- Till sidans rubriker! 

På denna karta kan man se att husen har ett ungefärligt likadant läge som ca. 50 år tidigare (kartan ovan) förutom Nr 315' s ladugård som ligger söderöver in på ägan ett bra stycke. Senare byggdes dock en större ladugård nära Nr 357's ladugård i spetsen på littera Nr 1633.

Det är svårt att se hur de olika åkrarna och markerna mellan soldatboställena fördelades. 1882 kom också en klagan till Majorens Compagni om att lantmätaren inte har ordnat med Rågångsförrättning så att åkrarna kunde fredas från varandra och andra!
 

Här är kartan renritad av lantmäteriet. Några delar är hägnade. Senare byggdes dock en större ladugård nära Nr 357's ladugård i spetsen på littera Nr 1633.

<-- Till sidans rubriker! 

Nils Lann berätttar;
"Ritningarna till det nya huset hade Erik Lann fått från byggmästare Hultman i Skärv, där han då för tiden arbetade. Han hade viss hjälp att bygga huset av t ex Löfgren i Lövberga, som troligen hjälpte till med grundläggningen då han var en god stenarbetare - för detta fick han 37:50 kronor. Dessutom nämns en granne Englund och en Smedberg. Murarlön har utbetalts till en Warling.

Planritning nedre planet med rumsindelning och murverk.

Björkedalens bostadshus 1950-tal

Köksingången på västra gaveln av det av Erik Lann byggda boningshuset bara ett antal meter från forna soldatboställets bostadshus norr om långsidan (vänster på denna bild).
 

<-- Till sidans rubriker! 

Lantmäterikarta för avsöndringen av Björkedalen från sina Rotehemman; 1/4 mantal N.o 3 Fiskaregården, 1/4 mtl Skarke N:o 3 Tomten och 1/2 mtl Skarke N:o 4 Hustru Ingridsgården.

För att direkt på skärmen läsa dokumenten under respektive rubrik - klicka på rubriken!
 

<-- Till sidans rubriker! 

Dokument Svensson's och Lann's - på särskild sida!

Ägaren Anders Gustaf Svensson, född i Berg 1865 den 2/10 - han dör den 15/11 1940, 75 år gammal

Hustrun Emma Kristina, f. Larsdotter i Lerdala 1862 den 22/8 - hon dör här den 2/8 1934, 72 år gammal

Far och mor till Anna Svensson, gift med Erik Lann 1917. Den lilla verandan hörde nu till det nya huset, efter rivningen av det gamla soldattorpet, Nr 315.

Nils Lann berättar om mormor och morfar:
I augusti 1934 avled mormor 72 år gammal. Våra boförhållanden ändrades då så att vi fick ta över hela bottenvåningen medan morfar flyttades upp i vindsköket. Han var dock delaktig i det gemensamma hushållet och hjälpte till med jordbruket i mån av krafter.

1937 löste så Erik in den resterande halva som hade legat kvar på Annas far och gården blev makarnas med hälftenäga för vardera.

I november 1940 slutade morfar sina dagar helt stilla en natt.

<-- Till sidans rubriker! 

Potatisskörd vid Björkedalen och många hjälper Anders Gustaf att få "knölarna" ur jorden.

Emma Svensson på en bild före bröllopet med Erik Lann, 1917.




































 

Erik till vänster med kompisar från tiden före bröllopet med Anna på en bild från ca 1910.

Eriks far, Frans Oskar Lann, stannade kvar på Lilla Timmerbacka efter Eriks mors död 1914 och gifte om sig den 29/5 1921 med Hanna Larsson, född Andersdotter i Rännelanda i Älvsborgs län 1877 den 20/8 - dvs en 12 år yngre fru.

Frans Oskar och hans 2:a hustru, flyttade sedan som Hemmansägare till Hulegården 3/32 mtl i Hornborga den 28/11 1924, när hennes 2 barn hade lämnat hemmet.

Eriks far Frans Oskar Lann levde på Hulegården i Hornborga, Gudhems socken till sin död den 1/3 1952.
Hans Hustru Hanna levde där till sin död 1959.

<-- Till sidans rubriker! 

Mor Anna med sonen Nils till vänster och Gunhild i famnen, utanför det gemensamma huset i Björkedalen.

Gunhild var kusin (f. 18/31925) med Nils. Hon var alltså enda barn till Nils far Eriks ena syster Hanna (Johanna). Gunhild blev faderlös (han avled) redan som riktigt liten och var ofta hos Nils far och mor. Gunhild avled 3/9 2013. Efter att Nils med familj  flyttat till Varnhem flyttade Hanna in på övervån där de bott. Hon flyttade senare till sin dotter i Härlunda.

(Uppgifter Kerstin Lidberg, 2014)

Det vankas troligen rabarberpaj!



































 

<-- Till sidans rubriker! 

Makarna Lann har satt sig i gröngräset iklädda gåbortkläderna på sitt ägandes Björkedalen någon gång under 1920-talet.

Höstakning på den slänta marken vid Björkedalen, Ljungstorp med makarna Lann tidigt 1930-tal.

Erik var också aktiv medlem i Varnhems Skytteförening och finns här 3:e från höger med ett gäng förenings- medlemmar för förlustelse.

Vill Du veta vem de andra är - så gå till Skarke-Varnhems digitala bildarkiv under rubriken H. Föreningar!

Björkedalen den 6 juni 1938 med Nills Lann vid ritbordet, hans fader stående därbakom och mor Anna och Nils Farfar Anders Gustaf längst bak.
 

<-- Till sidans rubriker! 

Längst fram fr v: Ester Lann, Karl-Gunnar Lann, Göran Lann, Kerstin Lann.
Sittande bakom: Frans Lann, hans 2:a fru Hanna Lann, Anna Lann (Eriks fru).
Bakre raden: 5 st ?,Hanna Fransson, Ragnar Lann, Erik Lann , Nils Lann och hans fru Margit Lann och Ivan Lann.
 

(Uppgifter ffrån Kerstin Lidberg, född Lann, 2014) 

Gästande krigsbarn under 1940-tal framför ladugården i Björkedalen.

Samma klättrande barn på en av de viktiga grindar som styrde kreaturens tillhåll - här med "Källebacken" i bakgrunden bakom svinhus/hönshus, mm.

<-- Till sidans rubriker! 

Erik Lann hjälpte ofta till med grov- arbete i bygden. Här är det slåtter för sköns skull i kyrkoparken, Varnhem, på lite äldre dar.

































 

<-- Till sidans rubriker! 

Starkt förstorad från ett skolfoto i Ljungstorp 1932 ser vi en långväxt 14-årig Nils Lann.

Med tidigt intresse för fotografering med bilder från 1930-talets Ljungstorp, släktforskning, bygdehistoriesamlande, artiklar kring bygden - bildandet av den första Hembygdsföreningen i bygden 1950.

Formalia;
Nils Erik Lennart Lann, född 25/9 1918 i Varnhem - död i Lindåkra Varnhem 12/12 2005, 87 år gammal.
1:a hustrun Margit Ingeborg Lann, född 20/3 1923 i Skärv - gift 17/5 1947 - död i Lindåkra Varnhem 8/8 1975, 52 år gammal.
2:a Hustrun Judith Lann, gift 22/10 1977, Lindåkra, Varnhem

Nils berättar:
"1947 gifte jag mig med Margit Svensson från Drottningkullen. Vi bosatte oss i en liten lägenhet som Nils inrett på vinden till Björkedalen och bodde där i 4 år. Flickorna Kerstin och Ulla föddes under denna tid. I december 1951 dog min mor hastigt.

På våren 1952 flyttade vi in i det nybyggda huset Lindåkra i Varnhem som vi börjat bygga 1951. Efter oss flyttade en syster till far in i Björkedalen och levde där till 1973."

Nils Lann i skidspåren kring Björkedalen som ung man.
 

<-- Till sidans rubriker! 

Nils ritar och bygger med fars hjälp om ovanvåningen för sig och Margit och den familj som planeras. Det lilla rummet längst upp till vänster kom att bli ett litet kontor för Nils byggverksamhet med tiden.

En ritningsvariant med mer detaljer - ritad av Nils Lann 1946.

Ytterligare generationer Lann. Här Nils Lann's maka Margit Lann med deras första dotter Kerstin, född 1948, och en kaffestund vid verandan Björkedalens bostadshus.
 

<-- Till sidans rubriker! 

På bilden står Nils Lann längst till vänster, med en sittande farfar Frans Oscar och en stående far till höger i Erik Lann.

I knät den fjärde generationen genom Nils dotter Kerstin född 1948.

Bild från 1951 och doptid för Ulla Lann. Föräldrarna Nils och Margit samt storasyster Kerstin i trädgården vid Björkelund.

Familjen flyttar 1952 till Varnhem till den av Nils ritade och byggda villan mellan järnvägsstation och Broddetorpsväg.

Formalia;
Nils Lann, född i Varnhem 25/9 1918, gift 17/5 1947 - död i Lindåkra den 12/12 2055
Margit Ingeborg Lann, född 20/3 1923 i Skärv - gift 17/5 1947 - död i Lindåkra Varnhem 8/8 1975, 52 år gammal.

Margit föddes på Prinshaga av statkarl Karl Paul Svensson, född 1897 den 25/1 i Österplana och hans hustru Märta Viktoria Johansson, född 1901 den 10/1 i Sk. Åsaka.

Margit bodde på Drottningkullen när Nils och hon träffades och gifte sig.

Karl och Märta Svensson bygger senare en villa i Varnhem några hundra meter från sin dotter och mågs villa.





 

<-- Till sidans rubriker! 

Nils Lann börjar 1951 bygga sin familjs villa Lindåkra i Varnhem, granne med Solhem som just uppförts, och nära järnsvägsstationen vars brygghus skymtar till vänster i bild. Bilden visar den historiska tilldragelsen med att en grävskopa för första gången används vid bygge i Varnhem. Alla andra har fått handgräva sina husgrunder innan dess och en hel del villor med hel källare hade det uppförts innan dess i Varnhem och Ljungstorp!

Nils berättar:
" På våren 1952 flyttade vi in i det nybyggda huset Lindåkra i Varnhem som vi börjat bygga 1951. 1973 flyttade fadern Erik till en pensionärslägenhet i Varnhem och Nils dotter Kerstin tog över Björkedalen."
 

<-- Till sidans rubriker! 

Uppmätningsritning 1979 inför ny ombyggnad visar att en hel del förändringar gjort sedan huset byggdes. Kakelugnarna har ersatts med öppen eldstad i ett av rummen därnere. Vattenklosett är insatt i farstun och en del andra förändringar.
 

<-- Till sidans rubriker! 

Huset förlängs nu rejält med en tillbyggnad åt väster, som ger ett nytt kök, tvättstuga, pannrum, mm av helt nödvändiga faciliteter.

Hembygdsmannen och byggmästaren Nils Lann - så här minns nog de flesta hans ansikte.










Läs gärna artikeln här nedan i Varnhemsbygden 2006 av Alf Hansson om Nils, Hembygdsföreningens 1:e ordförande - se nedan!

Skarke-Varnhems Hembygdsförenings egen historia - klicka här!
 

<-- Till sidans rubriker! 

Läs gärna Nils Lann's minne av slakten i Björkedalen ur Varnhemsbygden 2000 - ladda ner PDF genom att klicka på PDF-filen nedan!